Vem kan segla förutan vind, vem kan flyga utan rymdskepp? NASA och Rysslands rymdorganisation Roscosmos har börjat förhandla om priset för att NASA får sända upp astronauter med rymdskeppet Soyuz även 2014 och 2015. Det finns redan ett färdigt avtal för 2013 och delar av 2014 där NASA kommer att betala 55,8 miljoner dollar per resa. Det avtalet gäller sex resor. Under 2011-12 betalar NASA 51 miljoner dollar per resa. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2011-02-14) De priser som förhandlas fram kommer att gälla för Rysslands alla partners i samarbetet om den internationella rymdstationen. Efter att USA:s rymdfärja slutar flyga under 2011 kommer astronauter från USA, Europa, Japan och Kanada att flyga till och från rymdstationen med ryska Soyuz. Någon gång under detta decennium kommer USA:s nya rymdskepp att bli klart. Ett antal privata företag planerar också att bygga rymdskepp för att flyga till rymdstationen. Får vi flyga till rymdstationen eller inte? Hur blir det? Rymdresebyrån Spaceadventures låter meddela att de avtalat med Roscosmos och ryska företaget RSC Energia (som bygger Soyuz) om att tre rymdturister ska få åka till rymdstationen med början 2013. ”Sakta i backarna,” säger chefen för bemannad rymdfart på Roscosmos, Alexey Krasnov. Det finns inget avtal.” Det amerikanska företaget Spaceadventures har under de senaste åren haft ensamrätt på att förmedla kontakt mellan rymdturister och Roscosmos. En veckas vistelse på rymdstationen har kostat ca 20 miljoner dollar. Förhandlingarna om antalet platser per år på Soyuz ska föras under våren, men tidigast 2014 kan man öka från fyra Soyuz per år till fem…förutsatt att Spaceadventures eller något annat företag finansierar den femte farkosten. Alexey Krasnov påpekar att turistfärder till rymdstationen också måste godkännas av övriga länder som deltar i projektet.
Hur viktigt är det med rymdverksamhet? I Frankrike gav staten ut obligationer som drar in 35 miljarder euro till flyg- och rymdinvesteringar. I Sverige har vi inte råd att bygga satelliter… (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-12-20) Jämför Sverige med Frankrike: Under 2010 fick vi reda på att Rymdbolaget inte kan fortsätta med sina framgångsrika satellitbyggarprojekt. Anledningen är att finansiering på kort sikt inte kan ordnas. Just nu finns inga kunder, beställarsystemet i ESA fungerar allt sämre för Sveriges del och regering/riksdag vill inte skjuta till medel utan vill istället att Rymdbolaget ska drivas med en årlig vinst på 10 %. Frankrikes regering presenterade i slutet av 2009 en plan för att stimulera ekonomin. Hela världsekonomin hade ju drabbats av en finansiell kris som snabbt övergick i en drastisk lågkonjunktur. Franska staten skulle nu ge ut obligationer för 35 miljarder euro och pengarna skulle användas för att stimulera Frankrikes industri. Programmet har nu nått så långt att vissa beslut tagits om fördelning av pengarna medan man i andra fall håller på att ta ställning till förslag och ansökningar. Klart är i alla fall att Frankrikes rymdindustri får en stor del av medlen. Här är några exempel på förslag som man nu ska ta ställning till: Ett mätinstrument benämnt SWOT som ska utvecklas tillsammans med NASA, en miljösatellit som ska byggas i samarbete med Tyskland, utvecklingsarbete för nya satelliter inom telekom, miljö och fjärranalys. Men en del projekt har redan nått fram till det stadium då de ska förverkligas. I mitten av december besökte Frankrikes president Nicolas Sarkozy en fabrik som rymdföretaget Safran/Snecma driver i Vernon, norr om Paris. Han sa då att regeringen betalat ut medel till vissa flyg- och rymdprojekt. Det gäller en militär helikopter och det gäller nästa generation Ariane-raketer. Franska rymdorganisationen CNES får 82 miljoner euro för att påbörja arbetet med Next-Generation Launcher (NLG). Allt som allt kommer rymdverksamheten i Frankrike att få 500 miljoner euro av de medel som obligationerna inbringat. Hälften av detta belopp går till NLG och hälften till teknikutveckling för satelliter. Eftersom man i Frankrike ska dra igång ett stort program för att ge hela landet tillgång till bredband senast 2025 så är det möjligt att en del av pengarna därifrån avsätts för bredband via satellit. Det är tänkt att både staten och industrin ska bidra med finansiering till de här programmen. Man bedömer att de olika programmen kommer att ge intäkter som sammanlagt är dubbelt så hög som de placerade beloppen. Staten ser det här som investeringar, inte som stöd.
