ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdaktierRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Internationellt
- Europa, Ryssland
- USA, Canada, Mellanamerika, Sydamerika
- Asien och Afrika
Israel
Japan
Kina
- Bemannade rymdfärder
- Privat rymdverksamhet
- Rymdförsäkringar
- Framtidsvisioner
- Ner med rymdskrotet!
- Militär rymdfart
- På tröskeln till en ny rymdepok
De 50 största rymdföretagen år 2011
De 25 största satellitbolagen år 2010
- Internationellt: Jan-sept 2007.
- Internationellt Jan - dec 2008
Rymdjuridik
Kina


Om man ändå är långt efter är det ingen mening med att sprinta - bättre med en långsam stadig hastighet. (Källa: Space News. 2016-10-24)

16 oktober lyfte raketen Den Långa Marschen 2F med Kinas rymdskepp Shenzhou-11  från rymdbasen Jiuquan. Två dagar senare dockade rymdskeppet med den lilla rymdstationen Tiangong-2, som hade sänts upp i september. Därmed inledde två kinesiska astronauter en vistelse på rymdstationen, och den varade i en månad.

De s.k. taikonauterna heter Jing Haipeng och Chen Dong. De sände regelbunden information om sina aktiviteter till ett nyhetsforum. I det första nyhetsmeddelandet berättade Jing att de hade varit så upptagna av allt som behövde göras att de inte hade ätit. ”Vi värmde ris och nudlar, men glömde bort att äta dem.”

Kinas rymdverksamhet rör sig framåt i en långsam men stadig takt. Man sänder upp satelliter och har också prövat att sända sonder ut i solsystemet. För några år sedan inledde Kina ett program med bemannad rymdfart och blev därmed det tredje landet efter Sovjet/Ryssland och USA som lyckats med den bedriften.

Många satelliter.

En hög chef på Kinas rymdorganisation (på engelska: China National Space Organisation) sa i september att man hittills under 2016 sänt upp 14 satelliter men ville hinna med ytterligare 12 innan årets slut. Och man avser att sända upp 100 nya satelliter de kommande tio åren, inklusive en konstellation på 50 satelliter för jordobservation.

I början på november gjorde Kina en lyckad testflygning av den nya raketen Den Långa Marschen 5. Denna raket är en av världens största, i klass med USA:s Delta Heavy. Den ska bland annat användas för att föra upp stora moduler till Kinas blivande rymdstation.

En landning på månens baksida.

I slutet av 2017 ska man sända farkosten Changé-5 till månen för att hämta hem stenar och damm. Denna ska 2018 följas av Changé-4 som ska landa på månens baksida, vilket ingen farkost gjort tidigare. För att kunna kommunicera med den behöver Kina sända iväg en reläsatellit som ska kretsa kring månen.

Till Mars, och sedan då?

Som om inte redan detta var omtumlande planerar man i Kina för en farkost till Mars år 2020. Den ska vara en kombinerad Mars-satellit, landare och rover.

Kinas planer för bemannad rymdfart är att testa teknologi med hjälp av den lilla rymdstationen Tiangong-2 genom ett antal bemannade färder dit. Sedan ska man bygga en större station, som ska vara färdig år 2022. Däremot säger man på rymdorganisationen inget om färder till Månen. ”Vi tänker och planerar, men har inte fattat några beslut ännu om månfärder .”



Kinesisk obemannad månlandning på lördag.

Den kinesiska månlandningen sker vid 14-tiden på lördag, skriver nyhetsbyrån DPA med hänvisning till kinesiska källor. Från det officiella Kina fanns ännu sent på fredagseftermiddagen ingen exakt tidpunkt angiven.
(Källa: Svenska Dagbladet. 13 december 2013)

Även det europeiska rymdorganet ESA, som ska vara rymdkontrollen i Peking behjälplig, bekräftar att mjuklandningen sker på lördag eftermiddag.

Landningsmanövern, den mest riskabla delen av expeditionen, tar cirka tio minuter och sker i Sinus Iridum (”Regnbågsbukten”). Kina blir det tredje landet att placera ett fordon på månen efter USA och Sovjetunionen som gjorde det på 1970-talet.

Inför månlandningen uppmärksammar Arielspace Kinas rymdprogram.

På en ny sida på Arielspace kommer jag under detta veckoslut att skriva om Kinas rymdplaner: rymdstation, större bärraketer, utforskning av Månen och Mars, och mycket mer. Där kommer jag också att samla några av mina tidigare texter om Kinas rymdverksamhet, bland annat får ni veta vad som hände när jag träffade kinesiska rymdforskare på en konferens i Stockholm. Sidan byggs upp gradvis under helgen. Kom tillbaka och titta senare.

