Hur viktigt är det med rymdverksamhet? I Frankrike gav staten ut obligationer som drar in 35 miljarder euro till flyg- och rymdinvesteringar. I Sverige har vi inte råd att bygga satelliter… (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-12-20) Jämför Sverige med Frankrike: Under 2010 fick vi reda på att Rymdbolaget inte kan fortsätta med sina framgångsrika satellitbyggarprojekt. Anledningen är att finansiering på kort sikt inte kan ordnas. Just nu finns inga kunder, beställarsystemet i ESA fungerar allt sämre för Sveriges del och regering/riksdag vill inte skjuta till medel utan vill istället att Rymdbolaget ska drivas med en årlig vinst på 10 %. Frankrikes regering presenterade i slutet av 2009 en plan för att stimulera ekonomin. Hela världsekonomin hade ju drabbats av en finansiell kris som snabbt övergick i en drastisk lågkonjunktur. Franska staten skulle nu ge ut obligationer för 35 miljarder euro och pengarna skulle användas för att stimulera Frankrikes industri. Programmet har nu nått så långt att vissa beslut tagits om fördelning av pengarna medan man i andra fall håller på att ta ställning till förslag och ansökningar. Klart är i alla fall att Frankrikes rymdindustri får en stor del av medlen. Här är några exempel på förslag som man nu ska ta ställning till: Ett mätinstrument benämnt SWOT som ska utvecklas tillsammans med NASA, en miljösatellit som ska byggas i samarbete med Tyskland, utvecklingsarbete för nya satelliter inom telekom, miljö och fjärranalys. Men en del projekt har redan nått fram till det stadium då de ska förverkligas. I mitten av december besökte Frankrikes president Nicolas Sarkozy en fabrik som rymdföretaget Safran/Snecma driver i Vernon, norr om Paris. Han sa då att regeringen betalat ut medel till vissa flyg- och rymdprojekt. Det gäller en militär helikopter och det gäller nästa generation Ariane-raketer. Franska rymdorganisationen CNES får 82 miljoner euro för att påbörja arbetet med Next-Generation Launcher (NLG). Allt som allt kommer rymdverksamheten i Frankrike att få 500 miljoner euro av de medel som obligationerna inbringat. Hälften av detta belopp går till NLG och hälften till teknikutveckling för satelliter. Eftersom man i Frankrike ska dra igång ett stort program för att ge hela landet tillgång till bredband senast 2025 så är det möjligt att en del av pengarna därifrån avsätts för bredband via satellit. Det är tänkt att både staten och industrin ska bidra med finansiering till de här programmen. Man bedömer att de olika programmen kommer att ge intäkter som sammanlagt är dubbelt så hög som de placerade beloppen. Staten ser det här som investeringar, inte som stöd.
Storbritannien har saknat rymdmyndighet - nu blir den verklighet. Storbritanniens regering meddelade 23 mars att man kommer att skapa en rymdmyndighet som ska samordna all civil brittisk rymdverksamhet. (Källa: Space News. 2010-03-24) De flesta länder i Europa har en rymdorganisation (I Sverige heter den Rymdstyrelsen) men Storbritannien har haft en struktur benämnd British National Space Centre. Olika myndigheter har skött olika typer av rymdverksamhet med Centret som samordnare. Den nya rymdmyndigheten skapas 1 april och den kommer inte att ha någon ökad budget, utan vinsten ligger i att man tar ett samlat grepp. Storbritanniens roll i ESA blir tydligare. Regeringen har också dragit upp en strategi för att gynna Storbritanniens växande rymdindustri: the National Space Technology Strategy. Följande gör sig bättre på engelska: ”British Business Secretary Lord Mandelson and Science Minister Lord Drayson said the government is determined to make it easier for British space-hardware companies to do business in Europe and elsewhere.” En rådgivande kommitté förespråkar att Storbritannien försöker öka sitt inflytande i ESA genom att öka sitt bidrag med 7 % varje år i tio år framåt! Man vill motverka att Frankrike, Tyskland och Italien har för stort inflytande i rymdsammanhang. Landet satsar således inte mer pengar på rymden, men man omfördelar medel och skapar bl.a. ett nytt ESA-center som ska heta International Space Innovation Centre. Centret får en budget på 40 miljoner brittiska pund. Storbritanniens nuvarande rymdbudget på 265 miljoner pund är avsevärt mindre än vad Frankrike, Tyskland och Italien lägger på rymdverksamhet. 85 % av Storbritanniens rymdbudget går till ESA. Trots det finner man att rymdverksamheten i Storbritannien ökat med 9 % per år från 1999 till 2008, att den sysselsätter 19.100 personer och har visat sig motståndskraftig mot dagens ekonomiska kris. Storbritannien tog redan för länge sedan ett principbeslut om att inte satsa på bemannad rymdfart. Trots det innehåller ESA:s nyvärvade grupp astronauter en engelsman.