Chefer för 27 rymdorganisationer eniga om att samarbete är viktigt. 17 november samlades representanter för många av världens rymdorganisationer i Washington för att fira 50-årsjubileum för International Academy of Astronautics. (Källa: Space News. 2010-11-22) Rymdcheferna nämnde bemannade rymdfärder, obemannade rymdfarkoster, klimatforskningssatelliter och vädersatelliter som fyra områden lämpliga för omfattande samarbete. Chefen för NASA, Charles Bolden, sa att samarbete med andra rymdnationer är viktigt för USA. Den internationella rymdstationen kommer att finnas kvar åtminstone till år 2020. Utforskning av solsystemet ska helst ske i samarbete med andra nationer, sa Bolden. Hör och häpna: International Academy of Astronautics grundades i Stockholm! IAA in Brief: Founded: 16 August 1960, Stockholm, Sweden, by Theodore Von Karman. Independent non-governmental organization recognized by the United Nations in 1996. Aims: Foster the development of astronautics for peaceful purposes; Recognize individuals who have distinguished themselves in a related branch of science or technology; Provide a program through which members may contribute to international endeavours; Cooperation in the advancement of aerospace science. Här är länk till IAA
Storbritannien har saknat rymdmyndighet - nu blir den verklighet. Storbritanniens regering meddelade 23 mars att man kommer att skapa en rymdmyndighet som ska samordna all civil brittisk rymdverksamhet. (Källa: Space News. 2010-03-24) De flesta länder i Europa har en rymdorganisation (I Sverige heter den Rymdstyrelsen) men Storbritannien har haft en struktur benämnd British National Space Centre. Olika myndigheter har skött olika typer av rymdverksamhet med Centret som samordnare. Den nya rymdmyndigheten skapas 1 april och den kommer inte att ha någon ökad budget, utan vinsten ligger i att man tar ett samlat grepp. Storbritanniens roll i ESA blir tydligare. Regeringen har också dragit upp en strategi för att gynna Storbritanniens växande rymdindustri: the National Space Technology Strategy. Följande gör sig bättre på engelska: ”British Business Secretary Lord Mandelson and Science Minister Lord Drayson said the government is determined to make it easier for British space-hardware companies to do business in Europe and elsewhere.” En rådgivande kommitté förespråkar att Storbritannien försöker öka sitt inflytande i ESA genom att öka sitt bidrag med 7 % varje år i tio år framåt! Man vill motverka att Frankrike, Tyskland och Italien har för stort inflytande i rymdsammanhang. Landet satsar således inte mer pengar på rymden, men man omfördelar medel och skapar bl.a. ett nytt ESA-center som ska heta International Space Innovation Centre. Centret får en budget på 40 miljoner brittiska pund. Storbritanniens nuvarande rymdbudget på 265 miljoner pund är avsevärt mindre än vad Frankrike, Tyskland och Italien lägger på rymdverksamhet. 85 % av Storbritanniens rymdbudget går till ESA. Trots det finner man att rymdverksamheten i Storbritannien ökat med 9 % per år från 1999 till 2008, att den sysselsätter 19.100 personer och har visat sig motståndskraftig mot dagens ekonomiska kris. Storbritannien tog redan för länge sedan ett principbeslut om att inte satsa på bemannad rymdfart. Trots det innehåller ESA:s nyvärvade grupp astronauter en engelsman.
Rysk-kinesisk farkost till Mars måste vänta två år. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2009-10-12) Det rysk-kinesiska projektet med en studie av Phobos - som är en av de två månarna kring planeten Mars - har försenats i två år. En rysk Zenit-raket skulle ha lyft 6 oktober för att föra den ryska farkosten Phobos-Grunt och den kinesiska farkosten Yinguo-1 till Mars. En del av Phobos-Grunt utgörs av en farkost som ska ta markprover på Phobos och sedan återvända till Jorden. Nu uppstod problem med denna farkost och för att kunna åtgärda felet måste man vänta med hela projektet fram till nästa tidpunkt då Jorden och Mars ligger i rätt position, vilket inträffar om 26 månader. De två Mars-farkosterna ska även studera Mars-atmosfären. (Den som är kunnig på området begriper förstås vad följande innebär: "study the ionosphere of the red planet through atmospheric occultation, as well as the planet´s plasma environment and ion escape mechanism."
Vad hände under den första miljontedelen av en sekund efter Big Bang? Det finns inget som astronomerna hellre vill ta reda på. Svaret på denna fråga skulle kunna förklara några av universums stora hemligheter: materiens täthet, förekomsten av ”svart energi” och uppkomsten av stjärnor och galaxer. (Källa: främst Space News från 2009-04-06) Universums hemligheter för 1,3 miljarder euro. ESA har sänt upp två satelliter med en och samma raket, Ariane 5. Satelliterna kallas Herschel och Planck och tanken är att de ska hjälpa astronomerna att förstå vad som hände genast efter Big Bang. Projektet kostar 1,3 miljarder euro. Satelliterna medför två olika typer av teleskop. Herschel studerar universums infraröda strålning. Planck studerar variationer i temperaturen hos universums mikrovågor. Herschel och det infraröda. Herschel är uppkallat efter den brittiske astronomen William Herschel, som upptäckte den infraröda strålningen (Han upptäckte också planeten Uranus). Satelliten Herschel som är 7,5 m hög och väger 3,3 ton ska studera hur galaxer och stjärnor bildas och utvecklas. Liksom sina föregångare, ESA:s Infrared Space Observatory, amerikanska Spitzer och japanska Akari, gör Herschel sina observationer i infraröda våglängder. Detta möjliggör observationer av relativt kalla fenomen som t.ex. interstellära gaser, samt av galaxer och stjärnor som inte går att se med vanligt teleskop. ”Genom att observera i infrarött kan vi studera hur allt formas, de första stadierna, för denna typ av processer sker ofta i relativt kalla delar av universum”, förklarar Göran Pilbratt, ESA:s projektledare för Herschel. Planck och universums födelse. Det andra teleskopet har erhållit sitt namn efter den tyske fysikern Max Planck som formulerade kvantteorin. Detta teleskop ska observera hela himlen för att hjälpa forskarna förstå de stora strukturerna som existerade i universum omedelbart efter Big Bang. Satelliten har två amerikanska föregångare, Cosmic Background Explorer från 1989 och Wilkinson Microwave Anisotropy Probe från 2001. Med hjälp av Planck försöker man finna svar på frågor om universums uppkomst. Hur uppstod universum? Och vad kostar det att ta reda på det? Syftet med att sända upp dessa två satelliter samtidigt var att ESA hoppades spara pengar genom att bara använda en raket. Men eftersom Herschel och Planck är så komplicerade har konstruktionsarbetet dragit rejält över tiden (uppskjutningen skulle ha skett 2007) vilket inneburit en fördyring med 180 miljoner euro. Chefen för ESA:s vetenskapsavdelning, Jacques Louet, säger: ”Kostnadsutvecklingen har varit som en mardröm.” Men projektet kommer förhoppningsvis att ge oss ovärderlig kunskap. En gång i tiden fick människorna veta att Jorden inte var platt utan istället rund. Herschel och Planck kommer kanske att visa oss på något lika omvälvande. Europas nya lilla raket heter Vega. (Källa: Space News.2009-03-23) Den europeiska raketen Vega, avsedd för att skjuta upp små satelliter, kommer att sändas upp för första gången år 2010. Innan dess måste motorn för det tredje raketsteget testas mer. Inte heller det fjärde raketsteget, byggt i Ukraina, är klart. Vega utvecklas vid ett ESA-center i Italien. Till att börja med ska 5 raketer säljas till Arianespace. Projektet Vega kommer att kosta en miljard euro. Italien betalar 57 % av Vegas kostnader, näst störst av bidragsgivarna är Frankrike med 25 %. Sverige betalar 0,8 %! Vega består av fyra steg och ska sändas upp från rymdbasen Guiana i Syd-Amerika. Raketen är byggd för att kunna placera en satellit med vikten 1,5 ton i en polär bana på 70 mils höjd. Vega är avsedd för den marknad som nu betjänas av Ryssland och Ukraina, dvs kunderna utgörs av ESA och olika nationella rymdorganisationer. Priset för att sända upp en satellit har åkt berg-och-dalbana med en kraftig uppgång de tre senaste åren. Projektet Vega fick klartecken av ESA 1998 och man planerade då för en debut 2007. Men det tog flera år att säkra projektets finansiering. Italien försökte övertala andra ESA-medlemmar att delta. I Frankrike blev man så småningom övertygade om att små satelliter hade framtiden för sig. ESA:s stall kommer inom några år att omfatta dessa tre raketer: Ariane för stora satelliter, Soyuz för medelstora satelliter och Vega för de små. Just nu arbetar 400 ingenjörer hos ESA med att utveckla Vega. Man räknar med att sända upp 2 till 4 st Vega per år när verksamheten kommit igång. Här är lite engelska att bita i: "Vega`s near-term development milestones will determine whether an early 2010 first flight is realistic. A second firing of the Zefiro 9-A motor is now slated for April 22. The redesigned motor, featuring a modified nozzle and a new propellant-loading technique, was successfully test fired in October 2008." Vill du läsa mer på engelska om Vega så gå till ESA:s webbplats. _______________________________________________________________________ TIDNINGEN SPACE NEWS SKRIVER SÅ HÄR OM VILKA BESLUT SOM TOGS PÅ MINISTERMÖTET I HAAG 25-26 NOVEMBER: (2008-12-06) The financing agreed to by the governments here covered more than 25 separate programs that will be started or maintained in the coming three years, with some funding stretching out to a longer period. Some of the decisions made include: Europe's space science program budget will be increased by 3.5 percent per year at least for three years. While the increase does not permit an adjustment for inflation, European Science Director David Southwood said the increase is likely to represent increased buying power for a program whose mission backlog already is bursting under the current budget constraints. Some 1.4 billion euros will be spent on utilization of the space station, mainly by building three more ATV cargo carriers, starting a fourth and launching at least two of them by late 2012. Germany won over reluctant conference delegates to the idea that a review would be made in 2010 to determine whether ATV development is moving fast enough to justify further investment to accelerate the completion and launch of all the ordered ATVs. In a separate investment, ESA governments will spend 20 million euros on preliminary designs of an ATV vehicle capable of returning to Earth with cargo. While a modest investment, ESA's space station director, Simonetta di Pippo, said the modified ATV ultimately could form the basis of a European-built crew-transport vehicle. "But not for now," she said Nov. 26. ESA governments agreed to spend 357 million euros more than ESA had asked to pursue development of a new Ariane 5 upper-stage engine, called Vinci. Pecresse said that ESA in 2011 would be asked to complete development of the upper stage, which she said would cost an additional 1.5 billion euros. The goal is to increase Ariane 5's power to enable it to carry two telecommunications satellites weighing a combined 12,000 kilograms into orbit. The current version has a capacity of about 9,000 kilograms. Despite initial hesitation among some governments, ESA was given approval to build three duplicate versions of its Sentinel Earth observation satellites being built as part of a cooperative effort with the European Union called GMES/Kopernikus. Some 831.5 million euros was approved to build these satellites, with launches being left to the European Union. A third-generation Meteosat meteorological satellite program was approved, as expected, but oversubscribed to such an extent that Europe's weather satellite organization, Eumetsat, will need to come up with less of its own funding for the program. ESA governments approved spending 943 million euros for Meteosat Third Generation; ESA had asked only for 860 million euros. Initial, but not yet final, backing was given to a Mars rover-lander mission called Enhanced ExoMars, for launch in early 2016. ESA has been asked to find 200 million euros in backing from Russia, the United States and perhaps elsewhere for this 1.2 billion euro mission. Governments have agreed to spend 850 million euros." ____________________________________________________________________ EUROPA SATSAR PÅ BEMANNAD RYMDFART: Europas rymdministrar tog beslut idag. (Källa: ESA.2008-11-26) Jag har med spänning väntat på en press-release från ministermötet i Haag. De länder som ingår i ESA, samt Kanada, hade sänt sina ministrar med ansvar för rymdfrågor till ett möte där riktlinjer för flera år framåt skulle dras upp. Och det beslut som jag väntade på ivrigast är nu taget: ESA får tillåtelse att börja planeringen för en bemannad farkost. ATV ska utvecklas till ett rymdskepp. Första steget är att vidareutveckla ATV (Automated Transfer Vehicle) så att den kan återinträda i atmosfären och mjuklanda. Den nuvarande konstruktionen tillåter bara att farkosten fraktar saker till rymdstationen, sedan sänds den mot jorden och brinner upp. Vid nästa ministermöte år 2011 kommer förhoppningsvis beslut tas om ytterligare vidareutveckling. Enligt ESA:s plan skulle det första bemannade europeiska rymdskeppet sändas upp år 2018. En artikel från 2008-09-08 med fler detaljer om europeisk bemannad rymdfart finns på Arielspace på denna sida.: EUROPA SATSAR PÅ BEMANNAD RYMDFART. BESLUT I NOVEMBER? Ett annat uppseendeväckande beslut är att ESA ska satsa ett antal miljoner på att skapa ett militärt satellitsystem. Fyra resolutioner. På mötet 25-26 november togs fyra resolutioner: 1.Rymdens roll för att möta Europas globala mål. 2.ESA:s budget för 2009-2013. 3.Bidragsnivån för ESA:s medlemmar för rymdbasen i Franska Guiana. 4.Framtidsplanering för hur ESA ska vara organiserad framöver. De konkreta program som man fattade beslut om var: 1.Finansiering av rymdbasen i Guiana, av raketerna Ariane 5 och Vega samt utveckling av en ny, framtida raket. 2.Finansiering av ett program för jordobservation. 3.Finansiering av bemannade rymdfärder, främst till rymdstationen, men även av utvecklingsprogrammet för ATV. Citat: Subscriptions for the human spaceflight, microgravity and human exploration programmes including exploitation and evolution of the International Space Station, on-board research in life and physical sciences and definition studies on the evolution of a returnable transfer vehicle. 4.Finansiering av sonder för utforskning av solsystemet. Citat: Subscriptions to robotic exploration programmes (the ExoMars programme and preparatory activities on future Mars robotic exploration). 5. Nya kommunikationssatelliter. 6. Fortsatt uteckling av Galileo, det europeiska GPS-systemet. 7.Ett militärt satellitsystem. Detta är tråkigt nog det andra stora belutet (förutom beslutet om bemannad rymdfart). Både Europa och Japan har legat lågt när det gäller militära satelliter, men båda länderna satsar nu stort på ökad militär närvaro i rymden. Och vad kostar det? Pressreleasen nämner inga belopp men i en artikel i senaste numret av tidningen Aviation Week & Space Technology berättar man om de förslag ESA lämnat till ministermötet. Det totala beloppet för alla förslag är 10,5 miljarder euro. Där ingår 1,4 miljarder euro för användning av den internationella rymdstationen, inklusive byggandet av 4 st ATV. En annan kostnadspost är 1 miljard för att bygga marslandaren ExoMars (nedbantat från 1,2 miljarder). Några fler exempel: 340 miljoner euro går till konstruktionen av ett nytt övre steg till Ariane, 860 miljoner euro till att sända upp en ny generation väderlekssatelliter (tredje generationen Meteosat), 915 miljoner euro till telekommunikationssatelliter. De militära planerna går ut på att sända upp satelliter för systemet Space Situational Awareness och European Data Relay System. Bland annat ska Galileo-satelliterna få vissa militära funktioner. _______________________________________________________________ DEN KOSMISKA VISIONEN: Europas rymdministrar beslutar om ESA:s framtid idag. (Källa: ESA:s speciella webbplats för Ministermötet om rymden.) (2008-11-25) Ministrar med ansvar för rymdverksamhet i 18 ESA-länder samt Kanada håller just nu (25-26 november) ett möte i Haag i Holland. De ska fatta beslut om hur nuvarande projekt ska fortsätta och också besluta om nya projekt. Den europeiska rymdverksamheten har medvind just nu. 29 EU-länder har på en konferens uttalat sitt fulla stöd för en utökad rymdverksamhet. Dessutom har ett antal lyckade projekt genomförts vad gäller satelliter, sonder och rymdstationen. Två uppseendeväckande framgångar var Columbusmodulen till rymdstationen och fraktfarkosten ATV. Program som ska diskuteras på mötet är: - Service-satelliter, t.ex. satelliter för meteorologi, jordobservation och miljö. - Militära satelliter. - Satelliter för gynnande av EU:s ekonomi, t.ex. telekomsatelliter. - Vetenskapliga satelliter. - Rymdbaser, raketer och rymdfarkoster. The Cosmic Vision. Det finns förslag på något som kallas The Cosmic Vision. Det är en plan för utforskning av universum och ska gälla åren 2015 till 2025. Vad sägs om detta citat: ”The Cosmic Vision is ESA:s Scientific Programme´s long-term plan which has as its underlying vision the search to understand the formation and functioning of the Universe since the Big Bang and responding to questions on the conditions for life and planetary formation.” Det ni! Det är forskning om precis allt! Ut i solsystemet! Ministermötet ska bl.a. besluta vilka planetsonder man ska satsa på och besluta hur mycket pengar varje land ska bidra med till detta. ESA vill gärna lägga mycket pengar på att sända farkoster till planeten Mars. Ett stort projekt på gång är ExoMars där en landare ska medföra ett markfordon. Fordonet kallas Mobile Rover och medför bl.a. en borr som kan borra 2 meter djupt. Här är ett citat till, som bl.a. handlar om att man vill utveckla ATV så att den även kan sköta frakter från rymdstationen till Jorden och att man vill utforska Månen och Mars: “The objectives are to make full use of the ISS for preparing exploration and providing astronaut flight opportunities; to start the definition of a new transportation system derived from the ATV and providing cargo return capabilities, with a decision on a full development to be taken at the next Council meeting at ministerial level earmarked for 2011 at the latest; to start studies and technologies for the exploration of the Moon and to promote exploration, in tandem with the recruitment of new astronauts. A major objective is to become a leading participant in the robotic exploration of planet Mars, starting with the Enhanced ExoMars mission and working towards a significant European role in a Mars Sample Return mission.” "Access to space" I planen för vad ministrarna ska prata om finns ett avsnitt med rubriken ”Access”. För att kunna få tillgång till rymden måste man ha rymdbaser, raketer och rymdfarkoster. Den stora europeiska rymdbasen är ju Guiana Space Center i Franska Guiana. Därifrån kommer man att sända upp farkoster i framtiden med raketerna Ariane, Soyuz och Vega. Soyuz är förstås en rysk raket, och man har byggt nya ramper för att kunna samarbeta med Ryssland. Vega är en ny europeisk raket, mindre än Ariane. Bemannad rymdfart Den text som jag tagit denna information ur finns i en underavdelning till ESA:s webbplats (med namnet Ministerial Council 2008) och syftet med texten är att ge en bakgrund till de diskussioner och beslut som blir resultatet av mötet. Den del av texten som intresserar mig mest har rubriken ”Human Spaceflight and Exploration”. Man säger till att börja med att det gäller för ESA att utnyttja sin andel av rymdstationen maximalt. Europa har ju sin egen modul Columbus. Man vill också vidareutveckla ATV så att den kan frakta både till och från rymdstationen. Slutmålet för ATV är att den ska bli ett rymdskepp för människor! Och långt fram i fjärran hägrar europeiska bemannade månlandningar! Jag väntar med spänning på vad ministrarna ska besluta. Under sommaren verkade det som om stora planer var på gång, men nu har Italien under sin nya regering valt att kraftigt minska sitt bidrag till ESA vilket minskar möjligheterna. Blev det en kosmisk vision eller bidde det en tumme? ______________________________________________________________________________
Norge, Finland och Sverige deltar alla i Indiens månfärd! (från ESA:s webbplats. Oktober 2008) På ESA:s webbplats finns nationella underavdelningar för medlemsländerna. Jag hittade några texter som visar att vi från norra Europa alla är med på den indiska månfärden. Den finska texten handlar om ett instrument som mäter röntgenstrålning från Solen - ni får tro mig på mitt ord! Norsk kontrollenhet Chandrayaan-1 har seks indiske og seks internasjonale instrumenter ombord. ESA har blant annet levert instrumentet Spectrometer Infrared-2 (SIR-2) til månesonden. SIR-2 skal analysere det nær-infrarøde lyset som månen reflekterer fra sola. Dette lyset kan gi informasjon om den geologiske og kjemiske sammensetningen av månens overflate. Kontrollenheten som styrer SIR-2 er designet og bygget av ingeniører og forskere ved Institutt for fysikk og teknologi ved Universitetet i Bergen. Yngve Skogseide skrev programvaren til kontrollenheten. - Det er veldig interessant og litt uvirkelig at teknologien som vi har jobbet med nå skal til månen, sier Yngve Skogseide. - Vi er alle veldig spente og håper at alt skal gå bra. Suomalainen mittalaite lähdössä Kuuta kiertämään Euroopan avaruusjärjestön toimittamia mittalaitteita on lähdössä kohti Kuuta intialaisen Chandrayaan-1 -luotaimen mukana. Yksi näistä on suomalainen Auringon röntgensäteilyä tarkkaileva XSM. XSM on Helsingin yliopiston observatorion suurenergia-astrofysiikan tutkimusryhmän ja Espoossa sijaitsevan Oxford Instruments Analytical Oy:n yhdessä suunnittelema instrumentti. XSM sisältää erittäin herkän röntgenilmaisimen, joka pystyy havaitsemaan suoraan Auringosta tulevaa röntgensäteilyä. Svenskt mätinstrument. Chandrayaan-1 är Indiens första mission till månen. Med sig för satelliten instrument från Indien, Europa och USA. Bland dessa finns bland annat SARA, Sub-keV Atom Reflecting Analyzer, byggt vid Institutet för rymdfysik IRF i Kiruna.
Andra generationens rymdfarare möts på rymdstationen! (Av Ariel Borenstein. 2008-10-12.Källor: Ett tiotal olika webplatser.) Sergei Volkovs far var kosmonaut och Richard Garriots far var astronaut. Nu är de själva rymdfarare och på tisdag kommer de att träffas på den internationella rymdstationen. Den ryska farkosten Soyuz sköts upp i söndags från Baikonurbasen i Kazakhstan med tre rymdfarare ombord: kosmonauten Lonchakov och astronauten Fincke (båda kommer att stanna i sex månader på rymdstationen), samt rymdturisten Richard Garriot. Han är världens sjätte rymdturist och har betalat 35 miljoner dollar för att besöka rymdstationen under tio dagar. Men det som gör honom unik är att han är andra generationens astronaut. Hans far heter Owen Garriot och var astronaut på 70- och 80-talet. Men det finns något som gör Richard Garriots rymdresa ännu mer unik! När han anländer till rymdstationen på tisdag välkomnas han bl.a. av Sergei Volkov, vars far heter Alexander Volkov. Denne var kosmonaut och deltog i tre rymdfärder, varav två gick till rymdstationen Mir. Alexander Volkov var testpilot och blev kosmonaut 1978. Hans tre rymdfärder ägde rum 1985, 1988 och 1991. Han lämnade kosmonautkåren 1998. Också sonen Sergei är pilot i flygvapnet och påbörjade sin kosmonautträning 1997. I en intervju berättar Sergei att han växte upp i staden Star City där alla antingen var kosmonauter eller arbetade med rymdfärder. I skolan upplevde han det som normalt att någon klasskamrats pappa var uppe i rymden, det var inget konstigt med det. Richard Garriots far flög med en Apollofarkost 1973 och en rymdfärja 1983. Richard själv var redan som mycket ung en framgångsrik dataspelskonstruktör och lägger nu större delen av sin förmögenhet på att besöka den internationella rymdstationen. Sergei Volkov har vistats på rymdstationen sedan 8 april som medlem av stationens besättning nr 17. Volkov och Garriot kommer att återvända till jorden samtidigt 23 oktober med en Soyuzfarkost. De är verkligen rymdålderns barn. _____________________________________________________________________________ _____________________________________________________________