Månen på lördag.


Kina ska idag mjuklanda en farkost på månen. Detta har inte gjorts sedan Sovjet år 1976 mjuklandade med farkosten Luna 24. Sista bemannade månlandningen, USA:s Apollo 17, skedde 1972. (Källa: Aviation Week & Space Technology.2013-11-25)

Farkosten som ska landa på månen kallas Chang e´3. Den sändes iväg 1 december och kretsar nu kring månen. Kina vidareutvecklar hela tiden sin rymdteknologi, bland annat i användandet av robotar. Landaren medför en liten månfarkost som ska utforska månytan i tre månader. Den drivs av solpaneler, men kan också skydda känslig elektronik genom uppvärmning med hjälp av radioaktiva isotoper.


Månbilen styrs från jorden av tekniker som tränat i simulator hur man tar sig runt kratrar och stenar.

Kina har tidigare sänt Chang é 1 och 2 till månen, där de gått in i omloppsbana och använt ett antal instrument för att samla kunskap om ytan, magnetfält, strålning, gravitation osv

Chang é 2 sändes ut i rymden igen när den kretsat en tid runt månen. Den nådde den s.k. Lagrange 2, en position i rymden där Jordens och solens dragningskraft balanserar varandra. Sedan fortsatte sonden och passerade bara 800 meter från asteroiden 4179 Toutatis.

Denna månlandning är historisk på flera sätt: Det är första gången något annat land än de två supermakterna Sovjet och USA landar en farkost på månen. Det är första mjuklandningen sedan 1976. Jag personligen tror att det också är startskottet för en intensifierad utforskning av månen.


Flera länder och företag planerar för obemannade eller bemannade landningar på månen. I tävlingen Google Xprize strävar många företag efter att bli först med en privatfinansierad obemannad månlandning senast 2015. USA sänder 2021 iväg astronauter i en färd runt månen. Både Ryssland och Kina har meddelat att de vill sända människor till månen även om det kanske dröjer tjugo år till dess. Många obemannade sonder har sänts till månen de senaste tio åren, men de har alla antingen kretsat kring månen eller sänts att kraschlanda.

Nu är det dags för fler mjuklandningar!




Kina exporterar rymdverksamhet.

Av politiska skäl har USA lagstiftat om förbud mot att exportera rymdteknologi till Kina. Men I Kina har man utvecklat ny teknologi baserad på äldre sovjetisk. Och efter många år av försök och misstag har man nu uppnått en sådan kunskapsnivå att landet börjat exportera sin rymdverksamhet. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2013-11-25)

Venezuela har köpt satelliter från Kina. 2008 lyfte Venezuelas första kommunikationssatellit, Venesat-1. Den var byggd i Kina och sändes upp av en kinesisk raket. Kostnad: 140 miljoner dollar.

2012 var det dags för Venezuelas första jordobservationssatellit, också den byggd och uppsänd av Kina. Raketen heter Long March 2D.
 
Kina har satsat kraftigt på att exportera sin kunskap om rymdteknologi. Man säljer kommunikationssatelliter och satelliter för jordobservation. Och då säljer man inte bara den fysiska satelliten, utan också uppskjutning, försäkring och finansiering (dvs lån ). Kunderna är ett antal nationer i Asien, Afrika och Syd-Amerika.

Kina säljer också utbildning för satellitoperatörer, forskare och ingenjörer, t.ex. i Nigeria och Pakistan. Kina utbildade mer än 70 personer i Bolivia inför uppskjutningen av landets första kommunikationssatellit som heter Tupac Katari.

Satelliten Tupak Katari sändes upp för några dagar sedan, 20 december.
Följ länk till rapport  på några internationella webbplatser.



Kina i rymden.

”Jag höll samma föredrag 1986” sa en raketingenjör från Europa efter att han lyssnat på en kinesisk ingenjör som berättade om den nya raketen Long March 2F på en rymdkonferens i år. Kina ligger kanske tjugo år efter Europas raketteknik och har ännu mycket mer att göra innan man når upp till USA:s och Rysslands nivå – men Kina avancerar snabbt i rymden. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2013-11-25) 

10 kinesiska rymdfarare – benämnda taikonauter – har nu kretsat kring jorden och man har övat rymdpromenader. Man har också övat dockning med en obemannad farkost. År 2020 hoppas kinesiska rymdorganisationen kunna sända upp en liten rymdstation, benämnd Tiangong.

