ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdaktierRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Rymdaktier
Gomspace
AACMicrotec Clyde
Ovzon
Unibap
Rymdföretag på svensk aktiebörs.



Ny satsning på Arielspace! Jag har följt svensk rymdverksamhet intensivt sedan 90-talet. Länge fanns inga rymdföretag noterade på svensk aktiebörs. Nu finns 4 rymdföretag på börsen:

Gomspace, ÅAC Microtec, Ovzon och Unibap. 

Ytterligare ett antal börsnoterade företag har viss verksamhet mot rymdindustrin.

2020-02-21. Jag ska inleda speciell bevakning av svenska börsnoterade rymdbolag. Nu håller jag på att samla mina tidigare artiklar här, sedan kommer jag att inleda en aktiv bevakning.
    

Kursrally i satellitbolag på aktiebörsen First North!

Länge, länge fanns inget rymdbolag noterat på någon aktiebörs i Sverige. Men det senaste året har tre företag i rymdbranschen noterat sig på listan First North. Företagen heter GomSpace, ÅAC Microtec och Unibap. Just nu rusar kurserna i alla tre aktier.
(Av Ariel Borenstein. 2017-09-14)

Länge fanns ingen svensk rymd på börsen.

Rymdåldern inleddes 1957 när Sovjetunionen sände upp den första satelliten. I flera decennier var det endast statliga rymdorganisationer som kunde bedriva rymdverksamhet. Men på 90-talet började privata företag sända upp telekommunikationssatelliter, och efter det växte den privata rymdbranschen snabbt. Det finns privatfinansierade satelliter för TV-sändningar, telefoni, bredband, jordobservation osv. I flera länder finns nu börsnoterade rymdföretag. De svenska rymdföretagen ingick i större koncerner (t.ex. Saab Space och Volvo Aero) eller ville inte börsnotera sig (t.ex. Rymdbolaget och Omnisys).

GomSpace.

Sommaren 2016 noterades så slutligen det första renodlade rymdföretaget på en svensk börs. Det var GomSpace, ett danskt företag som bygger satelliter, som valde att notera sig på svenska First North. De första dagarna gav kursen skrämselhicka, eftersom den sjönk under noteringskursen, som var 12:50.

Men sedan tog kursen fart och har stigit sedan dess, med extra ryck när nyheter publicerats. Tidigare i år köpte GomSpace ett av SSC:s dotterbolag, Nanospace. Och nyligen offentliggjordes planer på att samarbeta med det stora amerikanska företaget Airbus, tillverkare av flygplan.


Idag är kursen 89 kr, en uppgång med 612 % från noteringen. Det senaste rycket, under den senaste månaden, innebar ett lyft med 40 %.

GomSpace tillhör en ny typ av satellitbyggare. Man bygger små satelliter, bland annat s.k. Cubesats. Teknikens utveckling det senaste decenniet innebär att komplicerade funktioner nu kan miniatyriseras och få rum i en kub med sidan 1 dm. Flera sådana kuber kan även fogas ihop. Allt fler sådana satelliter sänds nu upp och prognoser säger att marknaden kommer att växa kraftigt de närmaste åren.

ÅAC Microtec.

Företaget ÅAC Microtec tillhör den "gamla" typen av rymdföretag. Man har funnits sedan 2005 men först i år valde man att börsnotera sig. Företaget bygger avancerade komponenter till satelliter.

Här på Arielspace skrev jag så här 2012:

"ÅAC Microtec har under 2012 färdigställt och lanserat ytterligare en rad plug-and-play produkter, som ett resultat av det goda samarbetet med AFRL och NASA. Årets stora händelse var uppskjutningen av ÅAC Microtec:s plug-andplay satellit (TechEdsat 1) byggd tillsammans med NASA.

De internationella affärerna har tagit fart under året då företaget genomfört sina första leverenser till USA via sitt dotterbolag ÅAC Microtec North America Inc. De har också fortsatt sin expansion inom rymdområdet i Japan.

