PRIVAT RYMDVERKSAMHET OCH RYMDTURISM.
Spacefaring Planet: Rymdekonomin är global. Kina håller som bäst på med att sända upp satelliter för att skapa ett eget GPS-system. Detta är ett bra exempel på vad organisationen Space Foundation skriver om i sin ”Space Report 2011”: Rymdverksamheten blir allt mer internationell. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2011-04-18) Den amerikanska ideella organisationen Space Foundation bildades 1984 för att främja rymdaktiviteter genom utbildning, stipendier, konferenser osv. Varje år ordnar man en stor rymdkonferens, National Space Symposium. Årets konferens hölls nyligen i Colorado och då släpptes en rapport som visar vilken bredd världens rymdverksamhet har uppnått. Från 1957 till 2010 har regeringar, företag och organisationer i 52 länder sänt upp en eller flera satelliter. De 75 största företagen i rymdbranschen fördelar sig på 26 länder. Nya rymdnationer. Mexiko och Syd-Afrika sänder upp sin första satellit, och dessa länder har nu skapat sin nationella rymdorganisation. Australien har länge samarbetat med andra länder i rymdsammanhang, men började 2009 skissa på en egen rymdorganisation och försöker utveckla sina höghastighetsflygplan till rymdskepp för suborbitala färder. Isle of Man är en ö som tillhör Storbritannien men är delvis självstyrande. Där har man skapat en organisation som på olika sätt ska stöda privata rymdföretag. Bl.a. har man sponsrat en konferens för de företag som tävlar om att bli först på månen med en privatbyggd farkost. USA, Kina, Indien och Ryssland. I ett nyhetsinslag på TV nyligen framställde man USA:s rymdframtid som att rymdfärjan slutar flyga, de flesta i rymdbranschen blir avskedade och Ryssland kommer sedan att vara den enda rymdnationen. Märkligt reportage. Sanningen är att den amerikanska bemannade rymdfarten har upplevt mångåriga pauser förut, t.ex. efter Apollo-projektet i väntan på rymdfärjorna och efter de två dödsolyckorna med rymdfärjan medan man förbättrade säkerheten. Nu blir det en paus igen mellan rymdfärjan och den nya rymdfarkost som redan börjat byggas. Om fem, sex år flyger NASA igen. Dessutom: Redan inom två år kommer amerikanska privata rymdskepp att frakta förnödenheter till rymdstationen. Kina sände upp 15 satelliter under 2010. Några av dem var början på Kinas eget GPS-system. (Det existerande GPS-systemet är amerikanskt och två system under uppbyggnad är ryska Glonass och europeiska Galileo. Det kinesiska systemet kommer att omfatta 35 satelliter, hittills har man sänt upp 8 st och ska fortsätta uppskjutningarna 2012. Indien har under många år satsat på satelliter som tillför nytta åt vardagslivet i Indien vad gäller jordbruk, utbildning, sjukvård m.m. men strävar nu efter att utveckla nya användningsområden. Man har sänt iväg farkosten Chandrayaan-1 som kretsade runt månen. Senare under 2011 ska man sända upp sin första astronomi-satellit, Astrosat. Och man hoppas förverkliga bemannad rymdfart under detta decennium. Ryssland passade på att offentligöra nya planer för sin rymdverksamhet vid 50-årsjubileet av Gagarins rymdfärd. Man vill börja sända farkoster till andra planeter, vilket man ju gjorde på Sovjet-tiden. Dessutom ska man eftersträva en större marknadsandel av världens satellituppskjutningar. Ryssland håller även på att bygga en ny stor bas för bemannad rymdfart i Sibirien. Avslutningsvis ett citat ur rapporten: "The space community continues to grow in size and scope, and the number and range of countries partaking in space-related activities continues to increase each year."
Virgin Galactic anställer piloter. Nu söker rymdturistföretaget Virgin Galactic några mycket kvalificerade piloter som ska flyga SpaceShipTwo till den höjd där rymden börjar. Just nu är David MacKay bolagets enda rymdpilot. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2011-04-11) Glidflygtester av rymdskeppet utförs just nu av Peter Siebold och Mark Stucky, som jobbar för det bolag som bygger rymdskeppet, Scaled Composites. I juni vill Virgin anställa en pilot och senare ytterligare två. De nya piloterna måste också kunna flyga det flygplan som tar upp rymdskeppet till den höjd där raketmotorn tänds. Man söker piloter som har många flygtimmar med stora passagerarplan, testpiloter från flyget eller redan utbildade astronauter. Mark MacKay har flygit sammanlagt mer än 12.000 timmar i ca 100 olika flygplanstyper! Efter 16 år i brittiska Royal Air Force tog han jobb vid flygbolaget Virgin Atlantic och flög Boeing 747. Piloterna ska delta i utbildningen av passagerarna. Varje flygning är ett äventyr som tar tre dagar. Först två dagars utbildning och träning, sedan själva flygningen. Vid flygningen sitter två piloter längst fram och passagerarna tre och tre på sidorna. Piloterna har fullt upp med att sköta rymdskeppet så passagerarna måste vara väl utbildade eftersom de är tvungna att sköta sig själva. Virgin söker även en chef för sin rymdbas. Än så länge finns inget datum för när första turistflygningen ska äga rum, men man räknar med att börja med testflygningar upp till rymden 2012. Hittills har ca 400 personer ställt sig på kö. Om valet av piloter säger chefen för Virgin Galactic, George Whitesides: "We are looking for the best of the best. These are going to be among the most important hires we make."
NASA har budgetproblem och hoppas att företag inom den privata sektorn ska hjälpa till att sköta frakterna till rymdstationen och så småningom även ta astronauter dit upp. Tre amerikanska företag har redan avancerade planer på att bygga rymdskepp. Boeing och Orbital Sciences är stora företag med lång erfarenhet från rymdbranschen, och uppstickaren SpaceX har visat vad företaget kan prestera. Inom de närmaste åren kommer vi att få se hur det går för de här projekten. (Källa: Aviation Week. 20 december 2010.) Tävlingen om vilket företag i USA som kan sända upp astronauter till den internationella rymdstationen kommer att gå in i ett nytt skede under 2011. Orbital Sciences Corp. avser att lämna ett förslag till NASA om att bygga ett rymdskepp med finansiering från programmet Commercial Crew Development (CCDev). NASA planerar att investera 200 miljoner dollar i projekt som kan bidra till att den privata sektorn i USA bygger rymdskepp. Orbital söker bidrag för att bygga en farkost med plats för 4 astronauter som ska sändas upp i rymden med en Atlas-raket och landa som ett flygplan.
