ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdaktierRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Internationellt
- Europa, Ryssland
Om ministermötet i Neapel 2012
- USA, Canada, Mellanamerika, Sydamerika
- Asien och Afrika
- Bemannade rymdfärder
- Privat rymdverksamhet
- Rymdförsäkringar
- Framtidsvisioner
- Ner med rymdskrotet!
- Militär rymdfart
- På tröskeln till en ny rymdepok
De 50 största rymdföretagen år 2011
De 25 största satellitbolagen år 2010
- Internationellt: Jan-sept 2007.
- Internationellt Jan - dec 2008
Rymdjuridik

 

RYMDINDUSTRIN I EUROPA OCH RYSSLAND 


Storbritannien satsar på rymden: baser, raketer, satelliter och rymdturism.

Storbritanniens regering agerar mycket aktivt för att landet ska börja sända upp satelliter inom tre år. Man uppmuntrar till byggandet av ett flertal rymdbaser i England, Skottland och Wales. Från dessa baser ska man sända upp satelliter men hoppas också starta upp suborbital rymdturism. En ny lag som stöder kommersiell rymdverksamhet behandlas nu i parlamentet. Rymdbaserna kommer troligtvis att få viss statlig finansiering.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2017-07-21)


Tidningen Aviation Week publicerar denna karta över orter där man försöker starta upp rymdbaser.
Från norr till söder: Western Isles (orange), Sutherland (mörkblå), Cambeltown (blå), Prestwick (gul), Snowdonia (grön), Newquay (lila) och Manston (röd).

Farfar flög över bergen.

3 mil från Glasgow ligger flygplatsen Prestwick Airport. Den har länge levt i skuggan av Glasgow International Airport. Nu vill man satsa på en ny verksamhet: rymden. Flygplatsen har en 3 kilometer lång landningsbana varifrån ett flygplan kan starta, medförande en raket som startar ute över havet.

Prestwick Airport samarbetar med företaget Orbital Access, som i samarbete med brittiska försvarsindustri-jätten BAE Systems bygger en tvåstegsraket för uppskjutning av mindre satelliter. Raketen ska föras upp av ett flygplan till höjden där raketmotorn tänds.

VD för Orbital Access är Stuart McIntyre. Hans farfar David McIntyre var med och skapade flygplatsen på 30-talet och drev där det framgångsrika Scottish Aviation, som tillverkade flygplan. Scottish Aviation levde kvar till 70-talet och fusionerades sedan med andra företag som slutligen bildade BAE Systems! David MacIntyre tillsammans med en annan pilot var de första någonsin att flyga över Mount Everest år 1933.

Stuart McIntyre säger att Prestwick Airport inte bara ska sända upp satelliter utan vara en plats där besökare konsumerar rymdtjänster, som t.ex. astronautträning, tyngdlöshets-flygningar, utbildning och forskning. Men hoppas göra den första testflygningen med raketen år 2020.

Men Sverige då…?

VD på företaget Deimos Space, Philip Davies, säger att det finns stora konkurrensbegränsningar när det gäller rymdbaser. Europa är så tättbefolkat att det bara är i norr som det finns förutsättningar för att sända upp raketer. Lämpliga platser skulle vara norra Skottland och norra Norge. (I hela artikeln i Aviation Week nämns inte det svenska projektet att sända upp satelliter från Esrange)

Deimos är en konsultfirma som vill vara med i spelet och därför vill samarbeta både med en rymdbas och en rakettillverkare. Som tänkbara platser för en rymdbas föreslår företaget bland annat en missiltestbas på Yttre Hebriderna och en plats nära byn Tongue på Skottlands nordvästra kust.

Tänkbar rakettillverkare var amerikanska Firefly Space Systems, men det företaget gick i konkurs 2016. Vilken rakettillverkare kan bli klar till 2020? Davies säger något som jag redan konstaterat i en artikel i Norrländska Socialdemokraten (NSD) om kommande satellituppskjutningar från Esrange: ”There are not too many vehicles that will be ready before 2020.”


Hur stor efterfrågan finns på raketuppskjutningar?

Politiker och företag i Storbritannien hoppas att det senast år 2020 materialiserar sig en stor efterfrågan på rakettjänster för små satelliter. Bland annat vill företaget Oneweb sända upp ett stort antal satelliter till LEO för sin bredbandstjänst. Man hoppas också på några brittiska satellittillverkare: Surrey Satellite Technology Ltd (SSTL) och Clyde Space. SSTL:s fabrik finns 5 mil från London, och det skulle var bra för det företaget att kunna sända upp satelliter från norra Skottland.

På SSTL säger man att om de brittiska baserna kan hålla tillräckligt låga kostnader så är de intressanta. Om det är avsevärt billigare att skjuta upp t.ex. från Indien så väljer man det alternativet.

Storbritanniens regering stöder planerna på rymdverksamhet. I parlamentet behandlas just nu ett lagförslag som heter Space Industry Bill och ska underlätta kommersiell rymdfart. Man har också tillskjutit 100 miljoner pund för att skapa ett nytt testcentrum för satelliter.

De nya rymdbaser som håller på att skapas lite här och var i Skottland, Wales och England kommer att få finansiellt stöd.

                                Länk till UK Space Agency




Vad har dom för sig i Europa? Om den nya raketen Ariane 6 samt GPS-satelliterna Galileo.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. Juni 2016.)

Ariane 6 – problem med anti-trustlagar och skatter, men tekniken fungerar.

ESA har i många år använt raketen Ariane 5 för att sända upp satelliter. Men man har tagit ett beslut om en ny raket och den ska heta Ariane 6. Tidigare fördelades uppdrag för ESA strikt efter hur mycket varje medlemsland bidrar till organisationens budget, men nu har man strävat mer efter att hitta en kostnadseffektiv lösning.

Två stora europeiska rymdföretag, Airbus och Saffran, håller på att bilda ett gemensamt bolag, Airbus Saffran Launchers (ASL), som ska bygga raketerna. 2015 avsatte ESA 2,4 miljarder euro för Ariane 6.

Planeringen och även själva konstruktionen är redan i full gång, trots att projektet har problem med anti-trust-lagstiftning och med skattemyndigheten i Frankrike.

Tanken är att ASL ska köpa Frankrikes aktieinnehav i företaget Arianespace. Det uppgår till 34 %. (Svenska företag äger en liten, liten del av Arianespace). Man hoppas att EU:s Europeiska kommissionen ska godkänna bildandet av ASL.

Och så finns det ett problem med skatter. Airbus har betalat 800 miljoner euro till Saffran vid bildandet av ASL. Jag är inte insatt i detta, men möjligtvis har Airbus bidragit med pengar och Saffran med infrastruktur och franska skattemyndigheten ser det som att Saffran sålt utrustning till Airbus och ska beskattas för vinsten.

Men även detta hinder hoppas man ska undanröjas. I vilket fall som helst har man redan kommit långt med den tekniska sidan av projektet.

Raketens övre steg kallas Vinci och man har inlett tester av den vid German Aerospace Center i Lampoldshausen. Raketens första steg är Vega. Motorn byggs i Rom, raketmunstycken i Bordeaux och bränslet fylls på vid raketbasen i Kourou i Franska Guiana. Planen är att 35 sådana raketer ska produceras varje år.


Man har strävat efter att Ariane 6 på många olika sätt ska kosta mindre att bygga och driva än Ariane 5. Hittills har ESA varje år tvingats stöda Arianespace med 100 miljoner euro! Men nu vill man att den nya raketen ska bli tillräckligt billig för att kunna konkurrera med SpaceX och nya ryska raketen Angara samt nya raketer från Kina, Indien och Japan.

För att hålla nere produktionskostnaderna använder man nya metoder för att gjuta bränsletankar. Några av raketens komponenter tillverkas med 3D-teknik.

Första testflygningen för Ariane 6 ska äga rum 2020. Man hoppas att den nya raketen kan användas i sin fulla kapacitet senast 2023 och att Arianespace då slutar använda Ariane 5.

Galileo – en seg historia.

En myriad politiska, tekniska och ekonomiska problem har kantat Galileo-projektets väg. Denna europiska investering i ett GPS-system bestående av 24 satelliter har kostat 7 miljarder euro.

Nu har man sänt upp 14 av satelliterna och hoppas kunna starta upp systemet i slutet av 2016. De tre funktioner som ska startas beskrivs i artikel i Aviation Week så här (jag tror mig inte om att kunna göra en korrekt översättning) :

”The roll-out will include the so-called Open Service, similar to services available in the U.S. GPS system, as well as search and rescue, and the Public Regulated Service, akin to the U.S. military M-Code”

Man planerar att senare starta upp nya funktioner som har mer kommersiell användning, t.ex. för privata flygbolag och för mobiltelefoner.

De två nyaste satelliterna sändes upp med en Soyuz-raket från Kourou. De tolv återstående satelliterna ska skjutas upp med Ariane 5, fyra i taget. Galileo-systemet skapas av ESA på uppdrag av EU. Huvudansvarig för att bygga satelliterna har hittills varit OHB, Tyskland, som samarbetat med Surrey Space Technology,
Storbritannien.

EU väntas beställa ytterligare 14 satelliter till systemet och det är inte givet att OHB får den ordern. Ytterligare två stora europeiska rymdföretag väntas lägga in anbud: Airbus och Thales.




Rysslands agerande i Ukrania leder till försämrat rymdsamarbete mellan öst och väst.

Rysslands president Vladimir Putin har på ett år förstört ett rymdsamarbete mellan öst och väst som tog decennier att bygga upp.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2015-02-01. Publicerat här 2015-04-02)

Trots det kalla kriget mellan Sovjetunionen och USA inledde länderna ett rymdsamarbete på 80-talet. Sovjetunionen upplöstes 1991 men samarbetet fortsatte då mellan Ryssland och USA. På 90-talet gjorde USA ett antal färder med rymdfärjan till den ryska rymdstationen Mir.

År 1998 inleddes byggandet av en stor internationell rymdstation med deltagarländerna Ryssland, USA, Europa (ESA), Japan och Kanada. Den första modulen som sändes upp kallades Zarya och var rysk. Den internationella rymdstationen har varit en stor framgång, ett bevis på att länder kan samarbeta om komplicerade, fredliga rymdprojekt.

Något som är mindre känt är att många av de stora amerikanska raketerna, till och med raketer som används för uppskjutning av militära satelliter, drivs av rysktillverkade motorer.

Försämrade relationer.

Rysslands anfall på Ukraina ledde till ekonomiska sanktioner. USA och EU stoppade köp och försäljningar, förhindrade utlåning till ryska banker och frös vissa ledande personers tillgångar, utlyste reseförbud m.m. Den ryska ledningen svarade med motsanktioner.

Konflikten har kraftigt skadat rymdsamarbetet. Detta märks inte så mycket ännu, men kommer att ge effekt under de kommande åren. Samarbetet med rymdstationen fortsätter tills vidare som vanligt, men Ryssland har hotat att avbryta samarbetet och t.o.m. sagt att man år 2024 vill koppla loss de ryska modulerna och skapa en egen rymdstation.

Ryssland håller på att arbeta fram en tioårsplan för sin rymdverksamhet fram till 2025. Där förespråkar man att Ryssland ska lämna samarbetet i den internationella rymdstationen och istället bygga en egen rymdstation. Chefen för Rysslands rymdorganisation Roscosmos, Poleg Ostapenko, säger att en sådan rymdstation skulle utgöra språngbräda för färder till planeterna.

Om samarbetet mellan Ryssland och övriga deltagare i ISS minskar så kommer Ryssland sannolikt att öka samarbetet med Kina.


Ny amerikansk raket.

