RYMDINDUSTRIN I EUROPA OCH RYSSLAND 

Ett europeiskt rymdskepp?

Diskussionens vågor går höga i USA om NASA:s förändrade inriktning inom bemannad rymdfart och vågorna skvalpar över på Europa.
(Aviation Week & Space Technology. 2010-02-15) 

Simonetta di Pippo, chef inom ESA för bemannad rymdfart, säger att det senaste ministermötet beviljade medel för en studie att på NASA:s begäran undersöka möjligheten att uppgradera Ariane 5 för bemannad rymdfart.

Worner från Tysklands rymdorganisation säger att Ariane 5 ju från början var avsedd för Europas rymdskepp Hermes. Efter att man övergav Hermes-projektet har Ariane 5 använts för uppsändning av satelliter.

Men Italiens rymdchef påpekar att NASA:s totala budget är 18,7 miljarder dollar, varav 70 % används för bemannad rymdfart. ESA;s totala budget är motsvarande 4,1 miljarder dollar. Mindre resurser, således. Som Worner säger: ”Teknologin finns redan, problemet är av politisk och ekonomisk natur.”
_____________________________________________________________________

OHB tar Galileo-kontrakt. Astrium blir tomhänt.

EU:s val av företaget OHB Technology (Tyskland) till att bygga 14 satelliter för Galileo-systemet innebär för andra gången att företaget vinner över den mycket större konkurrenten Astrium Satellites. Eller som tidningen Space News uttrycker det: “Astrium came away empty-handed in this first round of Galileo contract awards.”
(Källa: Space News. 2010-01-11)

Astrium, som har verksamhet i Tyskland, Frankrike och Storbritannien, bildade ett konsortium med Thales Alenia, som har verksamhet i Frankrike och Italien. Detta konsortium är större än OHB hur man än mäter: Omsättning, produktionskapacitet, erfarenhet osv. OHB samarbetar med det brittiska företaget Surrey Satellite Technology, specialist på små satelliter.

Förra gången Astrium fick se sig besegrat var 2001 när företagets tyska division tävlade mot OHB om att bygga Tysklands första militära satellitsystem, bestående av de fem SAR-Lupe radarsatelliterna. Dessa satelliter är nu uppe och fungerar bra.

Och nu har OHB erhållit ett EU-kontrakt värt 566 miljoner euro för att bygga 14 satelliter som ska börja sändas upp i oktober 2012.

Företrädare för EU säger att Astriums bud var dyrare. Både EU och ESA ville välja OHB efter att ha bedömt de tekniska egenskaperna och priset. Ytterligare 18 satelliter ska beställas för Galileo-systemet och det lär bli en ny tävling mellan Astrium och OHB. Enligt EU:s kommission vill man helst ha flera leverantörer för att minska risken för att systemet ska bli försenat eller misslyckas, så det är inte självklart vem som får nästa beställning. Och Astrium var det företag som fick föregående beställning. Det handlade om fyra test-satelliter för Galileo. De ska sändas upp med Soyuz-raketer i slutet på 2010 och början av 2011.

De 14 satelliterna som nu har beställts av OHB ska sändas upp av Arianespace som erhöll ett kontrakt värt 397 miljoner euro. Uppsändningen görs dels med Soyuz-raketer från Guiana Space Center, där varje raket medför två satelliter, dels med en Ariane 5, som ska medföra 4 satelliter. Varje uppsändning med Soyuz kostar 79 miljoner euro.

De nya kontrakten meddelades på en presskonferens 7 januari. EU-kommissionens vice ordförande Antonio Tajani sa också att kostnaderna för Galileo-systemet förmodligen kommer att överstiga den gräns som man planerat för. Experter vid EU och ESA sitter och räknar på vad de totala kostnaderna kan tänkas bli.

Förutom beställningarna av 14 satelliter och raketuppskjutningen av dem så delades ett tredje kontrakt ut. Det var 85 miljoner euro som gick till den italienska delen av Thales Alenia Space för stödtjänster (system support services and system validation) under perioden 2010 till 2014.

I mitten av 2010 kommer ytterligare tre beställningar att läggas ut. Det handlar då om infrastrukturen på marken, t.ex. för kommunikation med satelliterna.

Rysk-kinesisk farkost till Mars måste vänta två år.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2009-10-12)

Det rysk-kinesiska projektet med en studie av Phobos - som är en av de två månarna kring planeten Mars - har försenats i två år. En rysk Zenit-raket skulle ha lyft 6 oktober för att föra den ryska farkosten Phobos-Grunt och den kinesiska farkosten Yinguo-1 till Mars.

En del av Phobos-Grunt utgörs av en farkost som ska ta markprover på Phobos och sedan återvända till Jorden. Nu uppstod problem med denna farkost och för att kunna åtgärda felet måste man vänta med hela projektet fram till nästa tidpunkt då Jorden och Mars ligger i rätt position, vilket inträffar om 26 månader.

De två Mars-farkosterna ska även studera Mars-atmosfären. (Den som är kunnig på området begriper förstås vad följande innebär: "study the ionosphere of the red planet through atmospheric occultation, as well as the planet´s plasma environment and ion escape mechanism."

ESA vill ha internationellt samarbete om jordobservation, ISS och rymdskrot.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-01-18)

Earth observation.

ESA vill diskutera med NASA om möjligheten att samarbeta inom området jordobservationer med satellit. NASA och ESA samarbetar redan inom flera områden, t.ex. utforskning av planeten Mars.