Orbital tror att man kan tjäna pengar på en sådan farkost genom att transportera astronauter till rymdstationen och i ett senare skede låta den färdas till andra destinationer och erbjuda bemannade eller obemannade flygningar för forskning. Chef för projektet på Orbital är en f.d. astronaut som varit befälhavare på rymdstationen, Frank Culbertson. Han säger att rymdskeppet kan byggas ut för att rymma sex astronauter eller mer last. Det planerade rymdskeppet har ännu inte något namn. Grundidéerna till detta rymdskepp föddes redan på 60-talet hos NASA och det som man nu planerar anses vara modell nummer 5. För ca tio år sedan arbetade man på Orbital med en version som hette ”Orbital Space Plane ISS Crew Rescue” Orbital har med hjälp av datoranalyser och tester i vindtunnel strävat efter att optimera balansen mellan låg vikt och stort utrymme. När företaget ska utveckla ett räddningssystem för raketstarter så kan man utnyttja erfarenheten från byggandet av säkerhetssystem för rymdskeppet Orion. Orbital håller just nu också på att utveckla ett varningssystem för rymdfarkoster tillsammans med företaget United Launch Alliance. Orbitals ledning har filosofin att man söker samarbetspartners för delar av verksamheten som man själv inte är så bra på. Italienska Thales Alenia bygger den modul där besättningen ska befinna sig. Thales håller redan på att bygga rymdkapseln Cygnus som ska frakta förnödenheter till rymdstationen. Orbital kommer också att anlita företagen Northrop Grumman, Honeywell och Draper Laboratory för att bygga olika delar av rymdskeppet. Ett annat av de företag som försöker få del av investeringsbeloppet 200 miljoner dollar är Sierra Nevada Corporation. Orbital och Sierra har inlett samarbete med Virgin Galactic för att undersöka möjligheterna för att utvidga marknaden för suborbitala resor för rymdturister och vetenskapsmän till att omfatta färd i omloppsbana. Frank Culbertson säger att Orbital kan få nytta av det nätverk som Virgin byggt upp, bl.a. har Virgin ju redan ett stort antal potentiella kunder. Företaget Sierra har ett nära samarbete med Virgin Galactic. Det är Sierra som byggt raketmotorn för SpaceShip Two. Sierra vill som sagt samarbeta med Virgin om att sända upp rymdturister i omloppsbana, men ett mer näraliggande projekt är dropptest av Sierras rymdskepp Dream Chaser från flygplanet WhiteKnightTwo. Det är också möjligt att Sierra ska använda Spaceport America för träning av sina rymdfarare. Virgin Galactic använder flygplanet WhiteKnightTwo som ”första raketsteg” medan Orbital och Sierra båda ska sända upp sina rymdskepp med Atlas-raketer. (Det är det stora företaget United Launch Alliances (ULA) som har hand om Atlas – eller bygger dem – jag förstår inte riktigt hur jag ska tolka meningen: ”ULA will provide Atlas launches”). SpaceX och Orbital erhåller stöd från NASA i det s.k. COTS-programmet där de strävar efter att bygga ett obemannat rymdskepp för transporter till rymdstationen. SpaceX har byggt raketen Falcon9 och rymdkapseln Dragon för transporterna och hävdar att de kan byggas om för bemannad rymdfart. Man har redan gjort två lyckade provflygningar. Orbital håller på att konstruera raketen Taurus och transportskeppet Cygnus för transporter. För bemannad rymdfart ska man ju utveckla raketen Atlas och rymdskeppet som tills vidare inte har något namn..
SpaceX lyckades idag sända upp sin raket Falcon 9 med rymdfarkosten Dragon. (2010-12-08) Den här raketuppskjutningen är speciell på en massa olika sätt. Vad företaget SpaxeX lyckats med är att upprepa något som bara de mest framgångsrika rymdnationerna gjort förut. Så här beskriver man själv sin prestation i ett pressmeddelande: "SpaceX launched its Dragon spacecraft into low-Earth orbit atop a Falcon 9 rocket at 10:43 AM EST from Launch Complex 40 at the Air Force Station at Cape Canaveral. The Dragon spacecraft orbited the Earth at speeds greater than 17,000 miles per hour, reentered the Earth’s atmosphere, and landed in the Pacific Ocean shortly after 2:00 PM EST. This marks the first time a commercial company has successfully recovered a spacecraft reentering from low-Earth orbit. It is a feat performed by only six nations or government agencies: the United States, Russia, China, Japan, India, and the European Space Agency."
PRIVATA RYMDSKEPP. Obamas plan för en förändrad rymdverksamhet har ännu inte erhållit klartecken från Kongressen. I planerna ingår att använda 6 miljarder dollar över en period på fem år för att stöda den privata sektorns skapande av rymdskepp. Man har nyligen fördelat 50 miljoner dollar. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-02-15) Orbital och SpaceX håller på att skapa varsitt rymdskepp, vilket många känner till. Men det finns fler projekt. Rymddivisionen hos Boeing har erhållit 18 miljoner dollar för sitt arbete med att skapa ett rymdskepp som skulle bli större än Apollo-kapseln men mindre än Orion. Den skulle kunna sändas upp med Falcon 9 (byggd av SpaceX) och med Delta IV och Atlas V. Boeing samarbetar med Bigelow Aerospace för att skapa transport till företagets uppblåsbara rymdstation. Företaget Sierra Nevada Corp. erhöll ett bidrag på 20 miljoner dollar för sitt arbete med en uppgradering av en farkost som utarbetades vid NASA för 20 år sedan. Den var tänkt som en räddningsfarkost för rymdstationen. Farkosten ska kunna landa som ett flygplan och kunde användas t.ex. för att föra ner experiment-utrustning från rymdstationen. Företaget Paragon erhöll 1,4 miljoner dollar för att utveckla sitt system för att hålla luften i en rymdfarkost fräsch. Men samtidigt är företaget en förlorare eftersom rymdskeppet Orion inte ska byggas. Paragon är underleverantör till Lockheed Martin i det projektet. _____________________________________________________________________ Finlands förste rymdturist. För den som kan läsa finska är nedanstående text väldigt intressant. (Källa: Ilta-Sanomat) (2010-01-20) "Suomessa tehdään parin vuoden sisällä historiaa. Ensimmäinen suomalainen lähtee avaruuteen miljonääri Richard Bransonin Virgin Galactic -avaruusaluksella. - Henkilö ei halua kertoa tietojaan julkisuuteen. Ei edes sitä, onko hän mies vai nainen, matkatoimisto Arean viestintäpäällikkö kommentoi IS:lle. Matkatoimisto Area on Virgin Galacticin ainoa jälleenmyyjä Suomessa. Samanlaisen pikkupojan unelman toteutti suomensukuinen amerikkalaisastronautti Timothy Kopra, joka kävi Endeavour- ja Discovery-avaruussukkuloilla avaruudessa.Puolisisunautilla oli yksi pieni mutta matkassa: hänen isoisänsä oli Suomesta, pojanpoika jo Amerikan kansalainen." Tidningen Ilta-Sanomat berättar om den första personen bosatt i Finland som betalat för en rymdresa hos Virgin Galactic. Resebyrån Area är Virgins enda återförsäljare för rymdturistbiljetter i Finland. Personen önskar förbli hemlig. Ilta-Sanomat berättar också att USA-astronauten Timothy Kopra som rest i rymden både med Endeavour och Discovery hade en finsk farfar! En till finländsk rymdturist.