Satelliterna Herschel och Planck ska avslöja universums hemligheter.
Vad hände under den första miljontedelen av en sekund efter Big Bang? Det finns inget som astronomerna hellre vill ta reda på. Svaret på denna fråga skulle kunna förklara några av universums stora hemligheter: materiens täthet, förekomsten av ”svart energi” och uppkomsten av stjärnor och galaxer. (Källa: främst Space News från 2009-04-06) Universums hemligheter för 1,3 miljarder euro. ESA har sänt upp två satelliter med en och samma raket, Ariane 5. Satelliterna kallas Herschel och Planck och tanken är att de ska hjälpa astronomerna att förstå vad som hände genast efter Big Bang. Projektet kostar 1,3 miljarder euro. Satelliterna medför två olika typer av teleskop. Herschel studerar universums infraröda strålning. Planck studerar variationer i temperaturen hos universums mikrovågor. Herschel och det infraröda. Herschel är uppkallat efter den brittiske astronomen William Herschel, som upptäckte den infraröda strålningen (Han upptäckte också planeten Uranus). Satelliten Herschel som är 7,5 m hög och väger 3,3 ton ska studera hur galaxer och stjärnor bildas och utvecklas. Liksom sina föregångare, ESA:s Infrared Space Observatory, amerikanska Spitzer och japanska Akari, gör Herschel sina observationer i infraröda våglängder. Detta möjliggör observationer av relativt kalla fenomen som t.ex. interstellära gaser, samt av galaxer och stjärnor som inte går att se med vanligt teleskop. ”Genom att observera i infrarött kan vi studera hur allt formas, de första stadierna, för denna typ av processer sker ofta i relativt kalla delar av universum”, förklarar Göran Pilbratt, ESA:s projektledare för Herschel. Planck och universums födelse. Det andra teleskopet har erhållit sitt namn efter den tyske fysikern Max Planck som formulerade kvantteorin. Detta teleskop ska observera hela himlen för att hjälpa forskarna förstå de stora strukturerna som existerade i universum omedelbart efter Big Bang. Satelliten har två amerikanska föregångare, Cosmic Background Explorer från 1989 och Wilkinson Microwave Anisotropy Probe från 2001. Med hjälp av Planck försöker man finna svar på frågor om universums uppkomst. Hur uppstod universum? Och vad kostar det att ta reda på det? Syftet med att sända upp dessa två satelliter samtidigt var att ESA hoppades spara pengar genom att bara använda en raket. Men eftersom Herschel och Planck är så komplicerade har konstruktionsarbetet dragit rejält över tiden (uppskjutningen skulle ha skett 2007) vilket inneburit en fördyring med 180 miljoner euro. Chefen för ESA:s vetenskapsavdelning, Jacques Louet, säger: ”Kostnadsutvecklingen har varit som en mardröm.” Men projektet kommer förhoppningsvis att ge oss ovärderlig kunskap. En gång i tiden fick människorna veta att Jorden inte var platt utan istället rund. Herschel och Planck kommer kanske att visa oss på något lika omvälvande. Europas nya lilla raket heter Vega. (Källa: Space News.2009-03-23) Den europeiska raketen Vega, avsedd för att skjuta upp små satelliter, kommer att sändas upp för första gången år 2010. Innan dess måste motorn för det tredje raketsteget testas mer. Inte heller det fjärde raketsteget, byggt i Ukraina, är klart. Vega utvecklas vid ett ESA-center i Italien. Till att börja med ska 5 raketer säljas till Arianespace. Projektet Vega kommer att kosta en miljard euro. Italien betalar 57 % av Vegas kostnader, näst störst av bidragsgivarna är Frankrike med 25 %. Sverige betalar 0,8 %! Vega består av fyra steg och ska sändas upp från rymdbasen Guiana i Syd-Amerika. Raketen är byggd för att kunna placera en satellit med vikten 1,5 ton i en polär bana på 70 mils höjd. Vega är avsedd för den marknad som nu betjänas av Ryssland och Ukraina, dvs kunderna utgörs av ESA och olika nationella rymdorganisationer. Priset för att sända upp en satellit har åkt berg-och-dalbana med en kraftig uppgång de tre senaste åren. Projektet Vega fick klartecken av ESA 1998 och man planerade då för en debut 2007. Men det tog flera år att säkra projektets finansiering. Italien försökte övertala andra ESA-medlemmar att delta. I Frankrike blev man så småningom övertygade om att små satelliter hade framtiden för sig. ESA:s stall kommer inom några år att omfatta dessa tre raketer: Ariane för stora satelliter, Soyuz för medelstora satelliter och Vega för de små. Just nu arbetar 400 ingenjörer hos ESA med att utveckla Vega. Man räknar med att sända upp 2 till 4 st Vega per år när verksamheten kommit igång. Här är lite engelska att bita i: "Vega`s near-term development milestones will determine whether an early 2010 first flight is realistic. A second firing of the Zefiro 9-A motor is now slated for April 22. The redesigned motor, featuring a modified nozzle and a new propellant-loading technique, was successfully test fired in October 2008." Vill du läsa mer på engelska om Vega så gå till ESA:s webbplats. _______________________________________________________________________
Andra generationens rymdfarare möts på rymdstationen!
(Av Ariel Borenstein. 2008-10-12.Källor: Ett tiotal olika webplatser.) Sergei Volkovs far var kosmonaut och Richard Garriots far var astronaut. Nu är de själva rymdfarare och på tisdag kommer de att träffas på den internationella rymdstationen. Den ryska farkosten Soyuz sköts upp i söndags från Baikonurbasen i Kazakhstan med tre rymdfarare ombord: kosmonauten Lonchakov och astronauten Fincke (båda kommer att stanna i sex månader på rymdstationen), samt rymdturisten Richard Garriot. Han är världens sjätte rymdturist och har betalat 35 miljoner dollar för att besöka rymdstationen under tio dagar. Men det som gör honom unik är att han är andra generationens astronaut. Hans far heter Owen Garriot och var astronaut på 70- och 80-talet. Men det finns något som gör Richard Garriots rymdresa ännu mer unik! När han anländer till rymdstationen på tisdag välkomnas han bl.a. av Sergei Volkov, vars far heter Alexander Volkov. Denne var kosmonaut och deltog i tre rymdfärder, varav två gick till rymdstationen Mir. Alexander Volkov var testpilot och blev kosmonaut 1978. Hans tre rymdfärder ägde rum 1985, 1988 och 1991. Han lämnade kosmonautkåren 1998. Också sonen Sergei är pilot i flygvapnet och påbörjade sin kosmonautträning 1997. I en intervju berättar Sergei att han växte upp i staden Star City där alla antingen var kosmonauter eller arbetade med rymdfärder. I skolan upplevde han det som normalt att någon klasskamrats pappa var uppe i rymden, det var inget konstigt med det. Richard Garriots far flög med en Apollofarkost 1973 och en rymdfärja 1983. Richard själv var redan som mycket ung en framgångsrik dataspelskonstruktör och lägger nu större delen av sin förmögenhet på att besöka den internationella rymdstationen. Sergei Volkov har vistats på rymdstationen sedan 8 april som medlem av stationens besättning nr 17. Volkov och Garriot kommer att återvända till jorden samtidigt 23 oktober med en Soyuzfarkost. De är verkligen rymdålderns barn.