Ett antal stora projekt har startats under 2012 däribland μViking-projektet med målet att utveckla en liten satellitplattform samt Avionique-X-projektet som syftar till att ta fram en teknologidemonstrator för nästa generations bärraket."

Efter introduktion på First North till kursen 6,80 kr var kursutvecklingen dålig. Kursen sjönk stadigt till 4 kr i augusti, då den plötsligt rusade 54 % på en månad och nu ligger något över noteringskursen.


Unibap.

På Dagens Industris webbplats finns en beskrivning av Unibap:

"Unibap är ett svenskt bolag som utvecklar visuella 3D perceptionslösningar till autonoma system och industri-robotik. Bolaget integrerar hård- och mjukvara som används i systemen för att förbättra den visuella förmågan hos robotar, samt för att möjliggöra maskininlärningsfärdigheter och direkt och mer effektiv styrning."

För Unibap steg kursen genast efter att den i april i år noterats till 20 kr, men sedan sjönk den stadigt under sommaren. Efter en mycket positiv artikel i Privata Affärer för en vecka sedan rusade kursen med 68 % och är nu uppe på 45 kr.

Verkliga framgångar eller spekulationer?

Alla tre företagen är framgångsrika inom rymdbranschen, som hittills har uppvisat en stor och stadig uppgång sedan den första satelliten 1957. Framtiden ser ljus ut, både för rymdbranschen och för dessa tre företag.



Marknaden för satelliter.

Den svenska rymdutredningen.

I den statliga utredningen av Sveriges rymdverksamhet, SOU 2015:75, handlar kapitel 3 om internationell rymdfart. Här några utdrag:

11 länder samt ESA har kapacitet att sända upp satelliter med egna bärraketer. Kommersiella satelliter sänds upp nästan enbart av USA, Ryssland och ESA. Swedish Space Corporation har betalat Kina för att sända upp satelliten Freja, och Ryssland för att sända upp Prisma.

Ungefär 70 av världens länder äger en eller flera satelliter (som ju sänts upp av raketer från någon av de elva raket-länderna). Följande tio länder äger 80 % av alla aktiva satelliter: USA, Ryssland, Kina, ESA (Europa), Japan, Kanada, Indien, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. 30 % av världens satelliter har militär användning. USA är den ledande rymdnationen. Landet har en rymdbudget på 19 miljarder dollar vilket är lika mycket som alla andra rymdnationer tillsammans.

Om nanosatelliter skriver rymdutredningen: "Det är lägre kostnad som i första hand driver utvecklingen och satelliterna behöver därför bli mindre och mer flexibla. Fokus läggs på miniatyrisering. Satellitprojekt som förut tagit flera år att bygga kan nu sättas ihop på några månader."

Branschanalys.

I tidningen Space News (2016-06-20) finns en sammanfattning av läget i satellit-branschen för USA. Amerikanska satellitoperatörernas omsättning har ökat från 101 miljarder dollar 2010 till 127 miljarder dollar 2015. Förmedling av TV-sändningar svarar för den avgjort största delen av detta. År 2015 omsatte satellit-TV 104 miljarder dollar. Jämför detta med t.ex. bredband via satellit som omsatte 1,9 miljarder.

I artikeln berättas att uppsändningen av nanosatelliter i USA ökat enormt. Åren 2005 till 2012 sändes i genomsnitt tio nanosatelliter upp per år. Åren 2013 till 2015 var motsvarande siffra ca 100 nanosatelliter per år. Man skriver: "De tekniskt allt mer avancerade nanosatelliterna är ett av de intressantaste fenomenen inom rymdindustrin. Hur stort detta blir beror på om de olika affärsprojekten med nanosatelliter blir framgångsrika. "

I september 2016 ska SpaceX sända upp en raket som bland annat har med sig 80 nanosatelliter från företaget Spaceflight. Space News nämner att de stora raketföretagen Arianespace och United Lauch Alliance (ULA) "flirtar" med operatörerna av nanosatelliter. Om SpaceX, Arianespace, ULA m.fl. kan ordna med lågkostnadstransport till rymden för nanosatelliter så undanröjs ett av de stora hindren för nanobranschen.