(Från Finlands radios webbplats. Publicerad 2010-01-21) Ytterligare en finländare har bokat en turistresa till rymden. Åtminstone två finländska män kommer alltså att vara bland de första rymdturisterna i världen. Rymdresebolaget Virgin Galactics kommersiella chef Stephen Attenborough säger till Svenska Yle att man räknar med att ytterligare 9-12 finländare till ska boka en rymdbiljett i år. Miljövänligt alternativ Till skillnad från normala rymdraketer startar turistrymdskeppet i horisontell position, i samma stil som ett vanligt passagerarplan. Däremot accelererar det på åtta sekunder från noll km/h till ljudets hastighet. På ungefär 1,5 km höjd lösgör sig sedan skeppet där passagerarna sitter från transportplanet. - När de väl kommer upp i rymden har vi sett till att kabinen är tillräckligt stor så att passagerarna kan ta av sig sina säkerhetsbälten och flyta omkring i farkosten, säger Attenborough som tillägger att fönstren är ungefär två gånger så stora som normala flygplansfönster så att passagerarna ska kunna njuta av utsikten över jordklotet. Virgin Galactic räknar också med att rymdresan kommer att bli mycket miljövänligare än vanliga rymdraketer. - Vi uppskattar att en rymdresenär kommer att lämna ett mindre koldioxidfotspår än en person som reser från Helsingfors till New York. Till största del beror det på att skeppet avfyras högt uppe i rymden och inte på jorden. Man behöver alltså inte lika mycket bränsle för att komma igenom den tjocka atmosfären, säger Attenborough. Lång tid före mannen på gatan kan åka. Biljetten kostar nu 155 000 euro men den kommer att bli billigare. Det lär ändå ta länge före mannen på gatan kan unna sig en rymdresa. Attenborough uppskattar nämligen att biljettens pris kommer att sjunka till ungefär 35 000 euro. Resan räcker 2,5 timmar. En del frågar sig säkert om det verkligen är värt det. - Det handlar inte bara om 2,5 timmar. Det handlar om en upplevelse för livet. Och jag är inte den enda som tänker så. Omkring 90 000 personer har anmält sitt intresse och vi har fått in omkring 30 miljoner euro i bokningsavgifter. Dessutom, tillägger Attenborough, kommer de här rymdresenärerna betydligt billigare undan än de enstaka privatpersoner som har åkt till rymden med ryska kosmonauter. De har betalat närmare 14 miljoner euro per man. Inom tio år uppskattar han att 50 000 personer världen över har rest i rymden. Hittills är de flesta som anmält sitt intresse män. Av Eva-Maria Koskinen för svenska.yle.fi ____________________________________________________________________ DRÖMMEN OM ETT RIKTIGT RYMDSKEPP. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2009-01-26) Det finns ca 20 företag som just nu försöker bygga den nya typen av rymdfarkost. Bort med trestegsraketer – in med riktiga rymdskepp. Ett ”riktigt” rymdskepp lyfter med egen kraft eller möjligtvis med hjälp av ett flygplan eller ett enda raketsteg. Efter genomförd rymdfärd kan rymdskeppet återanvändas ett antal gånger. Några av de mest kända företagen i denna nya verksamhet heter: SpaceDev, Benson Space, Blue Origin, Rocketplane Global och Virgin Galactic. De nya företagen hoppas hitta ett billigare sätt att ta sig ut i rymden. Det gamla sättet innebär ju att man använder engångsraketer som ramlar ner och mestadels blir förstörda. Men det är inte säkert att en återanvändbar raket blir billigare. På Arielspace har detta varit uppe till diskussion tidigare. (Den artikeln finns att läsa längre ned på denna sida.) Det är inte troligt att de här företagen som bygger rymdskepp kommer att gå med vinst i början. Det mest lovande området verkar vara rymdturism. Här berättas lite översiktligt vad som är på gång… SpaceDev bygger rymdskeppet Dreamchaser som ska kunna ta nio passagerare. Spacedev vill utföra frakter till rymdstationen, men har inte vunnit NASA:s fulla gillande! Benson Space Corporation grundades av Jim Benson, tidigare VD för Spacedev. Han ville bygga en rymdturistversion av Dreamchaser, men år 2007 ändrade han sina planer. Den nya designen är en vidareutveckling av olika raketplan och flygplan som USA:s flygvapen experimenterat med: X-2, X-15 och T-38. Benson tror sig ha funnit ett sätt att bygga en billig rymdfarkost. Blue Origin vill ägna sig åt rymdturism och utvecklar därför ett rymdskepp som ska lyfta och landa vertikalt. Farkosten är avsedd för tre passagerare som ska befinna sig i ett utrymme högst upp. Företaget ska bygga ett antal prototyper som ska testas vid en rymdbas i Texas. Rocketplane Global bygger på sitt rymdskepp Rocketplane XP, en ny design som presenterades år 2007. Den nya farkosten ska kunna ta fem passagerare. De hittills nämnda företagen har ännu inte genomfört någon rymdfärd men alla lovar att flyga inom några år. Då intar ju företaget Virgin Galactic en särställning. Företaget vidareutvecklar en farkost som redan nått upp i rymden två gånger. Dessutom har Virgin redan en stor kundbas. 250 personer har redan betalat en handpenning på 20.000 dollar var. Dessutom har 80.000 personer hört av sig och visat någon typ av intresse. Innan Virgins rymdskepp SpaceShipTwo fraktat en enda kund har företaget redan dragit in ca 25 miljoner dollar. Om de andra företagen planerar att flyga inom några år så planerar Virgin Galactic att ha dragit igång regelbundna rymdturistresor år 2010. Redan det första året vill man genomföra 50 flygningar! Det återstår att se hur länge det dröjer innan rymdturistverksamheten går med vinst.
GÅR DET ATT TJÄNA PENGAR PÅ RYMDTURISM? Personal Spaceflight Federation har redovisat de amerikanska rymdturistföretagens ekonomiska resultat för 2007. (2008-10-19) Försäljning. De amerikanska företagen i rymdturistbranschen hade en sammanlagd omsättning på ca 250 miljoner dollar under 2007. Det var en ökning med 50 % från 2006. Företagens samarbetsorganisation heter Personal Spaceflight Federation och den kom med en rapport i maj 2008. Man hade givit marknadsundersökningsföretaget Tauri Group i uppgift att sammanställa rapporten. 19 företag ingick i undersökningen. Rymdturismbranschen hade 2007 en omsättning på 260 miljoner dollar. I undersökningen har man delat in omsättningsbeloppet i tre inkomstkällor: 1.försäljning, utveckling och stöd (206 miljoner) 2.tjänster (39 miljoner) 3.rymdturistföretagens försäljning av annat (15 miljoner) Större delen av beloppet, 206 miljoner dollar, utgörs således av försäljning, utveckling och stödtjänster. Här ingår farkosten Space Ship Two som Scaled Composite utvecklar för Virgin Galactic. Ett annat exempel är företaget SpaceX med raketen Falcon 9 och farkosten Dragon som delvis finansieras av NASA. I själva verket svarar bolaget SpaceX för större delen av omsättningsökningen från 2006 till 2007. Vid beräkningen har man ansett att raketerna Falcon 1 och Falcon 9 ska inkluderas eftersom slutmålet är bemannad rymdfart. Bolagen Kistler och Orbital har inte inkluderats eftersom de satsar på transport av förnödenheter till rymdstationen. Kategorin ”tjänster” drog in 39 miljoner dollar. Här inkluderas betalningen för en färd till rymdstationen med ryska Soyuz. Dessa flygningar bokas av företaget Space Adventures och kostar ca 20 miljoner dollar styck. Huvuddelen av biljettpriset tillfaller den ryska rymdorganisationen. I de 39 miljonerna ingår även bokningar hos Virgin Galactic för kommande rymdfärder. Rymdturistbolagen säljer även varor och tjänster som inte hör samman med kärnverksamheten – det är förstås ett sätt att dra in pengar för att täcka de höga utvecklingskostnaderna.
LITET TEMA-BLOCK OM VIRGIN GALACTIC. (2008-04-03) En presskonferens som Rymdbolaget och Virgin Galactic höll nyligen på Esrange har fått mig att leta upp mer information om bolaget Virgin Galactic. Här följer en del av den informationen. Rymdekonomi: VIRGIN GALACTIC GÅR REDAN MED VINST! Källa: flightglobal.com. Februari 2008. Virgin Galactic bildades 2006 i Storbritannien men den första offentliga ekonomiska rapporten blev nyligen tillgänglig. Förvånansvärt nog – med tanke på att inte en enda rymdturist åkt upp ännu – går bolaget redan med vinst. Visserligen enbart en liten vinst, 136.400 pund. Detta är ungefär vad en enda rymdbiljett kostar. Hittills har bolaget lagt ut motsvarande 80 miljoner dollar och pengarna kommer från Virgin-gruppens riskkapitalbolag Virgin Group. Dessa pengar tjänas in på tryggare, mer etablerade verksamheter. Rymdprojektet innebär hög risk och är dessutom den största enskilda investering som gruppen gjort. Totala kostnaden för projektet väntas uppgå till 250 miljoner dollar. Av detta totalbelopp beräknas 120 miljoner dollar gå åt till att utveckla och bygga två flygplan och fem rymdskepp. Rymdfärden ska ju gå till så att flygplanet White Knight II lyfter upp rymdskeppet Space Ship Two till rätt höjd och där startar rymdskeppet sin raketmotor. I början hoppas man kunna göra en färd i veckan. 250 personer har redan betalat hela eller delar av sin biljett och det innebär att de i slutändan givit upphov till 50 miljoner i intäkter. Men målet är att kunna göra två färder per dag (!). Antalet resor per år skulle bli 50 veckor gånger 10 resor = 500 resor per år. Om man då har sex betalande passagerare per färd till biljettpriset 200.000 dollar så blir den årliga intäkten 600 miljoner dollar.