Under många år har företaget ULA använt den ryska raketmotorn RD-2180 i första steget av sin raket Atlas 5. USA:s kongress kräver nu att USA utvecklar en egen raketmotor och slutar använda den ryska.

I december 2014 antog kongressen en budget som bland annat avsatte 220 miljoner dollar för att inleda arbetet på en ny raketmotor. Det är flyget – Air Force – som håller i projektet som kallas Competitive Rocket Innovation Motor/Engine Arrangement ( Initialerna bildar Crimea!).

Kongressen hoppas att det ska finnas en ny raket år 2019 och att man då ska sluta använda ryska motorer. Företagen United Launch Alliance och Blur Origin samarbetar redan om att konstruera en ny motor. Företaget SpaceX ser förbudet mot att använda ryska motorer som en chans att vinna kontrakt hos USA:s militära myndigheter om att sända upp deras satelliter.




Lyckad test av nya raketen Antares.

Söndag kväll 21 april lyfte raketen Antares på sin första testflygning. Den har tillverkats av företaget Orbital Sciences och ska bl.a. användas för att sända en farkost till rymdstationen enligt ett kontrakt med NASA.
(2013-04-24)

Orbital planerar att testa dockning mellan sin rymdkapsel Cygnus och rymdstationen denna sommar och att börja sköta transporter till rymdstationen i slutet på 2013.

För mer information om detta läs texten alldeles här nedanför: "Rymdskepp nummer två på väg." Läs också hos Ny teknik och på webbplatsen space.com

Separationsmekanismen för Antares, dvs den ring som ska se till att farkosten lossnar från raketen, har tillverkats av RUAG Space:

Från RUAGS webbplats:

"Adapters & Separation Systems
PLE Brochure Payload Adapter and Separation Systems

Launcher Structures & Separation Systems

RUAG Space equips Antares , Ariane, Atlas, Delta, Proton, Souyz and Zenit rockets. To achieve optimum performance, payload adapters are manufactured, as required, from aluminum or carbon fiber composites. Over 450 separations have been carried out in orbit using RUAG systems, with a 100 percent success rate. Sounding Rocket Guidance RUAG Space offers a range of products for sounding rocket guidance and for sounding rocket payload attitude control. RUAG systems are also currently used by NASA for their sounding rocket projects as well as on board ESA Maxus rockets. "




Mer om Storbritanniens rymdsatsning:
(2012-12-16)

För några år sedan hade Storbritannien ingen rymdorganisation. De statliga rymdsatsningarna var spridda på flera olika myndigheter, men en organisation med namnet British National Space Center koordinerade verksamheterna. Ett exempel på Storbritanniens låga profil vad gäller rymdverksamhet var att man inte deltog i ESA:s program för bemannad rymdfart. När U.K. Space Agency bildades för några år sedan var det en signal om att den brittiska regeringen ville öka sitt engagemang på rymdområdet.



Storbritannien ökar sitt bidrag till ESA med 25 %.

Storbritanniens regering skär kraftigt i de statliga utgifterna och förefaller vara skeptisk till Europa, men ändå har man nu kraftigt ökat sitt engagemang i ESA. Under perioden 2013-2017 kommer stödet till ESA att ligga 25 % högre än hittills.
(Källa: Space News. 2012-11-12)

Nyheten kom i form av ett uttalande av George Osborne, med titeln U.K. Chanchellor of the Exchequer. Osborne sa att Storbritanniens bidrag per år nu skulle vara 240 miljoner pund. Landets bidrag till ESA under 2012 innebar att man var ESA:s fjärde största bidragsgivare, efter Frankrike, Tyskland och Italien. Nu har man med liten marginal gått om Italien.

Motivet till Storbritanniens ökade rymdengagemang är en tro på att investeringar i rymdindustrin stimulerar ekonomin och därmed bidrar till att lyfta landet ur lågkonjunkturen. (Också i Frankrike ser man rymdindustrin som en tillväxtmotor. Vad har Sveriges politiker för åsikt om detta?) Britterna är främst intresserade av att investera i telekommunikationssatelliter.

Tyskland och Frankrike bidrar till ESA:s budget med ca 750 miljoner euro var, och Italien bidrar med 350 miljoner euro. Det ökade bidraget från Storbritannien är mycket välkommet för ESA som har kämpat för att kunna finansiera sina projekt inom telekommunikation, fjärranalys, meteorologi, sonder till andra planeter samt nya raketer.

George Osborne säger att Storbritanniens rymdindustri har en omsättning på 9 miljarder pund och har växt med 8 % per år, trots att ekonomin som helhet haft det trögt. Han sa vidare att regeringen strävar efter att landets rymdindustri ska omsätta 30 miljarder pund år 2030.


Citat från Osbornes tal: "We are now at a watershed, where space is transitioning from a celebration of science endeavors into a capability that impacts on our everyday lives. Satellites are bringing brodband to rural areas across the U.K., while providing enormous export opportunities."



EU-kommissionen godkänner brittiska GKN:s förvärv av Volvo Aero
. (2012-09-03)

EU-kommissionen har efter granskning av det brittiska företaget GKN:s planerade förvärv av Volvo Aero funnit att affären inte skulle avsevärt minska kundernas leveransalternativ. Därmed har den inte någon erinran mot förvärvet även om parternas verksamhet i viss mån överlappar varandras.

Både GKN och Volvo Aero tillverkar komponenter till flygmotorer och annan utrustning för flygplan.

Transaktionen bedöms av Kommissionen inte komma att påtagligt hämma en effektiv konkurrens inom EES-området eller en väsentlig del av detta.


ESA har stora rymdplaner. 

ESA har lämnat förslag till framtida projekt inför ministermötet i november. ESA planerar bland annat att bygga ny rymdfarkost, bidra till USA:s Orion och bygga en månlandare. (Space News. 2012-04-30)

NASA har föreslagit att ESA bygger en modul som ska utgöra Orion-kapselns motor. ESA föreslår att man genast börjar bygga denna Orion-modul. Från 2015 vill man även börja bygga en farkost som kan beskrivas som en rymdbogserbåt. Dessutom vill ESA inleda ett månprojekt. Man vill sända en obemannad landare till månen 2018 och följa upp med en farkost som hämtar hem markprover från månen år 2022. Tyskland, Portugal och Kanada har finansierat ett förberedande arbete för en månlandning.

ESA:s förslag ska tas upp på ett möte i slutet av november där medlemsländernas ministrar beslutar om budget och prioriteringar för organisationen för de närmaste tre åren. Inom ESA finns många åsikter och varierande ekonomiska möjligheter, så ovannämnda förslag kommer förmodligen att förändras kraftigt under diskussionernas gång.

NASA och ESA har diskuterat hur Europa ska betala för sin del av driften för den internationella rymdstationen. Europas andel av stationens kostnader är 8,3 %. Fram till 2017 betalar Europa genom att frakta mat, syre, reservdelar m,m. med sin transportfarkost ATV. NASA har förslagit att ESA därefter ska bidra till Orion med en framdrivningsmodul. Den skulle kosta 450 miljoner euro.
Men i Frankrike och Italien anser man att en sådan modul inte skulle föra Europas rymdverksamhet framåt. Istället vill man bygga ett helt eget rymdskepp. Denna farkost skulle bland annat kunna rensa bort rymdskrot.

Inom ESA har man försökt hitta en kompromiss och föreslår att modulen till Orion utvecklas genast med första provflygningen 2017, samt att man genomför en studie av en ny rymdfarkost. Beslutet om ett eget rymdskepp kan flyttas fram till 2015. Om man tar detta beslut så kan en första uppsändning ske 2019.

Både ESA och NASA har problem med att finansiera utforskningen av planeten Mars. Ett stort gemensamt projekt misslyckades därför att USA inte fick tillräckligt med budgetmedel för att finansiera sin del och drog sig ur projektet. ESA har därefter försökt föra Mars-projektet vidare genom att istället samarbeta med Ryssland, men finansieringen är fortfarande oklar även inom ESA och man hoppas att beslut om projektet ExoMars ska tas på ministermötet. 

           
Europa vill ha en ny raket.

I november ska beslut tas på ett ministermöte om ESA:s budget för de närmaste åren. Då ska man besluta om Europas nya raket. Valet står mellan Ariane 5 ME och Ariane 6!
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2012-04-16)

Tyskkland och Frankrike, som är de största bidragsgivarna till ESA, har olika åsikt om hur den nya raketen ska se ut. Tyskland vill ha en uppgradering av den nuvarande modellen. Ariane 5 ska utvecklas till Ariane ME. Frankrike vill ha en helt ny modell, Ariane 6. Senast i juni ska de försöka komma överens, så att ESA:s medlemsländer kan ta ett beslut vid ett ministermöte i november.

Vid det förra mötet 2008 budgeterades 355 miljoner euro för att påbörja planeringen av Ariane ME. Då var Tyskland och Frankrike överens om detta beslut. Om ESA nu lägger 1,5 miljarder euro på fortsatt uppgradering så får man en Ariane ME, som har 20 % lägre driftskostnader än Ariane 5.
Raketen skulle byggas av EADS-Astrium och vara klar senast 2017.

Men nu verkar det som om Frankrike har ändrat sig. Man vill bygga helt nytt, en Ariane 6.
Arianespace har under de senaste 20 åren främst skjutit upp kommersiella satelliter. När man sände upp den tredje ATV-farkosten till rymdstationen i mars i år innebar det att Ariane 5 klarat 47 uppskjutningar i följd utan något misslyckande. Arianespace har ungefär halva marknaden för kommersiella satelliter.

Men kostnaderna för Ariane 5 är höga. Trots framgångarna har verksamheten gått med underskott! Och nu hotar konkurrens bl.a. från SpaceX, Kina och Indien. Det finns också ett problem: Arianeraketen har oftast lyft upp två satelliter per uppskjutning. Tanken var att detta skulle ge högre intäkter, men ofta har det istället uppstått förseningar när man ska samordna de två satelliterna med högre kostnader som följd.

Ariane 6 skulle byggas för bara en satellit och också anpassas mer till behovet hos medlemsländernas statliga satelliter. Man vill planera för uppskjutning av 6-7 satelliter per år och med betydligt lägre kostnad än den nuvarande raketen.

De senaste månaderna har ESA frågat sina största kunder vilka behov av raketuppskjutningar de har för den närmaste framtiden: Kunderna är SES, Eutelsat, Hispasat och flera europeiska militära användare. Romain Busch är VD för SES. Han säger att på SES är man för alternativet Ariane 6. "Vi tror att det på marknaden finns behov av att sända upp satelliter i huvudsakligen två viktklasser: 3 – 3,5 ton och 6-6,5 ton.”

ESA har numera tre olika raketer som täcker in olika viktklasser: Ariane för stora satelliter, ryska Soyuz för medelstora satelliter och den italienska Vega för de minsta satelliterna.

I en idealsituation skullle Europa kunna uppgradera Ariane samtidigt som man jobbade på med att skapa den helt nya Ariane 6. Men budgetsituationen sätter stopp för detta. Den minister i Frankrike som är ansvarig för rymdverksamhet, Laurent Wauquiez, säger att ESA måste ta ett beslut i november. ”Vi kan inte vänta till 2015!”

           
ESA:s budget för 2012 är 4 miljarder euro.

ESA får samma budgetramar för 2012 som för 2011. Tyskland går om Frankrike som största finansiär.
(Källa: Space News. 2012-01-16)

Under 2012 står ESA inför stora förändringar vad gäller organisationens ekonomi. Visserligen är budgeten oförändrad från 2011, dvs 4 miljarder euro, men några av medlemsländerna har haft svårt att klara sina betalningar, samtidigt som EU gått in som delfinansiär. Uppseendeväckande är också att Tyskland för första gången gått om Frankrike som ESA:s största bidragsgivaren.