ESA gör kraftiga ansträngningar för att öka rymdsamarbetet med EU och med andra rymdnationer. I slutet av 2009 inledde ESA och NASA förhandlingar om ett ramavtal som ska reglera utbytet av information på området jordobservation. Anledningen till att samarbetet ökar är att båda organisationerna har budgetproblem. Samarbetet skulle t.ex. kunna innebära att man sände upp varsin satellit med samma raket.

I februari ska cheferna för de två organisationernas avdelningar för jordobservation, Volker Liebig och Ed Weiler, träffas för att diskutera samarbetet. Och i mars möts ESA:s chef Jean-Jacques Dordain och NASA:s chef Charles Bolden.

ESA satsar allt mer på jordobservation. 25 februari ska man sända upp organisationens tredje satellit inom jordobservation; den heter CryoSat-2.

International Space Station.

Dordain säger att ett annat område som EA prioriterar under 2010 är att öka samarbetet kring ISS och att försöka övertyga delägarna i rymdstationen om nyttan av att förlänga dess livslängd bortom år 2015. ESA vill hitta sätt att utöka användningen av stationen och samtidigt sänka dess kostnader. Dordain berättar att ESA har efterlyst idéer om klimatforskning på ISS, och att man erhållit nästan 20 förslag.

ESA hoppas också att fler länder ska gå in som delägare i rymdstationen, inte bara för att det bidrar till att finansiera den, utan också för att det skulle innebära början på ett internationellt projekt för utforskning av solsystemet.

De här samarbetsfrågorna ska diskuteras på ett ISS-möte i Japan i mars, och sedan i Berlin i april. Dordain anser det vara mycket viktigt att deltagarländerna tar ett beslut under 2010.

EU goes to space.

1 december antog EU det s.k. Lissabonfördraget. Det innebär bland annat att EU ska sträva efter att öka sin rymdnärvaro.

Några frågor som man måste ta ställning till under 2010 är ramverk för infrastrukturprojekten Galileo och GMES, kampen mot rymdskrot och Europas roll vid utforskningen av solsystemet.

Galileo och GMES.

EU har redan godkänt finansieringen av GMES (Global Monitoring for Environment and Security) och valt vilka företag som ska bygga och sända upp de första Galileo-satelliterna. Men projekten är ännu ofullständiga och fler företag behöver kontrakteras.

Rymdskrot.

EU och ESA behöver diskutera sig fram till samarbetet kring systemet Space Situational Awareness. Systemet ska skydda ESA:s satelliter från rymdskrot och andra hot, men EU är intresserat av att använda systemet som skydd för Galileo och GMES. Men ett system som skyddar satelliter mot rymdskrot måste vara internationellt, säger Dordain.

International solar system exploration initiative.

ESA vill att EU ska bidra till det internationella projektet för utforskningen av solsystemet, men ett första möte i den frågan i november 2009 i Prag blev en besvikelse. Men båda organisationerna tar krafttag med tre work-shops och ett nytt möte i Bryssel 21 oktober.

Europeisk militär rymdnärvaro.

ESA vill också ha en diskussion om hur EU skulle kunna använda rymden för försvars- och säkerhetssyften och för effektivare användning av energi. ESA och EU kommer att hålla två möten under våren på temat säkerhet och dessutom kommer frågan att diskuteras i Rymdrådet (EU:s rymdministrar) 24 november.

____________________________________________________________________

Satelliterna Herschel och Planck ska avslöja universums hemligheter.

Vad hände under den första miljontedelen av en sekund efter Big Bang? Det finns inget som astronomerna hellre vill ta reda på. Svaret på denna fråga skulle kunna förklara några av universums stora hemligheter: materiens täthet, förekomsten av ”svart energi” och uppkomsten av stjärnor och galaxer.
(Källa: främst Space News från 2009-04-06)

Universums hemligheter för 1,3 miljarder euro.

ESA har sänt upp två satelliter med en och samma raket, Ariane 5. Satelliterna kallas Herschel och Planck och tanken är att de ska hjälpa astronomerna att förstå vad som hände genast efter Big Bang. Projektet kostar 1,3 miljarder euro.

Satelliterna medför två olika typer av teleskop. Herschel studerar universums infraröda strålning. Planck studerar variationer i temperaturen hos universums mikrovågor.

Herschel och det infraröda.

Herschel är uppkallat efter den brittiske astronomen William Herschel, som upptäckte den infraröda strålningen (Han upptäckte också planeten Uranus).

Satelliten Herschel som är 7,5 m hög och väger 3,3 ton ska studera hur galaxer och stjärnor bildas och utvecklas. Liksom sina föregångare, ESA:s Infrared Space Observatory, amerikanska Spitzer och japanska Akari, gör Herschel sina observationer i infraröda våglängder. Detta möjliggör observationer av relativt kalla fenomen som t.ex. interstellära gaser, samt av galaxer och stjärnor som inte går att se med vanligt teleskop.

”Genom att observera i infrarött kan vi studera hur allt formas, de första stadierna, för denna typ av processer sker ofta i relativt kalla delar av universum”, förklarar Göran Pilbratt, ESA:s projektledare för Herschel.

Planck och universums födelse.

Det andra teleskopet har erhållit sitt namn efter den tyske fysikern Max Planck som formulerade kvantteorin. Detta teleskop ska observera hela himlen för att hjälpa forskarna förstå de stora strukturerna som existerade i universum omedelbart efter Big Bang. Satelliten har två amerikanska föregångare, Cosmic Background Explorer från 1989 och Wilkinson Microwave Anisotropy Probe från 2001. Med hjälp av Planck försöker man finna svar på frågor om universums uppkomst.