Rymdbeskattning och rymdjuridik: KAN SÄNKT MOMS GÖRA DET LÄTTARE ATT NÅ UT I RYMDEN? Källa: Space News. 2008-04-01. Moms. Som framgår av ett antal texter på Arielspace höll Rymdbolaget och Virgin Galactic presskonferens 1 april på Esrange. Den internationella rymdtidningen Space News hade sänt en egen reporter till presskonferensen. I sin artikel tar han upp en del som inte framgår av Rymdbolagets pressmeddelande. Det gäller frågeställningar kring beskattning och juridik! Sven Grahn talade på presskonferensen om de utredningar som Rymdbolaget gjort för att möjliggöra rymdturistresorna. Han pratade också on skatteproblem! Man hoppas få rymdturism klassat på samma sätt som de mindre raketer och de jättelika forskningballonger som man hittills hanterat. Verksamheten med dessa har en skatteförmån och det gäller moms. Det svenska pålägget för moms är 25 % vilket tydligen är högt vid internationell jämförelse. Man undersöker om rymdturismen skulle kunna ha lägre moms i likhet med ballongexperimenten. Juridik. Rymdbolaget har bedrivit sin verksamhet vid Esrange så länge att myndigheterna har haft tid på sig att utveckla vilka regler och lagar som ska gälla vid skador och risker för tredje man, t.ex. de boende i området. Samma regelverk borde kunna gälla för Virgin Galactics aktiviteter. Företrädare för rymdturistföretag i USA har sagt att marknaden till att börja med kommer att omfatta rika rymdintresserade personer. Tanken är att dessa resenärer ska skriva på ett papper där de intygar att de är medvetna om riskerna och att de inte kommer att stämma rymdbolaget om något går snett. Men om resenären dör i en rymdolycka kommer förmodligen dennes släktingar att stämma bolaget på astronomiska (!) belopp i alla fall. Spaceport Sweden och Virgin måste fundera på hur de ska parera detta. Man har ju också hela tiden frågeställningen om försäkringar. Kan Virgin försäkra sin farkost? Hos vilket försäkringsbolag kan rymdturisterna ta en försäkring? Mera juridik: Denna sommar, dvs 2008, kommer Virgin att testflyga sitt nya rymdskepp Space Ship Two. Därefter måste man övertyga en myndighet i USA, Federal Aviation Administration, om att de bör godkänna farkosten som kapabel att flyga. När man erhållit sitt certifikat från myndigheten kan man ta ställning till vilket datum de kommersiella flygningarna ska inledas. Enligt Virgins VD Will Whitehorn hoppas man kunna flyga 2009 från basen i New Mexico. Från Sverige skulle man kunna börja flyga år 2012 eller år 2013. Var Spaceport Swedens presskonferens på Esrange ett västgötaklimax? Av Ariel Borenstein. 2008-04-03 27 mars 2008 kom ett pressmeddelande från Rymdbolaget om att man skulle hålla en presskonferens 1 april om sina fortsatta planer för rymdturism. Jag var väldigt förväntansfull över vad som skulle tillkännages och ojade mig över att jag inte hade någon möjlighet att närvara. Men presskonferensen verkar mest ha blivit ett västgötaklimax. (Ifall ni inte vet vad ordet betyder så är det: Stora förväntningar byggs upp och så följer ett klimax som är en besvikelse, en bagatell) Svenska media struntade i händelsen. Inget på TV eller i dagspressen. Däremot väckte presskonferensen en del uppmärksamhet i utlandet. Ett antal större webbplatser publicerade Rymdbolagets pressmeddelande rakt av. Den stora rymdtidningen Space News sände en egen reporter. Men fanns det något nytt att rapportera? Tja, det vardagliga slitet med att bygga rymdskepp, ordna bostad och mat för rymdturisterna, förhandla med myndigheter osv går sin gilla gång. Så egentligen är det väl bra att det inte fanns några överraskningar att rapportera. Som Sven Grahn från rymdbolaget sa: ”Vi har inte stött på några större problem och vi räknar inte heller med att göra det.”
Virgin Galactic tränar sina astronauter vid NASTAR Center: Publicerat här 2008-04-01. (Ur Space News 25 februari 2008) ”Om man betalat 200.000 dollar för resan vill man inte sitta i stolen bredvid passageraren som drabbas av en panikattack på tio mils höjd. Och man vill helst inte må så illa att man missar utsikten.” NASTAR Center är en förkortning för National Aerospace Training and Research Center. Anläggningen finns i USA. Richard Bransons bolag Virgin Galactic har ett samarbetsavtal med NASTAR. Blivande rymdturister kan uppleva de effekter som en rymdfärd ger upphov till i NASTAR:s anläggning. Vid centret finns bl.a. en centrifug som kan ge en uppfattning om förhöjd G-kraft. Andra apparater kan låta passagerare uppleva hög höjd, desorientering och annat som uppstår vid en rymdresa. Modärn teknologi, t.ex. datorer, möjliggör en väldigt realistisk upplevelse. Glenn King, chef för anläggningen, säger: ”Vi har investerat ca 40 miljoner dollar och är helt privatägda. Vi erhåller inga bidrag från staten.” Först utgjordes kunderna av militär och flygbolag men nu kommer rymdturismen starkt! King fortsätter: ”Det finns seriösa personer som vill investera i rymdturism. Det här håller på att bli stort!” I en intervju säger VD för Virgin Galactic, Will Whitehorn, att bolaget inledde samarbetet med NASTAR 2007 för att testa sin teori om att de flesta vuxna personer klarar av en rymdfärd. Under hösten 2007 har fler än 80 s.k. founders (grundare), inklusive han själv och Richard Branson, gjort simulerade flygningar vid testcentret. Whitehorn vill inte tala om vad experimenten kostar men sa att detta ger en bra fingervisning om vad man klarar av, ifall man skulle ha svårt att besluta sig för om man vågar företa en rymdresa. Ett antal anställda på de resebyråer som saluför rymdresorna har också fått pröva på G-krafter m.m. ”Det underlättar när de ska hjälpa potentiella rymdresenärer att ta ställning till en resa.” Jane Reiffert är VD för Incredible Adventures: “ Kunderna behöver ha erfarenhet av höga G-krafter och viktlöshet i förväg om de ska göra en rymdresa. Om någon har betalat 200.000 dollar för en rymdupplevelse vill personen inte vara så nervös eller illamående att hon/han inte har någon behållning av resan. Man vill inte heller vara den som har platsen bredvid passageraren som kastar upp eller drabbas av en panikattack på tio mils höjd.” Centret har förstås andra kunder också, inte bara Virgin. Man erbjuder upplevelser - för den som kan betala - som varar två timmar, en halv dag, en heldag eller två dagar - och simulerar färd med rymdskepp eller flygplan. Programmet heter ”Air and Space Adventure”. Priset varierar mellan 3.000 och 5.000 dollar. Programmet ger en möjlighet för den som är intresserad att få en ”rymdkänsla”. King tror att detta kommer att utvecklas på samma sätt som flygning. Först är det en unik upplevelse, sedan blir det rutin. ”Det kommer att finnas problem längs vägen, men till slut blir även rymdfärder en vardaglig verksamhet.” Webbplatsen för NASTAR heter www.nastarcenter.com.