Rymdindustrins historia. (2016-08-21)


Rymdverksamhet är en framtidsbransch: hela universum finns där ute och väntar på oss! Här är några axplock som visar på vad som sker just nu inom rymdbranschen: NASA bygger ett nytt rymdskepp och en ny raket, målet är att sända astronauter till Mars i slutet på 2030-talet. Allt fler länder sänder upp egna satelliter. Marknaden för satelliter växer kraftigt, för kommunikation, GPS, vetenskap, insamling av fakta om vår planet, militära ändamål osv. Nya företag satsar på nya företeelser som rymdturism och nanosatelliter.
(Av Ariel Borenstein)

Det började 1957!

År 1957 sände Sovjetunionen upp världens första satellit. Det var en enorm sensation. Men i USA blev man rädd för att satelliterna skulle ge Sovjetunionen ett militärt och propagandistiskt övertag och så var den s.k. rymdkapplöpningen i gång. Under 60-talet var rymdverksamhet så dyr att endast USA och Sovjet kunde bedriva den. Man sände upp satelliter och man sände sonder till månen, Mars och Venus. 1961 flög en människa för första gången i rymden: Jurij Gagarin blev först att kretsa kring jorden.

60- till 80-talet: Satelliter, månlandningar, planetsonder och rymdfärjor.

Under perioden fram till 90-talet skaffade sig fler länder kapacitet för att bedriva rymdverksamhet. Några byggde egna raketer, t.ex. Europas länder i gemenskap (det som numera är ESA), Japan, Israel, Kina. Många fler länder byggde satelliter, bland annat har Sveriges statliga rymdbolag byggt flera satelliter, bl.a. Odin och Prisma. Länder som inte har egna raketer betalar någon större rymdnation för att sända upp dem, vanligen då ESA, Ryssland, Kina eller Indien.

Satelliterna blev alltmer specialiserade. Det fanns satelliter för militära och vetenskapliga syften och det fanns satelliter för kommunikation och för studier av jordytan.

Allt mer avancerade farkoster nådde olika planeter. USA landade sex bemannade rymdskepp på månen åren 1969-1972. Sedan började NASA bygga en rymdfärja. Sovjetunionen byggde en rymdstation.

I Sverige bedrevs rymdverksamhet främst av Rymdbolaget (numera heter företaget SSC, Swedish Space Corporation), Volvo Aero och Saab Space.

Kommersiell rymdverksamhet inleds på 90-talet.

Fram till 90-talet var all rymdverksamhet i grunden statlig. Stater byggde raketerna och satelliterna eller köpte dem från privata företag. Men på 90-talet växte det fram en privat rymdverksamhet: satellitoperatörerna. Det bildades stora företag som köpte satelliter och använde dem för att sända TV-program. Över hela världen riggade människor upp TV-paraboler.

Därefter har det långsamt vuxit fram en privat sektor. Visserligen är stater fortfarande de största kunderna, men många satelliter köps av företag för att användas för TV, radio, IT, jordobservation m.m. Den amerikanska från början militära GPS-tekniken har blivit en viktig del av samhällslivet.

Rymdverksamhet på 2000-talet.

Under 2000-talet har världen så tagit det stora steget in i rymdåldern. Betänk detta: Den internationella rymdstationen byggdes av USA, Ryssland, ESA, Japan och Kanada och där vistas ständigt mellan 3 och 6 rymdfarare från olika länder. USA:s stora rymdfärja gjorde många flygningar och var nödvändig för att bygga rymdstationen, numera har den pensionerats men rymdstationen servas nu av farkoster från Ryssland, Japan och de amerikanska företagen SpaceX och Orbital (ESA bidrog med sin ATV-farkost men även den har pensionerats). Rymdsonder har nu kretsat kring eller flugit nära alla planeter i solsystemet hitom Pluto. Sonder har landat på månen, Mars, månen Titan (som kretsar kring Jupiter) och på en komet!