Äntligen: Europa gör storsatsning på rymden. Runt om i Europa vaknar en vilja att satsa mer på rymdverksamhet. I november kommer Europas rymdministrar att träffas för att lyssna på vad ESA vill göra och sedan ska de fatta ett antal principbeslut och också besluta hur mycket "Europa i rymden" får kosta. I juni träffades representanter för alla EU-länder på rymdbasen i Guiana för att prata rymdverksamhet. 29 länder diskuterade Europas framtida rymdverksamhet. Källa: Space News. (2008-07-28) Representanter för 29 europeiska stater träffades 20-22 juli på rymdbasen Kourou i Franska Guiana för att diskutera rymdplaner. Mötet var en avstamp för det "nya ESA" eftersom organisationen kommer att få ett antal nya medlemmar under de närmaste åren. Men mötet innebar inte att några nya beslut fattades utan var istället ett tillfälle för ett antal mindre länder att bekanta sig med ESA. Många av de mindre länderna hade sänt ministrar men de flesta av de stora rymdnationerna deltog med delegationer på lägre nivå. Värd för mötet var Frankrikes minister för forskning. Mötet tillkom på franskt inititiv eftersom Frankrike är ordförande för EU under sex månader. Exempel på deltagande länder med nyvaknat rymdintresse var Tjeckien, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Rumänien och Slovenien. Många av ministrarna från dessa länder sa efter mötet att de nu upptäckt fördelarna med rymdsatsningar. Greklands "Development Minister" Christos Folias säger att han tvekade innan han tackade ja till inbjudan. "Men jag ville veta hur en rymdbas fungerar för rymdverksamhet är ett område där samarbete lönar sig för Europa." Ministern är nu övertygad om att Grekland bör öka sina rymdinvesteringar eftersom det gynnar utvecklandet av avancerad teknologi. En rymdsatsning kanske också skulle kunna locka hem många grekiska ingenjörer som nu arbetar i flyg- och rymdbranschen utomlands - speciellt i USA. En hög tjänsteman vid ESA sa efter mötet: "Det här visar tydligt att rymden åter igen är prioriterad på den europeiska scenen." WOERNER OCH BIGNAMI VILL HA EUROPEISKA ASTRONAUTER. Källa: Space News. (2008-06-02) I november kommer ett ESA-möte på ministernivå att diskutera framtida bemannad rymdfart. Det politiska stödet för att ESA ska utveckla ett eget rymdskepp har ökat det senaste året. I en paneldebatt 28 maj på en flyg/rymdmässa i Berlin uttalade cheferna för två av de tre stora europeiska rymdorganisationerna sitt stöd för bemannad rymdfart. Johann-Dietrich Woerner är chef för den tyska rymdorganisationen och hans motsvarighet i Italien heter Giovanni Bignami. De kommer att lägga fram ett förslag för ministrarna i november om att bygga ett europeiskt rymdskepp. Tyskland, Italien och Frankrike står för hälften av ESA:s budget trots att ESA består av 17 medlemsländer, så ett beslut om ändrad inriktning måste backas upp av de tre stora.
Samarbete mellan ESA och Ryssland på rymdbasen Guiana: Kommer ryssarna att bli bitna av farliga fjärilar? (Källa: Space News. 2008-07-28) Första uppskjutningen med Rysslands Soyuz-raket från den europeiska rymdbasen i Guiana (i Syd-Amerika) är planerad till senare delen av 2009 men dröjer högst troligt till 2010. Just nu väntar man på att byggnadsdelar till uppskjutningsramperna ska anlända med specialbyggda fartyg från Ryssland och även på att ca 250 ryska experter ska anlända. Soyuz-raketerna och de europeiska raketerna med namnet Ariane 5 ska användas framöver till att sända upp medelstora satelliter med vikten 3.000 kg eller mindre. Av politiska skäl, dvs för att bevara tekniska hemligheter, kommer de europeiska och ryska teamen i Guiana att arbeta och bo avskilt från varandra. Några exempel: Ryssarna får inte veta hur Ariane fungerar och Ryssland å sin sida avslöjar inte hur bränslet för Soyuz tillverkas. De ryska team som ska bygga uppskjutningsramperna kan komma att stöta på problem de inte är vana vid. Den starka hettan och höga luftfuktigheten gör det tufft att arbeta på dagen. Och om man väljer att arbeta på natten drabbas arbetarna ofta av en hudinfektion kallad papillonite (eller lepidoterism) som förorsakas av bett från fjärilar! Symptomen är klåda eller i värsta fall en allergisk reaktion. Ett annat insektsproblem på natten är moskiter. Samarbetet mellan ESA och Ryssland beslöts år 2002 och innebär att ryska Soyuz-raketer ska sändas upp från Guiana. Frankrike bidrar med 63 % av finansieringen.