Blixt Gordon och Richard Branson vill inte använda flerstegsraketer. Men är deras typ av rymdskepp verkligen bättre och billigare? (Av Ariel Borenstein 2008-03-07.) Titta på bilden här nedan: Bilden föreställer den kände rymdresenären Blixt Gordon. I bakgrunden ser man hans rymdskepp. Blixt Gordons rymdskepp använder sig inte av separata bärraketer utan innehåller allt som behövs: motor, bränsletank och utrymme för pilot och passagerare. Gordon och hans vän Dr. Zarkov samt flickvän Diana flög till andra solsystem långt innan Gagarin kretsade kring Jorden. Men de gjorde det förstås i en tecknad serie. Men titta nu på nästa bild. Bilden föreställer det rymdskepp som bolaget Virgin Galactic, ägt av Richard Branson, planerar att sända upp inom några år. Det ska lyfta mot rymden nästan enligt samma principer som Blixt Gordons rymdskepp. Det startar dock inte helt utan hjälp: ett flygplan lyfter upp rymdskeppet till en viss höjd där rymdskeppets motor startar. Och så en tredje bild. Det föreställer den typ av rymdfart som mänskligheten använt hittills: en flerstegsraket. Det första steget drar mest bränsle; när det brunnit ut faller det ner tillbaka till jorden och steg två tänds. Oftast finns det ytterligare ett raketsteg som för rymdfärjan eller satelliten ända upp i en omloppsbana. Privata företag vill bygga ny typ av rymdskepp! Tidningen Aviation Week & Space Technology analyserar i sin Aerospace Source Book, som kom i januari 2008, de försök som flera privata rymdföretag gör att bygga ett återanvändbart rymdskepp. Ett sådant rymdskepp skulle starta utan hjälp av separata bärraketer, eller möjligen med hjälp av bara ett första hjälpsteg, t.ex. ett flygplan eller en raket. Analysen inleds med påståendet att ett rymdskepp som kan återanvändas (engelsk benämning: Reusable launch vehicle, förkortat RLV) naturligtvis borde ge lägre kostnader för uppskjutningar. I teorin borde det bli billigare att slippa slänga bort dyra raketsteg. Men det är inte självklart att det förhåller sig så. Ett rymdskepp som ska kunna återanvändas blir ju dyrare att konstruera eftersom det är mer komplicerat. Det är speciellt svårt att konstruera en väl fungerande motor och ett bränslesystem. (Om jag minns rätt har bolaget Space X stora problem med att få motor och bränsletank för sin raket att fungera.) Det ställs även stora krav på de material som farkosten ska bestå av. När ett sådant här Blixt Gordon-rymdskepp ska lyfta utgörs en del av vikten av det system som ska möjliggöra landning. Och omvänt: vid landning utgörs en del av vikten av det system som ska möjliggöra start. Följaktligen kan en sådan här farkost inte medföra lika stor nyttolast som en farkost som förs upp av separata bärraketer. När rymdskeppet landat tar det troligtvis lång tid att göra det klart för nästa start. Rymdfärjan är ju en sorts mellanting mellan den tidigare typen av rymdskepp (t.ex. Apollo-kapseln) och RLV. Den förs upp av bärraketer men manövrerar sedan självständigt och landar dessutom på samma sätt som ett flygplan. Bärraketerna byts ut vid varje färd (Eller återanvänds det första steget? Det landar ju med fallskärm i Atlanten.) men rymdfärjorna måste ses över efter varje färd och det tar ganska lång tid. Efter att en RLV återanvänts ett antal gånger måste den ersättas med en ny. Men det antal farkoster man behöver tillverka är ändå så litet att man inte uppnår stordriftsfördelar i produktionen. Och det kostar en hel del att göra farkosten så säker som möjligt för att sänka försäkringskostnaderna och minska risken för en olycka. Designen måste innebära en avvägning mellan största möjliga nyttolast och en robust konstruktion. När farkosten väl är byggd kan man inte ändra den utan stora kostnader. Ändrade marknadsförutsättningar eller nya tekniska landvinningar kunde ju motivera en ombyggnad. Det har visat sig svårt för de privata företagen att bygga en rymdfarkost som kan ta sig upp i omloppsbana. Därför satsar de flesta företag i branschen på suborbitala farkoster, dvs farkoster som färdas ca tio mil rakt upp och sedan går ner för landning igen. En möjlig marknad för sådana flygningar är turistresor. Även många av de stora rymdbolagen har nu upptäckt denna marknad. Bolaget Northrop Grumman har köpt det mindre bolaget Scaled Composites som håller på att bygga ett suborbitalt rymdskepp för rymdturism. Scaled Composites säljer sina rymdskepp till Virgin Galactic som redan erhållit intresseanmälningar från mer än 80.000 personer från 120 länder för suborbitala färder. Några personer har betalat sina resor i förskott eller lämnat handpenning. Virgin Galactic har redan tagit emot mer än 25 miljoner dollar i förhandsbetalningar. Det finns fler företag som försöker bygga rymdskepp enligt principen RLV. Några av dem är Rocketplane Ltd, XCOR Aerospace och Blue Origin. Tidningen avslutar sin analys med att hävda att det viktigaste målet för de privata rymdföretagen är att skapa ett billigare sätt att nå ut i rymden. Men de suborbitala farkoster som designas och byggs idag har långt kvar till det målet. Än så länge är den gamla metoden med flerstegsraketer överlägsen. Men jag har ett förslag. Hur vore det att läsa igenom de gamla serietidningarna om Blixt Gordon för att ta reda på hur hans rymdskepp var konstruerat?
PRIVATA FÖRETAG SKA FRAKTA TILL RYMDSTATIONEN. Källa: Space News. 2008-03-04. NASA har för avsikt att begära in anbud under våren från amerikanska företag som vill transportera förnödenheter till rymdstationen från år 2010. Detaljerade kravspecifikationer kommer att publiceras i april. I november 2008 kommer NASA att skriva kontrakt med de företag man tror på. 17 mars anordnar NASA en konferens för intresserade företag. NASA har ju hjälpt några amerikanska företag med miljonbelopp för att uppmuntra till dem att bygga rymdfarkoster som skulle kunna utföra frakter till rymdstationen men det är tydligen inte självklart att dessa företag – t.ex. Space X – får en order. Alla företag som tror de kan klara uppgiften kan alltså nu tävla om att få en order från NASA.
NASA BLIR KUND HOS Zero-G.
Källa: Space News. 2008-01-07. Det amerikanska rymdturistbolaget Zero-G har erhållit NASA som kund. Bolaget utför flygningar där ett flygplan stiger brant för att sedan dyka brant vilket ger möjlighet för passagerare att uppleva korta stunder av tyngdlöshet. Kontraktet är värt ca 4,7 miljoner dollar för ett år men kan i en eventuell förlängning innebära 25 miljoner för 4 år. Bolaget ska flyga personal från NASA med en ombyggd Boeing 727. Sedan 2004 har Zero Gravity Corporation använt sitt flygplan till att låta ca 3.000 betalande kunder uppleva tyngdlöshet, däribland den berömde fysikern Stephen Hawking. NASA ska använda Zero-G:s flygningar till att utföra tyngdlöshetsexperiment och till att träna blivande astronauter. NASA har under flera decennier använt ett eget plan för dessa flygningar. Under 2008 planerar NASA att utföra ca 40 flygningar med sitt eget plan och lika många med hjälp av Zero-G. Representanter för Zero-G var entusiastiska över detta genombrott i företagets verksamhet. En av bolagets grundare är Peter Diamandis som skapat X-priset som belönar privat rymdverksamhet. Han säger att ” vi ser det som en ära att få delta i NASA:s program för vetenskap, utbildning och träning”.
