ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Svensk rymdindustri
Esrange och SmallSat - min artikel
SmallSat: satelliter från Esrange.
På nya jobb
Statlig rymdstrategi för Sverige
Vilka är de svenska rymdbolagen ?
Reportage - Svenska rymdföretag i närbild
Spaceport Sweden
SpaceOps - internationell rymdkonferens 2012 i Stockholm
Nya svenska satelliter
CEAS 2013 - internationell konferens i Linköping
Rymdforum 2019
Rymdforum 2017
Rymdforum 2015
Rymdforum 2013
Rymdforum 2011
Rymdforum 2009
Rymdforum 2007
Konferensen Flyg- och Rymdindustri 2020-2040
Gästblogginlägg
Försäljning av SSC Space Systems - diskussioner i ett år.
Rymdpolitik
Investeringar
Rymdlänkar
Om satellituppskjutningar från Esrange:



Från Rymdstyrelsens webbplats 2018-07-09:

Rymdstyrelsen får tillskott till sin budget för utveckling av Esrange.

Regeringen har gett i uppdrag till Rymdstyrelsen att tillsammans med SSC inleda första fasen av utbyggnad av rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Rymdstyrelsen får ett tillskott till årets budget för att kunna genomföra regeringsuppdraget.

-Esrange är en unik facilitet i Europa och vi är glada att kunna ge extra stöd till dess utveckling, säger Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen.

Pengarna ska gå till att bygga ut Esranges infrastruktur. Utbyggnaden möjliggör exempelvis testning av återanvändbara raketsteg, för att på sikt kunna skicka upp små satelliter i omloppsbana runt jorden. Rymdstyrelsen och SSC visade i en rapport i januari 2018 att förutsättningarna för att sända upp små satelliter från Esrange är goda.

Satsningen består av 60 miljoner kr från staten och 20 miljoner kr från SSC. Projektet ska starta omgående med målsättningen att den operativa testverksamheten kan påbörjas under sommaren 2019.



Från Regeringskansliets webbplats 2018-07-09 om utveckling av Esrange:


Esrange ska fortsätta vara en strategisk resurs för nationell och internationell forskning och utveckling. Därför satsar regeringen och Svenska rymdaktiebolaget (SSC) nu 80 miljoner kronor i en ny testanläggning vid rymdbasen i Kiruna.

– Esrange har ett enormt kunnande och 50 års erfarenhet av sondraketer och forskningsballonger – självklart ska vi delta i den snabba teknikutvecklingen och försöka locka högteknologisk verksamhet till Sverige från både kommersiella och institutionella aktörer i världen, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

I dag saknas det möjligheter att testa och utveckla återanvändbara raketer i Europa. Marknaden för uppskjutning av mindre satelliter expanderar, och efterfrågan på utvecklad raketteknik ökar.

Därför investerar regeringen och SSC nu i en testbädd för utveckling av den efterfrågade tekniken: återanvändningsbar uppskjutningsteknik för små och stora raketer, utveckling av mer miljövänliga motorer, flygtester och satellitteknik. Anläggningen ska även kunna användas för demonstration av exempelvis nya komponenter för rymdapplikationer.

– Uppskjutning av mindre satelliter är en växande marknad och har goda möjligheter att skapa nya jobb och företag. Nu satsar regeringen 60 miljoner på att ta fram ny teknik som ska ge oss raketer som går att återvinna och därmed skjutas upp flera gånger, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Investeringen är i linje med regeringens rymdstrategi som presenterades tidigare i våras. Satsningen består av 60 miljoner kronor från staten och 20 miljoner kronor från SSC. Projektet ska starta omgående med målsättningen att den operativa testverksamheten kan påbörjas under sommaren 2019.

Svensk rymdforskning är framstående, vilket tillsammans med det geografiska läget i Kiruna gör att Esrange kan konkurrera om den växande globala marknaden. I Europa drivs i dag ett antal större projekt som berör specifika rymdtekniska områden där Esranges kapacitet kan bli unik och betydelsefull.

– Rymdverksamhet är nödvändigt för samhällsfunktioner som använder satellitdata – väderprognoser, kommunikation och navigering. Det bidrar också till kunskap och åtgärder kring miljö, klimat, skogs- och jordbruk, navigation, havens tillstånd och naturkatastrofer. Genom att satsa på rymden kan vi bättre förstå jorden, säger Helene Hellmark Knutsson.

Statlig finansiering regleras av EU:s statsstödsregler. Projektet är därför villkorat med ett godkännande från EU-kommissionen om statlig finansiering.



På uppdrag av regeringen har Rymdstyrelsen och SSC utrett de kommersiella möjligheterna med att börja sända upp satelliter från Esrange. Nu har deras utredning överlämnats till regeringen.
(2018-01-12)

”Slow satellite running”

Arbetet med att skapa kapacitet för uppsändning av satelliter från Esrange skulle kunna åskådliggöras med den gamla blueslåten ”Slow train running”. Riksrevisionen kom i januari 2013 med en granskning av den statliga rymdverksamheten. Sedan dess har tre utredningar gjorts om möjligheten att sända upp satelliter från Esrange . Alla utredare är positiva till förslaget. Kanske dags för ett beslut nu?



Riksrevisionen framhöll 2013 behovet av en mer konsekvent rymdverksamhet från staten sida. Det fanns stora utvecklingsmöjligheter som borde tas tillvara. Dåvarande regering tillsatte en utredning under ledning av landshövding Ingemar Skogö. Till sin hjälp hade han många experter och fick input från rymdföretag, forskare och användare av satellitdata. Angående Esrange föreslår utredaren att:
”Regeringen bör tillsätta en nationell samordnare med uppgift att på regeringens vägnar förhandla med relevanta parter, nationellt och internationellt, om möjligheten att Sverige ska kunna sända upp satelliter i omloppsbana från Esrange.”

Regeringen tillsätter då en utredning speciellt om Esrange. Utredaren f.d. minister Jan Nygren kommer 2016 fram till slutsatsen att Esrange bör uppgraderas för att kunna sända upp små satelliter.

Vad händer sedan? Jo regeringen tillsätter en ny utredning, denna gång ska de berörda själva utreda de eventuella affärsmässiga möjligheterna. Rymdstyrelsen och SSC har nu presenterat sitt resultat.

Rymdstyrelsen och Swedish Space Corporation.

Den utredning som presenteras nu konstaterar att det behövs statlig finansiering med ca 500 miljoner för att bygga nödvändig infrastruktur, bl.a. en ny uppskjutningsramp, det behövs en ny rymdlag samt man rekommenderar förhandlingar med grannländerna.

Marknadspotentialen.

I utredningen sägs att ”SSC har värderat marknadspotentialen och analyserat olika scenarios för satellituppsändning från Esrange. Slutsatserna är att det finns en adresserbar marknad för uppsändning av satelliter från Esrange som motiverar föreslagen investering i en ny sådan förmåga. (… ) Huruvida den adresserbara marknaden attraheras av Esrange erbjudande och är villiga att betala för tjänsterna kan inte fullt ut besvaras förrän SSC agerar på marknaden. Rymdstyrelsen konstaterar att SSC inte kan agera på marknaden med trovärdighet förrän man vet att finansieringen av den nödvändiga förmågan på basen är löst.”

Vidare säger man: ”Arbetet visar att det finns en betydande adresserbar marknad av satelliter i storleksordningar upp till ca 150 kg. Den absoluta majoriteten satelliter är i storleksordningen 10 till 50 kg. Lejonparten är satelliter avsedda för jordobservation med huvudsakligen privata ägare som värderar uppsändningstjänster på kommersiella villkor. SSC eftersträvar en bärraket med kapacitet att lyfta 150 kg för att dels kunna sända upp flera mindre satelliter samtidigt, dels kunna erbjuda större satelliter en dedicerad uppsändning.