Hur uppstod universum? Och vad kostar det att ta reda på det?

Syftet med att sända upp dessa två satelliter samtidigt var att ESA hoppades spara pengar genom att bara använda en raket. Men eftersom Herschel och Planck är så komplicerade har konstruktionsarbetet dragit rejält över tiden (uppskjutningen skulle ha skett 2007) vilket inneburit en fördyring med 180 miljoner euro. Chefen för ESA:s vetenskapsavdelning, Jacques Louet, säger: ”Kostnadsutvecklingen har varit som en mardröm.”

Men projektet kommer förhoppningsvis att ge oss ovärderlig kunskap. En gång i tiden fick människorna veta att Jorden inte var platt utan istället rund. Herschel och Planck kommer kanske att visa oss på något lika omvälvande.
________________________________________________________________________________


Europas nya lilla raket heter Vega.
(Källa: Space News.2009-03-23)

Den europeiska raketen Vega, avsedd för att skjuta upp små satelliter, kommer att sändas upp för första gången år 2010. Innan dess måste motorn för det tredje raketsteget testas mer. Inte heller det fjärde raketsteget, byggt i Ukraina, är klart. Vega utvecklas vid ett ESA-center i Italien. Till att börja med ska 5 raketer säljas till Arianespace.

Projektet Vega kommer att kosta en miljard euro. Italien betalar 57 % av Vegas kostnader, näst störst av bidragsgivarna är Frankrike med 25 %. Sverige betalar 0,8 %!

Vega består av fyra steg och ska sändas upp från rymdbasen Guiana i Syd-Amerika. Raketen är byggd för att kunna placera en satellit med vikten 1,5 ton i en polär bana på 70 mils höjd.

Vega är avsedd för den marknad som nu betjänas av Ryssland och Ukraina, dvs kunderna utgörs av ESA och olika nationella rymdorganisationer.

Priset för att sända upp en satellit har åkt berg-och-dalbana med en kraftig uppgång de tre senaste åren.

Projektet Vega fick klartecken av ESA 1998 och man planerade då för en debut 2007. Men det tog flera år att säkra projektets finansiering. Italien försökte övertala andra ESA-medlemmar att delta. I Frankrike blev man så småningom övertygade om att små satelliter hade framtiden för sig.

ESA:s stall kommer inom några år att omfatta dessa tre raketer: Ariane för stora satelliter, Soyuz för medelstora satelliter och Vega för de små. Just nu arbetar 400 ingenjörer hos ESA med att utveckla Vega. Man räknar med att sända upp 2 till 4 st Vega per år när verksamheten kommit igång.

Här är lite engelska att bita i:

"Vega`s near-term development milestones will determine whether an early 2010 first flight is realistic. A second firing of the Zefiro 9-A motor is now slated for April 22. The redesigned motor, featuring a modified nozzle and a new propellant-loading technique, was successfully test fired in October 2008."

Vill du läsa mer på engelska om Vega så gå till ESA:s webbplats.
_______________________________________________________________________

TIDNINGEN SPACE NEWS SKRIVER SÅ HÄR OM VILKA BESLUT SOM TOGS PÅ MINISTERMÖTET I HAAG 25-26 NOVEMBER:
(2008-12-06)

The financing agreed to by the governments here covered more than 25 separate programs that will be started or maintained in the coming three years, with some funding stretching out to a longer period.

Some of the decisions made include:

Europe's space science program budget will be increased by 3.5 percent per year at least for three years. While the increase does not permit an adjustment for inflation, European Science Director David Southwood said the increase is likely to represent increased buying power for a program whose mission backlog already is bursting under the current budget constraints.

Some 1.4 billion euros will be spent on utilization of the space station, mainly by building three more ATV cargo carriers, starting a fourth and launching at least two of them by late 2012. Germany won over reluctant conference delegates to the idea that a review would be made in 2010 to determine whether ATV development is moving fast enough to justify further investment to accelerate the completion and launch of all the ordered ATVs.

In a separate investment, ESA governments will spend 20 million euros on preliminary designs of an ATV vehicle capable of returning to Earth with cargo. While a modest investment, ESA's space station director, Simonetta di Pippo, said the modified ATV ultimately could form the basis of a European-built crew-transport vehicle. "But not for now," she said Nov. 26.

ESA governments agreed to spend 357 million euros more than ESA had asked to pursue development of a new Ariane 5 upper-stage engine, called Vinci. Pecresse said that ESA in 2011 would be asked to complete development of the upper stage, which she said would cost an additional 1.5 billion euros. The goal is to increase Ariane 5's power to enable it to carry two telecommunications satellites weighing a combined 12,000 kilograms into orbit. The current version has a capacity of about 9,000 kilograms.
Despite initial hesitation among some governments, ESA was given approval to build three duplicate versions of its Sentinel Earth observation satellites being built as part of a cooperative effort with the European Union called GMES/Kopernikus. Some 831.5 million euros was approved to build these satellites, with launches being left to the European Union.

A third-generation Meteosat meteorological satellite program was approved, as expected, but oversubscribed to such an extent that Europe's weather satellite organization, Eumetsat, will need to come up with less of its own funding for the program. ESA governments approved spending 943 million euros for Meteosat Third Generation; ESA had asked only for 860 million euros.

Initial, but not yet final, backing was given to a Mars rover-lander mission called Enhanced ExoMars, for launch in early 2016. ESA has been asked to find 200 million euros in backing from Russia, the United States and perhaps elsewhere for this 1.2 billion euro mission. Governments have agreed to spend 850 million euros." ____________________________________________________________________

Om ministermötet:
MEN VARFÖR ÄR NI MISSNÖJDA? ALLA ANDRA ÄR JU NÖJDA!
(2008-12-06)

De svenska rymdbloggarna har kommenterat ESA:s ministermöte. Jag håller med om kritiken mot den SVENSKA rymdpolitiken, men när det gäller ESA:s satsningar är de flesta utländska kommentatorer mer än nöjda. Här berättar jag om tidningsartiklar i Space News och Aviation Week, samt en intervju på ESA:s webbplats. Jag själv följde planeringen inför ministermötet 25-26 november i ett halvår innan och kunde sedan konstatera ett ESA fick pengar till det mesta man hade begärt, vilket är väldigt ovanligt.

Svenska bloggkommentarer.

Christer Fuglesang, vår svenske astronaut kommenterar på sin blogg:
Det blev ett litet program för att studera möjligheten till en framtida bemannad farkost, men det är långt ifrån vad vi hade hoppats på. Inget konkret alls.

Populär Astronomis blogg skriver:
ESA tar bara myrsteg mot en bemannad rymdfarkost.

Bloggen Astrowebb citerar t.o.m. källor som anser att mötet var ett totalt fiasko???
”När det gäller mötet hade många hoppas på att det skulle komma tydliga riktlinjer om hur framtiden för ESA ska se ut. Istället blev det vaga uttalanden om vad ESA ska satsa på de kommande åren.”

ESA och internationella kommentatorer är mer än nöjda!

Tidningen Aviation Week.

Men de internationella rymdtidningarna och även ESA:s egna chefer ser mötet som en oerhört stor framgång för ESA. Organisationen fick i stort sett allt man begärt vad gäller budgetmedel. Och det enda jag är rejält besviken på är att satsningen på ett europeiskt rymdskepp blir så segdragen. Men ESA satsar istället på stor medverkan på rymdstationen och det är väl inte så tokigt?

Tidningen ”Aviation Week and Space Technology” skriver att trots den finansiella krisen utvidgar Europa sitt rymdprogram rejält. Frankrikes rymdminister Valerie Pecresse sa på mötet att investeringar i rymdverksamhet har en långsiktig effekt på ekonomin och fungerar därför som en broms mot konjunkturnedgången.

ESA hade begärt en budget för de tre närmaste åren på 10,5 miljarder euro, och erhöll 9,6 miljarder euro. Detta var, enligt Aviation Week, mycket mer än vad ESA:s ledning hoppats på, och mycket mer än vad man erhöll vid det förra ministermötet 2005. ESA:s chef Jean-Jacques Dordain anser att mötet var en fullständig succe´och konstaterade att nästan alla 30 program som man begärt pengar till accepterades av ministrarna.

Ett antal länder ökade sina bidrag till ESA, framförallt Storbritannien. Den största bidragsgivaren, med 2,7 miljarder euro, är Tyskland. Några exempel på budgetäskanden som beviljades utan prut är 857 miljoner för satelliter för ”Global Monitoring for Environment and Security” (GMES), 860 miljoner euro för tredje generationen geostationära väderleksatelliter (MTG) och 1,6 miljarder euro för utveckling av de europeiska bärraketerna (bland annat ett nytt förbättrat övre raketsteg för Ariane 5).

När det gäller bemannad rymdfart så avsätter ESA 1,4 miljarder och satsar stort på att använda den internationella rymdstationen. Man ska ju också bygga 4 ATV för frakter till stationen. Det enda som känns trist är att ESA går så långsamt fram med att skapa ett europeiskt rymdskepp. Man avsätter i sammanhanget futtiga 20 miljoner euro för en sorts förstudie för att bygga en ATV som kan landa på Jorden efter en färd till rymdstationen. Beslut om detta tas först 2011. Och sedan ska man planera för ombyggnad till bemannad farkost. Man hoppas på första bemannade färden år 2018…

Tidningen Space News.

Vad gäller tidningen Space News så skriver de i stort sett likadant. På min sida om Europas rymdfart har jag ett citat (på engelska) som berättar mer i detalj om besluten på mötet.

ESA:s egen åsikt.

På ESA.s webbplats finns en lång intervju med Simonetta Di Pippo, ESA’s chef för bemannad rymdfart, som förklarar sig väldigt nöjd med ESA:s ministermöte.

Min åsikt:

ESA satsar stora belopp på satelliter, på den internationella rymdstationen, på utforskning av planeten Mars m.m. Det enda som går trögt är att bygga ett europeiskt rymdskepp. Jag anser att vi bör vara i stort sett nöjda med ESA.

Sveriges satsningar verkar ju se sämre ut, men jag har inte satt mig in i det så jag har ingen åsikt. Synpunkter på Sveriges rymdsatsningar finns på andra svenska rymdbloggar, t.ex rymdenidag.se och popast.nu.)

_______________________________________________________________________________


EUROPA SATSAR PÅ BEMANNAD RYMDFART:
Europas rymdministrar tog beslut idag.
(Källa: ESA.2008-11-26)

Jag har med spänning väntat på en press-release från ministermötet i Haag. De länder som ingår i ESA, samt Kanada, hade sänt sina ministrar med ansvar för rymdfrågor till ett möte där riktlinjer för flera år framåt skulle dras upp. Och det beslut som jag väntade på ivrigast är nu taget: ESA får tillåtelse att börja planeringen för en bemannad farkost.

ATV ska utvecklas till ett rymdskepp.

Första steget är att vidareutveckla ATV (Automated Transfer Vehicle) så att den kan återinträda i atmosfären och mjuklanda. Den nuvarande konstruktionen tillåter bara att farkosten fraktar saker till rymdstationen, sedan sänds den mot jorden och brinner upp.

Vid nästa ministermöte år 2011 kommer förhoppningsvis beslut tas om ytterligare vidareutveckling. Enligt ESA:s plan skulle det första bemannade europeiska rymdskeppet sändas upp år 2018.

En artikel från 2008-09-08 med fler detaljer om europeisk bemannad rymdfart finns på Arielspace på denna sida.: EUROPA SATSAR PÅ BEMANNAD RYMDFART. BESLUT I NOVEMBER?

Ett annat uppseendeväckande beslut är att ESA ska satsa ett antal miljoner på att skapa ett militärt satellitsystem.

Fyra resolutioner.

På mötet 25-26 november togs fyra resolutioner:
1.Rymdens roll för att möta Europas globala mål.
2.ESA:s budget för 2009-2013.
3.Bidragsnivån för ESA:s medlemmar för rymdbasen i Franska Guiana.
4.Framtidsplanering för hur ESA ska vara organiserad framöver.

De konkreta program som man fattade beslut om var:

1.Finansiering av rymdbasen i Guiana, av raketerna Ariane 5 och Vega samt utveckling av en ny, framtida raket.

2.Finansiering av ett program för jordobservation.

3.Finansiering av bemannade rymdfärder, främst till rymdstationen, men även av utvecklingsprogrammet för ATV.

Citat: Subscriptions for the human spaceflight, microgravity and human exploration programmes including exploitation and evolution of the International Space Station, on-board research in life and physical sciences and definition studies on the evolution of a returnable transfer vehicle.

4.Finansiering av sonder för utforskning av solsystemet.

Citat:
Subscriptions to robotic exploration programmes (the ExoMars programme and preparatory activities on future Mars robotic exploration).

5. Nya kommunikationssatelliter.

6. Fortsatt uteckling av Galileo, det europeiska GPS-systemet.

7.Ett militärt satellitsystem. Detta är tråkigt nog det andra stora belutet (förutom beslutet om bemannad rymdfart). Både Europa och Japan har legat lågt när det gäller militära satelliter, men båda länderna satsar nu stort på ökad militär närvaro i rymden.

Och vad kostar det?

Pressreleasen nämner inga belopp men i en artikel i senaste numret av tidningen Aviation Week & Space Technology berättar man om de förslag ESA lämnat till ministermötet.
Det totala beloppet för alla förslag är 10,5 miljarder euro. Där ingår 1,4 miljarder euro för användning av den internationella rymdstationen, inklusive byggandet av 4 st ATV. En annan kostnadspost är 1 miljard för att bygga marslandaren ExoMars (nedbantat från 1,2 miljarder). Några fler exempel: 340 miljoner euro går till konstruktionen av ett nytt övre steg till Ariane, 860 miljoner euro till att sända upp en ny generation väderlekssatelliter (tredje generationen Meteosat), 915 miljoner euro till telekommunikationssatelliter.

De militära planerna går ut på att sända upp satelliter för systemet Space Situational Awareness och European Data Relay System. Bland annat ska Galileo-satelliterna få vissa militära funktioner.

_______________________________________________________________

DEN KOSMISKA VISIONEN:
Europas rymdministrar beslutar om ESA:s framtid idag.
(Källa: ESA:s speciella webbplats för Ministermötet om rymden.)
(2008-11-25)

Ministrar med ansvar för rymdverksamhet i 18 ESA-länder samt Kanada håller just nu (25-26 november) ett möte i Haag i Holland. De ska fatta beslut om hur nuvarande projekt ska fortsätta och också besluta om nya projekt.

Den europeiska rymdverksamheten har medvind just nu. 29 EU-länder har på en konferens uttalat sitt fulla stöd för en utökad rymdverksamhet. Dessutom har ett antal lyckade projekt genomförts vad gäller satelliter, sonder och rymdstationen. Två uppseendeväckande framgångar var Columbusmodulen till rymdstationen och fraktfarkosten ATV.

Program som ska diskuteras på mötet är:
  - Service-satelliter, t.ex. satelliter för meteorologi, jordobservation och miljö. 
  - Militära satelliter.
  - Satelliter för gynnande av EU:s ekonomi, t.ex. telekomsatelliter. 
  - Vetenskapliga satelliter. 
  - Rymdbaser, raketer och rymdfarkoster.

The Cosmic Vision.

Det finns förslag på något som kallas The Cosmic Vision. Det är en plan för utforskning av universum och ska gälla åren 2015 till 2025.

Vad sägs om detta citat:
”The Cosmic Vision is ESA:s Scientific Programme´s long-term plan which has as its underlying vision the search to understand the formation and functioning of the Universe since the Big Bang and responding to questions on the conditions for life and planetary formation.”
Det ni! Det är forskning om precis allt!

Ut i solsystemet!

Ministermötet ska bl.a. besluta vilka planetsonder man ska satsa på och besluta hur mycket pengar varje land ska bidra med till detta. ESA vill gärna lägga mycket pengar på att sända farkoster till planeten Mars. Ett stort projekt på gång är ExoMars där en landare ska medföra ett markfordon. Fordonet kallas Mobile Rover och medför bl.a. en borr som kan borra 2 meter djupt.

Här är ett citat till, som bl.a. handlar om att man vill utveckla ATV så att den även kan sköta frakter från rymdstationen till Jorden och att man vill utforska Månen och Mars:

“The objectives are to make full use of the ISS for preparing exploration and providing astronaut flight opportunities; to start the definition of a new transportation system derived from the ATV and providing cargo return capabilities, with a decision on a full development to be taken at the next Council meeting at ministerial level earmarked for 2011 at the latest; to start studies and technologies for the exploration of the Moon and to promote exploration, in tandem with the recruitment of new astronauts. A major objective is to become a leading participant in the robotic exploration of planet Mars, starting with the Enhanced ExoMars mission and working towards a significant European role in a Mars Sample Return mission.”

"Access to space"

I planen för vad ministrarna ska prata om finns ett avsnitt med rubriken ”Access”. För att kunna få tillgång till rymden måste man ha rymdbaser, raketer och rymdfarkoster. Den stora europeiska rymdbasen är ju Guiana Space Center i Franska Guiana. Därifrån kommer man att sända upp farkoster i framtiden med raketerna Ariane, Soyuz och Vega. Soyuz är förstås en rysk raket, och man har byggt nya ramper för att kunna samarbeta med Ryssland. Vega är en ny europeisk raket, mindre än Ariane.

Bemannad rymdfart

Den text som jag tagit denna information ur finns i en underavdelning till ESA:s webbplats (med namnet Ministerial Council 2008) och syftet med texten är att ge en bakgrund till de diskussioner och beslut som blir resultatet av mötet. Den del av texten som intresserar mig mest har rubriken ”Human Spaceflight and Exploration”. Man säger till att börja med att det gäller för ESA att utnyttja sin andel av rymdstationen maximalt. Europa har ju sin egen modul Columbus. Man vill också vidareutveckla ATV så att den kan frakta både till och från rymdstationen. Slutmålet för ATV är att den ska bli ett rymdskepp för människor! Och långt fram i fjärran hägrar europeiska bemannade månlandningar!

Jag väntar med spänning på vad ministrarna ska besluta. Under sommaren verkade det som om stora planer var på gång, men nu har Italien under sin nya regering valt att kraftigt minska sitt bidrag till ESA vilket minskar möjligheterna. Blev det en kosmisk vision eller bidde det en tumme? 
______________________________________________________________________________ 

 Den Europeiska rymdorganisationen lanserar nu en egen webbplats på YouTube.
(2008-11-13)

Peter Hulsroj, ESA:s Director of Legal Affairs and External Relations, kommenterar: – ESA:s kanal på YouTube sänder en tydlig signal om att ESA följer med i världstrenderna inom kommunikation, och att vi utvecklar nya sätt att sprida information och öka allmänhetens medvetenhet om rymden. Kommunikation spelar en viktig roll för att ESA:s medlemsstater ska kunna få ut maximalt av de investeringar de gör i oss.

– Vi sitter på en skattkammare av information som är av stort intresse för allmänheten. Det vore synd om endast specialister kunde ta del av denna guldgruva. Vi finansieras i grund och botten av skattebetalarna, så det är vår plikt att "ta rymden till dem". Denna nya kanal är ett sätt att uppnå detta mål. Den underbart inspirerande aspekten av rymden har en särskild dragningskraft för ungdomen, och att föra ut det budskapet via YouTube gör att vi når denna publik genom att också använda ett av de kommunikationsverktyg som ungdomar gärna använder. Rymden är också hip!

Här hittar du ESA på Youtube: www.youtube.com/esa

____________________________________________________________________


SES drabbas inte av den finansiella krisen.
(Källa: Space News.2008-11-03)

Världens största satellitoperatör, SES i Luxemburg, höll presskonferens 27 oktober. Bolagets chef heter Romain Bausch. Han sade att den pågående finansiella krisen snarare gynnar företaget. Myndigheterna i USA behöver minska sina utgifter och köper då hellre kapacitet på privata satelliter än bygger nya egna satelliter. SES har låg skuldsättning jämfört med sina konkurrenter och kan då vinna fördelar. Företagets satelliter har sålt kapacitet upp till 77 %. SES har lagt beställningar på tio nya satelliter och de ska sändas upp under åren fram till 2011. De kommer att öka kapaciteten med 28 %. SES bedömer att man kommer att öka sin försäljning med 5 % per år framöver. 

_______________________________________________________________________________ 

Norge, Finland och Sverige deltar alla i Indiens månfärd!
(från ESA:s webbplats. Oktober 2008)

På ESA:s webbplats finns nationella underavdelningar för medlemsländerna. Jag hittade några texter som visar att vi från norra Europa alla är med på den indiska månfärden. Den finska texten handlar om ett instrument som mäter röntgenstrålning från Solen - ni får tro mig på mitt ord!

Norsk kontrollenhet

Chandrayaan-1 har seks indiske og seks internasjonale instrumenter ombord. ESA har blant annet levert instrumentet Spectrometer Infrared-2 (SIR-2) til månesonden.
SIR-2 skal analysere det nær-infrarøde lyset som månen reflekterer fra sola. Dette lyset kan gi informasjon om den geologiske og kjemiske sammensetningen av månens overflate.

Kontrollenheten som styrer SIR-2 er designet og bygget av ingeniører og forskere ved Institutt for fysikk og teknologi ved Universitetet i Bergen. Yngve Skogseide skrev programvaren til kontrollenheten.

- Det er veldig interessant og litt uvirkelig at teknologien som vi har jobbet med nå skal til månen, sier Yngve Skogseide. - Vi er alle veldig spente og håper at alt skal gå bra.

Suomalainen mittalaite lähdössä Kuuta kiertämään

Euroopan avaruusjärjestön toimittamia mittalaitteita on lähdössä kohti Kuuta intialaisen Chandrayaan-1 -luotaimen mukana. Yksi näistä on suomalainen Auringon röntgensäteilyä tarkkaileva XSM.

XSM on Helsingin yliopiston observatorion suurenergia-astrofysiikan tutkimusryhmän ja Espoossa sijaitsevan Oxford Instruments Analytical Oy:n yhdessä suunnittelema instrumentti. XSM sisältää erittäin herkän röntgenilmaisimen, joka pystyy havaitsemaan suoraan Auringosta tulevaa röntgensäteilyä.

Svenskt mätinstrument.

Chandrayaan-1 är Indiens första mission till månen. Med sig för satelliten instrument från Indien, Europa och USA. Bland dessa finns bland annat SARA, Sub-keV Atom Reflecting Analyzer, byggt vid Institutet för rymdfysik IRF i Kiruna.

Andra generationens rymdfarare möts på rymdstationen!
(Av Ariel Borenstein. 2008-10-12.Källor: Ett tiotal olika webplatser.)

Sergei Volkovs far var kosmonaut och Richard Garriots far var astronaut. Nu är de själva rymdfarare och på tisdag kommer de att träffas på den internationella rymdstationen.

Den ryska farkosten Soyuz sköts upp i söndags från Baikonurbasen i Kazakhstan med tre rymdfarare ombord: kosmonauten Lonchakov och astronauten Fincke (båda kommer att stanna i sex månader på rymdstationen), samt rymdturisten Richard Garriot. Han är världens sjätte rymdturist och har betalat 35 miljoner dollar för att besöka rymdstationen under tio dagar. Men det som gör honom unik är att han är andra generationens astronaut. Hans far heter Owen Garriot och var astronaut på 70- och 80-talet.

Men det finns något som gör Richard Garriots rymdresa ännu mer unik! När han anländer till rymdstationen på tisdag välkomnas han bl.a. av Sergei Volkov, vars far heter Alexander Volkov. Denne var kosmonaut och deltog i tre rymdfärder, varav två gick till rymdstationen Mir.

Alexander Volkov var testpilot och blev kosmonaut 1978. Hans tre rymdfärder ägde rum 1985, 1988 och 1991. Han lämnade kosmonautkåren 1998. Också sonen Sergei är pilot i flygvapnet och påbörjade sin kosmonautträning 1997. I en intervju berättar Sergei att han växte upp i staden Star City där alla antingen var kosmonauter eller arbetade med rymdfärder. I skolan upplevde han det som normalt att någon klasskamrats pappa var uppe i rymden, det var inget konstigt med det.

Richard Garriots far flög med en Apollofarkost 1973 och en rymdfärja 1983. Richard själv var redan som mycket ung en framgångsrik dataspelskonstruktör och lägger nu större delen av sin förmögenhet på att besöka den internationella rymdstationen.

Sergei Volkov har vistats på rymdstationen sedan 8 april som medlem av stationens besättning nr 17. Volkov och Garriot kommer att återvända till jorden samtidigt 23 oktober med en Soyuzfarkost. De är verkligen rymdålderns barn.

_____________________________________________________________________________


EUROPA SATSAR PÅ BEMANNAD RYMDFART. BESLUT I NOVEMBER?
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2008-09-08.)

Allt mer tyder nu på att Europa vill ha ett eget rymdskepp. Tidigare hoppades ESA på ett samarbete med Ryssland. Man skulle bygga en rymdfarkost tillsammans. Men åratal av diskussioner gav inget resultat.

Men nu har en del förändringar inträffat. Rysslands starkaste motiv för samarbete verkade vara brist på pengar. Men nu strömmar miljoner in från oljeutvinning. Å andra sidan: Europas självförtroende har ökat väsentligt. Både rymdstationsmodulen Columbus och fraktfarkosten ATV har blivit stora framgångar.

Det politiska stödet för en egen europeisk rymdfarkost har ökat kraftigt de senaste åren. Nyligen har de två företag som byggde ATV – de heter EADS Astrium och Thales Alenia Space – presenterat ett förslag till en rymdfarkost. Förslaget diskuterades vid en work-shop i Paris och kommer att presenteras på ESA:s ministermöte i november.

Förslaget bygger på tidigare idéer bl.a. från projekten ARD (atmospheric reentry demonstrator) och CTV (Crew Transfer Vehicle). som inte blev förverkligade.
Flera av de finansiellt starka medlemmarna av ESA stöder tanken på ett rymdskepp. Dessutom kommer EU att engagera sig mer i Europas rymdverksamhet framöver. Mycket talar därför för att ministermötet i november kommer att ta ett beslut om finansiering av ett första steg på vägen. Kostnaden för europeisk bemannad rymdfart beräknas bli 5 miljarder euro (7,2 miljarder dollar).

Rymdskeppet kommer att växa fram stegvis. Först planerar man för ombyggnad av nuvarande ATV så att den även kan sköta materialtransporter från rymdstationen till Jorden. Den första ATV som nu har används kommer ju att störtas ned mot Jorden och förintas. Men en ombyggnad skulle ge den förmåga att mjuklanda.

ESA kommer att begära 450 miljoner euro på november mötet för att bygga en ATV som kan landa samt för att påbörja arbetet med en bemannad farkost. Vid nästa ministermöte år 2011 kan NASA sedan begära budgetmedel för att fullborda ett rymdskepp. Enligt ESA krävs väldigt små ändringar av bärraketen Ariane 5 för att den ska kunna användas för en bemannad farkost. Man tror att den första bemannade europeiska rymdfarkosten kan lyfta år 2018.

Allt detta under förutsättning förstås att det politiska beslutet tas att Europa ska satsa på bemannad rymdfart.

Vad som finns tills vidare är ju ATV. Den första har fullgjort sitt uppdrag och kommer inom kort att störtas i havet. Delarna till ATV nummer två håller på att byggas just nu i Tyskland (Astrium i Bremen) och Italien (Thales Alenia Space i Turin) och den beräknas åka till rymdstationen år 2010. Vid ministermötet kommer ESA att begära budgetmedel för att bygga tre ATV till.

(Min kommentar: Jag väntar med spänning på vad som kommer att beslutas på ministermötet. Om Europa drar igång bemannad rymdfart så betyder det att ESA behöver fler astronauter. Då kanske vi kan få fler svenska astronauter.
_____________________________________________________________ 

Äntligen: Europa gör storsatsning på rymden.

Runt om i Europa vaknar en vilja att satsa mer på rymdverksamhet. I november kommer Europas rymdministrar att träffas för att lyssna på vad ESA vill göra och sedan ska de fatta ett antal principbeslut och också besluta hur mycket "Europa i rymden" får kosta. I juni träffades representanter för alla EU-länder på rymdbasen i Guiana för att prata rymdverksamhet.

29 länder diskuterade Europas framtida rymdverksamhet.  
Källa: Space News. (2008-07-28) 

Representanter för 29 europeiska stater träffades 20-22 juli på rymdbasen Kourou i Franska Guiana för att diskutera rymdplaner. Mötet var en avstamp för det "nya ESA" eftersom organisationen kommer att få ett antal nya medlemmar under de närmaste åren. Men mötet innebar inte att några nya beslut fattades utan var istället ett tillfälle för ett antal mindre länder att bekanta sig med ESA.

Många av de mindre länderna hade sänt ministrar men de flesta av de stora rymdnationerna deltog med delegationer på lägre nivå. Värd för mötet var Frankrikes minister för forskning. Mötet tillkom på franskt inititiv eftersom Frankrike är ordförande för EU under sex månader.

Exempel på deltagande länder med nyvaknat rymdintresse var Tjeckien, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Rumänien och Slovenien. Många av ministrarna från dessa länder sa efter mötet att de nu upptäckt fördelarna med rymdsatsningar.

Greklands "Development Minister" Christos Folias säger att han tvekade innan han tackade ja till inbjudan. "Men jag ville veta hur en rymdbas fungerar för rymdverksamhet är ett område där samarbete lönar sig för Europa." Ministern är nu övertygad om att Grekland bör öka sina rymdinvesteringar eftersom det gynnar utvecklandet av avancerad teknologi. En rymdsatsning kanske också skulle kunna locka hem många grekiska ingenjörer som nu arbetar i flyg- och rymdbranschen utomlands - speciellt i USA.

En hög tjänsteman vid ESA sa efter mötet: "Det här visar tydligt att rymden åter igen är prioriterad på den europeiska scenen."

WOERNER OCH BIGNAMI VILL HA EUROPEISKA ASTRONAUTER.
Källa: Space News. (2008-06-02)

I november kommer ett ESA-möte på ministernivå att diskutera framtida bemannad rymdfart. Det politiska stödet för att ESA ska utveckla ett eget rymdskepp har ökat det senaste året. I en paneldebatt 28 maj på en flyg/rymdmässa i Berlin uttalade cheferna för två av de tre stora europeiska rymdorganisationerna sitt stöd för bemannad rymdfart. Johann-Dietrich Woerner är chef för den tyska rymdorganisationen och hans motsvarighet i Italien heter Giovanni Bignami. De kommer att lägga fram ett förslag för ministrarna i november om att bygga ett europeiskt rymdskepp.

Tyskland, Italien och Frankrike står för hälften av ESA:s budget trots att ESA består av 17 medlemsländer, så ett beslut om ändrad inriktning måste backas upp av de tre stora.

Samarbete mellan ESA och Ryssland på rymdbasen Guiana:
Kommer ryssarna att bli bitna av farliga fjärilar?
(Källa: Space News. 2008-07-28)

Första uppskjutningen med Rysslands Soyuz-raket från den europeiska rymdbasen i Guiana (i Syd-Amerika) är planerad till senare delen av 2009 men dröjer högst troligt till 2010. Just nu väntar man på att byggnadsdelar till uppskjutningsramperna ska anlända med specialbyggda fartyg från Ryssland och även på att ca 250 ryska experter ska anlända.

Soyuz-raketerna och de europeiska raketerna med namnet Ariane 5 ska användas framöver till att sända upp medelstora satelliter med vikten 3.000 kg eller mindre.

Av politiska skäl, dvs för att bevara tekniska hemligheter, kommer de europeiska och ryska teamen i Guiana att arbeta och bo avskilt från varandra. Några exempel: Ryssarna får inte veta hur Ariane fungerar och Ryssland å sin sida avslöjar inte hur bränslet för Soyuz tillverkas.

De ryska team som ska bygga uppskjutningsramperna kan komma att stöta på problem de inte är vana vid. Den starka hettan och höga luftfuktigheten gör det tufft att arbeta på dagen. Och om man väljer att arbeta på natten drabbas arbetarna ofta av en hudinfektion kallad papillonite (eller lepidoterism) som förorsakas av bett från fjärilar! Symptomen är klåda eller i värsta fall en allergisk reaktion. Ett annat insektsproblem på natten är moskiter.

Samarbetet mellan ESA och Ryssland beslöts år 2002 och innebär att ryska Soyuz-raketer ska sändas upp från Guiana. Frankrike bidrar med 63 % av finansieringen.