RYMDTURISM - HUR BLIR 2008? (2008-01-09) ”Många som betalat handpenning är så ivriga att få komma ut i rymden att de skulle resa i en papperspåse om det var vad som krävdes!” 2007 var ett händelserikt år för privat rymdverksamhet. Hur ser det ut inför år 2008? Den privata rymdfarten måste lösa ett ganska stort antal problem innan den kan blomstra. Det svåraste är förstås att utveckla tekniken så att den fungerar. Men det finns också jordbundna problem: projekten måste finansieras och försäkras, och dessutom måste verksamheten följa lagar och myndighetsbeslut. Tidningen Space News har intervjuat ett antal nyckelpersoner inom den privata rymdbranschen om hur de ser på det kommande året. Här följer ett utdrag ur några av intervjuerna. Peter Diamandis, ordförande och VD för X Prize Foundation som finansierade det pris som ledde till den första privata rymdfärden. Organisationens huvudkontor finns i Santa Monica, Kalifornien: ”Vi behöver några vinnare. Några möjliga ”vinnande händelser” under 2008 kunde vara: bolaget Space X med Elon Musk i ledningen gör en lyckad uppskjutning av Falcon 1, Virgin Galactic visar upp sitt nya rymdskepp, något privat rymdbolag lyckas sända upp sin raket i omloppsbana, om många bolag konkurrerar om Google Lunar Prize (första privata månlandaren ger 30 miljoner dollar i prispengar.) Om vi bara kunde framstå som mer övertygande gentemot den finansiella sektorn och få tillräckligt stark finansiering för att driva ett framgångsrikt rymdprojekt! Om något rymdbolag blev tillräckligt framgångsrikt för att få sin aktiekurs att sticka iväg så skulle branschen förstås få stor uppmärksamhet.” Originalcitat från Peter Diamandis: ”You had Spacehab and Orbital Sciences go public as pseudo-commercial space companies. But they have been a flat stock price for 20 years. We really need someone to to have a Netscape event.” Ester Dyson, VD för EDventure Holdings med huvudkontor i New York, har investerat i XCOR Aerospace, Space Adventures, Constellation Services och Zero Gravity Corp. “Jag tror att det kommer att bli lättare att hitta finansiärer för rymdprojekt under 2008. Men jag tror också att de privata rymdbolagen kommer att göra tekniska framsteg under året. Förhoppningsvis kan någon rymdhändelse fånga allmänhetens intresse. Kanske någon filmstjärna gör en rymdresa? Under 2008 ska Richard Garriot, son till en astronaut, åka upp till rymdstationen. Kanske det är en sådan händelse som väcker extra uppmärksamhet? En enstaka händelse – eller en film – kan få intresset hos allmänheten att ta fart. Filmen You´ve Got Mail satte extra fart på användningen av e-mail. Kanske Virgin Galactic kan övertala något TV-bolag att låta en scen i en film utspela sig i suborbital bana.” Originalcitat från Ester Dyson: ”In 2008 we´ll see progress in actually building and testing spacecraft and components.” Alex Tai, VD för Virgin Galactic och ordförande för Personal Spaceflight Federation (en sammanslutning för företag som försöker bygga raketer, rymdfarkoster eller rymdstationer). ”Virgin Galactic fortsätter sitt samarbete med Scaled Composites för att bygga rymdfarkosten SpaceShipTwo och flygplanet White Knight 2 som ska lyfta upp farkosten till rätt höjd för start av raketmotorn. Företagen analyserar fortfarande vad som gick fel på basen i Mojave 2007 när utrustningen exploderade vid en test och några personer dog. Under 2007 har Virgin Galactic skrivit avtal med National Aerospace Training and Research Center i USA om att använda deras centrifug vid utbildningen av rymdturister. Virgin Galactic har hittills tagit in 31 miljoner dollar i depositioner från framtida rymdturister. Vi ska naturligtvis anstränga oss för att uppfylla resenärernas förväntningar, t.ex. erbjuda bra utsikt under resan och också ett hotell av hög klass under utbildningsperioden.” Originalcitat från Alex Thai: ” One of the shocks is that a lot of people just want to go…and they don´t care what it´s like. They´ll go in a brown paper bag because they just want to go into space!”
SJU BOLAG ANSÖKER OM 175 MILJONER DOLLAR FRÅN NASA. Källa: Space News. 2007-12-10. (Publicerat här 2008-01-07) Sju amerikanska företag har ansökt om att få förfoga över ett belopp på 175 miljoner dollar som NASA avsatt till privata initiativ för att skapa en rymdfarkost som kan frakta förnödenheter till rymdstationen. Rymdfärjorna kommer att upphöra med sin verksamhet 2010 och sedan dröjer det till tidigast 2015 innan NASA:s nya rymdskepp Orion kan börja användas. Under den fem år långa pausen måste rymdstationen förlita sig på ryska Souys, europeiska ATV eller privata rymdfarkoster. NASA beslöt för några år sedan att satsa på företagen Space X och Rocketplane Kistler som privata alternativ, men Rocketplane plarade inte av att nå de avtalade målen. NASA beslöt då att inte betala ut mer pengar. De kvarvarande medlen, 175 miljoner dollar, erbjuds nu andra företag. Några av de företag som ansökt om bidrag är SpaceDev, Spacehab, Transformation Space Corp. och Andrews Space. Space X, som tills vidare har rätt att förfoga över 278 miljoner från den förra anbudsomgången, tävlar även om de nya pengarna. En annan av kandidaterna är Space Systems/Loral. Bolaget är en av världens största tillverkare av satelliter. Medan övriga kandidater vill bygga nya bärraketer satsar Loral på något helt annat. Man vill att nyttolasten ska sändas upp med en av de redan existerande bärraketerna medan Lorals bidrag är en "bogser-satellit". Efter att bärraketen fört upp en farkost i omloppsbana så tar satelliten vid och bogserar farkosten till rymdstationen och genomför en dockning. Efter att astronauterna flyttat över lasten till stationen kan "bogser-satelliten" föra bort lastfarkosten och se till att den störtar ner i atmosfären och brinner upp. Bogseraren kan stanna uppe i rymden i ca tio år och återanvändas många gånger. Ett team bestående av bolagen PlanetSpace, Lockheed Martin (ett av världens största rymdbolag) och Alliant Techsystems försöker också få sin del av kakan. Teamet håller sedan tidigare på att utveckla en suborbital farkost för turistresor och transporter. Nu vill man också utveckla en farkost för transporter till rymdstationen. Sista anmälningsdag för intresserade företag var 21 december. Därefter tog projektet jullov. NASA:s urvalsprocess börjar måndagen 7 januari.
ROCKETPLANE KISTLER MISSLYCKAS? Källa: Aviation Week & Space Technology. 2007-09-24. Ett av de företag som i augusti 2006 vann tävlingen om att få bidrag från NASA för att utveckla en ny raket är nära att förlora sitt avtal. I augusti 2006 valde NASA ut två privata amerikanska företag som åtog sig att bygga varsin farkost för transporter till den internationella rymdstationen och i gengäld skulle få dela på 500 miljoner dollar från NASA. Företagen heter SpaceX och Rocketplane Kistler. SpaceX har hittills lyckats klara av de avtalade kontrollpunkterna, men Kistler riskerar nu att åka ur programmet. Programmet heter COTS (Commercial Orbital Transportation Services). NASA lovade betala 200 miljoner dollar till Kistler för att utveckla raketen Rocketplane K1. Företaget måste klara ett antal tekniska och finansiella milstolpar, bl.a. hitta privata investerare villiga att ställa upp med 500 miljoner dollar. Konstigt nog beror krisen inte på tekniska problem utan på att företaget inte lyckas finansiera sitt projekt. Investerare har lagt in 300 miljoner dollar men det fattas 200 miljoner. Någon gång denna månad, dvs oktober 2007, måste Kistler hitta de pengar som fattas, annars slutar NASA stöda företaget. Om NASA väljer att omprioritera så betyder det att SpaceX får mer pengar samt att ett antal nya kandidater får hjälp med finansiering av sina projekt. Många nya rymdbolag försöker nu bygga transportbehållare, raketer och rymdskepp. Bolagen heter bl.a. Constellation Service International, PlanetSpace, Spacedev, Spacehab och t/Space. Det företag som förefaller att ha kommit längst är SpaceX med sin raket Falcon 9. Grundaren, Elon Musk, säger:” Jag är övertygad om att vi kan flyga en last till den internationella rymdstationen och ta hem farkosten igen till jorden och detta kommer vi att kunna göra innan det är dags för rymdfärjan att gå i pension 2010.” Oktober 2007-10-01. Senaste nytt om Kistler: Randy Brinkly har avgått som VD för Rocketplane Kistler. En av bolagets styrelsemedlemmar, William Byrd, ersätter honom.