Den affärsplan som SSC presenterat bygger på att SSC etablerar sig som en så kallad ”Launch Service Provider”, LSP, (ung. uppsändningsaktör). Kunderna är huvudsakligen satellitägare, antingen direkt eller genom mäklare. ”



Konkurrens?

Om möjlig konkurrens skriver utredarna: ”Potentiella konkurrerande baser är Norge (Andøya), UK (5-10 platser över hela Storbritannien konkurrerar om att bli först), Spanien (sydkusten) och Portugal (Azorerna).” Men man konstaterar att Esrange genom sitt läge och sin erfarenhet under 50 år har fördelar framför de flesta konkurrenter.

”Vad var det jag sa!!!”

I början på 2017 publicerade jag en artikel i NSD (Norrländska socialdemokraten) där jag påpekade att det ännu inte fanns en enda fungerande mindre raket speciellt avsedd för små satelliter. Utvecklingsarbete pågår hos många rymdföretag över hela världen men ingen sådan raket har ännu lyft någon satellit upp i omlopps bana.
Ett år senare konstaterar utredarna samma sak:

”SSC har utvärderat tillgängliga bärraketer på marknaden och troliggjort att det finns alternativ att förhandla om. Det gäller för förhandlingar med både kunder och bolagen bakom potentiella bärraketer. Rymdstyrelsen konstaterar att de potentiella bärraketer SSC prioriterat för fortsatta samtal om möjliga samarbeten förefaller vara väl lämpade för ändamålet, tekniskt, säkerhetsmässigt och genomförandemässigt. Eftersom det inte finns någon färdig bärraket, dvs. någon bärraket som testflugit, har SSC skaffat sig nödvändig beredskap och handlingsutrymme för olika scenarier.”

Rymdlagen – vad var det Svenska Rymdsällskapet sa!!!

Redan när Rymdlagen var ny propagerade föreningen Svenska Rymdsällskapet för att vissa ändringar behövdes (Jag är styrelsemedlem i föreningen). Lagen är oförändrad sedan den stiftades 1982. Nu föreslår utredningen en rejäl modernisering:

”Rymdlagen behöver ses över omgående för att SSC ska kunna agera på kommersiella villkor.

Rymdlagen reglerar idag tillstånd för att sända upp satelliter i rymden baserat på att Sverige undertecknat ett FN-traktat som anger staternas ansvar för rymdverksamhet. Nuvarande rymdlag är från en tid (1982) då satellituppsändning var statliga angelägenheter. Rymdverksamheten har nu utvecklats och engagerar privata aktörer som förväntas investera medel i olika delar, framför allt satelliter och bärraketer.

I avsaknad av internationella överenskommelser, sådana är inte på väg, är nationella rymdlagar nödvändiga för att säkerställa att varje enskilt land tar relevanta hänsyn om vad som skickas upp. De nationella rymdlagarna bör exempelvis reglera att man har kontroll över vad man skickar upp och hur länge det stannar kvar, att man inte förorenar rymden i onödan samt hur man bidrar till att minska mängden rymdskrot.

Sverige behöver en modern rymdlag omgående och för att SSC ska kunna agera behöver arbetet inledas. Att etablera en uppdaterad rymdlag kan ta lika lång tid som behövs för investeringen respektive att bearbeta marknaden och arbetena behöver starta omgående. Rymdstyrelsen anser att uppdateringen av rymdlagen bör ske parallellt med att SSC påbörjar sina marknadsaktiviteter. Myndigheten kan aktivt bidra till arbetet med en uppdatering av rymdlagen.”



Sammanfattning.

Utredningen innehåller förutom ovanstående flera andra resonemang, t.ex. om Rymdstyrelsen roll och om behovet av samarbete med grannländer i denna fråga.

Min åsikt är förstås att detta har utretts alldeles för många gånger. Allt fler länder i Europa försöker nu starta upp liknande verksamhet. Jag hoppas att arbetet genast kan börja med att bygga den nya rampen med statlig finansiering, att man genast börjar fundera över hur den nya rymdlagen ska se ut och att man omedelbart kontaktar Norges regering.

Men när kan Rocket Lab, Vector Space Systems eller något annat rymdföretag visa upp den första testade lilla raketen?



Smallsat Express: Esrange kan bli först med unika satellituppskjutningar.


Swedish Space Corporation (som tidigare hette Rymdbolaget) är på god väg att bli först i Europa, och bland de första i världen, att sända upp en ny typ av satelliter från rymdbasen Esrange i Kiruna. Det handlar om en kraftigt växande marknad för små satelliter.


Högst upp till vänster i bild ser man platsen där den nya raketrampen ska byggas.

En ny het trend inom rymdverksamhet är små satelliter. Den minsta kallas cubesat och är en kub med sidan en diameter. Tekniska framsteg inom miniatyrisering av elektronik har möjliggjort byggandet av små satelliter. Istället för en jordobservationssatellit som väger flera ton kan man nu sända upp en konstellation av många små satelliter.

Men dessa små satelliter har hittills fått nöja sig med att åka upp som extralast tillsammans med någon stor satellit, eller sänts upp till rymdstationen och släppts ut där. Detta innebär stora begränsningar eftersom man måste anpassa sig till den raket man medföljer: man kan inte välja tidpunkt för uppskjutning och inte välja höjd på omloppsbanan.

Många företag över hela världen, men främst i USA, har sett behovet av mindre raketer som är specialbyggda för att sända upp små satelliter. Än så länge finns det ingen raket i hela världen av denna typ som är helt utprovad och startklar. De två raketer som SSC hoppas mest på är Electron från Nya Zeeland som ska testflyga i år och VLM från Brasilien som ska testflyga 2018.

Swedish Space Corporation (SSC) satsar nu på att kunna sända upp små satelliter från Esrange med start 2021. Projektet har rekommenderats i regeringens utredning om statlig rymdstrategi och i en specialutredning om satelliter från Esrange. SSC har visat att det är tekniskt möjligt, nu förhandlar man med politiker och myndigheter samt med tillverkare av små raketer.


Projektledare Anna Rathsman

Anna Rathsman är teknisk direktör och projektansvarig på SSC för planerna på små satelliter. Hon berättar att projektet heter SmallSat Express. Esrange ska fungera på samma sätt som en hamn eller ett flygfält. Kunderna kommer att få fasta tider och priser. Det farliga bränslet hydrazine kommer att vara portförbjudet. Raketer och satelliter måste använda bränsletyper som är bättre för miljön. Esrange satsar på att sända upp satelliter främst i viktklassen 1 – 50 kg, men ska klara av upp till 200 kg, således inte bara cubesats.

Det behövs en finansiering med 550 miljoner kr för att bygga en ny ramp vid Esrange. Övrig infrastruktur finns redan på plats efter att SSC i femtio år sänt upp sondraketer från Esrange (sondraket: den når upp i rymden men landar sedan med fallskärm och går således inte upp i omloppsbana).

SSC behöver tillstånd och samarbetsplaner vad gäller Norge, eftersom raketerna kommer att passera över norra Norge på uppfärden.

Anna Rathsman vill inte spekulera i om Sverige kan bli först i världen med denna typ av satellituppskjutningar, men tror att det finns god chans att bli först i Europa.

Att det fortfarande inte finns några startklara små raketer för denna typ av satellituppskjutningar innebär att ingen annan rymdbas i världen ännu kommit igång. Så Esrange ligger bra till för att vara bland de första. När det kommer ut en bra raket på marknaden kan SSC köpa den. Positivt är att det finns ett växande politiskt stöd för planerna, t.ex. från regeringen och från länsstyrelsen i Norrbotten.

Prognoser säger att företag, universitet m.fl. över hela världen planerar att sända upp ca 3.000 små satelliter under åren 2017-2022. Esrange har möjlighet att ta order på en stor del av dessa och på köpet får Sverige då rykte om sig att vara ett föregångsland på rymdområdet. Förhoppningsvis är rakettillverkarna och Esrange redo år 2021. Det finns redan många kunder som vill sända upp sina små satelliter!



Uppdaterat 2018-07-13
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum