Rymdstyrelsen höll informationsdag 17 april 2024

---

Flera bra nyheter om svensk rymdverksamhet!

När Rymdstyrelsen höll Rymd-dag, dvs informationsdag, hade man samlat många ledande beslutsfattare och de positiva nyheterna haglade. Vad sägs om detta: Sverige blev alldeles nyligen ny medlem i NASA:s internationella Artemis-program, som syftar till att bygga en bas på Månen. Regeringen arbetar på förslag till en ny lag om svensk rymdverksamhet. På Esrange verkar man nu ha konkreta planer på att börja sända upp satelliter år 2025. Talare på Rymddagen var bl.a. en astronaut, en minister, en brigadgeneral och en rymdöverste.

Anna Rathsman: Rymdverksamhet blir ständigt viktigare.

Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman hälsade oss välkomna och sa inledningsvis att vi måste vårda rymden! Sedan framhöll hon att rymdbranschen var dynamisk, den omsätter 450 miljoner dollar per år numera och beräknas växa snabbt.

De krig som tyvärr rasar nu har visat hur spaning från satelliter kan visa i detalj vad som sker på marken. Det går inte att ljuga om vad som sker. Detsamma gäller för forskning om klimat-problemen.

Varför satsar USA nu på att återuppta utforskningen av månen? En anledning kan vara att det ger prestige att visa att man kan. Ryssland mer eller mindre chansade på att lyckas land en sond på månen för första gången sedan 1976, men man misslyckades.

En nyhet är att Rymdstyrelsen och Försvarsmakten ökar sitt samarbete eftersom det finns synergier.

Ett nytt svenskt projekt är ”Arctic Weather Satellite”. Ett annat är  sonden ”Comet interceptor” som ska placeras vid Lagrange 5 och kunna aktiveras om någon komet närmar sig.

Naturligtvis pratade Anna Rathsman också om den nya svenska astronauten Marcus Wandt. Hans rymdfärd inspirerar ungdomar att studera naturvetenskapliga ämnen.

Mats Persson: Sverige gick med i Artemis och rymdlagen förbereds.

Utbildningsminister Mats Persson var nästa talare och han inledde med nyheten om att Sverige några dagar tidigare undertecknat den sk Artemis Accord.

Artemis-programmet  (leta upp mer fakta) 

Persson ansåg det viktigt att samarbeta med likasinnade länder. 38 länder har anslutit till Artemis. Sverige är nu med i EU, NATO och Artemis.

Han talade en stund om vilka fördelar och nackdelar de nya privata aktörerna inom rymdverksamheten har inneburit. Han sa något om det positiva med den privata sektorns engagemang i klimatproblemen. (Han kunde då sagt något om det negativa inflytande hans egen regering har på klimatarbetet.)

Jag har efterlyst något livstecken från regeringen angående den nya rymdlagen. Nu senast genom ett mail till Utbildningsdepartementet, där svaret blev att lagen bereds inom regeringen och att det inte finns något datum för propositionen.

Nu sa Mats Persson att arbetet med den nya lagen pågår ”intensivt”, men något datum för när propositionen läggs fram i riksdagen fick vi inte.

Mats Persson tackade Rymdstyrelsen för att myndigheten anordnat Rymddagen.

Charlotta Sund: Satelliterna börjar sändas upp 2025.  

Charlotta Sund är ny VD för Svenska Rymdaktiebolaget, eller som det heter sedan länge: Swedish Space Corporation, förkortat SSC.

Charlotta sa att SSC är ett statsägt bolag, men har två mål, ett publikt och ett privat.

SSC har flera olika verksamheter: station på Esrange för kommunikation med polära satelliter, ett nät av markstationer över hela världen, uppskjutning av sondraketer från Esrange, experiment med gigantiskt stora ballonger uppsläppta från Esrange, konsultverksamhet m.m.

Vad gäller markstationer så har man tillgång till många i alla världsdelar. SSC äger hälften, medan hälften har delat ägande med någon partner De nyaste förvärven ligger i USA (Kentucky) och i Lettland.

Man har 700 anställda i 11 länder. En tredjedel av antalet anställda arbetar dock i Sverige. För dem gäller att halva styrkan finns vid kontoret i Solna och hälften vid rymdbasen Esrange.

Esrange är så bra för att man har tillgång till ett stort område utan fast befolkning. Ytan är ungefär dubbelt så stor som nationen Luxemburg.

En intressant nyhet är att Charlotta nu gav ett bestämt besked om när uppsändningen av satelliter kan börja: År 2025. Uppskjutning av små satelliter med små raketer ger möjlighet att snabbt ersätta satelliter som inte fungerar.

Charlotta Sund fick en fråga av publiken om hur relationen är mellan Esrange och samerna i området. Inga människor bor i det område som Esrange har tillgång till, men samer har rätt att vistas där med sina renar. När en raketuppskjutning är aktuell så får samerna en varning  om detta.

Charlotta svarade att det naturligtvis var viktigt för SSC att ha en diskussion med representanter för samerna och ansåg att det borde fungera med en tillvaro tillsammans. I ett stort område är bara verksamhet med rymden och renar tillåten, så det kan inte uppstå konflikter kring t.ex. gruvverksamhet.



Christer  Nilsson: Omvärlden förändras och påverkar rymdverksamheten.

Christer Nilsson från Rymdstyrelsen pratade om rymdverksamhet i ljuset av omvärldsanalys.

Några förändringar som skett i världen sedan 2018/19 och påverkar rymdverksamheten är Rysslands överfall på Ukraina, ökad medvetenhet om klimatkrisen samt allt mer kommersiell rymdverksamhet.

Christer pratade om rymdens roll i landets säkerhetspolitik, att rymdverksamhetens betydelse för samhället fortsätter att öka.

Europa höjer sin ambitionsnivå: Medlemsländerna i EU ökar kraftigt sina statliga investeringar i rymden. ESA har en budget på 8 miljarder euro.

Här är några exempel på statlig rymdbudget från Europa (i miljarder dollar):

EU:s rymdbudget 2,8, Frankrike 3,5, Italien 2,1, Storbritannien 1,4.

Sveriges statliga rymdbudget är 1,5 miljarder dollar.

Andra länder utanför Europa  (miljarder dollar) :Ryssland 3,4, Kina 14,1.

(Miljoner dollar): Bolivia 29 miljoner, Saudiarabien 330 miljoner, Indonesien 92 miljoner.

Så har vi USA som är i en klass för sig: 73,2 miljarder dollar.  

Christer Nilsson berättade att större delen av omsättningen inom rymdbranschen handlar om tjänster. Old och New Space samverkar till att förverkliga ambitionerna i rymdverksamheten.

Ella Carlsson: Försvarsmakten vill satsa på rymden.

Så kunde vi lyssna på en svensk rymdöverste: Ella Carlsson. Hon leder den nya vapengrenen inom Försvaret: Space force. Än så länge omfattar den bara ett fåtal medarbetare.

Ella Carlsson sa bl.a. följande: Sveriges rymdverksamhet hamnar i fokus när omvärlden och säkerhetsbilden förändras. Sverige har kompetens och egen nationell rymdkapacitet. Sverige satsar på Esrange. Sveriges industri och akademi har erfarenhet och kompetens för att etablera ett nationellt satellitprogram. (God dag, yxskaft: Svenska Rymdbolaget hade en utmärkt kapacitet att bygga satelliter och det skänkte svenska staten bort gratis för ett antal år sedan till tyska företaget OHB. Mycket av den kapaciteten finns fortfarande hos svenska dotterbolaget till OHB.)

Rymdstyrelsen har en roll som central expertmyndighet. Det förekommer ett växande samarbete civil – militär verksamhet.

Ella efterlyste ett koordinerat totalförsvar med en svensk rymdlägesbild. 

Det fanns fler talare och dagen avslutades med ett spännande föredrag av Marcus Wandt. Mitt reportage från rymddagen fortsätter här om några dagar.