Första konferensdagen: Politik, teknik och ekonomi i rymden.

---

Måndagen 6 mars 2023: Första konferensdagen.

Sedan starten 2003 har Rymdforum-konferensen, som vartannat år samlar företag,
forskare och myndigheter inom rymdverksamhet vuxit, och hade i år fler deltagare och
fler utländska deltagare än någonsin tidigare.(2023-0312. Av Ariel Borenstein)

Vi är välkomna.

Rymdforum2023 hölls i kulturhuset Aurora i Nya Kiruna. Alldeles bredvid byggnaden finns Kirunas nya stadshus, och också ett alldeles nytt Scandic-hotell.

Vi kom först in i en stor hall med rymdföretagens utställningsmontrar. Under den första dagen på konferensen hölls föredragen i en sal som heter Kaamos. Ordet är samernas benämning på Polarnatten, eller egentligen betyder ordet Mörker, eftersom det ju är mörkt både dag och natt på vintern i norra Norrland.

Moderator var Mia Kleregård.

Vi hälsades välkomna av vicerektorn för Luleås Universitet, Birgitta Bergvall – Kåreborn.

Därefter välkomnades vi också av Mats Taaveniku, som i det engelsk-språkiga programbladet kallas Mayor, dvs borgmästare, i Kiruna. Men den svenska terminologin är: kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.

Ett tredje välkommen fick vi av viceordföranden i föreningen Rymdforum, Ulf Palmnäs.


Ulf Palmnäs.

Första informationsblocket hette ”Space Policy”.

Utbildningsminister Mats Persson har ansvar för rymdområdet och han pratade till oss på en länk.
Sverige är nu värd för EU. Rymd allt viktigare och vid EU-möte i Kiruna kunde vi visa upp hur
bra vi är. Det är viktigt med tillgång till rymden. Det är viktigt med klimathänsyn.

Sverige deltog i november vid mötet för ministrar med ansvar för rymdverksamhet. Sverige har
gått med i ett samarbete om rymd-spaning. Minister Mats Persson avslutade med att önska oss
bra diskussioner under Rymdforum2023.


Utbildningsminister Mats Persson.

Generaldirektör för Rymdstyrelsen: Anna Rathsman

Anna Rathsman har gjort gedigen rymdkarriär, efter sin tid på Swedish Space Corporation
blev hon Generaldirektör för Rymdstyrelsen.

Hon började med att säga att rymdteleskopet James Webb fascinerar alla, och vanlig daglig rymdverksamhet är inte lika sexigt, men viktigt. Folk vet inte hur stor användningen är för
rymdfakta. Anna berättade apropå det om ett samtal hon hade en gång med någon beslutsfattare
som sa att vi behöver inte satelliter nu när vi har Google Maps.

Sedan berättade hon om allt det senaste på gång i Rymd-Sverige. Vi kan nu bygga kompletta
satelliter och snart kan vi också sända upp dem från Esrange. Både rymdföretag och rymdforskare
är framgångsrika.


Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman.

Rymdverksamheten står inför en rejäl expansion. Nya rymdländer, nya affärer.
Hon visade ett diagram med cirklar där olika länders statliga utgifter för rymdverksamhet
framgick. Hela världens statliga utgifter för rymden är 92,4 miljarder dollar. Den absolut
största delen av detta är statlig rymdverksamheter i USA: 54,6 miljarder dollar.

Nummer två vad gäller statliga rymdutgifter är Kina med 10,2 miljarder dollar och sedan 
Japan med 4,2 miljarder. Några till: Frankrike 4 miljarder, Ryssland 3,6 och EU 2,6.
Sveriges statliga rymdutgifter är 130 miljoner dollar ( Ungefär 1,3 miljarder kronor.) 

Arbetsfördelningen mellan EU och ESA: EU är ägare. ESA är den tekniska expertisen.
En expertgrupp har tillsatts i ESA om hur robotar och astronauter kan samordnas för 
utforskning av solsystemet. Det finns intresse för samarbete mellan civil och militär rymd.


Avlägset objekt fotat av Webb-teleskopet.

Vi vill gå vidare: Rymdstyrelsen skulle ha användning för dubbelt så stor personal.
Spännande på gång är att JUICE sänds iväg i april, att satelliter förhoppningsvis ska
sändas upp från Esrange inom 1-2 år, och att en ny rymdlag bör godkännas nästa år.

Anna avslutade med att önska sig fler anställda i rymdbranschen. Vi måste bli fler!

---

ESA, NASA och EU.

Intressanta tal om nuläget och framtiden också av Heriberto Saldivar från ESA, Christyl Johnson
från NASA, Goddard Space Flight Center, Rodrigo da Costa från EU och Christian Hansen som representerade EU-tjänstemän som förbereder rymdfrågor för behandling av EU.

Heriberto Saldivar, Head of the Foresight, Strategy and Coordination Department vid ESA.

ESA består av 22 medlemmar, 4 associerade medlemmar och ett samarbetsland. ESA:s budget är 17 miljarder euro. Stora delar av budgeten är vikt dels allmänt för forskning, dels specifikt för klimatforskning. Budgethöjning sedan 2019 är 16,6 % vilket visar att rymdsektorn är viktig för ESA.

Rymdsektorn ökar kraftigt. Under perioden 2010 - 2020 sändes det upp ca 100 satelliter per år. Man har prognosticerat att detta kommer att öka och på 2020-talet tror man att detta gradvis ökar till 1.700 satelliter per år. Lovande områden är klimatforskning, service på satelliter i omloppsbana (även avlägsnande av rymdskrot), kommunikation och bemannad rymdfart. En ny viktig satsning framöver är raketer som kan återanvändas.



Framtidsplaner.

På ESA drömmer man om, dvs planerar för, att Europa ska komma ikapp de tre största rymdspelarna USA, Kina och Ryssland. Då behövs en kraftigt ökad budget. Den senaste ökningen med 16 % är en bra början.

Heriberto Saldivar berättade sedan om ESA:s planer för i år. 3 april börjar de nya astronauterna på ESA. Av 32.000 sökande valde man ut fem, samt även några ytterligare som börjar sin träning senare, däribland en svensk, Marcus Wandt.

Någon gång under perioden 5 – 30 april sänds sonden JUICE iväg för att utforska Jupiter och fyra av dess månar. Under perioden juli – september ska sonden Euclid sändas iväg för att utforska mörk materia och mörk energi. I augusti kommer den danske ESA-astronauten Andreas Mogensen att färdas upp till den internationella rymdstationen. Andreas Mogensen är Danmarks första astronaut och han har besökt ISS en gång tidigare. Det var 2015 och då stannade han tio dagar på rymdstationen.



ESA:s raketer.

Mycket är på gång med ESA:s raketer. Ariane 5 ska göra sina två sista flygningar och förhoppningsvis flyger Ariane 6 första gången. En mindre raket som heter Vega har haft tekniska problem och man hoppas att den raketen ska flyga igen i år. Samt att en ny version, Vega E, ska börja användas.

ESA experimenterar med en ny raketmotor som heter Promotheus och ska testas på Esrange.
De närmaste åren kommer ESA att medverka i de nya försöken att landa på Månen. Man medverkar i byggandet av rymdstationen Gateway som ska kretsa runt månen.

Fortsättning följer snart på sidan Måndag fortsättning.