Ungefär 70 länder har nu egna satelliter. Rymdbranschen expanderar ständigt och satelliterna finner ständigt nya användningssätt.

Den svenska rymdindustrin.

I Sverige finns en liten men framgångsrik rymdsektor. Den statliga verksamheten bedrivs av Rymdstyrelsen med en miljard kr i budget. Fortfarande dominerar de tre stora rymdbolagen, men alla har numera helt eller delvis utländska ägare. Saab Space blev RUAG Space och ingår i RUAG Space, med säte i Österrike. Volvo Aero ingår i brittiska GKN. Den division inom Rymdbolaget som bygger satelliter såldes till OHB och heter numera OHB Sweden.

Det finns medelstora och små företag som är framgångsrika, några exempel är Omnisys, ECAPS, Spacemetric, Umbilical, YoYo Technology.

I Sverige använder många myndigheter, t.ex. Skogsstyrelsen, satellitobservationer.

Den nya rymdekonomin på 2000-talet.

Nu är vi framme vid 2010-talet och de nya rymdföretagen, och GS Sweden tillhör denna nya rymdekonomi. Här är några exempel på vad dessa nya företag gör:

Privat verksamhet i samband med rymdstationen: Företagen SpaceX och Orbital sänder utrustning och förnödenheter till rymdstationen. Flera företag har experimentutrustning uppe på stationen, t.ex. företaget "Made in space" som experimenterar med 3D-skrivare i tyngdlöshet. Transportfarkoster har haft med sig nanosatelliter som släpps ut från rymdstationen. Företaget Bigelow ska frakta upp en uppblåsbar modul som ska kopplas ihop med stationen för att testas.

Rymdturism: Företagen Virgin Galactic, XCor m.fl. jobbar på med att bygga egna rymdskepp som man hoppas ska föra turister ut i rymden. Än så länge har olyckor, tekniska svårigheter och svårigheter med att finansiera projekten gjort att inte en enda rymdturist flugit med dessa företag. Däremot har ryska Soyuz-farkoster tagit upp ett antal miljardärer till rymdstationen. Två veckor på rymdstationen kostar ca 200 miljoner kr.

Nanosatelliterna: Ett teknologiskt genombrott.

I början på 2000-talet ledde miniatyrisering och andra teknologiska framsteg till att man kunde bygga små satelliter. En nanosatellit är en kub med kanten tio centimeter. Flera nanosatelliter kan fogas ihop. En annan ny utveckling hjälpte till att hålla nere kostnaden för uppskjutning: när stora satelliter sändes upp kunde raketen ta med sig flera nanosatelliter som sekundär last.

Stora satelliter tar flera år att bygga, de är fruktansvärt dyra och risken är stor vid uppskjutning. För privatfinansierade satelliter är försäkringskostnaden en stor del av budgeten. Mot slutet av sitt aktiva liv, efter 3 - 12 år, är satellitens teknologi hopplöst föråldrad. Dessa satelliter kan var stora som ett kylskåp, en bil eller till och med stora som en buss.

Nanosatelliterna revolutionerar branschen även om de fortfarande utgör en liten del av rymdens ekonomi. Många nya stora satelliter fortsätter att sändas upp, men allt mer kan göras med nano. De små kan byggas snabbt, de är billiga och man behöver inte vara lika orolig för att en raketuppskjutning ska misslyckas. Man kan sända upp en nanosatellit som utför någonting och sedan brinner upp i atmosfären inom några månader, sedan förbättrar man sin teknologi eller nyttolast och upprepar sitt experiment. Konstellationer av nanosatelliter kan studera hela jordytan i realtid eller bilda ett globalt IT-nät.

 

 

 





 




 

 

Uppdaterat 2020-02-21
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum