RYMDFORUM 2021 i Göteborg.

---

Mer om dag två: Säkerhet och hållbarhet. (Av Ariel Borenstein. Publicerat 2021-11-14)

Efter New Space tog konferensen ett brett samhällsgrepp, med många presentationer om rymdens betydelse för nationell säkerhet, samt om hållbarhet.

Några exempel: ”Rymdens betydelse för svensk säkerhetspolitik” (Kristoffer Hallgren från FOI) och ”Agenda 2030- rymdverksamhetens bidrag” (Tobias Edman från Rymdstyrelsen). Mest intryck gjorde dock Mats Helgesson – f d chef för Sveriges Flygvapen med föredraget "Försvar och rymd - Vår omvärld". Han bedömer att Sverige behöver göra stora förbättringar av sin militära rymdkapacitet.


Mats Helgesson

Övriga föredrag under rubriken Säkerhet: 
Josef Koller, The Aerospace Corporation: Intersection of space security and Spaceflight Safety.
Wolfgand Jung, DLR Responsive Space Cluster: Responsive Space in Germany.

Övriga föredrag under rubriken Hållbarhet: 
Golala Ruhani, SIDA: Rymd för utveckling.
Isabelle Duvaux-Bechon, ESA: Blue Worlds Task Force.
Chritophe Bonnal, CNES: Rymdskrot, utmaningar. 

Jag kommer att skriva om flera av dessa presentationer under kommande veckor.

Forskning om och utforskning av rymden.

Det sista blocket av föreläsningar på tisdag eftermiddag handlade om rymdforskning. Gabriella Stenberg Wieser är ju nationell kändis efter sin medverkan i Fråga Lund. Denna gång berättade hon att forskningen om Venus tagit fart, trots att planeten är höljd i dimma och det är väldigt hett på ytan.
IRF bidrar med instrument till Indiens farkost ISRO Venus Orbiter (Shukrayaan) som ska sändas iväg om några år. USA planerar att sända två farkoster till Venus, DaVinci och Veritas. Bl. a. ska man försöka sig på att landa en sond på ytan.


Gabriella Wieser

Andra forskare som föreläste var David Parker från ESA som berättade om Europas planer på utforskning av solsystemet och Carina Persson som är professor på Chalmers och pratade om exoplaneter.

Meteorologen Adam Dybbroe från SMHI gav oss information om den nya vädersatelliten Arctic Weather Satellite. Den ska gå i polär bana och ge förbättrade väderprognoser. Svenska rymdföretag, bl.a. OHB Sweden och Omnisys, har erhållit i uppdrag från ESA att bygga Arctic Weather Satellite.


Adam Dybbroe

Också presentationerna i vetenskaps-blocket förtjänar att jag återkommer till dem utförligare senare.

Rymdforum 2021 avslutades med att Olle Norberg tackade alla som medverkat, och önskade oss välkomna till Rymdforum2023, var det än kommer att gå av stapeln.

---

Andra dagen Rymdforum 2021 tisdagen 12 oktober:

New space

Den trend inom rymdverksamhet som benämns New Space handlar om ny teknik och miniatyrisering, och om att kommersiell rymdverksamhet växer sig allt större, från att rymdverksamhet i början bara kunde bedrivas av statliga aktörer. Ny teknik och billigare tillverkning har gjort det möjligt att bygga små kraftfulla satelliter, och som en följd av det uppstod behov av små kraftfulla raketer! (Av Ariel Borenstein. 2021-11-12)

New Space var temat på morgonen under konferensens andra dag. Tony Azzarelli från en brittisk intresseorganisation för den nya privata rymdverksamheten, Access Space Alliance, samt Roger Walker från ESA gav en bild av läget just nu och framöver.


Moderator på Rymdforum 2021 var Erik Blix.

