Månlandningar - av Ariel Borenstein (2025-04-09)
Nu har en privatfinansierad farkost landat på Månen. Innan man börjar hylla detta som en stor prestation bör man betänka att både Sovjetunionen och USA mjuklandade varsin farkost på Månen redan år 1966. 1969 landsatte USA astronauter på Månen. Sovjetunionen hämtade mångrus till Jorden med obemannade farkoster i början på 70-talet. Astronauten Charles Conrad. Apollo 12 landade nära den obemannade Surveyor 3 som landat på Månen 1967.
Sedan de sex bemannade månlandningarna i Apollo-projektet genomfördes åren 1969-72 har ingen människa besökt Månen, och efter sista sovjetiska landningen 1976 dröjde det ända till 2013 innan en ny farkost mjuklandade. Nu var det Kina som sände farkosten Change 3 till Månen.
I ett intensivt program för utforskning av Månen sände Sovjet och USA iväg mängder av obemannade farkoster åren 1959 till 1976. De första var avsedda att krascha mot månens yta men så småningom lyckades man med mjuklandningar.
De ryska farkosterna kallades Luna. År 1959 nådde för första gången någonsin ett människo-tillverkat föremål till Månen. Luna 2 kraschade. Samma år flög Luna 3 förbi Månen men sände några foton av Månens baksida.
Sedan följde ett antal sovjetiska kraschlandningar, men år 1966 mjuklandade Luna 9.
Också USA började skjuta farkoster mot Månen. Ranger 7 kraschlandade 1964, och Ranger 8 och 9 följande år. Men 1966 lyckades den amerikanska farkosten Surveyor 3 mjuklanda.
Fram till 1969 fortsatte Sovjet och USA att sända farkoster som antingen blev månsatelliter eller mjuklandade.
1969 inledde så USA sina bemannade månlandningar. Man genomförde sex bemannade landningar. Astronauterna var ute på månens yta för att samla markprover och montera upp mätinstrument. Under de senare landningarna medförde man en liten månbil.
Under åren då amerikaner landade på Månen och några år därefter satsade Sovjet på obemannade farkoster som kunde lyfta igen och frakta hem markprover till Jorden.
Under åren 1959 till 1976 sände Sovjet och USA iväg sammanlagt 33 obemannade sonder som antingen flög förbi Månen, kraschade på den eller landade.
Efter 1976 upphörde alla månfärder. Lugnet sänkte sig över månens yta.
På 1990-talet hade rymdkartan ritats om. Sovjetunionen fanns inte längre och dess arvtagare Ryssland hade inte råd eller intresse att utforska månen. USA började sända iväg sonder igen för att bli månsatelliter. Nya rymdnationer hade växt fram. Nu sände Japan, Europa, Indien och Kina iväg sonder som blev månsatelliter. Några av dessa månsatelliter kraschade sedan mot månens yta.
2013 skedde så den första mjuklandningen på Månen sedan 1976: Kina landade Chang e 3 på månen.
Därefter har en explosiv utveckling skett. Kina har landat flera farkoster, bl a lyckades man göra den första landningen någonsin på Månens baksida. Indien har mjuklandat. Många helt eller delvis misslyckade försök har gjorts av Japan, Israel och privata företag.
USA förbereder för nya bemannade månlandningar inom några år, och Kina vill landa taikonauter på månen på 2030-talet.