GOOGLE OCH X PRIZE FOUNDATION UTLYSER MÅNTÄVLING X Prize Fundation och Google erbjuder 30 miljoner dollar för privata månlandare. Källa: Aviation & Space Technology 17 september 2007. Företaget Google vill uppmuntra till privata månfärder! Bolaget samarbetar med X Prize Foundation som utlyst en tävling om vem som kan landsätta en obemannad farkost på månen. Tillsammans har de två utlovat 20 miljoner dollar i prispengar för det privata företag som senast före utgången av år 2012 kan landsätta en farkost på månen. Extra miljoner utlovas också för tävlingsdeltagare som kan klara ett antal andra uppgifter, t.ex. förflytta ett månfordon mer än 5 km på månens yta. Omedelbart efter att X Prize Foundation utlyste tävlingen 13 september anmälde sig den första deltagaren. Det är ett team från Carnegie Mellon–universitetet i Pittsburgh och består av ett antal forskare som framgångsrikt konstruerar robotar. Ordföranden för X-stiftelsen, Peter Diamandis, säger att ”tävlingen hjälper till att driva på utvecklingen av robotar. Månen är en tröskel till resten av solsystemet”. Och en av grundarna av Google, Larry Page, säger " vetenskapen tycks ha marknadsföringsproblem. Men vetenskap och ingenjörskunskap är det enda som kan skapa ökad produktivitet. Vi hoppas att denna tävling med sitt ambitiösa mål kan bidra till att förbättra människans villkor." Förutom prispengar för obemannad landning utlovas extra miljoner för det team som hittar is på månen, kan landa på samma ställe som tidigare bemannade färder eller kan sända hem bilder och filmer från månen. Om tidningen Aviation & Space Technology: Det är en internationell tidning som till större delen innehåller artiklar om civilt och militärt flyg men även en del artiklar om rymdindustrin.
FÖRETAG INOM RYMDTURISM TROR PÅ BRA UTVECKLING UNDER 2007. Källa: Space News "Personal Spaceflight Federation" bildad. Den framväxande industrin för rymdturism hoppas på flera framsteg under 2007. De amerikanska myndigheterna håller på att lagstifta om rymdturism, man diskuterar försäkringsregler för privata rymdresor, nya rymdhamnar byggs och flera bolag testar egna bärraketer och rymdfarkoster. Nyligen bildades i USA en organisation med namnet ”Personal Spaceflight Federation” (förkortat PSF). ”Vi står fortfarande på tröskeln, vi befinner oss i ett utvecklingsskede,” säger organisationens VD Bretton Alexander, som även är vice VD för bolaget Transformational Space Corporation. Organisationens kontor finns i Washington. PSF är ett samarbete mellan ett tiotal företag och organisationer som sysslar med rymdturism. Man vill skapa gemensamma regler och också bevaka kommande lagstiftning. Bland medlemmarna finns bolag som utvecklar raketer, bygger rymdhamnar m.m. Några exempel: Bigelow Aerospace som håller på att konstruera en uppblåsbar rymdstation. Space X, Spacedev, RocketPlane-Kistler och XCOR Aerospace som håller på att bygga bärraketer och rymdskepp. Inom några månader kommer de amerikanska myndigheterna (U.S. Federal Aviation Administration Office of Commercial Space Transportation) att bestämma vilka regler som ska gälla för den licens som krävs av ett företag som vill sända upp passagerare i rymden. Reglerna ska dels skydda allmänheten, dels skydda passagerarna. Passagerarna -"Space Flight Participants"- måste kunna göra sig en bild av hur bra säkerheten är vid resan. PSF förutspår fortsatt forskning och utveckling på ett antal farkoster och rymdbaser under 2007. "Vi tror på en första flygning under 2009." Organisationen anser att det behövs utveckling också inom områden som inte berörs av myndigheternas beslut om regler, t.ex. vad gäller försäkringar. Bretton Alexander säger: "Både rymdindustrin och denna organisation måste lägga en del energi på försäkringsfrågorna. Vi måste se till att det finns fungerande försäkringar till en rimlig kostnad. Vi måste se till att industrin för rymdturism kan överleva följderna av en olycka, för det är troligt att en olycka inträffar någon gång unde de första åren. Lysande utsikter för 2007. "Om 2007 kan fortsätta på samma sätt som 2006 slutade så kommer industrin för rymdturism att vara i god form", säger William Pomerantz, chef för X-price Foundation (som utlyste ett pris på 100 miljoner dollar som drog igång tävlingen om det första privata rymdskappet). Pomerantz berättar vad som är på gång inom rymdturismen: Företaget Blue Origin ska försöka bygga ett rymdskepp för suborbitala färder med passagerare. 13 november utförde företaget en obemannad testflygning av sin farkost Goddard. Blue Origin finansieras av Jeff Bezos, grundaren av internet-bokhandeln Amazon.com. Testflygningen skedde vid bolagets egen rymdhamn i Texas. Fler testflygningar kommer att utföras under 2007. I oktober hålls en tillställning som heter Wirefly X Prize Cup i USA. Där ska olika företag visa upp sina projekt inom rymdturismen.Man kan förvänta sig ett antal nyheter och överaskningar. I New Mexiko pågår planeringsfasen av Spaceport America. Här ska byggas en rymdbas som ska bli huvudkontoret för Virgin Galactic, Richard Bransons rymdbolag. Basen planeras ligga i närheten av samhällena "Sanning eller konsekvens" (!) och Las Cruces. 21 december förvärvade bolaget hyresrättigheterna till ett område på 72 kvadratkm. 3 april ska innevånarna i Dona Ana County i södra New Mexiko rösta om en speciell skatt som ska bidra till att finansiera rymdhamnen! Skatten skulle ge 6,8 miljoner dollar per år i 20 år. Det är inte bara Virgin Galactic som skulle använda Spaceport America. Även bolaget UP Aerospace har visat intresse. Bolagets första testflygning, från en annan rymdhamn, misslyckades. Vid en suborbital färd störtade rymdskeppet Space Loft XL efter 90 sekunder. Också det brittiska bolaget Starchaser Industries vill använda Spaceport America. Bolaget håller på att utveckla farkosten Thunderstar, och man hävdar att man kan ta upp betalande passagerare redan 2009. En tjänsteman på FAA, Patricia Grace Smith, säger att 2007 kan bli ett avgörande år för rymdturismen." Under året kommer aktiviteten att öka, med affärsplaner, tillverkning, testflygningar osv. Vi kommer allt närmare den dperiod då bemannade flygningar inleds. Den springande punkten för allt detta är säkerheten. Alla i branschen är överens om att säkerhet är det viktigaste målet. När man lyckats göra rymdfärderna tillräkligt trygga kommer rymdturismen att accepteras av allmänheten i så hög grad att den blir rutin. Så testerna av de blivande rymdskeppen är förstås viktiga och vi kommer att se mer av detta under 2007."
EN PRIVAT RYMDSTATION...NÄSTAN Källa: Space News. 2 juli 2007. Bigelow Aerospace, USA, sände 28 juni upp en prototyp av en rymdstation. Genesis 2, en uppblåsbar rymdstationsmodell, gick in i bana runt jorden. Ombord finns kameror som tar bilder både utanför och inne i rymdstationen. Genesis-2 för med sig ett antal föremål som tillhör betalande kunder, bl.a. souvenirer, levande insekter och ett Rymd-Bingo. Stationen sändes upp med en Dnepr-bärraket från den ryska missilbasen Yasny i regionen Orenburg. Enligt rapporter från Bigelow fungerar rymdstationen bra. Även Genesis 1, som sändes upp 12 juni 2006, fortsätter att att fungera.
Europeiskt bolag vill konkurrera med Branson om rymdturism Källa: Space News. 18 juni 2007. Space News; Astrium, som är en division i Europas största flyg- och rymdkoncern EADS, vill nu ge sig in i kampen om rymdturisterna. Man gick ut 13 juni med sina planer på att bygga ett rymdskepp som skulle kunna lyfta rika turister till en höjd på 10 mil där de skulle uppleva flera minuters tyngdlöshet. I två år har en liten grupp ingenjörer på Astrium arbetat i hemlighet med att skapa ett rymdskepp med två jetmotorer och en raketmotor som drivs med flytande metan och flytande syre. Till utseendet påminner den om ett litet jetplan med onormalt långa vingar. Nu ska Astrium leta efter investerare. Det krävs ca i miljard euro att avsluta design och tester och bygga de första exemplaren. Rymdskeppet kan flyga första gången 2012 om bolaget hittar finansiärer i år. VD för Astrium, Francois Auque, säger att rymdturism av detta slag kan attrahera ungefär 15.000 passagerare per år 2020. Om Astrium gör en flygning per vecka med fyra passagerare per flygning skulle man kunna ta 30 % av marknaden. Biljettpriset blir troligtvis 200.000 euro vilket ger 900 miljoner euro per år i intäkter. Astrium är det bolag som bygger bärraketen Ariane 5. Dessutom har man ansvaret för ESA:s kontakt med rymdstationen. EADS bygger stora jetplan och militärflygplan. Astriums VD Auque säger att inom EADS finns nästan all den kunskap som behövs för att bygga ett rymdskepp
BIGELOW HAR EN PLAN. Källa: Space News. 16 april. Rymdentreprenören Robert Bigelow presenterade en affärsplan 23 april där han fokuserade på två marknader: rymdorganisationer och företag. Bigelow är grundare till Bigelow Aerospace, en hotellkedja och flera andra företag. Under presentationen sa Bigelow bl.a. att hans projekt för att sända upp uppblåsbara rymdstationer inte ska ses som ett hotellprojekt. Snarare ska det ses som ett sätt att förse rymdfarare med ett antal nya destinationer.
Enligt Bigelow finns det nu 164 nationer som har någon typ av rymdprogram och 225 aktiva astronauter (?). Men hittills har det varit ont om destinationer. Just nu finns bara en: den internationella rymdstationen.
”Vad vi försöker göra”, säger Bigelow,” är att erbjuda våra rymdstationer för en kortare tid åt intresserade länder och företag. Vi kommer att kunna börja år 2012. Den svåra är förstås att kunna transportera astronauterna till rymdstationen. Kostnaden för att åka till rymdstationen och vistas där i fyra veckor skulle vara 15 miljoner dollar.
X-PRIZE FOUNDATION FIXAR PARTY FÖR ATT DRA IN RYMDPENGAR. Källa: Space News. 19 mars 2007.
Den amerikanska organisationen X-prize, som sponsrar pristävlingar för att öka aktiviteten inom privat rymdfart, samlade in mer 2,7 miljoner dollar på en fest som lockat till sig storheter inom universitetsvärlden, film, affärslivet och politiken, enligt ett pressmeddelande 7 mars.
Festen hade döpts till "Radical benefit for Humanity" (Svårt att översätta: "Rejäl nytta för mänskligheten"?). Den gick av stapeln vid Google´s huvudkontor i kalifornien. Över 300 personer deltog, inklusive Virgin Galactics grundare Richard Branson, världens första kvinnliga rymdturist (hon är dessutom en av grundarna till X-priset) Anousheh Ansari och en av grundarna till Google, Sergey Brin.
Syftet med festen var att dra in pengar till den privata rymdfarten och det gjorde man bl.a. genom att auktionera bort en flagga som stått på månen under en av USA:s månlandningar. Dessutom kunde man vinna en resa som innebar simulerad tyngdlöshet med flygplanet Zero Gravity och som reskamrat skulle man ha ingen mindre än den berömde fysikern Stephen Hawking. (Hawking är ju kraftigt rörelsehindrad men låter inte detta hindra honom. Med hjälp av tre assistenter kommer han således att prova på tyngdlöshet. Han har dessutom köpt biljett till en suborbital flygning.)
Bibi Kasrai, som är chef för insamlandet av sponsorpengar till stiftelsen, säger att " denna unika kombination av filantropi från San Fransisco, Silicon Valley och Hollywood har fört vår stiftelse till en helt ny nivå". !!!!
SPACEPORT SWEDEN SKRIVER AVTAL MED VIRGIN GALACTIC. Källa: Rymdforums web-plats. 26 januari 2007.
Privata rymdfärder håller på att bli verklighet. Nu kan Sveriges rymdindustri delta i denna utveckling.
26 januari invigdes Spaceport Sweden officiellt vid Kiruna flygplats av näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson. Spaceport Sweden, som utgörs av en handfull Kiruna-baserade organisationer, startar sin verksamhet genom att teckna kontrakt med Virgin Galactic, världens första kommersiella rymdflygföretag som erbjuder allmänheten möjlighet att bli astronauter.
Enligt kontraktet skall parterna genomföra en studie rörande legala och driftsmässiga krav för uppsändning av Virgin Galactics farkoster från Spaceport Sweden. Målet är att studien skall resultera i ett driftsavtal som innebär att Spaceport Sweden blir Virgin Galactics första rymdbas utanför USA.
DRÖMMAR OM RYMDEN.
Källa: Aviation & Space Technology. 30 oktober 2006.
Det säljs inte några aktier i rymdbolag ännu, men riskkapital och statliga pengar bidrar till att skapa en privat rymdindustri i USA.
Entreprenörer från rymdturismindustrin har samlats i Las Cruces för att delta i den rymdhisstävling som anordnas av organisationen X-price. Några av deltagarna berättar att de upplever ett mycket större intresse från riskkapitalister och banker nu när många projekt lämnat ritbordet och blivit till riktiga raketer.
Samtidigt har NASA ökat ansträngningarna för att gynna privat rymdfart helt enkelt för att man behöver hjälp i sina olika projekt: allt från astronautträning till experiment med farkoster på hög höjd där luften är lika tunn som på Mars.
Entreprenörerna tror att den privata rymdindustrin nu nått en kritisk gräns där det kommer att bli mycket lättare att hitta finansiärer. "Det här påminner mycket om industrin för fiberoptik". säger Greg Olsen, en man som blev förmögen på just den industrin och nu leder företaget GHO Ventures. "Vi sysslade med avancerad teknologi i årtionden men den var inte kommersiellt gångbar, och sedan hände något. Plötsligt spåddes fiberoptiken en strålande framtid och folk blev som tokiga av entusiasm och ville investera. Jag är övertygad om att den privata rymdbranschen nu står inför ett genombrott."
Olsen är inte bara en riskkapitalist. Vad som gör honom unik är att han själv varit ute i rymden. Han är en de hittills fyra privatpersoner som färdats till rymdstationen med en rysk Soyusfarkost. I oktober 2005 betalade han 20 miljoner dollar för att få vistas i 8 dagar på den internationella rymdstationen. Avtalet ordnades av rymdresebyrån Space Adventures. Han och de andra rymdresenärerna väcker hoppet om en rymdresemarknad. Suborbitala rymdresor förväntas bli den nästa stora marknaden inom privat rymdverksamhet.
(Ett skönlitterärt tips från denna web-site: Läs Robert Heinleins science-fictionroman "Friday" där han skriver om suborbitala resor och om rymdhissar. Boken utkom 1982 och han förutspår att man i framtiden kommer att kunna resa på en timme mellan kontinenterna med suborbitala raketer. Men det finns ett problem: hastigheten är så enorm att om något går fel hinner piloten svårligen göra något. Lösningen på problemet är att piloterna är människor med superfömågor, bland annat blixtsnabb reaktionsförmåga, framodlade i laboratorier. Profetian om suborbitala resor håller på att bli verklighet och NASA experimenterar med rymdhissar. Kommer profetian om laboratorieframställda människor också att bli sann? Läs boken, den handlar både om rymdfärder och sex. Vad mer kan man begära av en roman?)
Den privata rymdindustrin fick ett uppsving av den tävling som stiftelsen X-prize utlyste för några år sedan. Prissumman på 10 miljoner dollar vanns av flygplanskonstruktören Burt Rutan och hans bolag Scaled Composite. Rymdskeppet hette SpaceShipOne och flögs så högt upp att det nådde den officiella gränsen till rymden. Piloten såg den svarta rymden och stjärnorna och var tyngdlös under några minuter. Nu arbetar flera nystartade företag på farkoster som ska kunna prestera tyngdlöshet och en blick ut i den verkliga rymden - och biljetten kommer att kosta ungefär 200.000 dollar, dvs ca 1,5 miljon kronor.