Marknader som kommer att blomstra är cubesats och small sats i relativt låga banor, små satelliter i höga banor, och olika typer av satellittjänster, speciellt inom kommunikation. Flera stora satellitnätverk håller på att skapas för att ge bredband över hela planeten. Prognosinstituten räknar med att om tio år kommer minst 40.000 satelliter att kretsa kring jorden.

Stora konstellationer av små satelliter ger nya möjligheter, men kan också skapa stora problem med rymdskrot.

Rocket Factory Augsburg



Jörg Spurman från tyska företaget Rocket Factory Augsburg är en representant för New Space. Han berättade om företagets raketer och framhöll hur bra och kostnadseffektiva de var! Deras raket ska kunna lyfta en satellit på 1,3 ton i omloppsbana, vilket placerar den i ett mittensegment vad gäller lyftkapacitet, mellan alla nya raketer med lyftkapacitet mellan 50 och 1.200 kg, och t.ex. SpaceX med raketer som kan lyfta 10 ton. Rocket Factory Augsburg testar sina raketer på Esrange.


Rocket Factory Augsburg har byggt en testanläggning på Esrange.

Efter grandiosa prognoser om alla dessa raketer och satelliter kom så Luc Piguet från Clear Space och pratade om rymdskrot! Satelliterna skjuts upp, utför sina uppdrag och sedan blir de rymdskrot. Clearspace bygger en satellit som ska fånga in döda satelliter md någon sorts gripklo. Den här bärgnings-farkosten ska sändas upp 2025 för att testas.


Luc Piquet, Chief Executive Officer and Cofounder, Clearspace.

---

Låg-kostnads-bredband och min frånvaro på Teknik-föreläsningarna.
(Av Ariel Borenstein. 2021-11-12)

Forsway.

Mats Andersson är ordförande för företagen Forsway och Satcube. Han berättade om den teknologi Forsway utvecklat som möjliggör uppkoppling till bredband till låg kostnad. Detta är speciellt viktigt i länder och områden där teknologi eller ekonomi inte möjliggör dyra lösningar.


Mats Andersson är ordförande i företagen Forsway och Satcube.

Forsway grundades 2004. Företaget har utvecklat ett enkelt och billigt satellitmodem. Information tas hem via satellit och data skickas ut via andra kanaler. Forsway har byggt samman två tekniker som innebär att man får tillgång till it-tjänster i glesbygd och i länder med en outvecklad infrastruktur.
4 miljarder människor har fortfarande bristfällig internet-uppkoppling. Det handlar om USA, Europa, Afrika, Stillahavsregionen och Latinamerika. Några exempel: USA:s landsbygd, en förstad till Kairo och Indiens landsbygd.

Mats Andersson pratade också om företaget Satcube, som bygger små bärbara satellit-terminaler.
I juli 2021 beviljade Vinnova 4 miljoner kr till en projektgrupp som ska utveckla en ny generation låg-kostnads-terminaler för satelliter i LEO. Projektgruppen leds av företaget Satcube och övriga som ingår är Chalmers University of Technology, Gapwaves och Forsway Scandinavia.

Näst sista slutet på dagen.

Föreläsningsblocket om rymdtjänster fortsattes av Anne Lidgard från Vinnova på temat ”Rymdverksamheten i ekosystemet” och avslutades av Maria Vittorio Denza från EU (Europeiska kommissionen) som talade om ”Behov av kapital till rymdsektorn”.


Anne Lidgard är "Director, senior adviser" på Vinnova. 

Tekniken då?

Måndagen på Rymdforum 2021 avslutades med ett föreläsningsblock med rubriken Teknik. Jag hade tyvärr inte möjlighet att delta på just det, så kan bara låta er ta del av en lista över föredragshållarna och ämnet för deras presentationer:

Agnès Salvatori – Airbus Defense and Space: Vilken ny teknik möjliggör konkurrenskraftiga rymdsystem?
Pierre-Philippe Mathieu – ESA: Tillväxt av AI för jordobservation
David Moloney – Chief Scientist Ubotica Technologies: Push-to-launch: disrupting Earth Observation
Vincenzo Palermo – Chalmers: Graphene materials for aerospace applications
Jr-Tai Chen – CTO, SweGaN: Unik GaN-on-SiC halvledare för högeffektförstärkare.

Måndagen avslutades med besök på Universeum, med utställning om rymden och middag bredvid ett gigantiskt akvarium. Stora fiskar simmade lojt förbi, och hänsynsfullt nog innehöll middagen ingen fiskrätt.

---

Mera från eftermiddagen 11 oktober: Incubator och Ericsson.


Deborah Lygonis, Business coach. 

Innovatum Science Park.

Nya rymdföretag kan behöva stöd i form av rådgivning och kapital. I Väst-Sverige kan de då vända sig till Innovatum Science Park. Deborah Lygonis är ”Business coach” där och hon berättade om verksamheten. Man har haft verksamhet som ”space incubator” sedan 2016 och man finns i Trollhättan.

Man ingår i det nätverk som heter ESA-BIC, en europeisk stödverksamhet för nya rymdföretag. Lygonis gjorde reklam för en internationell digital konferens om teknik, där rymden ingår, 18 november. Man har 800 deltagare, och av dem är 140 start-ups i rymdbranschen och ca 100 är investerare.

   Länk till Innovatum Science Park

   Länk till Space Investment Day



Gustav Wikström, Research Manager, Ericsson.

Låt min brödrost vara ifred!

Gustav Wikström från Ericsson berättade om satelliternas roll i framtidens kommunikationsnätverk. På vissa områden är det svårt att kommunicera med landbaserad teknik, t.ex. på landsbygden i tredje världen, och ute på haven. Också om det finns jordbundna kommunikationsnät kan satelliter erbjudna ett extra alternativ för att garantera obruten kontakt.

Något som jag upplevde som lite obehagligt var teknik-positiva tankar om att avancerade datormodeller för att beskriva förhållandena i världen behöver mängder av avläsningsspunkter i den verkliga världen. Jag vill inte ha en sensor i min brödrost som förmedlar information till en datormodell om vid vilka klockslag jag rostar bröd och vilken typ av bröd jag brukar äta. (Obs! Exemplet är mitt eget fantasiexempel.)

Min rapport här ger inte hans föredrag rättvisa. Om ni vill ha mer utförlig information kan ni kontakta föredragshållaren:

gustav.wikstrom@ericsson.se

---

Eftermiddagen 11 oktober: Rymdtjänster.

Satelliter blir hela tiden en allt viktigare del av människans infrastruktur. På Rymdforum 2021 berättade några talare om rymdtjänster, dvs hur data som sänds till jorden används i företag och forskning. (Av Ariel Borenstein. 2021-10-27)

Leif Haglund, VD på Maxar Sweden, berättade att hans företag kartlägger hela världen i 3 D med hjälp av optisk data från satelliter.

Saab och Maxar samarbetar.

Maxars dotterbolag Digital Globe och Saab är delägare i företaget Vriton, och det är det företaget som gör 3 D kartläggningen. Företaget har anställda i Linköping.

Citat från Wikipedia: “Vricon is an American geospatial-intelligence data and software provider. It is a joint venture between Saab and DigitalGlobe and headquartered in McLean, Virginia. Vricon has been in business since 2015.

Vricon’s technology for its 3D mapping of the globe uses stereophotogrammetry, relying on hundreds of images – typically from commercial satellite imagery, but other sources can be used – per location, without the use of ground control points. The full-color images have a 0.5-meter resolution and maintain an absolute accuracy of 3m SE90 (spherical error 90%). Processing this imagery can take anywhere from mere minutes to a few hours, depending on the size of the requested area, and it can be available via cloud or download.”

Maxar Technologies Ltd. är ett internationellt rymdteknikbolag med huvudkontor i San Francisco, Kalifornien, USA, specialiserat på tillverkning av kommunikations-, jordobservations-, radar- och satellitsystem, satellitprodukter och relaterade satellitsystem tjänster.

Jag citerar från webbplatsen för stadsdelen Ebbepark i Linköping: ”Nu har det första företaget etablerat sig i de nya delarna i Linköpings utvecklingsområde Ebbepark. Det är Maxar som har flyttat från Saab till byggnaden Repfabriken i Ebbepark. Med hjälp av satelliter och avancerad bildanalys med algoritmer utvecklar Maxars ingenjörer en 3D-kopia av jordklotet, ett jobb som ständigt pågår.

Maxar är ett globalt företag med över 4 000 anställda som förutom i en mängd stater i USA finns i städer som Beijing, Tokyo, Abu Dhabi, och London. Och så nu i Ebbepark, Linköping. Idag är Maxar 82 personer men enligt planerna ska de vara 100 medarbetare på det nya kontoret vid årets slut. Verksamheten i Ebbepark stammar från Vricon, ett joint venture mellan Saab och Maxar som sedan förra året är helägt av Maxar. Vd för den svenska verksamheten är fortsatt Leif Haglund.



Historia: Maxar har rötter i 50-talet.

Maxar International kan räkna sin början ända tillbaka till 50-talet. 1957 bildade företaget Philco en ny avdelning för rymdverksamhet, den fick namnet Western Development Laboratories, och den första satelliten man byggde sköts upp 1960. Sedan köptes Philco av Ford Motor Company och man bildade ett gemensamt företag, Ford Philco. Det företaget byggde kontrollcentret i Houston som var flygledare för några av USA:s första bemannade rymdfärder, med Gemini och Apollo.

På 1990-talet köptes företaget av Loral och döptes om till Space Systems/Loral. Det företaget köptes i sin tur 2012 av det kanadensiska företaget MDA (MacDonald Dettwiler).

1992 bildades ett annat företag vid namn Digital Globe. Digital Globe sysslar med jordobservation.
Och så, år 2017 gick MDA och Digital Globe ihop och tog sig namnet Maxar. Det senaste som hänt är att större delen av verksamheten i MDA såldes tillbaka till Kanada och noterades på börsen i Toronto.

Dotterbolag: Maxar Technologies is the parent holding company of Space Systems Loral, headquartered in Palo Alto, California, US; DigitalGlobe, headquartered in Westminster, Colorado, US; and Radiant Solutions, headquartered in Herndon, Virginia, US.

Till Månen.

Maxar valdes av NASA att utveckla den första delen av rymdstationen Gateway. Den här rymdstationen ska kretsa runt Månen. Maxar bygger kraftenhet och motor. Modulen ska sändas iväg inom några år för att starta bygget av stationen. Planerad uppskjutning är redan i slutet på 2022.

---

Mer från första dagen på Rymdforum 2021.
(Av Ariel Borenstein. 2021-10-21)

Anna Rathsman är Generaldirektör för Rymdstyrelsen. Hon har varit ingenjör på Swedish Space Corporation och har stor erfarenhet från svensk rymdverksamhet.


Anna Rathsman

I sitt tal på Rymdforum tog Anna upp många intressanta trender inom rymdverksamhet.  Rymdstyrelsen fick i december 2020 i uppdrag av regeringen att utreda hur en s.k. rymdlägesbild ska utformas. Med det menas att Sverige bör bevaka vad som sker i rymden vad gäller utrikespolitik, säkerhet och försvar. Sommaren 2021 redovisade Rymdstyrelsen sin utredning. (Arielspace återkommer till den)

Det finns ett avtal mellan ESA och EU om hur Europas rymdverksamhet ska bedrivas. Avtalet heter Agenda 2025 och drar upp riktlinjerna för europeisk rymdverksamhet, i första hand för de fyra närmaste åren men också på längre sikt. 



Utredningen om en ny rymdlag är i full gång, lagförslaget ska presenteras för rymdministern i november. Enligt Anna Rathsman kan den nya lagen börja gälla från januari 2023.  Den nuvarande rymdlagen är gammal och den nya lagen ska ta ställning till den moderna rymdfarten på 2000-talet. (Arielspace kommer att rapportera om utredningens förslag)

Rymdstyrelsen fick höjda anslag i budgetpropositionen för 2020, med 150 miljoner mer varje år framöver. Man fick också 150 miljoner redan för 2019. Under 2021 satsar regeringen 60 miljoner för en fortsatt utveckling av forskningsinfrastrukturen vid Esrange.


SSC och Regeringen satsar på att utveckla Esrange till avancerad testbädd
och centrum för uppskjutning av satelliter.

Sveriges nya forskningssatellit, med utforskning av atmosfär och norrsken, heter MATS (Mesospheric Airglow/Aerposol Tomography and Spectroscopy). Planerad uppskjutning är i slutet på 2021.

Svenska rymdföretag, bl.a. OHB Sweden och Omnisys, har erhållit i uppdrag från ESA att bygga Arctic Weather Satellite. Den ska gå i polär bana och ge förbättrade väderprognoser.

Nästa år hålls ett möte för rymdministrar inom EU. Rymdstyrelsen efterlyser dialog med Sveriges rymdföretag inför det mötet. 

För övrigt önskar sig Anna Rathsman en mer fokuserad inställning till rymdverksamhet inom svensk politik. Nuvarande ministern Matilda Ernkrans har ansvarsområdena högre utbildning, forskning och rymden. Dags för en Rymdminister?

Susanna Aalto, professor i radioastronomi, pratar om rymdens roll för fakulteter,
studenter och entreprenörskap.




Mina anteckningar från Susanne Aaltos föredrag är ofullständiga så väljer att istället berätta om hennes fantastiska forskning, på avlägsna galaxer. Nedanstående är taget från Wikipedia (jag har inte gjort något försök till källkritik, men har ingen anledning att betvivla uppgifterna)

Susanne E. Aalto är sedan 2013 professor i radioastronomi vid Chalmers tekniska högskola. 1994 blev hon Sveriges första kvinnliga doktor i radioastronomi med en avhandling om strålning från molekyler som ett sätt att undersöka galaxer som bildar många stjärnor samtidigt (starburstgalaxer). Mellan 1994 och 1999 var hon postdoc vid Steward Observatoriet, University of Arizona och vid Caltech i USA. 1999 tilldelades hon Albert Wallins pris av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Sedan 2000 har hon arbetat vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium där hon blev biträdande professor i radioastronomi 2010. Hon forskar om galaxers utveckling och rörelser hjälp av radioteleskop och strålning från molekyler.

Debatt om rymdpolitik.


Deltagare i debatten: Marie-Louise Hänel Sandström, Susanne Aalto,
Anna Rathsman och Axel Josefson.
 
Diskussion mellan politiken, forsknings- och utbildningsväsendet och myndigheter kring rymdverksamhetens nytta för samhälle och medborgare, t.ex. hållbarhet, digitalisering, inspiration för barn och ungdom och ett kunskapssamhälle. Hur ska detta realiseras, hur ska vi samarbeta i Europa och hur får vi näringspolitiska effekter? 

Min nästa text, (imorgon?) är rapport från eftermiddagen dag ett på Rymdforum, på temat Tjänster i rymdekonomin.

---

Första dagen med Rymdforum 2021.

Vi hälsades välkomna 11 oktober av i tur och ordning Axel Josefsson, kommunstyrelsens ordförande (Göteborg), Stefan Bengtsson, rektor för Chalmers, Sandi Habinc, VD för Cobham Gaisler som är huvudarrangör, samt slutligen Olle Norberg, i egenskap av ordförande för föreningen Rymdforum. (Av Ariel Borenstein. Publicerat 2021-10-20)


Axel Josefson. 
Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, pekade på alla stora företag i Väst-Sverige. Något att uppmärksamma är biltillverkarna när bilen alltmer förvandlas till en dator. Mycket forskning bedrivs i Göteborgs-regionen och många ingenjörer jobbar här.

  
Stefan Bengtsson.
Rektorn för Chalmers Tekniska Högskola berättade om hur Chalmers från en anspråkslös början 1829 vuxit till ett världsledande universitet. Han uppmärksammade Onsala observatorium, i själva verket ett stort område med många radioteleskop och andra mätinstallationer för forskning både på universum och vår egen planet.

Tänkvärt från Wikipedia:"Chalmerska Slöjde Skolan, barn från fattiga familjer skulle gå på skolan och få en bra utbildning (slöjd: konstskicklighet, yrkesskicklighet), eller som grundaren kanslirådet William Chalmers uttrycker det i sitt testamente: "en framdeles till inrättande bestämd Industrie Skole för fattige barn, som lärt sig läsa och skrifwa." Vid starten hade skolan tio elever och tre lärare. År 1937 blev Chalmers högskola.


Sandi Habinc.
VD för Cobham Gaisler (företaget som är huvudarrangör), hälsade också oss välkomna. Gaislers processorer finns med på många missioner till planeter i solsystemet.


Olle Norberg.
Ordförande för föreningen Rymdforum var den fjärde att hälsa oss välkomna! Olle Norberg har innehaft flera viktiga positioner i rymd-Sverige: Generaldirektör för Rymdstyrelsen och sedan vicerektor för rymd vid Luleå Tekniska Universitet. Nu är han föreståndare, dvs chef, för Institutet för rymdfysik. 


Josef Aschbacher.
Generaldirektören för ESA talade till oss på storskärm i ett inspelat inslag. Han pratade om ESA:s mål som har omdefinierats. Samarbete är viktigt, både inom ESA och internationellt. ESA måste bli bättre på att samarbeta med företag på rymdområdet.

Han nämnde också "safety and security", jag kan inte skilja på dessa begrepp?? Han hade också något resonemang om att ESA behöver bli modernare. ESA och EU har ju inlett ett nära samarbete om Europas rymdprogram.

---

 
Förmiddagen måndag 11 oktober ägnades åt rymdpolitik.

Förmiddagens block om rymdpolitik inleddes av ministern för högre utbildning, forskning och rymden, Matilda Ernkrans. Hon fanns med på storskärm.  (Av Ariel Borenstein. Publicerat 2021-10-20) 


Rymdminister Matilda Ernkrans.

Enligt korridorsnack på Rymdforum21 är Matilda Ernkrans mycket engagerad i sitt ansvarsområde rymdverksamhet. Men överhuvudtaget har de senaste regeringarna, både borgerliga och socialdemokratiska ökat farten vad gäller svensk rymdverksamhet.

En utredning om den statliga rymdverksamheten och Sveriges rymdpolicy blev klar för några år sedan, och därefter kom den socialdemokratiska regeringen med en programförklaring för statliga rymd. En utredning för att modernisera Rymdlagen pågår nu och ska presentera sitt förslag i november.

På Esrange pågår utbyggnad, man skaffar kapacitet att utföra avancerade tester av rymdfarkoster. En ramp för att skjuta upp satelliter håller på att byggas.

Både Rymdstyrelsen och SSC har erhållit mer pengar för att kunna bedriva sin verksamhet på ett bra sätt. 

Aktuella frågor är att få till stånd rymdtrafikledning och operationell rymdlägesbild. 

En svensk astronaut på månen - kanske.

Matilda Ernkrans berömde de två astronauter som har svensk anknytning, vår egen Christer Fuglesang som varit två gånger på rymdstationen, och Jessica Meir, som också varit uppe på rymdstationen. Jessica Meir har uttagits tillsammans med 17 andra astronauter till NASA:s Artemis-projekt som syftar till att bygga en månbas.

Mer politik.

På scen stod sedan Marie-Louise Hänel Sandström, riksdagsledamot för M och engagerad i rymdfrågor. Hon berättade bl.a. om en kommittte´motion i riksdagen:
"Riksdagen ställer sig bakom att rymdforskning är ett prioriterat område." 

Axel Josefson återkom med mer information om Göteborgs-regionen. Bl.a. berättade han att Väst-Sverige sysselsätter fler än hälften av alla som jobbar i landets rymdindustri och företagen i regionen står för 2/3 av landets omsättning i rymdbranschen. 

Generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor (GD Defis) leder EU-kommissionens arbete med frågor som gäller försvarsindustrin och rymdsektorn. Med oss på skärm, var Mattias Petschke, chef för GD Defis. Han berättade bl.a. att EU hade erhållit extra stor rymdbudget. 

Nästa text handlar om det föredrag som Anna Rathsman höll. Hon är Generaldirektör för Rymdstyrelsen. Se här ovan. 

---

Kärv musik och mingel högt i det blå.

Rymdforum2021 inleddes 10 oktober på kvällen med en konsert på Göteborgs konserthus. Sedan följde mingel på våning 29 på hotellet Gothia Towers.
(Av Ariel Borenstein. 2021-10-15)


Terje Skomedal, Thomas Rudberg, Antonio Hallongren.

Konsert på rymdtema.

Med en ganska långsökt anspelning på rymden framfördes tre verk under namnet "Sol och måne". Musikerna var fantastiskt skickliga: Terje Skomedal på violin, Thomas Rudberg på piano och Antonio Hallongren på cello.

Två av musikstyckena var något för konnässören, dvs svårsmälta för mig som mest lyssnar på rockmusik. Man inledde med "White flags" av Daniel Bjarnason (född 1979). Han har "en mycket fri syn på stil och tradition" sägs i programbladet. Jag håller med. 

Namnet "White flags" förklarar kompositören: "När Apollo 11 lämnade månen 1969 lämnade de tre astronauterna sex amerikanska flaggor efter sig. En slogs omkull av stöten från avfyrningen men fem stod kvar och så än idag. På grund av de extrema temperaturskiftningarna och UV-strålningen har alla flaggorna blivit vita."

Jag ifrågasätter dock en del av ovanstående. Varje Apollo-landare lämnade väl en flagga, jag har aldrig hört att Apollo 11 skulle ha lämnat sex flaggor. Månsatelliten Lunar Reconnaissance Orbiter har tagit foton av de sex gamla landningsplatserna och man vet därför att fem av flaggorna, eller åtminstone flaggstängerna, står kvar. Men färgen på flaggorna går inte att se på dessa foton, att flaggorna blivit vita är ett antagande baserat på vetenskaplig kunskap om de extrema förhållandena på månen. Men föreställningen om att flaggorna nu saknar nationell tillhörighet är vacker.

Nästa musikstycke var mer medryckande. Kompositören Astor Piazzolla (1921-1992) har skapat "Buenos Aires fyra årstider." Detta var lättare för en musikaliskt obildad person, dvs för mig, att hänga med på. Detta var syd-amerikansk tango! Att vi har fyra årstider beror på att Jordens axel lutar, så det finns en rymdanknytning, eftersom Jorden finns i rymden. Väldigt långsökt.

Så följde 28 minuter av musik som man måste karakterisera som "kärv": Arnold Schönberg (1874-1951) har komponerat Verklärte Nacht op 4. Tja, det här är inte låtar som har verser och refränger. Musiken far fram och tillbaka, hit och dit, man koncentrerar sig, man börjar bli sömnig, man skärper sig och efter 28 minuter är lidandet slut, ett lidande skapat av otroligt skickliga musiker. Hur vet man att de spelade rätt i hela 28 minuter av svår komposition? Tja det vet väl ingen i publiken och Arnold Schönberg själv lever inte längre.

Mingel.

Efter konserten hölls ett rymdmingel på våning 29 på hotell Gothia Towers, ni vet hotellet som tornar upp sig mittemot Liseberg.


Foto taget från mitt hotellrum på elfte våningen.

I minglet såg man Gabriella Wieser, känd i rymdkretsar som medarbetare i projekten Rosetta och Juice, och känd för allmänheten som fysikexpert i programmet Fråga Lund. Andra kända personer i minglet var fyra styrelsemedlemmar i Svenska Rymdsällskapet: Ariel Borenstein, Sven Styf, Christer Andersson och Louise Drevinger. Jag skymtade också Fredrik Bruhn, från rymdföretaget Unibap,  rymdlärarinnan Jenny Jansson, rymdambassadör på ESERO (The European Space Education Resource Office) samt Anna Rathsman, Generaldirektör för Rymdstyrelsen.


I rymdvimlet: Styrelsemedlemmar i Svenska Rymdsällskapet. Från vänster: Christer Andersson, Ariel Borenstein och Sven Styf.
(Foto: Fredrik Bruhn).

Dagen efteråt ryktades det om att några rymdingenjörer festat livligt på efterfest, och var lite trötta första konferensdagen. 

---

Denna rymdkonferens går av stapeln vartannat år. 

Rymdforum 2021 skulle ha hållits på våren 2021 men har flyttats fram till hösten pga pandemin. Jag kommer att delta liksom jag gjort sedan 2005, vilket var den andra konferensen i ordningen. Den allra första hölls således 2003, och det var i Kiruna. På Rymdforum kan man uppdatera sig med de aktuellaste företagen, den senaste rymdforskningen, aktuellt inom nationella rymdprojekt, internationell utblick. 
(Text av Ariel Borenstein. 2021-09-30)

När jag deltog första gången höll man till i Trollhättan. Sedan dess har Rymdforum ordnats i Kiruna, Trollhättan, Göteborg och Stockholm. Kiruna har varit värd flera gånger, vilket är naturligt eftersom rymdbasen Esrange ligger nära, samt att IRF har ett av sina centra där.

Konferensen hålls 10 - 12 oktober. Jag deltar och kommer att rapportera på Arielspace, Twitter och Instagram.

Utställare på Rymdforum 2021:

Swedish Space Corporation

Uppsändning av sondraketer och ballonger vid Esrange Space Center, och teknikutveckling för experimentutrustning för raketerna och ballongerna.

Operatör för ett av världens största nätverk av markstationer för kommunikation med satelliter.

Konsultverksamhet vid utvecklandet av rymdprojekt.

RUAG Sweden

Technology in electronics, rockets and satellites.

GKN

En stor internationell koncern inom bl a flyg och rymd. Anläggningen i Trollhättan utvecklar och tillverkar delar till motorer för flygplan och rymdraketer.

CAES (Cobham Gaisler)

Cobham Gaisler provides IP cores and supporting development tools for embedded processors based on the SPARC architecture.

Aerospace Cluster

Aerospace Cluster Sweden är nätverket och den samlande kraften för alla som är professionellt engagerade inom flyg- och rymdbranschen. 

Swedish Microwave

Swedish Microwave (SMW) is a leading manufacturer of professional Low Noise Block downconverters (LNB) for the satellite market. The products are used in VSAT systems (Very Small Aperture Terminals), SNGs (Satellite News Gathering), Cable-TV headends, Marine VSAT, and Satcom-On-The-Move applications.

APR Technologies

APR Technologies AB is a Swedish high-tech company based in Enköping, Sweden. The acronym APR stands for Advanced Product Research. The company develops new technologies to improve performance of spacecrafts, electric vehicles, battery packs and demanding electronics.