ESA har nu 19 medlemmar och Polen kommer troligtvis att bli den tjugonde medlemmen under 2012. Organisationens chef Jean-Jacques Dordain säger att några av medlemsländerna har så stora finansiella problem att de vill senarelägga sina betalningar till ESA, men detta gäller ingen av de stora medlemsländerna. Problemen gäller endast några tiotal miljoner av en budget på 4 miljarder euro, så det är inget stort problem.

Om man tittar på två av de länder som man vet har finansiella problem, Portugal och Grekland, så har de endast respektive 0,5 och 0,3 procent av 2012 års budget. EU:s bidrag till ESA:s budget utgör 21,6 % av den totala budgeten.

ESA:s budget på 4 miljarder euro fördelar sig så här:

Earth observation      21,4 %     861 milj
Navigation                17,9 %     720 milj 
Launchers                14,4 %      578 milj
Scientific program     11,9 %     479 milj 
Human Spaceflight    10,3 %     413 milj
Telecom                    8,2 %     330 milj 
Basic activities           5,5 %     221 milj
General budget          4,8 %     190 milj 
Övrigt                       5,6 % 

ESAS framtid.

Vad kostar det att bygga en större Ariane-raket och vilka behov har satellitoperatörerna av att sända upp satelliter de närmaste tio åren ? (Källa: Space News. 2012-01-16).

ESA diskuterar med de stora företag som ska bygga en ny större Ariane-version för att få ner kostnaderna. Diskussionen heter Procurement Process Review och påbörjades 2011. Sommaren 2012 hoppas man ha sammanställt uppgifterna så att de kan ingå i en ekonomisk plan som ska läggas fram för ESA:s ministrar vid ett möte i november.

ESA har också frågat Europas regeringar, militära organisationer och privata rymdföretag vilka behov av satellituppskjutningar de tror sig ha under det närmaste decenniet.

Vid förra ministermötet år 2008 påbörjade man planering för en kraftigare version av Ariane-raketen. Programmet kallas Ariane Mid-life Evolution, (Ariane 5 ME,) och syftar till att bygga ett nytt översta raketsteg med kraftigare motor. Lyftkraften ska öka med 20 %, men utan någon ökning av produktionskostnaden. Vid ministermötet i november i år hoppas ESA få klartecken för att börja bygga raketen. Den kommer att kosta 1,5 miljoner euro, inklusive en provflyggning 2017.
 
ESA har redan begärt in offerter från rymdbolagen. Men på grund av det ansträngda finansiella läget i Europa kanske ministrarna måste välja mellan den här modifierade versionen av Ariane och nästa generation Ariane. Ariane 5 har använts i 15 år och har gjort 46 lyckade uppskjutningar sedan 2003.

Europas stora satellitprogram GMES kanske avbryts. Satelliterna blir kvar på marken!

Ett stort satellitprogram som redan beslutats av EU har nu fått problem när EU inte kan lova att stå för finansieringen. Tre satelliter för "Global Monitoring for Environment and Security" (GMES) håller på att byggas för en kostnad av 2,3 miljoner euro och uppskjutning av den första satelliten är avtalad för 2013. Men EU säger att man inte har råd med driften av satelliterna för åren 2014-2020. ESA vägrar därför sända upp satelliterna! (Källa: Space News. 2012-01-16)  

GMES beslutades av EU och man gav ESA i uppdrag att hålla i projektet. Satelliterna Sentinel 1A, Sentinel 2A och Sentinel 3A håller på att byggas. ESA har avtalat med Arianespace om att sända upp den första satelliten med en Soyuz-raket från Franska Guiana 2013. Man har budgeterat medel för alla tre uppskjutningarna och skulle kunna sända upp de två kvarvarande redan 2013.

Men 2011 meddelade EU-kommisionen att man planerade att lyfta bort finansieringen av driften av GMES från den budget för 2014-2020 som man höll på att färdigställa. Istället föreslog kommissionen att ESA:s medlemsländer skulle sluta ett separat avtal om finansieringen av satelliternas drift.

Men ESA och ett antal regeringar har skarpt kritiserat detta och säger att hela projektets framtid därmed blir väldigt osäkert. Det finns en skillnad här mot Galileo-projektet, där EU äger satelliterna. Men i det här fallet finns ännu ingen klar ägare. Tills vidare äger ESA Sentinel-satelliterna och är således i sin fulla rätt att vägra sända upp dem.
 
ESA:s chef säger att det vore oansvarigt att sända upp tre dyra satelliter och sedan tvingas stänga av dem i rymden eftersom finansiering saknas för driften. ESA har inte heller råd att bekosta projektet. Driftskostnaderna för GMES för åren 2014-2020 beräknas uppgå till 5,8 miljarder euro!
Innan ESA sänder upp Sentinel-satelliterna vill man ha någon typ av garanti för att finansieringen kommer att odnas.

Dordain förklarar sin ståndpunkt på detta dramatiska sätt: ”Where would my credibility be if I launch them and then wash my hands of the program – without knowing who the satellites belong to or who will operate them – and consider that I´ve done my job? It would be a crime!”


Arianespace - pålitlig men dyr. (2012-01-19)

"Att bygga raketer i Europa är dyrare än att bygga dem i Ryssland eller Kina", säger VD för Arianespace, Jean-Yves Le Gall. Förklaringen, enligt en stor revision under 2011 av Ariane 5-systemet, är europeisk rymdpolitik.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2012-01-09)

De senaste två åren har det europeiska raketföretaget Arianespace gått med förlust. Förklaringen är inte de senaste årens ekonomiska kris. Marknaden för satellitkommunikation är god och det finns kunder för de företag som sänder upp satelliter. Trots det är Arianespace beroende av statliga subventioner!

Raketen Ariane 5 är en succé, alla starter sedan år 2002 har lyckats. Många av de regeringar som tvingades täcka företagets förluster för 2010 frågade sig hur detta var möjligt och man tillsatte en utredning. Enligt utredningen är förklaringen den att politiska krav fördyrar tillverkningen.

Bland annat styr regeringarnas bidrag till ESA hur omfattande beställningar ESA gör hos de olika medlemsländernas industri.

Arianespace försöker nu sänka sina kostnader. Bland annat genom att man nu förfogar över den ryska raketen Soyuz och under 2012 ska börja använda den mindre raketen Vega.

Den första ryska raketen någonsin från Guiana Space Center, ESA:s rymdbas i Syd-Amerika, sändes upp i oktober. Det var två satelliter till GPS-systemet Galileo som sändes upp med en rysk Soyuz.

I februari 2012 hoppas man kunna göra en premiärflygning med den italienska raketen Vega. Med tre möjliga raketmodeller avsedda för satelliter av olika storlek hoppas man kunna sända upp 8-13 raketer under 2012.

De 19 medlemsstaterna i ESA har beviljat 217 miljoner euro i stöd för Arianespace för åren 2011-12. Återstår att se vad ESA-ländernas ministrar säger på sitt möte i november då ESA:s budget för flera år framåt ska beslutas.

Le Gall säger att Ariane 5 har en orderbok på uppskjutning av 21 satelliter och Soyuz på 15 uppskjutningar. För företaget Arianespace som helhet gäller att man har beställningar på satellituppskjutningar värda 4,5 miljarder euro.

Under 2011 sändes totalt 16 kommersiella geostationära satelliter upp i världen, av dem ansvarade Arianespace för hälften. 90 % av intäkterna för Arianespace kommer från den privata marknaden. Konkurrenterna på den marknaden är International Launch Services, som marknadsför den ryska Proton-raketen, och Sea Launch, som alldeles nyss hämtat sig från ett flerårigt konkurshot.

Nya möjliga konkurrenter är Kina och Indien, men också det privata amerikanska företaget SpaceX.         



Ett framgångsrikt rymdföretag i Tyskland - OHB.

År 1981 köptes företaget Otto Hydraulik Bremen av familjen Fuchs. 1985 bytte företaget inriktning från marina produkter till rymdverksamhet. 1991 ändrades namnet till Orbital- und Hydrotechnologie Bremen-System. Företaget har under relativt kort tid avancerat från komponentleverantör till leverantör av hela system.
(Källa: OHB:s webbplats. 2011-06-15)

Historia.
 
Den första stora ordern togs 2001 då man fick i uppdrag att bygga fem satelliter för Tysklands försvarsdepartement benämnt SAR-Lupe. 2004 började företaget delta i byggandet av ATV, den fraktfarkost som ESA sänder till rymdstationen.
Under år 2008 kunde OHB notera många framgångar. Både Columbus och ATV nådde fram till rymdstationen, SAR-Lupe avslutades med lyckad uppskjutning av den femte satelliten och flera andra satelliter som OHB byggt sändes upp i omloppsbana. 2010 fick OHB kontrakt på att utveckla de 14 första satelliterna i Europas GPS-nät (Galileo).

Bemannad rymdfart.

På OHB ser man bemannad rymdfart som en viktig aktivitet. Man medverkade redan i Sovjetunionens MIR-projekt och nu är man en viktig del av arbetet med den internationella rymdstationen. OHB har varit med och konstruerat Columbus-modulen, byggt några av de delar (noder) som förenar vissa moduler och man har utvecklat utrustning för forskning på stationen. Sist men inte minst har man byggt vissa delar av ATV: kabelsystem och skydd mot meteorer.

Jordobservation.

OHB bygger plattformen för Europas tredje generation meterologisatelliter, kallad MTG. Ett annat stort observationsprogram där OHB ska medverka heter Global Monitoring for Environment and Security (GMES). Företaget har flera andra uppdrag inom t.ex. klimatforskning och militär observation.

Att utforska rymden.

“Ever since the prehistoric era, men and women have crossed oceans, mountain ranges and hostile regions to discover and settle new continents even in the face of great danger and hardship.” Så inleder OHB sin redogörelse för “Exploration and science”. Efter att vi människor nått till jordens alla öknar, berg, polarområden och högt upp i luften står vi nu inför nästa okända område – rymden. Utforskandet av rymden sker med obemannade farkoster och med bemannade rymdfärder. På OHB hävdar man att det stora målet med rymdverksamhet är att hitta nya platser för människan att bo på.

Men denna uppgift är för svår för ett enskilt land. Därför har 14 rymdnationer beslutat samarbeta för att åstadkomma effektiv utforskning av solsystemet. De destinationer som kan komma ifråga är Månen, Mars, asteroider och stora månar som kretsar kring planeterna i solsystemet.

OHB deltar i konstruktionen av ExoMars. Det är ett uppdrag från ESA. Ett Mars-fordon ska placeras på planetens yta av en landningsfarkost. Denna farkost förs till Mars av ett rymdskepp, och det är vid konstruktionen av detta rymdskepp som OHB medverkat. Exo Mars ska sändas iväg år 2016. ESA håller på att planera för ytterligare ett stort Mars-projekt benämnt Mars-NEXT och ska sändas iväg 2018. OHB deltar även där. Mars-NEXT innebär bl.a. att tre landare släpps ner på olika platser på Mars medan en fjärde farkost kretsar runt Mars och sänder information från landarna. Den här Mars-färden innebär också en generalrepetition inför en senare obemannad Mars-farkost som ska föra hem ett markprov
till Jorden.

Kommunikation, navigering och säkerhet.

OHB håller på att utveckla små kommunikationssatelliter, deltar i upprättandet av ett europeiskt navigeringssystem och utvecklar observationssatelliter för militära ändamål.

Mot Månen och Mars: Sverige kan också medverka.
Det är ju sant som det sägs på OHB:s hemsida: ”Die Nutzung des Weltraums durch den Menschen hat gerade begonnen” - ”Man has just begun to conquer space”
Eller på svenska: Vi har rymden runt hörnet. Sedan är det bara att fortsätta mot oändligheten.


RUAG Space tar stor order: Ska hjälpa Thales Alenia Space att bygga nästa generation Iridium-satelliter.
(Källa: pressmeddelande från RUAG. 2011-04-19)

Företaget Iridium äger världens största nätverk för kommunikation via satelliter. Nu bygger Thales Alenia Space nästa generation Iridium-satelliter som ska börja sändas upp 2014. Ruag Space har kontrakt med Alenia om att bygga 81 elektroniska enheter till dessa satelliter.

De här enheterna benämns "Payload Interface Units" (PLIU) och kommer att tillverkas i Göteborg. "Vi har lagt ner mycket arbete på att ta den här ordern," säger Bengt Mörtberg, VD för den svenska delen av RUAG Space. Den nya generationen satelliter går under benämningen Iridium NEXT. Alenia är huvudleverantör och företaget ska bygga 66 satelliter som sänds upp för att utgöra nätverket, 6 satelliter som utgör reserver i omloppsbana samt 9 satelliter som blir kvar på jorden som extra reserver.            


Galileo-projektet har urusel ekonomi
Europeiska kommissionen har informerat EU:s 27 medlemsstater om den ekonomiska situationen för Europas GPS-projekt Galileo. Bilden är dyster. Systemet kan vara helt funktionsdugligt tidigast 2020 och kostnaden blir mycket högre än man räknat med.
(Källa: Space News. 2011-01-24) 

Men vad som är ännu mer nedslående är att prognoserna om kommande intäkter har varit alldeles för optimistiska. Och en ny stor kostnad väntar i fjärran: när satelliterna blir för gamla och måste bytas ut krävs ytterligare finansiering.

Rapporten publicerades 18 januari och heter något så neutralt som "midterm review on the development of Europes satellite radio navigation programmes". Galileo-systemet ska bestå av 30 satelliter och ha global täckning. Europas regeringar hade hoppats att projektets budget för åren 2007-2013 skulle hålla sig under 3,4 miljarder euro, men kommissionens beräkningar tyder på att ytterligare 1,5 miljarder euro behövs. Dessutom behövs 400 miljoner euro för perioden 2014-2019.

Kommissionen ser inga realistiska möjligheter till ytterligare finansiering innan nästa budgetperiod börjar. En budgetcykel omfattar 7 år. Den nya börjar år 2014. Detta innebär att Galileo kommer att ha sänt upp 18 satelliter till år 2020. Eftersom 30 satelliter behövs för global täckning kommer möjligheterna till verksamhet som ger intäkter att vara begränsade.

I rapporten tror man att ca 70 miljoner euro per år är en realistisk siffra vad gäller inkomster från civila och militära användare.Kommissionen anser att kostnaden för att sända upp satelliterna i Galileo-konstellationen är högre än nödvändigt eftersom Arianespace har monopol på den uppgiften.

Europa halkar efter!

Europeiska kommissionen varnar för att Europa håller på att halka efter övriga världen vad gäller GPS-system.
(Källa: Space News. 2011-01-24)  

Det ursprungliga GPS är ju ett amerikanskt satellitsystem, som egentligen är militärt men som används mer och mer i kommersiella sammanhang. Alla gratistjänster på detta existerande GPS gör att möjligheterna minskar för EU att ta betalt för Galileos tjänster. Dessutom bygger Ryssland och Kina sina egna konkurrerande system som sponsras kraftig av sina respektive regeringar. Det ryska Glonass kommer att vara fullt operationsdugligt 2012 och några år senare aktiverar Kina sitt Compass/Beidou. Dessa två tillsammans med existerande GPS och två regionala system som byggs av Japan och Indien, kommer att utgöra stora konkurrenter till Galieo.

ESA:s budget för 2011.

14 av ESA:s 18 medlemsstater har ökat sina bidrag för 2011. ESA:s totala budget ökar med 7 %, till 2.975 euro. Ökningen kommer troligtvis att användas i januari 2012 för att betala fakturor tills budgetmedel för 2012 når ESA. Budgeterade medel betalas ut 4 ggr per år.
(Källa: Space News. 2011-01-24)

Förutom pengar från medlemsstater erhåller ESA också finansiering från EU för Galileo och andra satellitprojekt. EU betalar 778 miljoner euro för 2011. Ytterligare 233 miljoner euro betalas till ESA från organisationer som köper tjänster, t.ex. organisationen Eumetsat som handhar väderlekssatelliter. ESA får också mindre bidrag från länder som inte är med i EU men som man samarbetar med. T.ex. förhandlar man just nu om samarbete med Israel.

Frankrike är det medlemsland som bidrar mest till ESA: 25 % av ESA:s budget. Tyskland har de senaste åren ökat sitt bidrag och står för 24 %. Både Frankrike och Tyskland har ökat sitt bidrag inför 2011, men även några länder som drabbats hårt av den pågående ekonomiska krisen har ökat sitt bidrag 2011, t.ex. Spanien.

Medlemsstaterna finansierar ESA med 2.975 miljoner euro. Tillsammans med övriga bidrag och inkomstkällor ger det ESA en budget på ca 4 miljarder euro. Av det går 21,1 % till "Earth observation" (jordobservation), 16,7 % till "Navigation" (huvudsakligen Galileo-projektet) och 15,3 % till "Launch vehicles" (huvudsakligen raketen Ariane). De flesta ESA-projekt finansieras delvis av medlemsländerna enligt regler som ger uppdrag åt egna landets rymdindustri. Några av rymdprogrammen, främst det för vetenskaplig forskning, finansieras utgående från ländernas storlek, dvs storleken på ländernas ekonomi.

Här är hela listan på ESA:s olika budgetområden med belopp i euro och andel av budgeten:

Earth observation                       843 milj             21,1 %
Navigation                                  665 milj             16,7 %
Launchers                                  612 milj              15,3 %
Science                                      464 milj              11,6 %
Human spaceflight                       410 milj              10,3 %
Telecommunications                     341 milj               8,5 %
Basic activities                             216 milj               5,4 %
General budget                            179 milj               4,5 %
Robotic exploration                      129 milj               3,2 %
Övrigt                                         128 milj               3,1 %

(Kommentar: För min personliga del önskar jag att Europa hade struntat i sitt hopplösa projekt Galileo och istället satsat pengarna på områdena Human spaceflight och Robotic exploration. Då skulle Europa kanske haft ett eget rymdskepp vid det här laget och också bidragit mer till utforskandet av solsystemet.)
  

Vem kan segla förutan vind, vem kan flyga utan rymdskepp? 

NASA och Rysslands rymdorganisation Roscosmos har börjat förhandla om priset för att NASA får sända upp astronauter med rymdskeppet Soyuz även 2014 och 2015. Det finns redan ett färdigt avtal för 2013 och delar av 2014 där NASA kommer att betala 55,8 miljoner dollar per resa. Det avtalet gäller sex resor. Under 2011-12 betalar NASA 51 miljoner dollar per resa.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2011-02-14)

De priser som förhandlas fram kommer att gälla för Rysslands alla partners i samarbetet om den internationella rymdstationen. Efter att USA:s rymdfärja slutar flyga under 2011 kommer astronauter från USA, Europa, Japan och Kanada att flyga till och från rymdstationen med ryska Soyuz. Någon gång under detta decennium kommer USA:s nya rymdskepp att bli klart. Ett antal privata företag planerar också att bygga rymdskepp för att flyga till rymdstationen.

Får vi flyga till rymdstationen eller inte? Hur blir det?

Rymdresebyrån Spaceadventures låter meddela att de avtalat med Roscosmos och ryska företaget RSC Energia (som bygger Soyuz) om att tre rymdturister ska få åka till rymdstationen med början 2013. ”Sakta i backarna,” säger chefen för bemannad rymdfart på Roscosmos, Alexey Krasnov. Det finns inget avtal.”

Det amerikanska företaget Spaceadventures har under de senaste åren haft ensamrätt på att förmedla kontakt mellan rymdturister och Roscosmos. En veckas vistelse på rymdstationen har kostat ca 20 miljoner dollar.

Förhandlingarna om antalet platser per år på Soyuz ska föras under våren, men tidigast 2014 kan man öka från fyra Soyuz per år till fem…förutsatt att Spaceadventures eller något annat företag finansierar den femte farkosten.

Alexey Krasnov påpekar att turistfärder till rymdstationen också måste godkännas av övriga länder som deltar i projektet.


Hur viktigt är det med rymdverksamhet?

I Frankrike gav staten ut obligationer som drar in 35 miljarder euro till flyg- och rymdinvesteringar. I Sverige har vi inte råd att bygga satelliter…
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-12-20)

Jämför Sverige med Frankrike: Under 2010 fick vi reda på att Rymdbolaget inte kan fortsätta med sina framgångsrika satellitbyggarprojekt. Anledningen är att finansiering på kort sikt inte kan ordnas. Just nu finns inga kunder, beställarsystemet i ESA fungerar allt sämre för Sveriges del och regering/riksdag vill inte skjuta till medel utan vill istället att Rymdbolaget ska drivas med en årlig vinst på 10 %. 
 
Frankrikes regering presenterade i slutet av 2009 en plan för att stimulera ekonomin. Hela världsekonomin hade ju drabbats av en finansiell kris som snabbt övergick i en drastisk lågkonjunktur. Franska staten skulle nu ge ut obligationer för 35 miljarder euro och pengarna skulle användas för att stimulera Frankrikes industri.

Programmet har nu nått så långt att vissa beslut tagits om fördelning av pengarna medan man i andra fall håller på att ta ställning till förslag och ansökningar.

Klart är i alla fall att Frankrikes rymdindustri får en stor del av medlen. Här är några exempel på förslag som man nu ska ta ställning till: Ett mätinstrument benämnt SWOT som ska utvecklas tillsammans med NASA, en miljösatellit som ska byggas i samarbete med Tyskland, utvecklingsarbete för nya satelliter inom telekom, miljö och fjärranalys.

Men en del projekt har redan nått fram till det stadium då de ska förverkligas. I mitten av december besökte Frankrikes president Nicolas Sarkozy en fabrik som rymdföretaget Safran/Snecma driver i Vernon, norr om Paris. Han sa då att regeringen betalat ut medel till vissa flyg- och rymdprojekt. Det gäller en militär helikopter och det gäller nästa generation Ariane-raketer. Franska rymdorganisationen CNES får 82 miljoner euro för att påbörja arbetet med Next-Generation Launcher (NLG).

Allt som allt kommer rymdverksamheten i Frankrike att få 500 miljoner euro av de medel som obligationerna inbringat. Hälften av detta belopp går till NLG och hälften till teknikutveckling för satelliter. Eftersom man i Frankrike ska dra igång ett stort program för att ge hela landet tillgång till bredband senast 2025 så är det möjligt att en del av pengarna därifrån avsätts för bredband via satellit.

Det är tänkt att både staten och industrin ska bidra med finansiering till de här programmen. Man bedömer att de olika programmen kommer att ge intäkter som sammanlagt är dubbelt så hög som de placerade beloppen. Staten ser det här som investeringar, inte som stöd.


Chefer för 27 rymdorganisationer eniga om att samarbete är viktigt.

17 november samlades representanter för många av världens rymdorganisationer i Washington för att fira 50-årsjubileum för International Academy of Astronautics.
(Källa: Space News. 2010-11-22)

Rymdcheferna nämnde bemannade rymdfärder, obemannade rymdfarkoster, klimatforskningssatelliter och vädersatelliter som fyra områden lämpliga för omfattande samarbete. Chefen för NASA, Charles Bolden, sa att samarbete med andra rymdnationer är viktigt för USA. Den internationella rymdstationen kommer att finnas kvar åtminstone till år 2020. Utforskning av solsystemet ska helst ske i samarbete med andra nationer, sa Bolden.

Hör och häpna: International Academy of Astronautics grundades i Stockholm!

IAA in Brief:

Founded:
16 August 1960, Stockholm, Sweden, by Theodore Von Karman. Independent non-governmental organization recognized by the United Nations in 1996.

Aims:
Foster the development of astronautics for peaceful purposes;
Recognize individuals who have distinguished themselves in a related branch of science or technology;
Provide a program through which members may contribute to international endeavours;
Cooperation in the advancement of aerospace science.

Här är länk till IAA
 


Storbritannien har saknat rymdmyndighet - nu blir den verklighet.

Storbritanniens regering meddelade 23 mars att man kommer att skapa en rymdmyndighet som ska samordna all civil brittisk rymdverksamhet.
(Källa: Space News. 2010-03-24)

De flesta länder i Europa har en rymdorganisation (I Sverige heter den Rymdstyrelsen) men Storbritannien har haft en struktur benämnd British National Space Centre. Olika myndigheter har skött olika typer av rymdverksamhet med Centret som samordnare.

Den nya rymdmyndigheten skapas 1 april och den kommer inte att ha någon ökad budget, utan vinsten ligger i att man tar ett samlat grepp. Storbritanniens roll i ESA blir tydligare. Regeringen har också dragit upp en strategi för att gynna Storbritanniens växande rymdindustri: the National Space Technology Strategy.

Följande gör sig bättre på engelska: ”British Business Secretary Lord Mandelson and Science Minister Lord Drayson said the government is determined to make it easier for British space-hardware companies to do business in Europe and elsewhere.”

En rådgivande kommitté förespråkar att Storbritannien försöker öka sitt inflytande i ESA genom att öka sitt bidrag med 7 % varje år i tio år framåt! Man vill motverka att Frankrike, Tyskland och Italien har för stort inflytande i rymdsammanhang.

Landet satsar således inte mer pengar på rymden, men man omfördelar medel och skapar bl.a. ett nytt ESA-center som ska heta International Space Innovation Centre. Centret får en budget på 40 miljoner brittiska pund.

Storbritanniens nuvarande rymdbudget på 265 miljoner pund är avsevärt mindre än vad Frankrike, Tyskland och Italien lägger på rymdverksamhet. 85 % av Storbritanniens rymdbudget går till ESA. Trots det finner man att rymdverksamheten i Storbritannien ökat med 9 % per år från 1999 till 2008, att den sysselsätter 19.100 personer och har visat sig motståndskraftig mot dagens ekonomiska kris.

Storbritannien tog redan för länge sedan ett principbeslut om att inte satsa på bemannad rymdfart. Trots det innehåller ESA:s nyvärvade grupp astronauter en
engelsman.
 


Ett europeiskt rymdskepp?

Diskussionens vågor går höga i USA om NASA:s förändrade inriktning inom bemannad rymdfart och vågorna skvalpar över på Europa.
(Aviation Week & Space Technology. 2010-02-15) 

Simonetta di Pippo, chef inom ESA för bemannad rymdfart, säger att det senaste ministermötet beviljade medel för en studie att på NASA:s begäran undersöka möjligheten att uppgradera Ariane 5 för bemannad rymdfart.

Worner från Tysklands rymdorganisation säger att Ariane 5 ju från början var avsedd för Europas rymdskepp Hermes. Efter att man övergav Hermes-projektet har Ariane 5 använts för uppsändning av satelliter.

Men Italiens rymdchef påpekar att NASA:s totala budget är 18,7 miljarder dollar, varav 70 % används för bemannad rymdfart. ESA;s totala budget är motsvarande 4,1 miljarder dollar. Mindre resurser, således. Som Worner säger: ”Teknologin finns redan, problemet är av politisk och ekonomisk natur.”
_____________________________________________________________________

OHB tar Galileo-kontrakt. Astrium blir tomhänt.

EU:s val av företaget OHB Technology (Tyskland) till att bygga 14 satelliter för Galileo-systemet innebär för andra gången att företaget vinner över den mycket större konkurrenten Astrium Satellites. Eller som tidningen Space News uttrycker det: “Astrium came away empty-handed in this first round of Galileo contract awards.”
(Källa: Space News. 2010-01-11)

Astrium, som har verksamhet i Tyskland, Frankrike och Storbritannien, bildade ett konsortium med Thales Alenia, som har verksamhet i Frankrike och Italien. Detta konsortium är större än OHB hur man än mäter: Omsättning, produktionskapacitet, erfarenhet osv. OHB samarbetar med det brittiska företaget Surrey Satellite Technology, specialist på små satelliter.

Förra gången Astrium fick se sig besegrat var 2001 när företagets tyska division tävlade mot OHB om att bygga Tysklands första militära satellitsystem, bestående av de fem SAR-Lupe radarsatelliterna. Dessa satelliter är nu uppe och fungerar bra.

Och nu har OHB erhållit ett EU-kontrakt värt 566 miljoner euro för att bygga 14 satelliter som ska börja sändas upp i oktober 2012.

Företrädare för EU säger att Astriums bud var dyrare. Både EU och ESA ville välja OHB efter att ha bedömt de tekniska egenskaperna och priset. Ytterligare 18 satelliter ska beställas för Galileo-systemet och det lär bli en ny tävling mellan Astrium och OHB. Enligt EU:s kommission vill man helst ha flera leverantörer för att minska risken för att systemet ska bli försenat eller misslyckas, så det är inte självklart vem som får nästa beställning. Och Astrium var det företag som fick föregående beställning. Det handlade om fyra test-satelliter för Galileo. De ska sändas upp med Soyuz-raketer i slutet på 2010 och början av 2011.

De 14 satelliterna som nu har beställts av OHB ska sändas upp av Arianespace som erhöll ett kontrakt värt 397 miljoner euro. Uppsändningen görs dels med Soyuz-raketer från Guiana Space Center, där varje raket medför två satelliter, dels med en Ariane 5, som ska medföra 4 satelliter. Varje uppsändning med Soyuz kostar 79 miljoner euro.

De nya kontrakten meddelades på en presskonferens 7 januari. EU-kommissionens vice ordförande Antonio Tajani sa också att kostnaderna för Galileo-systemet förmodligen kommer att överstiga den gräns som man planerat för. Experter vid EU och ESA sitter och räknar på vad de totala kostnaderna kan tänkas bli.

Förutom beställningarna av 14 satelliter och raketuppskjutningen av dem så delades ett tredje kontrakt ut. Det var 85 miljoner euro som gick till den italienska delen av Thales Alenia Space för stödtjänster (system support services and system validation) under perioden 2010 till 2014.

I mitten av 2010 kommer ytterligare tre beställningar att läggas ut. Det handlar då om infrastrukturen på marken, t.ex. för kommunikation med satelliterna.

           

Rysk-kinesisk farkost till Mars måste vänta två år.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2009-10-12)

Det rysk-kinesiska projektet med en studie av Phobos - som är en av de två månarna kring planeten Mars - har försenats i två år. En rysk Zenit-raket skulle ha lyft 6 oktober för att föra den ryska farkosten Phobos-Grunt och den kinesiska farkosten Yinguo-1 till Mars.

En del av Phobos-Grunt utgörs av en farkost som ska ta markprover på Phobos och sedan återvända till Jorden. Nu uppstod problem med denna farkost och för att kunna åtgärda felet måste man vänta med hela projektet fram till nästa tidpunkt då Jorden och Mars ligger i rätt position, vilket inträffar om 26 månader.

De två Mars-farkosterna ska även studera Mars-atmosfären. (Den som är kunnig på området begriper förstås vad följande innebär: "study the ionosphere of the red planet through atmospheric occultation, as well as the planet´s plasma environment and ion escape mechanism."


ESA vill ha internationellt samarbete om jordobservation, ISS och rymdskrot.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-01-18)

Earth observation.

ESA vill diskutera med NASA om möjligheten att samarbeta inom området jordobservationer med satellit. NASA och ESA samarbetar redan inom flera områden, t.ex. utforskning av planeten Mars.

ESA gör kraftiga ansträngningar för att öka rymdsamarbetet med EU och med andra rymdnationer. I slutet av 2009 inledde ESA och NASA förhandlingar om ett ramavtal som ska reglera utbytet av information på området jordobservation. Anledningen till att samarbetet ökar är att båda organisationerna har budgetproblem. Samarbetet skulle t.ex. kunna innebära att man sände upp varsin satellit med samma raket.

I februari ska cheferna för de två organisationernas avdelningar för jordobservation, Volker Liebig och Ed Weiler, träffas för att diskutera samarbetet. Och i mars möts ESA:s chef Jean-Jacques Dordain och NASA:s chef Charles Bolden.

ESA satsar allt mer på jordobservation. 25 februari ska man sända upp organisationens tredje satellit inom jordobservation; den heter CryoSat-2.

International Space Station.

Dordain säger att ett annat område som EA prioriterar under 2010 är att öka samarbetet kring ISS och att försöka övertyga delägarna i rymdstationen om nyttan av att förlänga dess livslängd bortom år 2015. ESA vill hitta sätt att utöka användningen av stationen och samtidigt sänka dess kostnader. Dordain berättar att ESA har efterlyst idéer om klimatforskning på ISS, och att man erhållit nästan 20 förslag.

ESA hoppas också att fler länder ska gå in som delägare i rymdstationen, inte bara för att det bidrar till att finansiera den, utan också för att det skulle innebära början på ett internationellt projekt för utforskning av solsystemet.

De här samarbetsfrågorna ska diskuteras på ett ISS-möte i Japan i mars, och sedan i Berlin i april. Dordain anser det vara mycket viktigt att deltagarländerna tar ett beslut under 2010.

EU goes to space.

1 december antog EU det s.k. Lissabonfördraget. Det innebär bland annat att EU ska sträva efter att öka sin rymdnärvaro.

Några frågor som man måste ta ställning till under 2010 är ramverk för infrastrukturprojekten Galileo och GMES, kampen mot rymdskrot och Europas roll vid utforskningen av solsystemet.

Galileo och GMES.

EU har redan godkänt finansieringen av GMES (Global Monitoring for Environment and Security) och valt vilka företag som ska bygga och sända upp de första Galileo-satelliterna. Men projekten är ännu ofullständiga och fler företag behöver kontrakteras.

Rymdskrot.

EU och ESA behöver diskutera sig fram till samarbetet kring systemet Space Situational Awareness. Systemet ska skydda ESA:s satelliter från rymdskrot och andra hot, men EU är intresserat av att använda systemet som skydd för Galileo och GMES. Men ett system som skyddar satelliter mot rymdskrot måste vara internationellt, säger Dordain.

International solar system exploration initiative.

ESA vill att EU ska bidra till det internationella projektet för utforskningen av solsystemet, men ett första möte i den frågan i november 2009 i Prag blev en besvikelse. Men båda organisationerna tar krafttag med tre work-shops och ett nytt möte i Bryssel 21 oktober.

Europeisk militär rymdnärvaro.

ESA vill också ha en diskussion om hur EU skulle kunna använda rymden för försvars- och säkerhetssyften och för effektivare användning av energi. ESA och EU kommer att hålla två möten under våren på temat säkerhet och dessutom kommer frågan att diskuteras i Rymdrådet (EU:s rymdministrar) 24 november.

____________________________________________________________________

Satelliterna Herschel och Planck ska avslöja universums hemligheter.

Vad hände under den första miljontedelen av en sekund efter Big Bang? Det finns inget som astronomerna hellre vill ta reda på. Svaret på denna fråga skulle kunna förklara några av universums stora hemligheter: materiens täthet, förekomsten av ”svart energi” och uppkomsten av stjärnor och galaxer.
(Källa: främst Space News från 2009-04-06)

Universums hemligheter för 1,3 miljarder euro.

ESA har sänt upp två satelliter med en och samma raket, Ariane 5. Satelliterna kallas Herschel och Planck och tanken är att de ska hjälpa astronomerna att förstå vad som hände genast efter Big Bang. Projektet kostar 1,3 miljarder euro.

Satelliterna medför två olika typer av teleskop. Herschel studerar universums infraröda strålning. Planck studerar variationer i temperaturen hos universums mikrovågor.

Herschel och det infraröda.

Herschel är uppkallat efter den brittiske astronomen William Herschel, som upptäckte den infraröda strålningen (Han upptäckte också planeten Uranus).

Satelliten Herschel som är 7,5 m hög och väger 3,3 ton ska studera hur galaxer och stjärnor bildas och utvecklas. Liksom sina föregångare, ESA:s Infrared Space Observatory, amerikanska Spitzer och japanska Akari, gör Herschel sina observationer i infraröda våglängder. Detta möjliggör observationer av relativt kalla fenomen som t.ex. interstellära gaser, samt av galaxer och stjärnor som inte går att se med vanligt teleskop.

”Genom att observera i infrarött kan vi studera hur allt formas, de första stadierna, för denna typ av processer sker ofta i relativt kalla delar av universum”, förklarar Göran Pilbratt, ESA:s projektledare för Herschel.

Planck och universums födelse.

Det andra teleskopet har erhållit sitt namn efter den tyske fysikern Max Planck som formulerade kvantteorin. Detta teleskop ska observera hela himlen för att hjälpa forskarna förstå de stora strukturerna som existerade i universum omedelbart efter Big Bang. Satelliten har två amerikanska föregångare, Cosmic Background Explorer från 1989 och Wilkinson Microwave Anisotropy Probe från 2001. Med hjälp av Planck försöker man finna svar på frågor om universums uppkomst.

Hur uppstod universum? Och vad kostar det att ta reda på det?

Syftet med att sända upp dessa två satelliter samtidigt var att ESA hoppades spara pengar genom att bara använda en raket. Men eftersom Herschel och Planck är så komplicerade har konstruktionsarbetet dragit rejält över tiden (uppskjutningen skulle ha skett 2007) vilket inneburit en fördyring med 180 miljoner euro. Chefen för ESA:s vetenskapsavdelning, Jacques Louet, säger: ”Kostnadsutvecklingen har varit som en mardröm.”

Men projektet kommer förhoppningsvis att ge oss ovärderlig kunskap. En gång i tiden fick människorna veta att Jorden inte var platt utan istället rund. Herschel och Planck kommer kanske att visa oss på något lika omvälvande.

Europas nya lilla raket heter Vega.
(Källa: Space News.2009-03-23)

Den europeiska raketen Vega, avsedd för att skjuta upp små satelliter, kommer att sändas upp för första gången år 2010. Innan dess måste motorn för det tredje raketsteget testas mer. Inte heller det fjärde raketsteget, byggt i Ukraina, är klart. Vega utvecklas vid ett ESA-center i Italien. Till att börja med ska 5 raketer säljas till Arianespace.

Projektet Vega kommer att kosta en miljard euro. Italien betalar 57 % av Vegas kostnader, näst störst av bidragsgivarna är Frankrike med 25 %. Sverige betalar 0,8 %!

Vega består av fyra steg och ska sändas upp från rymdbasen Guiana i Syd-Amerika. Raketen är byggd för att kunna placera en satellit med vikten 1,5 ton i en polär bana på 70 mils höjd.

Vega är avsedd för den marknad som nu betjänas av Ryssland och Ukraina, dvs kunderna utgörs av ESA och olika nationella rymdorganisationer.

Priset för att sända upp en satellit har åkt berg-och-dalbana med en kraftig uppgång de tre senaste åren.

Projektet Vega fick klartecken av ESA 1998 och man planerade då för en debut 2007. Men det tog flera år att säkra projektets finansiering. Italien försökte övertala andra ESA-medlemmar att delta. I Frankrike blev man så småningom övertygade om att små satelliter hade framtiden för sig.

ESA:s stall kommer inom några år att omfatta dessa tre raketer: Ariane för stora satelliter, Soyuz för medelstora satelliter och Vega för de små. Just nu arbetar 400 ingenjörer hos ESA med att utveckla Vega. Man räknar med att sända upp 2 till 4 st Vega per år när verksamheten kommit igång.

Här är lite engelska att bita i:

"Vega`s near-term development milestones will determine whether an early 2010 first flight is realistic. A second firing of the Zefiro 9-A motor is now slated for April 22. The redesigned motor, featuring a modified nozzle and a new propellant-loading technique, was successfully test fired in October 2008."

Vill du läsa mer på engelska om Vega så gå till ESA:s webbplats.
_______________________________________________________________________

TIDNINGEN SPACE NEWS SKRIVER SÅ HÄR OM VILKA BESLUT SOM TOGS PÅ MINISTERMÖTET I HAAG 25-26 NOVEMBER:
(2008-12-06)

The financing agreed to by the governments here covered more than 25 separate programs that will be started or maintained in the coming three years, with some funding stretching out to a longer period.

Some of the decisions made include:

Europe's space science program budget will be increased by 3.5 percent per year at least for three years. While the increase does not permit an adjustment for inflation, European Science Director David Southwood said the increase is likely to represent increased buying power for a program whose mission backlog already is bursting under the current budget constraints.

Some 1.4 billion euros will be spent on utilization of the space station, mainly by building three more ATV cargo carriers, starting a fourth and launching at least two of them by late 2012. Germany won over reluctant conference delegates to the idea that a review would be made in 2010 to determine whether ATV development is moving fast enough to justify further investment to accelerate the completion and launch of all the ordered ATVs.

In a separate investment, ESA governments will spend 20 million euros on preliminary designs of an ATV vehicle capable of returning to Earth with cargo. While a modest investment, ESA's space station director, Simonetta di Pippo, said the modified ATV ultimately could form the basis of a European-built crew-transport vehicle. "But not for now," she said Nov. 26.

ESA governments agreed to spend 357 million euros more than ESA had asked to pursue development of a new Ariane 5 upper-stage engine, called Vinci. Pecresse said that ESA in 2011 would be asked to complete development of the upper stage, which she said would cost an additional 1.5 billion euros. The goal is to increase Ariane 5's power to enable it to carry two telecommunications satellites weighing a combined 12,000 kilograms into orbit. The current version has a capacity of about 9,000 kilograms.
Despite initial hesitation among some governments, ESA was given approval to build three duplicate versions of its Sentinel Earth observation satellites being built as part of a cooperative effort with the European Union called GMES/Kopernikus. Some 831.5 million euros was approved to build these satellites, with launches being left to the European Union.

A third-generation Meteosat meteorological satellite program was approved, as expected, but oversubscribed to such an extent that Europe's weather satellite organization, Eumetsat, will need to come up with less of its own funding for the program. ESA governments approved spending 943 million euros for Meteosat Third Generation; ESA had asked only for 860 million euros.

Initial, but not yet final, backing was given to a Mars rover-lander mission called Enhanced ExoMars, for launch in early 2016. ESA has been asked to find 200 million euros in backing from Russia, the United States and perhaps elsewhere for this 1.2 billion euro mission. Governments have agreed to spend 850 million euros." ____________________________________________________________________

Om ministermötet:
MEN VARFÖR ÄR NI MISSNÖJDA? ALLA ANDRA ÄR JU NÖJDA!
(2008-12-06)

De svenska rymdbloggarna har kommenterat ESA:s ministermöte. Jag håller med om kritiken mot den SVENSKA rymdpolitiken, men när det gäller ESA:s satsningar är de flesta utländska kommentatorer mer än nöjda. Här berättar jag om tidningsartiklar i Space News och Aviation Week, samt en intervju på ESA:s webbplats. Jag själv följde planeringen inför ministermötet 25-26 november i ett halvår innan och kunde sedan konstatera ett ESA fick pengar till det mesta man hade begärt, vilket är väldigt ovanligt.

Svenska bloggkommentarer.

Christer Fuglesang, vår svenske astronaut kommenterar på sin blogg:
Det blev ett litet program för att studera möjligheten till en framtida bemannad farkost, men det är långt ifrån vad vi hade hoppats på. Inget konkret alls.

Populär Astronomis blogg skriver:
ESA tar bara myrsteg mot en bemannad rymdfarkost.

Bloggen Astrowebb citerar t.o.m. källor som anser att mötet var ett totalt fiasko???
”När det gäller mötet hade många hoppas på att det skulle komma tydliga riktlinjer om hur framtiden för ESA ska se ut. Istället blev det vaga uttalanden om vad ESA ska satsa på de kommande åren.”

ESA och internationella kommentatorer är mer än nöjda!

Tidningen Aviation Week.

Men de internationella rymdtidningarna och även ESA:s egna chefer ser mötet som en oerhört stor framgång för ESA. Organisationen fick i stort sett allt man begärt vad gäller budgetmedel. Och det enda jag är rejält besviken på är att satsningen på ett europeiskt rymdskepp blir så segdragen. Men ESA satsar istället på stor medverkan på rymdstationen och det är väl inte så tokigt?

Tidningen ”Aviation Week and Space Technology” skriver att trots den finansiella krisen utvidgar Europa sitt rymdprogram rejält. Frankrikes rymdminister Valerie Pecresse sa på mötet att investeringar i rymdverksamhet har en långsiktig effekt på ekonomin och fungerar därför som en broms mot konjunkturnedgången.

ESA hade begärt en budget för de tre närmaste åren på 10,5 miljarder euro, och erhöll 9,6 miljarder euro. Detta var, enligt Aviation Week, mycket mer än vad ESA:s ledning hoppats på, och mycket mer än vad man erhöll vid det förra ministermötet 2005. ESA:s chef Jean-Jacques Dordain anser att mötet var en fullständig succe´och konstaterade att nästan alla 30 program som man begärt pengar till accepterades av ministrarna.

Ett antal länder ökade sina bidrag till ESA, framförallt Storbritannien. Den största bidragsgivaren, med 2,7 miljarder euro, är Tyskland. Några exempel på budgetäskanden som beviljades utan prut är 857 miljoner för satelliter för ”Global Monitoring for Environment and Security” (GMES), 860 miljoner euro för tredje generationen geostationära väderleksatelliter (MTG) och 1,6 miljarder euro för utveckling av de europeiska bärraketerna (bland annat ett nytt förbättrat övre raketsteg för Ariane 5).

När det gäller bemannad rymdfart så avsätter ESA 1,4 miljarder och satsar stort på att använda den internationella rymdstationen. Man ska ju också bygga 4 ATV för frakter till stationen. Det enda som känns trist är att ESA går så långsamt fram med att skapa ett europeiskt rymdskepp. Man avsätter i sammanhanget futtiga 20 miljoner euro för en sorts förstudie för att bygga en ATV som kan landa på Jorden efter en färd till rymdstationen. Beslut om detta tas först 2011. Och sedan ska man planera för ombyggnad till bemannad farkost. Man hoppas på första bemannade färden år 2018…

Tidningen Space News.

Vad gäller tidningen Space News så skriver de i stort sett likadant. På min sida om Europas rymdfart har jag ett citat (på engelska) som berättar mer i detalj om besluten på mötet.

ESA:s egen åsikt.

På ESA.s webbplats finns en lång intervju med Simonetta Di Pippo, ESA’s chef för bemannad rymdfart, som förklarar sig väldigt nöjd med ESA:s ministermöte.

Min åsikt:

ESA satsar stora belopp på satelliter, på den internationella rymdstationen, på utforskning av planeten Mars m.m. Det enda som går trögt är att bygga ett europeiskt rymdskepp. Jag anser att vi bör vara i stort sett nöjda med ESA.

Sveriges satsningar verkar ju se sämre ut, men jag har inte satt mig in i det så jag har ingen åsikt. Synpunkter på Sveriges rymdsatsningar finns på andra svenska rymdbloggar, t.ex rymdenidag.se och popast.nu.)

_______________________________________________________________________________


EUROPA SATSAR PÅ BEMANNAD RYMDFART:
Europas rymdministrar tog beslut idag.
(Källa: ESA.2008-11-26)

Jag har med spänning väntat på en press-release från ministermötet i Haag. De länder som ingår i ESA, samt Kanada, hade sänt sina ministrar med ansvar för rymdfrågor till ett möte där riktlinjer för flera år framåt skulle dras upp. Och det beslut som jag väntade på ivrigast är nu taget: ESA får tillåtelse att börja planeringen för en bemannad farkost.

ATV ska utvecklas till ett rymdskepp.

Första steget är att vidareutveckla ATV (Automated Transfer Vehicle) så att den kan återinträda i atmosfären och mjuklanda. Den nuvarande konstruktionen tillåter bara att farkosten fraktar saker till rymdstationen, sedan sänds den mot jorden och brinner upp.

Vid nästa ministermöte år 2011 kommer förhoppningsvis beslut tas om ytterligare vidareutveckling. Enligt ESA:s plan skulle det första bemannade europeiska rymdskeppet sändas upp år 2018.

En artikel från 2008-09-08 med fler detaljer om europeisk bemannad rymdfart finns på Arielspace på denna sida.: EUROPA SATSAR PÅ BEMANNAD RYMDFART. BESLUT I NOVEMBER?

Ett annat uppseendeväckande beslut är att ESA ska satsa ett antal miljoner på att skapa ett militärt satellitsystem.

Fyra resolutioner.

På mötet 25-26 november togs fyra resolutioner:
1.Rymdens roll för att möta Europas globala mål.
2.ESA:s budget för 2009-2013.
3.Bidragsnivån för ESA:s medlemmar för rymdbasen i Franska Guiana.
4.Framtidsplanering för hur ESA ska vara organiserad framöver.

De konkreta program som man fattade beslut om var:

1.Finansiering av rymdbasen i Guiana, av raketerna Ariane 5 och Vega samt utveckling av en ny, framtida raket.

2.Finansiering av ett program för jordobservation.

3.Finansiering av bemannade rymdfärder, främst till rymdstationen, men även av utvecklingsprogrammet för ATV.

Citat: Subscriptions for the human spaceflight, microgravity and human exploration programmes including exploitation and evolution of the International Space Station, on-board research in life and physical sciences and definition studies on the evolution of a returnable transfer vehicle.

4.Finansiering av sonder för utforskning av solsystemet.

Citat:
Subscriptions to robotic exploration programmes (the ExoMars programme and preparatory activities on future Mars robotic exploration).

5. Nya kommunikationssatelliter.

6. Fortsatt uteckling av Galileo, det europeiska GPS-systemet.

7.Ett militärt satellitsystem. Detta är tråkigt nog det andra stora belutet (förutom beslutet om bemannad rymdfart). Både Europa och Japan har legat lågt när det gäller militära satelliter, men båda länderna satsar nu stort på ökad militär närvaro i rymden.

Och vad kostar det?

Pressreleasen nämner inga belopp men i en artikel i senaste numret av tidningen Aviation Week & Space Technology berättar man om de förslag ESA lämnat till ministermötet.
Det totala beloppet för alla förslag är 10,5 miljarder euro. Där ingår 1,4 miljarder euro för användning av den internationella rymdstationen, inklusive byggandet av 4 st ATV. En annan kostnadspost är 1 miljard för att bygga marslandaren ExoMars (nedbantat från 1,2 miljarder). Några fler exempel: 340 miljoner euro går till konstruktionen av ett nytt övre steg till Ariane, 860 miljoner euro till att sända upp en ny generation väderlekssatelliter (tredje generationen Meteosat), 915 miljoner euro till telekommunikationssatelliter.

De militära planerna går ut på att sända upp satelliter för systemet Space Situational Awareness och European Data Relay System. Bland annat ska Galileo-satelliterna få vissa militära funktioner.

_______________________________________________________________

DEN KOSMISKA VISIONEN:
Europas rymdministrar beslutar om ESA:s framtid idag.
(Källa: ESA:s speciella webbplats för Ministermötet om rymden.)
(2008-11-25)

Ministrar med ansvar för rymdverksamhet i 18 ESA-länder samt Kanada håller just nu (25-26 november) ett möte i Haag i Holland. De ska fatta beslut om hur nuvarande projekt ska fortsätta och också besluta om nya projekt.

Den europeiska rymdverksamheten har medvind just nu. 29 EU-länder har på en konferens uttalat sitt fulla stöd för en utökad rymdverksamhet. Dessutom har ett antal lyckade projekt genomförts vad gäller satelliter, sonder och rymdstationen. Två uppseendeväckande framgångar var Columbusmodulen till rymdstationen och fraktfarkosten ATV.

Program som ska diskuteras på mötet är:
  - Service-satelliter, t.ex. satelliter för meteorologi, jordobservation och miljö. 
  - Militära satelliter.
  - Satelliter för gynnande av EU:s ekonomi, t.ex. telekomsatelliter. 
  - Vetenskapliga satelliter. 
  - Rymdbaser, raketer och rymdfarkoster.

The Cosmic Vision.

Det finns förslag på något som kallas The Cosmic Vision. Det är en plan för utforskning av universum och ska gälla åren 2015 till 2025.

Vad sägs om detta citat:
”The Cosmic Vision is ESA:s Scientific Programme´s long-term plan which has as its underlying vision the search to understand the formation and functioning of the Universe since the Big Bang and responding to questions on the conditions for life and planetary formation.”
Det ni! Det är forskning om precis allt!

Ut i solsystemet!

Ministermötet ska bl.a. besluta vilka planetsonder man ska satsa på och besluta hur mycket pengar varje land ska bidra med till detta. ESA vill gärna lägga mycket pengar på att sända farkoster till planeten Mars. Ett stort projekt på gång är ExoMars där en landare ska medföra ett markfordon. Fordonet kallas Mobile Rover och medför bl.a. en borr som kan borra 2 meter djupt.

Här är ett citat till, som bl.a. handlar om att man vill utveckla ATV så att den även kan sköta frakter från rymdstationen till Jorden och att man vill utforska Månen och Mars:

“The objectives are to make full use of the ISS for preparing exploration and providing astronaut flight opportunities; to start the definition of a new transportation system derived from the ATV and providing cargo return capabilities, with a decision on a full development to be taken at the next Council meeting at ministerial level earmarked for 2011 at the latest; to start studies and technologies for the exploration of the Moon and to promote exploration, in tandem with the recruitment of new astronauts. A major objective is to become a leading participant in the robotic exploration of planet Mars, starting with the Enhanced ExoMars mission and working towards a significant European role in a Mars Sample Return mission.”

"Access to space"

I planen för vad ministrarna ska prata om finns ett avsnitt med rubriken ”Access”. För att kunna få tillgång till rymden måste man ha rymdbaser, raketer och rymdfarkoster. Den stora europeiska rymdbasen är ju Guiana Space Center i Franska Guiana. Därifrån kommer man att sända upp farkoster i framtiden med raketerna Ariane, Soyuz och Vega. Soyuz är förstås en rysk raket, och man har byggt nya ramper för att kunna samarbeta med Ryssland. Vega är en ny europeisk raket, mindre än Ariane.

Bemannad rymdfart

Den text som jag tagit denna information ur finns i en underavdelning till ESA:s webbplats (med namnet Ministerial Council 2008) och syftet med texten är att ge en bakgrund till de diskussioner och beslut som blir resultatet av mötet. Den del av texten som intresserar mig mest har rubriken ”Human Spaceflight and Exploration”. Man säger till att börja med att det gäller för ESA att utnyttja sin andel av rymdstationen maximalt. Europa har ju sin egen modul Columbus. Man vill också vidareutveckla ATV så att den kan frakta både till och från rymdstationen. Slutmålet för ATV är att den ska bli ett rymdskepp för människor! Och långt fram i fjärran hägrar europeiska bemannade månlandningar!

Jag väntar med spänning på vad ministrarna ska besluta. Under sommaren verkade det som om stora planer var på gång, men nu har Italien under sin nya regering valt att kraftigt minska sitt bidrag till ESA vilket minskar möjligheterna. Blev det en kosmisk vision eller bidde det en tumme? 
______________________________________________________________________________ 

 Den Europeiska rymdorganisationen lanserar nu en egen webbplats på YouTube.
(2008-11-13)

Peter Hulsroj, ESA:s Director of Legal Affairs and External Relations, kommenterar: – ESA:s kanal på YouTube sänder en tydlig signal om att ESA följer med i världstrenderna inom kommunikation, och att vi utvecklar nya sätt att sprida information och öka allmänhetens medvetenhet om rymden. Kommunikation spelar en viktig roll för att ESA:s medlemsstater ska kunna få ut maximalt av de investeringar de gör i oss.

– Vi sitter på en skattkammare av information som är av stort intresse för allmänheten. Det vore synd om endast specialister kunde ta del av denna guldgruva. Vi finansieras i grund och botten av skattebetalarna, så det är vår plikt att "ta rymden till dem". Denna nya kanal är ett sätt att uppnå detta mål. Den underbart inspirerande aspekten av rymden har en särskild dragningskraft för ungdomen, och att föra ut det budskapet via YouTube gör att vi når denna publik genom att också använda ett av de kommunikationsverktyg som ungdomar gärna använder. Rymden är också hip!

Här hittar du ESA på Youtube: www.youtube.com/esa

____________________________________________________________________


SES drabbas inte av den finansiella krisen.
(Källa: Space News.2008-11-03)

Världens största satellitoperatör, SES i Luxemburg, höll presskonferens 27 oktober. Bolagets chef heter Romain Bausch. Han sade att den pågående finansiella krisen snarare gynnar företaget. Myndigheterna i USA behöver minska sina utgifter och köper då hellre kapacitet på privata satelliter än bygger nya egna satelliter. SES har låg skuldsättning jämfört med sina konkurrenter och kan då vinna fördelar. Företagets satelliter har sålt kapacitet upp till 77 %. SES har lagt beställningar på tio nya satelliter och de ska sändas upp under åren fram till 2011. De kommer att öka kapaciteten med 28 %. SES bedömer att man kommer att öka sin försäljning med 5 % per år framöver. 

_______________________________________________________________________________ 

 

Norge, Finland och Sverige deltar alla i Indiens månfärd!
(från ESA:s webbplats. Oktober 2008)

På ESA:s webbplats finns nationella underavdelningar för medlemsländerna. Jag hittade några texter som visar att vi från norra Europa alla är med på den indiska månfärden. Den finska texten handlar om ett instrument som mäter röntgenstrålning från Solen - ni får tro mig på mitt ord!

Norsk kontrollenhet

Chandrayaan-1 har seks indiske og seks internasjonale instrumenter ombord. ESA har blant annet levert instrumentet Spectrometer Infrared-2 (SIR-2) til månesonden.
SIR-2 skal analysere det nær-infrarøde lyset som månen reflekterer fra sola. Dette lyset kan gi informasjon om den geologiske og kjemiske sammensetningen av månens overflate.

Kontrollenheten som styrer SIR-2 er designet og bygget av ingeniører og forskere ved Institutt for fysikk og teknologi ved Universitetet i Bergen. Yngve Skogseide skrev programvaren til kontrollenheten.

- Det er veldig interessant og litt uvirkelig at teknologien som vi har jobbet med nå skal til månen, sier Yngve Skogseide. - Vi er alle veldig spente og håper at alt skal gå bra.

Suomalainen mittalaite lähdössä Kuuta kiertämään

Euroopan avaruusjärjestön toimittamia mittalaitteita on lähdössä kohti Kuuta intialaisen Chandrayaan-1 -luotaimen mukana. Yksi näistä on suomalainen Auringon röntgensäteilyä tarkkaileva XSM.

XSM on Helsingin yliopiston observatorion suurenergia-astrofysiikan tutkimusryhmän ja Espoossa sijaitsevan Oxford Instruments Analytical Oy:n yhdessä suunnittelema instrumentti. XSM sisältää erittäin herkän röntgenilmaisimen, joka pystyy havaitsemaan suoraan Auringosta tulevaa röntgensäteilyä.

Svenskt mätinstrument.

Chandrayaan-1 är Indiens första mission till månen. Med sig för satelliten instrument från Indien, Europa och USA. Bland dessa finns bland annat SARA, Sub-keV Atom Reflecting Analyzer, byggt vid Institutet för rymdfysik IRF i Kiruna.


Andra generationens rymdfarare möts på rymdstationen!
(Av Ariel Borenstein. 2008-10-12.Källor: Ett tiotal olika webplatser.)

Sergei Volkovs far var kosmonaut och Richard Garriots far var astronaut. Nu är de själva rymdfarare och på tisdag kommer de att träffas på den internationella rymdstationen.

Den ryska farkosten Soyuz sköts upp i söndags från Baikonurbasen i Kazakhstan med tre rymdfarare ombord: kosmonauten Lonchakov och astronauten Fincke (båda kommer att stanna i sex månader på rymdstationen), samt rymdturisten Richard Garriot. Han är världens sjätte rymdturist och har betalat 35 miljoner dollar för att besöka rymdstationen under tio dagar. Men det som gör honom unik är att han är andra generationens astronaut. Hans far heter Owen Garriot och var astronaut på 70- och 80-talet.

Men det finns något som gör Richard Garriots rymdresa ännu mer unik! När han anländer till rymdstationen på tisdag välkomnas han bl.a. av Sergei Volkov, vars far heter Alexander Volkov. Denne var kosmonaut och deltog i tre rymdfärder, varav två gick till rymdstationen Mir.

Alexander Volkov var testpilot och blev kosmonaut 1978. Hans tre rymdfärder ägde rum 1985, 1988 och 1991. Han lämnade kosmonautkåren 1998. Också sonen Sergei är pilot i flygvapnet och påbörjade sin kosmonautträning 1997. I en intervju berättar Sergei att han växte upp i staden Star City där alla antingen var kosmonauter eller arbetade med rymdfärder. I skolan upplevde han det som normalt att någon klasskamrats pappa var uppe i rymden, det var inget konstigt med det.

Richard Garriots far flög med en Apollofarkost 1973 och en rymdfärja 1983. Richard själv var redan som mycket ung en framgångsrik dataspelskonstruktör och lägger nu större delen av sin förmögenhet på att besöka den internationella rymdstationen.

Sergei Volkov har vistats på rymdstationen sedan 8 april som medlem av stationens besättning nr 17. Volkov och Garriot kommer att återvända till jorden samtidigt 23 oktober med en Soyuzfarkost. De är verkligen rymdålderns barn.

_____________________________________________________________________________


EUROPA SATSAR PÅ BEMANNAD RYMDFART. BESLUT I NOVEMBER?
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2008-09-08.)

Allt mer tyder nu på att Europa vill ha ett eget rymdskepp. Tidigare hoppades ESA på ett samarbete med Ryssland. Man skulle bygga en rymdfarkost tillsammans. Men åratal av diskussioner gav inget resultat.

Men nu har en del förändringar inträffat. Rysslands starkaste motiv för samarbete verkade vara brist på pengar. Men nu strömmar miljoner in från oljeutvinning. Å andra sidan: Europas självförtroende har ökat väsentligt. Både rymdstationsmodulen Columbus och fraktfarkosten ATV har blivit stora framgångar.

Det politiska stödet för en egen europeisk rymdfarkost har ökat kraftigt de senaste åren. Nyligen har de två företag som byggde ATV – de heter EADS Astrium och Thales Alenia Space – presenterat ett förslag till en rymdfarkost. Förslaget diskuterades vid en work-shop i Paris och kommer att presenteras på ESA:s ministermöte i november.

Förslaget bygger på tidigare idéer bl.a. från projekten ARD (atmospheric reentry demonstrator) och CTV (Crew Transfer Vehicle). som inte blev förverkligade.
Flera av de finansiellt starka medlemmarna av ESA stöder tanken på ett rymdskepp. Dessutom kommer EU att engagera sig mer i Europas rymdverksamhet framöver. Mycket talar därför för att ministermötet i november kommer att ta ett beslut om finansiering av ett första steg på vägen. Kostnaden för europeisk bemannad rymdfart beräknas bli 5 miljarder euro (7,2 miljarder dollar).

Rymdskeppet kommer att växa fram stegvis. Först planerar man för ombyggnad av nuvarande ATV så att den även kan sköta materialtransporter från rymdstationen till Jorden. Den första ATV som nu har används kommer ju att störtas ned mot Jorden och förintas. Men en ombyggnad skulle ge den förmåga att mjuklanda.

ESA kommer att begära 450 miljoner euro på november mötet för att bygga en ATV som kan landa samt för att påbörja arbetet med en bemannad farkost. Vid nästa ministermöte år 2011 kan NASA sedan begära budgetmedel för att fullborda ett rymdskepp. Enligt ESA krävs väldigt små ändringar av bärraketen Ariane 5 för att den ska kunna användas för en bemannad farkost. Man tror att den första bemannade europeiska rymdfarkosten kan lyfta år 2018.

Allt detta under förutsättning förstås att det politiska beslutet tas att Europa ska satsa på bemannad rymdfart.

Vad som finns tills vidare är ju ATV. Den första har fullgjort sitt uppdrag och kommer inom kort att störtas i havet. Delarna till ATV nummer två håller på att byggas just nu i Tyskland (Astrium i Bremen) och Italien (Thales Alenia Space i Turin) och den beräknas åka till rymdstationen år 2010. Vid ministermötet kommer ESA att begära budgetmedel för att bygga tre ATV till.

(Min kommentar: Jag väntar med spänning på vad som kommer att beslutas på ministermötet. Om Europa drar igång bemannad rymdfart så betyder det att ESA behöver fler astronauter. Då kanske vi kan få fler svenska astronauter.

_____________________________________________________________ 

 

Äntligen: Europa gör storsatsning på rymden.

Runt om i Europa vaknar en vilja att satsa mer på rymdverksamhet. I november kommer Europas rymdministrar att träffas för att lyssna på vad ESA vill göra och sedan ska de fatta ett antal principbeslut och också besluta hur mycket "Europa i rymden" får kosta. I juni träffades representanter för alla EU-länder på rymdbasen i Guiana för att prata rymdverksamhet.

29 länder diskuterade Europas framtida rymdverksamhet.  
Källa: Space News. (2008-07-28) 

Representanter för 29 europeiska stater träffades 20-22 juli på rymdbasen Kourou i Franska Guiana för att diskutera rymdplaner. Mötet var en avstamp för det "nya ESA" eftersom organisationen kommer att få ett antal nya medlemmar under de närmaste åren. Men mötet innebar inte att några nya beslut fattades utan var istället ett tillfälle för ett antal mindre länder att bekanta sig med ESA.

Många av de mindre länderna hade sänt ministrar men de flesta av de stora rymdnationerna deltog med delegationer på lägre nivå. Värd för mötet var Frankrikes minister för forskning. Mötet tillkom på franskt inititiv eftersom Frankrike är ordförande för EU under sex månader.

Exempel på deltagande länder med nyvaknat rymdintresse var Tjeckien, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Rumänien och Slovenien. Många av ministrarna från dessa länder sa efter mötet att de nu upptäckt fördelarna med rymdsatsningar.

Greklands "Development Minister" Christos Folias säger att han tvekade innan han tackade ja till inbjudan. "Men jag ville veta hur en rymdbas fungerar för rymdverksamhet är ett område där samarbete lönar sig för Europa." Ministern är nu övertygad om att Grekland bör öka sina rymdinvesteringar eftersom det gynnar utvecklandet av avancerad teknologi. En rymdsatsning kanske också skulle kunna locka hem många grekiska ingenjörer som nu arbetar i flyg- och rymdbranschen utomlands - speciellt i USA.

En hög tjänsteman vid ESA sa efter mötet: "Det här visar tydligt att rymden åter igen är prioriterad på den europeiska scenen."

WOERNER OCH BIGNAMI VILL HA EUROPEISKA ASTRONAUTER.
Källa: Space News. (2008-06-02)

I november kommer ett ESA-möte på ministernivå att diskutera framtida bemannad rymdfart. Det politiska stödet för att ESA ska utveckla ett eget rymdskepp har ökat det senaste året. I en paneldebatt 28 maj på en flyg/rymdmässa i Berlin uttalade cheferna för två av de tre stora europeiska rymdorganisationerna sitt stöd för bemannad rymdfart. Johann-Dietrich Woerner är chef för den tyska rymdorganisationen och hans motsvarighet i Italien heter Giovanni Bignami. De kommer att lägga fram ett förslag för ministrarna i november om att bygga ett europeiskt rymdskepp.

Tyskland, Italien och Frankrike står för hälften av ESA:s budget trots att ESA består av 17 medlemsländer, så ett beslut om ändrad inriktning måste backas upp av de tre stora.


Samarbete mellan ESA och Ryssland på rymdbasen Guiana:
Kommer ryssarna att bli bitna av farliga fjärilar?
(Källa: Space News. 2008-07-28)

Första uppskjutningen med Rysslands Soyuz-raket från den europeiska rymdbasen i Guiana (i Syd-Amerika) är planerad till senare delen av 2009 men dröjer högst troligt till 2010. Just nu väntar man på att byggnadsdelar till uppskjutningsramperna ska anlända med specialbyggda fartyg från Ryssland och även på att ca 250 ryska experter ska anlända.


Soyuz-raketerna och de europeiska raketerna med namnet Ariane 5 ska användas framöver till att sända upp medelstora satelliter med vikten 3.000 kg eller mindre.

Av politiska skäl, dvs för att bevara tekniska hemligheter, kommer de europeiska och ryska teamen i Guiana att arbeta och bo avskilt från varandra. Några exempel: Ryssarna får inte veta hur Ariane fungerar och Ryssland å sin sida avslöjar inte hur bränslet för Soyuz tillverkas.

De ryska team som ska bygga uppskjutningsramperna kan komma att stöta på problem de inte är vana vid. Den starka hettan och höga luftfuktigheten gör det tufft att arbeta på dagen. Och om man väljer att arbeta på natten drabbas arbetarna ofta av en hudinfektion kallad papillonite (eller lepidoterism) som förorsakas av bett från fjärilar! Symptomen är klåda eller i värsta fall en allergisk reaktion. Ett annat insektsproblem på natten är moskiter.

Samarbetet mellan ESA och Ryssland beslöts år 2002 och innebär att ryska Soyuz-raketer ska sändas upp från Guiana. Frankrike bidrar med 63 % av finansieringen.

 









Uppdaterat 2017-07-28
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum