Rymdpolitik.



”Positivt besked om ökade satsningar inom rymdområdet i budgetpropositionen”
Branschorganisationen SAI noterar med glädje att regeringen beslutat öka sin satsning på rymdverksamhet.
(Källa: Pressmeddelande från SAI. 2012-09-20)

SAI vill samtidigt understryka hur viktigt det är att Sverige har en långsiktig strategi eftersom det europeiska rymdsamarbetet bygger på starka förtroenden och långsiktiga åtaganden mellan parterna.
SAI (Swedish Aerospace Industries) som företräder svensk flyg- och rymdindustri, betonar att rymdindustrin har en viktig roll när det gäller att lösa flera av de utmaningar som svenska och europeiska politiker står inför, till exempel att öka konkurrenskraften och att bidra till att lösa de globala miljöproblemen.

– Det är viktigt att påpeka att rymdsystem är en strategiskt viktig del av samhällets infrastruktur, på samma sätt som vägar och flygplatser. Europa satsar gemensamma medel på att bygga, vidmakthålla och utveckla infrastrukturen i rymden. Rymdfrågorna handlar alltså inte bara om teknikutveckling, utan också om Europas strävan efter egen förmåga att dra nytta av rymden, menar SAI:s ordförande Mats Warstedt.

Han oroas av att Sverige i dag saknar en tydlig politiskt förankrad inriktning av rymd-verksamheten.
– Genom ökade satsningar på rymdområdet kan Sverige delta i internationella forsknings- och utvecklingsprogram som gynnar Sverige. Vi föreslår en utökning av rymdbudgeten till en nivå som motsvarar Sveriges relativa andel inom EU, säger Mats Warstedt.

För mer information, vänligen kontakta:

Anders Lind, +46 706 27 44 00; anders.lind@aerospace.se 

I SAI:s pressmeddelande kan man även läsa följande:

Enligt European Space Agencys stadgar är ett lands BNP-andel ett grundläggande mått för att mäta respektive lands nivå på dess rymdverksamhet. Med den föreslagna förstärkningen av rymdbudgeten kommer Sverige att komma upp till ca 80% av genomsnittet av vad Europas nationer satsar inom rymd.

Den svenska flyg och rymdindustrin (exklusive underleverantörer) sysselsätter omkring 12 000 personer och omsätter cirka 22 mdr SEK per år. De största aktörerna (OHB Sweden, Omnisys Instruments, RUAG Space, Saab, SSC, STARCS, Volvo Aero, ÅAC Microtec) är medlemmar i intresseorganisationen SAI.

Forskningsintensiteten är hög, ca 15 % av industrins omsättning. Verksamheten bidrar starkt till det svenska innovationssystemet genom att generera ny teknologi och nya företag. Flyg- och rymdindustrin är en tillväxtbransch med stora spridningseffekter och starka synergier mellan civil och militär verksamhet och mellan flyg och rymd.

          Länk till Swedish Aerospace Industries


Rymdbranschen gör reklam för sig: Rymdagendan. 

En av mina röda trådar de senaste åren har varit Sveriges rymdverksamhet och då även diskussionerna om resursfördelning. På min rymdblogg har jag uppmärksammat svenska rymdföretag som säljs till utländska ägare, Rymdstyrelsens budgetproblem, företagens försäljningsframgångar, Rymdbolagets planer på att sälja sin satellitdivision osv

I ett debattinlägg på sin blogg www.rymdenidag.se skriver Dag Kättström att de stora etablerade aktörerna genom denna broschyr mest framhåller sin egen förträfflighet istället för att bana väg för nya aktörer. Jag håller i viss mån med. Man kunde t.ex. mer framhållit de små rymdbolagen. Att rymdverksamheten expanderar märks visserligen på att de större företagen - Volvo Aero, SSC, RUAG Saab, Omnisys osv - kraftigt ökat sin rymdomsättning, men också på att många mindre företag har etablerat sig under de senaste tio åren.

Svenska företag, förresten?
 
Är det viktigt att ett rymdföretag som har verksamhet i Sverige har svensk ägare? RUAG Saab, Swe-Dish, Gaisler är några ursprungligen svenska företag som de senaste åren köpts av utländska företag. Är det bra eller dåligt, och för vem i så fall? När jag fick reda på sommaren 2010 att SSC planerade att sälja sin satellitdivision tyckte jag det var upprörande fel och skrev långa protesttexter om detta på Arielspace, mailade till politiker och diskuterade med folk i rymdbranschen. Men under vintern som gått har jag pratat med flera som jobbar på RUAG Saab och sedan även läst om RUAG:s verksamhet under 2010. RUAG Space, även då den svenska delen, är väldigt framgångsrikt. De anställda jobbar kvar i Sverige, företag och anställda bidrar med skatter och kunskaper till Sverige. Företaget lägger order hos svenska underleverantörer. Förr ingick man i en svensk försvarskoncern och ingår nu i en schweizisk rymdkoncern, vilket tydligen innebär en större uppbackning än tidigare.

Det är väl bara av nationella prestigeskäl som man kan gräma sig över att ett framgångsrikt rymdföretag i det här fallet inte kan sägas vara svenskt. Om Rymdbolagets (SSC) satellitbyggande kommer att ingå i en stor europeisk koncern i framtiden så tilldelas man förstås större resurser än nu. Enligt Rymdstyrelsens rapport 2011-2015 så har de mindre rymdföretagen i Europa allt svårare att ta kontrakt. Några stora tysk-fransk-italienska-brittiska koncerner dominerar i Europa.

Men svenska nationella intressen då?

Om politiker och medborgare i Sverige vill ha avancerad fjärranalys, framgångsrik svensk rymdindustri, deltagande i europeisk militär satellitverksamhet, egna svenskbyggda satelliter osv så måste förstås riksdag och myndigheter se till att större resurser tilldelas dessa områden. skulle inte svensk rymdverksamhet kunna påverkas mer av vanlig enkel nyfikenhet? Jag tycker att rymden är intressant och spännande, men den åsikten delas inte av alla. En gång sa jag på tal om ingenting alls till en bekant att "vet du att man upptäckt att det finns vulkaner på en av månarna som kretsar kring Saturnus?" Personen ifråga stirrade på mig som om jag var galen och sa: "Varför säger du så? Har du slut på samtalsämnen?" Jag har även ofta hört åsikten att vi inte behöver åka till månen igen för "vi har ju redan varit där". Häpnadsväckande synsätt. För övrigt kan man konstatera att om Kina, Indien, Brasilien, Iran, m.fl. fortsätter att öka sina rymdbudgetar i nuvarande takt så halkar Sverige snart rejält efter på rymdområdet. 

Ingen budgetökning. 

I Rymdstyrelsens rapport finns en kurva som illustrerar hur myndighetens budget legat på samma nivå i tio år utom vid två tillfällen när man behövde hjälpa till att täcka underskottet hos Arianespace. Sverige subventionerar således ESA:s raketverksamhet. Underskottet måste ju bero på att ESA tar för dåligt betalt för sina raketuppskjutningar. Om Sverige kan subventionera en raket som går med förlust varför kan man då inte subventionera Rymdbolagets satellitdivision när den visar förlust? Och ett av svaren är att Volvo Aero lika gärna kan lägga ner sin rymdverksamhet om man inte har kvar Arianespace som kund. 

Hur mycket pengar ska Sverige lägga på rymdverksamhet?

Dag skriver att Rymdagendan kunde framhäva de nya aktörerna istället för att prisa Ariane som enligt honom troligvis kommer att minska i betydelse. Men där håller jag inte med honom. Av de nya aktörerna är det bara SpaceX som än så länge lyckats med att sända upp en farkost i omloppsbana. Ariane är tydligen dyr i drift, men den har använts sedan 70-talet och har sänts upp 200 gånger. SpaceX har hittills genomfört 3 lyckade uppskjutningar.

"But what say you?" som Aragorn brukade fråga. Det skulle vara intressant med en diskussion om vad som är viktigt för de svenska rymdföretagen, viktigt för Sverige som rymdnation och sist men inte minst: tycker Sveriges innevånare att det är viktigt med rymdverksamhet?

                             

Ariel

Uppdaterat 2022-12-27