I början av rymdåldern, i slutet på 50-talet, tävlade Sovjet och USA om vilket land som kunde åstadkomma mest i rymden. Det handlade om prestige. I början blev Sovjet först med allt: första satelliten, första människan i rymden, första sonden till månen osv. Men sedan tog USA ledningen och blev först med bemannade månlandningar.

Till slut förstod alla att man vann på samarbete istället för konkurrens, och den internationella rymdstationen byggdes.

Kina deltar inte i samarbetet med rymdstationen. Dels har USA av politiska orsaker vidtagit åtgärder för att hindra samarbete med Kina på rymdområdet. Det är t.ex. förbjudet att exportera komponenter till raketer eller satelliter till Kina. Dels vill man i Kina utveckla egna lösningar för att bevisa att man är en stormakt.

Kina har på senare år inlett samarbete med andra länder: man exporterar komponenter, säljer satelliter, erbjuder uppskjutning av satelliter. Kina har länge haft ett omfattande satellitprogram. Man sänder upp satelliter för jordobservation, kommunikation, GPS, väderleksobservationer osv.

Många av Kinas satelliter har militära syften: nu senast sände Kina 19 juli upp en konstellation med tre militära satelliter, och i USA försöker Air Force Space Command komma underfund med vilket syfte dessa satelliter har.

2007 gjorde Kina något otrevligt: man utförde test av ett anti-satellitvapen genom att med en missil skjuta sönder en av landets egna väderlekssatelliter och skapade därmed en väldig mängd rymdskrot. 
 

Kina i rymden - nya djärva planer!

Kinesiska rymdingenjörer vill bygga en raket som är tillräckligt stor för att sända människor till Månen. Kina bygger en rymdstation och en ny rymdbas.

Tidningen Aviation Week & Space Technology skrev 30 september vad representanter från Kina och Ryssland på en rymdkonferens i Kina i september berättat om sina länders nya rymdplaner. Här lite om Kina, om några dagar publicerar jag en text om Ryssland.

Kina vill bygga världens största raket.

När USA sände astronauter till Månen använde man den stora raketen Saturnus V. Kina vill nu bygga en ännu större raket. Den här raketen kallas Long March 9 och finns i alla fall på ritbordet hos företaget CALT.

Hos Xian Space Propulsion Institute och Beijing Aerospace Propulsion Institute planerar man för de motorer som ska föra upp raketen. Den nya raketen skulle få 5 gånger större lyftkraft än den största raket Kina nu förfogar över.

De kinesiska ingenjörerna är redo – men de väntar på tillstånd från myndigheterna. Den årliga internationella rymdkonferensen International Astronautical Congress hölls i år i Kina, 23-27 september. Representanter för företaget CALT redogjorde då för de tekniska detaljerna i den planerade raketen, eller snarare raketerna, eftersom man jobbar på flera alternativa versioner.

Kina vill resa till Månen.

På kongressen berättade företrädare för den statliga kinesiska rymdindustrin hur framtida månresor ska gå till! Det finns två alternativ.

Alternativ A går till så att man sänder tre raketer till månen. Föst sänder man iväg en månlandare som parkeras i bana runt månen. Den andra raketen för upp ett litet rymdskepp med taikonauterna i bana runt jorden. Slutligen sänds en tredje enhet upp med motor och bränsle kraftiga nog för att föra taikonauterna till månen. De kan sedan docka med landaren och ta sig ner till månytan.

Alternativ B innebär att en stor raket sänder iväg alla komponenter på en gång till månen.

Alternativ A är bäst om man tänker sig ett stort antal uppdrag av olika typ i jordens närhet, alternativ B om man avser att senare färdas längre ut i solsystemet. Kina lutar åt att bygga en stor raket med siktet inställt först på Månen, sedan på färder ut i solsystemet.

Kina vill bygga rymdstation.

Kina deltar inte i samarbetet med den internationella rymdstationen. Det finns politiska orsaker, t.ex. oenighet mellan USA och Kina, samt att Kina vill utveckla sitt eget rymdprogram.

På den ovannämnda rymdkonferensen gick Kinas delegater ut med en inbjudan till övriga rymdnationer om samarbete i Kinas rymdstation. Den kommer dock att bli klar först år 2020.

Kina bygger ny rymdbas.

De nya stora raketerna ska sändas upp från en bas i Hainan. Den rymdbasen håller fortfarande på att byggas.

Jag berättade tidigare på Arielspace om den nya kinesiska rymdbasen:

"China's fourth launch center is located in the tropical island province of Hainan. The launch center, which has been under construction since 2009, will be able to launch space station capsules and cargo ships. The carrier rockets to be launched in the Hainan center include Long March-7 and Long March-5." 

 

Uppdaterat 2017-07-20
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum