Välkommen till Arielspace! Arielspace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin. Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se Tyvärr fungerar detta webb-format inte i mobil så använd din dator! ______________________________________________________
Kina i rymden!
Kina har avancerade planer på rymdområdet. Just nu bygger Kina en rymdstation, man har nyligen gjort framgångsrika obemannade landningar både på Månen och Mars, och landet bygger allt större raketer. Ett framtida mål är bemannade landningar på Månen. (Publicerat 2021-08-24) Läs min rapport på sidan Asien - Kina.
AAC Clyde bildar dotterbolag för rymdmarknaden i Afrika. (Pressmeddelande: 2021-08-23) AAC Clyde Space, ett ledande småsatellitbolag, startar AAC Space Africa för att dra nytta av den snabbt växande marknaden för satelliter och rymdbaserade tjänster i Afrika. AAC Space Africa ska designa, bygga och leverera rymdprogram till den afrikanska kontinenten från sin bas i Kapstaden i Sydafrika. Det nya dotterbolaget kommer även att vara gruppens kompetenscentrum för avancerad radiokommunikation.
Nyheter från Storbritannien: Flygmyndighet blir rymdmyndighet, ny rymdlag och avsikt att börja skjuta upp satelliter 2022. Men rymdbaserna är långt ifrån färdigbyggda! (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2021-08-09.) I Storbritannien finns en myndighet som heter Civil Aviation Authority (CAA). Den reglerar allt som rör trafikflyg. Nu har denna myndighet fått i uppdrag att också reglera landets rymdtrafik. Myndigheten ska ta ställning till ansökningar om att sända upp raketer och satelliter från brittisk mark. Den nya rollen för CAA följer av att Storbritannien 29 juli fick en rymdlag: Space Industry Regulations. Samtidigt bildas också Air Accidents Investigation Branch, som är ansvariga för säkerhetsfrågor, bl. a. utredningar efter rymdolyckor. Ny lag och nya direktiv för myndigheter är ett led i Storbritanniens strävan efter att bli först med att sända upp satelliter från europeisk mark, och samtidigt öka sin andel av den internationella rymdmarknaden till 10 %. Man arbetar på att sända upp första satelliten från Storbritannien redan 2022. Tidningen Aviation Week publicerade denna karta över orter där man försöker starta upp rymdbaser. Från norr till söder: Western Isles (orange), Sutherland (mörkblå), Cambeltown (blå), Prestwick (gul), Snowdonia (grön), Newquay (lila) och Manston (röd). Mörkblå pricken i norra Skottland är den utvalda för stor sponsring. Det är en komplicerad procedur att ta ställning till en ansökan om satellituppskjutning, och beräknad handläggningstid hos CAA blir 9 – 18 månader. Man ska ta ställning till teknik, säkerhet, miljökrav osv Den nya rymdlagen reglerar villkor för raketer, satelliter, rymdbaser. Uppskjutning av raketer måste dock godkännas av landets transportminister. CAA uttalar att man inte kommer att lägga sig i varenda detalj inom rymdbranschen, utan syftet är att underlätta för Storbritanniens rymdverksamheten. Space Hub Sutherland är en rymdbas som håller på att byggas vid Skottlands norra kust. Man har erhållit tillstånd att bedriva rymdverksamhet, men saknar miljötillstånd. Kostnad för basen beräknas bli 17,3 miljoner pund. Den operatör som ska sända upp raketer här heter Orbex. Saxa Vord Spaceport (hette tidigare Shetland Space Centre) ska ligga på ön Unst, en av Shetlandsöarna, men väntar på tillstånd att börja bygga. Härifrån ska raketen Pathfinder, byggd av Lockheed Martin och ABL Systems, och delvis finansierad av UK Space Agency, skjutas upp. (I Sverige är det tvärtom: I Sverige har det varit segt att få uppbackning av regeringen och segt att få en ny rymdlag, men däremot har vi sedan länge en fungerande rymdbas. Storbritannien har stark uppbackning av staten och en ny rymdlag, men de har ingen rymdbas, ännu!) Länk till CAA:s webbplats där man kan läsa om den nya rymdmyndigheten.
Artemis accords. NASA förbereder nya månlandningar under 2020-talet. Programmet heter Artemis. NASA söker samarbete med andra länder för att man tillsammans ska genomföra de nya månfärderna. Man vill att detta program ska leda fram till en permanent månbas. NASA har föreslagit regler för samarbete. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2020-06-01 och uppdatering från NASA:s webbplats 2021-07-28) Beslut om Outer Space Treaty togs av FN 1967 och de första länder som skrev under avtalet var USA, Sovjet och Storbritannien. Om många länder och företag ska bedriva verksamhet i rymden mellan Jorden och Månen är det viktigt att alla enas om vilka regler som ska gälla. NASA har därför tagit initiativ till en uppsättning regler som kallas ”Artemis Accords”. Förslaget om Artemis Accords grundar sig på den internationella lagen om användning av rymden, Outer Space Treaty från 1967. Syftet är att skapa en trygg och informationsdelande miljö, som gynnar utforskning, vetenskap och kommersiell verksamhet. Liknande regler gäller redan för den internationella rymdstationen där avtalet har status av internationell lag. Artemis accords skulle omfatta redan gällande avtal om registrering av rymdskepp och räddningsoperation för astronauter i fara, men också nya regler om användning av resurser på månen, Mars och asteroiderna. Andra delar av den nya överenskommelsen skulle reglera publicering av vetenskapliga upptäckter samt skydda farkoster som finns kvar på månens yta. Det senare som ett skydd för historiskt intressanta platser. (Man kan t.ex. tänka sig att landningsplatserna för Apollo-projektet bevaras orörda.) Det viktigaste syftet med Artemis-reglerna är att få alla rymdnationer att värna fredlig utforskning av solsystemet. Ett av målen med NASA:s program Artemis är att det inte ska vara ett snävt urval av personer som landar på månen, som under Apollo-programmet, utan att t.ex. kvinnor och icke-vita ska kunna väljas ut för månlandningar. I juni 2021 har hittills 12 länder anslutit sig till Artemis Accords: Australien, Brasilien, Kanada, Italien, Japan, Luxemburg, Nya Zeeland, Syd-Korea, Ukraina, Förenade Arabemiraten, Storbritannien och USA. (Vad konstigt, Sverige saknas på listan???) Ett citat ur artikeln i Aviation Week & Space Technology: ”Michael Gold, NASA:s acting associate administrator for international and interagency relations, says: NASA has always been very transparent, domestically and internationally – where we are going, what we are doing – and we would like partners on the Artemis program to follow suit and continue to do so. With numerous countries and private-sector players conducting missions and operations in cislunar space, it is critical to establish a common sett of principles to govern the civil exploration and use of outer space!”
Varannan president vill fara till Månen. På måndag är det femtio år sedan en raket lyfte med Apollo 15. Några dagar senare gjordes den fjärde månlandningen. Varför har ingen landat på månen sedan 70-talet? (Källa: Space News från 2019-04-08, med några tillägg från andra senare källor. Publicerat här 2021-07-25) Försök har gjorts i USA de senaste 50 åren att återstarta mån-programmet, men de kommer ständigt av sig. NASA har flera gånger inlett förberedelser för bemannade månfärder, men så läggs programmen ner. George H.W. Bush: Åk till Månen så småningom! 1989 sjösatte president George H.W. Bush ett rymdprogram som fick namnet Space Exploration Inititiative. Han proklamerade att USA skulle sända astronauter till månen ”in the new century”. Bill Clinton: Åk inte till Månen! Hans efterträdare Bill Clinton var inte lika intresserad av månfärder. George W. Bush: Åk till Månen snart! Clinton efterträddes av sonen till George H.W.Bush. Han hette också George Bush! (Kallas George W. Bush). Denne president startade upp ett imponerande program för färder till månen. Enligt Vision for Space Exploration skulle ny raket (Ares) och nytt rymdskepp (Orion) byggas med siktet inställt på en första bemannad månlandning 2020. Därefter skulle projektet fortsätta med att bygga en bas på månen. Barack Obama: Åk inte till Månen, åk till Mars istället! Så efterträds George W. Bush av Barack Obama. Han tillsatte en utredning av månprojektet. Slutsatsen blev att projektet var kraftigt underfinansierat, och kongressen ville inte tillskjuta mer pengar, så månlandningsplanerna skrotades. Man gjorde en ny plan som löd så här: NASA ska låtsas att månen inte existerar utan istället inrikta sig på att sända astronauter till Mars på 2030-talet. NASA ska dessutom delfinansiera privata företag för att de ska bygga rymdskepp som tar över transporter av material och astronauter till den internationella rymdstationen, samt bygga en ny raket (Space Launch System) och fortsätta bygga Orion, för att med dem ta sig till Mars. Det fanns också ett direktiv om en bemannad rymdfärd till en asteroid, men ingen ville ha det och det slopades till slut. Donald Trump: Åk till Månen genast! Och så är vi framme vid president Donald Trump. Han utfärdar ett direktiv som ger NASA i uppdrag att någon gång flyga till Månen. Ingen plan presenteras, ingen budget presenteras. Men på NASA börjar man ägna sig åt månen igen med begränsade budgetramar. Man inleder samarbete med privata företag och rymdorganisationer i andra länder, och planerar för bemannad månlandning 2028.Så gott är allt väl. Men sedan utfärdar Trump och vicepresident Mike Pence en order om att NASA måste landa på månen redan 2024. NASA:s chef lovar att man ska klara av detta, men både tidsmässiga, tekniska och finansiella möjligheter saknas. Joe Biden: Eftersom ni redan börjat bygga raket och rymdskepp så åk då, men sakta ner ! Efter att Joe Biden blev president har det framgått att förberedelserna för månlandning fortsätter, men det blir nog inte av 2024. Exakt årtal är ännu inte fastslaget. Senare i år genomför man månprogrammets nästa etapp: ett obemannat rymdskepp sänds iväg med SLS för att runda månen.
Apollo 15 - den fjärde månlandningen. Denna sommar är det 50 år sedan den fjärde bemannade månlandningen. En nyhet jämfört med Apollo 11, 12 och 14 var att man denna gång medförde en bil. Astronauterna gjorde tre färder med bilen och samlade in 77 kg sten och sand. Nu planerar NASA för nya färder till månen - under detta decennium. (Av Ariel Borenstein. 2021-07-21) 26 juli 2021 lyfte en stor Saturnus-raket från Cape Kennedy med tre astronauter: David Scott, Alfred Worden och James Irwin. De flesta av oss minns namnen på de tre som deltog vid den första månlandningen, men vem minns Scott, Worden och Irwin? Apollo 15 var den nionde bemannade rymdfärden med Apollo-farkosten. De första uppskjutningarna gick ut på att i bana runt jorden testa Apollo-kapseln och månlandaren, samt att testa dockning mellan dem. Apollo 8 rundade månen och återvände till Jorden. Apollo 10 var en generalrepetition där man flög i bana runt månen. Så kom den historiska första bemannade landningen där Neil Armstrong och Buzz Aldrin steg ner på månens yta. Expedition Apollo12 blev en stor succe, där man bland annat promenerade över till en sond som landat tidigare. Men besättningen på Apollo 13 överlevde nätt och jämnt, efter att en explosion skett ombord. De kunde inte landa utan NASA fick ägna all kraft och kunskap åt att få hem dem levande till jorden. En bil på månen! Apollo 14 blev sedan en framgång och så var det dags för Apollo 15. Färden till Månen gick bra och 30 juli tog månlandaren Falcon mark norr om berget Mons Hadley Delta. David Scott och James Irwin fanns ombord. De stannade 3 dagar på månen, varav 18 timmar ute på månytan. Med hjälp av månbilen kunde de ta sig längre bort från farkosten än vid tidigare landningar. De gjorde tre färder och samlade ihop 77 kilo månstenar. De tidigare landningarna hade varit inriktade på att lyckas tekniskt, men nu la man större vikt vid utforskning. Alfred Worden befann sig i Apollo-kapseln och övervakade forskningsinstrument: kamera, spektrometer, altimeter osv Efter att de två återvänt från månytan tände man Apollo-kapselns motor och satte kurs mot jorden. Då hade rymdskeppet kretsat 74 varv runt månen. På hemvägen utförde Worden världens första rymdpromenad i rymden mellan jorden och månen. En aktivitet som förknippas med Apollo 15 är att man utförde Galileos berömda experiment, där han bevisar att det är luftmotståndet som gör att en fjäder faller långsammare än en kanonkula. Worden släppte en hammare och en fjäder och månens gravitation drog ner dessa föremål med samma hastighet. Astronauten Al Worden cirklade runt månen i Apollo-kapseln för 50 år sedan. År 2020 avled han, vid en ålder av 88 år. Under 2020-talet är det dags för nya bemannade månfärder, efter en lång paus! Den närmaste veckan kommer jag att skriva här på Arielspace om planerna på att återigen sända astronauter till Månen.
Richard Branson och Jeff Bezos ska göra rymdflygningar i juli. Är det en rymdkapplöpning mellan miljardärer? (Av Ariel Borenstein, med fakta jag samlat under årens lopp på min webbplats Arielspace. 2021-07-10) Rymdskeppet SpaceShipOne. Tre miljardärer! Richard Branson bildade 1999 företaget Virgin Galactic för att försöka skapa rymdresor som vanliga människor skulle ha råd med. Jeff Bezos bildade 2000 företaget Blue Origin i samma syfte. Eln Musk bildade SpaceX för att...gissa vad. Efter långt utvecklingsarbete och många misslyckanden och omstarter är de båda grundarna nu redo att själva delta i rymdresor som en symbolisk invigning av rymdturismens era. Richard Branson ska flyga 10 juli som passagerare med rymdskeppet SpaceShipTwo, och Jeff Bezos ska flyga 20 juli med rymdskeppet New Shepard. Rymdskeppen ska inte gå upp i omloppsbana utan de stiger upp till gränsen för rymden och går sedan ner för landning. En färd på högst en och en halv timme. Det är förstås en spännande inledning på de kommersiella rymdresor som många länge hoppats på. Men om man vill prata om en rymdkapplöpning mellan miljardärer så ska man finna att de flesta rekord redan är slagna. Vem var först i rymden? Vem var den första miljardären som för egna pengar bekostade en rymdresa? Det var amerikanen Dennis Tito som år 2001 besökta den internationella rymdstationen genom att flyga dit med ett ryskt Soyuz-rymdskepp. Vem var den förste miljardären att bygga ett rymdskepp som flög upp astronauter i rymden? Elon Musk grundade SpaceX år 2002. Efter många lyckade uppskjutningar av satelliter byggde företaget rymdskeppet Dragon. Med detta rymdskepp flög två astronauter 2020 till rymdstationen. Så rekordet för att en miljardär finansierar bemannad rymdflygning slogs rejält av Elon Musk. Eller så kan man hävda att Richard Bransons företag Virgin Galactic tog hem det rekordet. Rymdskeppet SpaceShipOne flög redan 2004 upp till gränsen för rymden med piloten Mike Melville. Rätten till detta rymdskepp köptes senare av Virgin Galactic som vidareutvecklat det. Man har gjort två flygningar upp till gränsen för rymden. Jeff Bezos företag Blue Origin har utvecklat rymdskeppet New Shepard. Man har ännu inte gjort en enda bemannad flygning. Bäst i rymden, bra på jorden. Så vad finns det kvar att tävla om? Tja, vilken miljardär blir först att med ett rymdskepp som de själva finansierat flyga ut i rymden? Jag gissar att Branson blir först, Bezos blir tvåa och Musk trea. Men det finns en annan tävling som är intressantare: vilken av dessa miljardärer behandlar sina anställda bäst? Richard Branson vinner tävlingen med Virgin-gruppen, Elon Musk kommer tvåa med SpaceX och Tesla, och Jeff Bezos får inget pris alls, eftersom de anställda på Amazon i USA har urusla arbetsförhållanden.
De nya månbilarna. NASA kommer att genomföra ett antal månfärder under 2020-talet med raketen Space Launch System (SLS) och rymdskeppet Orion. I år sänds en obemannad farkost att runda månen, men inom några år ska de bemannade färderna börja. Den första bemannade landningen ska ske någon gång mellan 2024 och 2028. Och astronauterna behöver en månbil om de ska kunna undersöka större områden på månytan. Lockheed Martin och General Motors ska samarbeta om en bil, och Toyota ska också bygga en bil för astronauter. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2021-06-27) Astronauterna på Apollo 15, 16 och 17 medförde en sådan här månbil. Lockheed Martin och General Motors. Apollo 15 som landade på månen 1971 var den första expedition som medförde en liten bil. Den var ihopfälld, fastsatt på utsidan av landningsfarkosten, och kunde tas ner och vecklas ut av astronauterna. Denna månbil kunde köra ca 7 km, men de nya som planeras ska ha mycket större räckvidd. NASA har slutit avtal med 14 företag som ska få finansiellt stöd för att utveckla obemannade landare och markfordon för utforskning av månen. Men de farkosterna är små jämfört med de planerade månbilarna. Vid de tre första månlandningarna medförde man inget fordon. Astronauterna gick till fots och befann sig som mest ungefär 800 m från landningsfarkosten. Vid landningarna Apollo 15, 16 och 17 kunde man köra med bil, och sammanlagda körsträckan för dessa tre expeditioner var 90 km. Ingenjörer på Lockheed Martin och General Motors har jobbat med design och affärsmodell men ska nu börja bygga en prototyp. NASA har inte ännu lagt någon beställning på en månbil men på Lockheed och GM är man övertygade om att en månbil är nödvändig. Månbilen kommer att få batterier som laddas med solenergi, vilket gör att de kan köras också under månens natt. Fordonet ska kunna transportera både astronauter och last. Bilen är inte vad som kallas "pressurized", dvs astronauterna måste ha rymddräkt. JAXA och Toyota och Takara Tomy. I Japan planerar JAXA för samarbete med Toyota men också med leksakstillverkaren (!!!) Takara Tomy om att bygga en månbil. I motsats till den amerikanska ska den vara "pressurized", dvs astronauterna ska kunna sitta inne i den utan rymddräkt. Leksakstillverkaren Takara Tomy kommer in i bilden med ett delprojekt som går ut på att sända en liten obemannad robot till månytan 2022. Det japanska företaget Ispace vill sända en landare till månen och den skulle då medföra den här roboten, som har formen av en boll. (Något i stil med den boll-formade roboten i Star Wars-filmerna?) Kommentar: USA, dåvarande Sovjet och på senare tid Kina, har landat obemannade farkoster på Månen. Ganska nyligen försökte Israel och Indien landa, men det misslyckades. Med start 2007 fanns pristävlingen Google Lunar XPrize, där privata företag fick ett antal år på sig att bygga en farkost och landa den på månen. Men finansiella och tekniska problem blev övermäktiga och inget företag lyckades. Nu planerar många privata företag att utföra landningar de närmaste åren. Vi får väl se om de lyckas).
Vilka är uppe i rymden just nu? Jag ska försöka lägga in aktuella uppgifter hela tiden på vilka som är uppe i rymden just nu. Se spalten till höger med namn! (2021-06-20) Den internationella rymdstationen är alltid bemannad, och nu kommer Kina också att ha en rymdstation. Allt fler privata rymdfärder kommer att göras under de kommande åren, så det kan vara kul att veta vilka som far runt i rymden. Jag uppdaterar namnen löpande i spalten till höger på den här sidan, och lite mer utförliga uppgifter om aktuella rymdfarare finns på sidan Uppe i rymden just nu
Militära satelliter i USA 2022 – 2027. USA:s flygvapen Air Force meddelade i augusti 2020 vilka företag som ska sända upp militära satelliter de närmaste fem åren. Det blir United Launch Alliance (ULA) och SpaceX. (2021-06-20) Läs mer på sidan USA, Canada, Mellan-Amerika
Rymdkapplöpning mellan miljardärerna Bezos och Branson. Jeff Bezos planerar att göra första rymdfärden med sitt rymdskepp New Shepard 20 juli. Efter 15 obemannade testflygningar ska han och tre andra rymdturister flyga upp till gränsen till rymden och sedan landa igen. (2021-06-16) Richard Branson planerade för första rymdturistflygningen med sitt rymdskepp Unity i slutet på året, men det ryktas att han nu kanske flyger redan 4 juli för att vinna rymdkapplöpningen mellan miljardärerna. En av platserna på New Shepard auktionerades ut, vinnaren betalade 28 miljoner dollar. Läs mer på Privat rymdverksamhet
Ryskt filmteam och japanska rymdturister till rymdstationen på hösten. 5 oktober i år ska skådespelerskan Yulia Peresild och regissören Klim Shipenko från Ryssland följa med kosmonauten Anton Shkaplerov på rymdskeppet Soyuz MS-19 till den internationella rymdstationen, för att spela in delar av filmen ”Vyzov” (“The Challenge”). De ska tillbringa 12 dagar på stationen. (Källa: Space News och Aviation Week. 2021-06-06) Skådespelerskan Yulia Peresild Peresild, som är känd från rysk TV och film, var en av fyra finalister till rymdfärden. En annan av finalisterna, skådespelerskan Alena Mordovina, tränar som back-up i fall Peresild får förhinder. En tredje finalist, Galina Kairova, som är pilot men bara amatörskådespelerska, har erbjudits av ryska rymdorganisationen att genomgå utbildning till professionell kosmonaut. Rymdturisten Yusaku Maezawa Det var 2009 som en rymdturist senast besökte den internationella rymdstationen. Efter de två ryska besökarna kommer 8 december två japanska besökare. Rymdresebyrån Space Adventures och Rysslands rymdorganisation Roscosmos meddelar att Yusaku Maezawa och Yozo Hirano ska flyga till stationen med kosmonauten Alexander Misurkin på Soyuz MS-20. De stannar 12 dagar på rymdstationen. Yusaku Maezawa som betalar för resan blev miljardär med digitala klädkedjan Zozo.
Europas nya rymdstrategi 2021 - 2027. EU träder mer i förgrunden, ESA får en mer verkställande roll, och principen om ”fair geographical return” kommer att förändras. Europas rymdverksamhet står inför stora förändringar. (2021-06-01) Läs artikeln på sidan "Europa, Ryssland".
Bredband via satellit: OneWeb faller men får ny chans. På 90-talet försökte företagenTeledesic, Iridium och Globalstar skapa stora satellitkonstellationer för bredband, men misslyckades. 2014 försökte företaget OneWeb ta upp idén, och den här gången misslyckades projektet också. (Publicerat 2021-05-21) Men OneWeb har nu fått brittiska regeringen och en satellitoperatör från Indien som nya ägare, och projektet fortsätter. Samtidigt har SpaceX, Telesat, Amazon samt ett återuppstått Iridium också planer på att sända upp stora satellitkonstellationer för bredband. Läs om hur OneWeb först var framgångsrikt med finansiering och teknik, sedan gick i konkurs, varefter Storbritannien och företaget Bharti Global köpt aktiemajoriteten. Bredband via satellit ser ut att slutligen bli verklighet. Länk till artikeln: Internationell rymdverksamhet
Många nya företag i Europa bygger raketer! Länge var det endast Europas största rymdföretag som byggde raketer. De raketer som ESA använder vid basen Kourou i Syd-Amerika heter Ariane och Vega. Men när marknaden för små satelliter växer så växer också marknaden för små raketer. Sju företag i Europa vill bygga nya raketer för uppsändning av satelliter i storlekarna 10 till 1.200 kg. Företagen har kommit olika långt, några raketer finns bara på ritbordet medan andra redan byggs. (Källa: Tidningen Aviation Week & Space Technology)(Publicerat på Arielspace 2021-05-17) Raket som skapas av tyska företaget ISAR. Raketer från fyra länder. I Tyskland finns företagen HyImpulse, Isar Aerospace och Rocket Factory Augsburg (RFA). HyImpulse ska i slutet på året skjuta upp en ”sounding rocket”, dvs en raket som flyger rakt upp och landar igen. Man har framgångsrikt testat sin raketmotor för en större raket. Isar bygger sin raket men har ännu inte testat den. Detta företag hoppas sända upp små och medelstora satelliter, upp till 1.200 kg. RFA är en avknoppning från rymdbolaget OHB och har därför fördelen av att backas upp av ett stort företag. I Storbritannien finns Orbex och Skyrora. Orbex vill bygga en miljövänlig raket. De startade redan 2015 och företagets VD säger att man ligger före konkurrenterna med tester av raketmotor osv. Man uppger sig ha kontrakt med sex blivande kunder. Också Skyrora satsar på en miljövänlig raket. Detta företag satsar speciellt på att förenkla produktionen av raketer. I Spanien finns företaget PLD Space. De testar en ”sounding rocket” medan raketen som ska sända upp satelliter än så länge ligger på ritbordet. Slutligen i denna uppräkning kommer vi till Frankrike. Företaget Venture Orbital Systems satsar på uppskjutning av väldigt små satelliter, främst för forskning. Venture backas upp av företagen som bygger Ariane-raketer. Från vilka rymdbaser? En intressant fråga är: varifrån ska man skjuta upp satelliter? Svenska basen Esrange har slutit avtal med några av dessa företag, t.ex. Isar. De brittiska företagen kan snart skjuta upp från Sutherland Spaceport som håller på att byggas på Skottlands norra kust. Norge planerar för att skjuta upp satelliter från Andöya Space Center. Borde Sverige skynda på med att bygga upp kapaciteten för satellituppskjutningar från Esrange för att hinna före konkurrenter och bli först? Säkert skulle det innebära fördelar, men man kan vidga perspektivet och konstatera att Esrange kommer att fortsätta att vara en framgångsrik rymdbas, och att det är spännande att så många företag i Europa nu bygger raketer. Små och lite större. Här kan ni se vilken viktklass på satelliter dessa företag satsar på, namn på raketen och vilket år man hoppas sända upp första satelliten. Rocket Factory Augsburg 1.200 kg One År 2022. Isar Aerospace 1.000 kg Spectrum År 2022. Hyimpulse 400 kg SL1 År 2023 Skyrora 315 kg Skyrora År 2023 PLD Space 300 kg Miura 5 År 2024 Orbex 150 kg Prime År 2022 Venture Orbital Systems 70 kg Zephyr År 2024
Ovzon AB har godkänts för notering på Nasdaq Stockholm. (2021-04-14) Rymdföretaget Ovzon flyttar från börslistan First North, avsedd för mindre bolag, till Nasdaq Stockholms huvudlista. Första dag för handel på Nasdaq Stockholms huvudlista är planerad till tisdagen den 20 april 2021 och sista dagen för handel på Nasdaq First North Premier Growth Market är beräknad till måndagen den 19 april 2021.
NASA:s budget: Månen och Mars, klimatforskning och utbildning. Vita Huset har inte ännu publicerat administrationens budgetförslag till kongressen för 2022, men däremot en mer allmän förhandsinformation. (2021-04-13) Biden vill öka NASA:s budget till 24,7 miljarder dollar och öka satsningarna på vetenskap, klimatforskning och utbildning. Det är verksamhetsområden som Trumpadministrationen ville avskaffa. Men Arielspace vill tacka Trump för ett rymdbeslut han tog. Vilket det är, och mer om USA:s rymdbudget, kan du läsa på sidan om USA. Det här vill Biden satsa på i rymden!
AAC Clyde Space köper Omnisys! AAC Clyde Space meddelar idag att bolaget ingått ett villkorat avtal om förvärv av det privatägda svenska bolaget Omnisys Instruments, en ledande utvecklare och tillverkare av mätinstrument för avancerade rymdprojekt. (Källa: pressmeddelande från AAC Clyde Space. 2021-03-31) Köpeskillingen uppgår totalt till cirka 75 miljoner SEK varav cirka 25 miljoner SEK erläggs kontant and cirka 50 miljoner SEK erläggs med 17 340 100 nyemitterade teckningsoptioner i AAC Clyde Space. Genomförandet av förvärvet av Omnisys är villkorat av, bland annat, att emissionen av vederlagsteckningsoptionerna godkänns vid en extra bolagsstämma. Förvärvet av Omnisys Göteborgsbaserade Omnisys utvecklar och tillverkar mätinstrument främst för avancerade rymdprojekt. Omnisys har 20 års erfarenhet av att utveckla lönsam högpresterande elektronik-hårdvara, däribland sensorer i världsklass. Omnisys har en omfattande erfarenhet i utvecklig av sensorer för väderdata för att skapa tillförlitliga väderprognoser samt data för klimatforskning. Flertalet intressanta områden inom AAC Clyde Space:s planerade tillväxt inkluderar erbjudanden inom Space Data as a Service. Bland Omnisys kunder finns ESA, Airbus Defense & Space, Rymdstyrelsen, och många kommersiella företag i Europa och USA. Omnisys är känt för komplex problemlösning och innovation. Omnisys har nyligen utvecklat en ny typ av mikrovågssensor som ger väderdata med överlägsen kvalitet och som mött stort intresse från såväl offentliga som privata kunder. Omnisys intäkter för 2020 uppgick till 34,9 miljoner SEK och EBITDA uppgick till 1,9 miljoner SEK. Bolagets orderstock uppgår för närvarande till 133 miljoner SEK, och AAC Clyde Space orderstock uppgick per den 31 december 2020 till 156 miljoner SEK. Tidigare i mars tilldelades Omnisys ett kontrakt på 12,2 miljoner EUR (124 miljoner SEK) för att leverera mikrovågssensorer till ESA-projektet Artic Weather Satellite (AWS). AAC Clyde Space är tilltänkt leverantör av avioniksystem till samma projekt. Detta är ett pilotprojekt för att bana väg till en tänkt nästa fas avseende en konstellation av 16 satelliter. Luis Gomes: "Vi har följt Omnisys i flera år och blivit alltmer imponerande av kvaliteten på de instrument de levererar till avancerade rymdprojekt, bland annat deras sensorer som möjliggör för oss att bygga konstellationer som kan tillhandahålla högkvalitativa data med hög frekvens till en datahungrig marknad. Ett utmärkt exempel är Omnisys mikrovågssensorer som ger oss en ledande position inom rymdbaserade väderdata, ett område som växer starkt eftersom ny teknik möjliggör dramatiskt bättre prognoser" säger Luis Gomes, vd på AAC Clyde Space. Martin Kores: "Vi är mycket glada över att bli en del av AAC Clyde Space-koncernen i detta spännande skede av vår utveckling. Att kombinera vår avancerade sensorteknik med AAC Clyde Space:s ledande kompetens inom design, tillverkning och användning av småsatelliter skapar spännande möjligheter på en snabbt växande och global marknad. Vår erfarenhet av att tillhandahålla sofistikerade sensorer gör det möjligt för koncernen att stegvis öppna upp nya marknadssegment som har behov av data från rymden" säger Martin Kores, Managing Director på Omnisys.
Tidigare senatorn Bill Nelson nominerad som ny chef för NASA.
NASA:s nästa chef heter högst troligt Bill Nelson. Vita Huset har nominerat honom och både demokrater och republikaner har stor respekt för hans mångåriga politiska stöd för USA:s rymdverksamhet. Och detta är en politiker som varit uppe på den internationella rymdstationen! (Källa: Space News. 2021-03-19) Biden-administrationen tillkännagav 19 mars att de nominerar Bill Nelson som chef för NASA. Han har i tre perioder varit Demokraternas senator för Florida. År 2010 var han en av de drivande bakom lagstiftning om USA:s nya rymdinriktning, efter att Obama-administrationen avbröt satsningen på en månbas. Den nya planen omfattade byggandet av en ny raket, Space Launch System, fortsatt konstruktion av rymdskeppet Orion, men också satsningen på privat rymdfart. Det senare har nu givit stor utdelning, när företagen SpaceX och Northrop Grumman (Orbital, men uppköpt av Grumman) flyger transporter till rymdstationen och SpaceX också börjat flyga astronauter till stationen. Senare ska även Boeing börja flyga astronauter. Bill Nelson var en väldigt aktiv förespråkare för rymdverksamhet under sin tid i senaten. Nu behöver hans nominering stödas av en kommitte´ i senaten, ”Senate Commerce Committee”, där han själv var aktiv som senator. Ordföranden för denna kommitte´, Maria Cantwell, är demokrat och stöder nomineringen. Efter behandling där ska hela senaten ta ställning till nomineringen. Nelson stöds också av kommitte´n ”House Science Committee” i representanthuset, samt den undergrupp som heter ”Space Committee”. Några plus för Bill Nelson i rollen som administratör för NASA är att han 1989 flög med en rymdfärja till rymdstationen i egenskap av ”mission specialist” och att han är kompis med Joe Biden. Den avgående administratören Jim Bridenstine prisar Nelson: ”Han har bra kontakter både i kongressen och med internationella rymdpartners.” Bill Nelson var tidigare tveksam till att låta NASA satsa på kontrakt med privata aktörer när det gäller rymdstationens framtid, men uppges ha ändrat åsikt och nu ha en bra relation till rymdbranschen.
Kompletterande nyhet (se här nedanför!) om Arctic Weather Satellite: AAC Clyde Space tilltänkt av OHB Sweden som leverantör av avioniksystem till ESAs "Artic Weather Satellite". (Pressmeddelande 2021-03-16) AAC Clyde Space har erhållit ett kontrakt värt 68 kEUR (ca 690 kSEK) av OHB Sweden. Kontraktet syftar till att granska AAC Clyde Spaces tilltänkta avioniksystem för ESAs Arctic Weather Satellite. Blir denna första fas framgångsrik, förväntas en andra fas värd ca 950 kEUR (ca. 9,7 MSEK) följa i mitten av 2021. Länk till sidan AAC Clyde Space Pressmeddelanden
OHB bygger minisatellit som ska ge bättre väderprognoser! Den europeiska vädersatelliten, Arctic Weather Satellite, AWS, börjar nu byggas i Sverige. Syftet är att förbättra och öka satellitobservationerna över Arktis och höga breddgrader. (Publicerat 2021-03-16) AWS byggs av OHB Sweden och kommer att väga ca 120 kg med en storlek ungefär som en diskmaskin. Satelliten kommer att flyga 600 km över marken i en solsynkron bana över polerna. Den kommer att ha endast ett instrument ombord, och detta byggs av ytterligare ett svenskt företag, Omnisys Instruments AB. AWS-instrumentet kommer att skanna av jorden och atmosfären i ett svep på upp emot ca 1 800 km och mäta mikrovågsstrålning i 19 olika frekvensband. LÄS MER OM VÄDERSATELLITEN HÄR
The Final Frontier - förr och nu.
Under det här århundradet kommer högst troligt människor att resa till Månen och planeten Mars. När europeerna i slutet på 1400-talet började färdas ut över okända hav så var förutsättningarna delvis samma som nu, men delvis väldigt annorlunda. (Av Ariel Borenstein. 2021-03-01) Jag äger ett häfte från Göteborgs stadsmuseum (från år 2000) som berättar om Sveriges Ostindiska Kompani. 1732 seglade det första svenska skeppet iväg mot Kina för att idka handel. I början var handeln väldigt vinstgivande men ökad konkurrens och globala politiska förändringar gjorde till slut resorna olönsamma och kompaniet upplöstes 1813. Segelfärd till Indien över vidsträckta oceaner - är det en sjöjungfru eller en val som viftar med fenan? Syftet med de olika upptäcksresorna som Portugal och Spanien inledde på 1400-talet, och som fortsattes av Nederländerna och England, var att bedriva handel, samla kunskap och sprida kristendomen. Syftet med färder till Månen och Mars är i första hand att bedriva forskning, men många hoppas att det också ska bli ekonomiskt lönsamt genom t.ex. utvinning av mineraler, "turistresor" och inrättandet av rymdkolonier. Forskning. I dagarna landade USA:s farkost Perseverance på Mars. Andra robotfarkoster har redan åkt runt på Mars yta i åratal, eller kretsat kring planeten. Man analyserar den tunna atmosfären, man fotograferar ytan, tar prov på jord och stenar. På fartygen som seglade till Kina medföljde ibland vetenskapsmän för att studera djur, växter och geografi. De var ofta anställda på resan som präster eller fältskärer! Linne´s lärjungar Christoffer Ternström och Pehr Osbeck återvände till Sverige med många insamlade växter. Det är farligt! Något som bemannade resor till Mars och seglats med Ostindiska Kompaniets fartyg har gemensamt är den långa restiden. En färd till Mars tar ca nio månader, sedan följer ett antal månader på planeten, och sedan en lång hemfärd. Totalt tre år. En segelfärd till Kina med handel i staden Kanton och sedan hemfärd tog två år. På Mars finns inga städer eller några djur eller växter att studera - bara sten och sand. Bilden har jag inte tagit på Mars utan i Tunisiens ödemark. Sjömännen kunde bara sällan gå iland under en färd som varade minst sex månader. Ostindiska Kompaniets hemmahamn var Göteborg. Man seglade först till Cadiz, en stad i Spanien, vid Atlantkusten nära Gibraltar. Där bytte man svenskt järn och andra varor mot silvermynt. Sedan seglade man ner i Atlanten, rundade Goda Hoppsudden och korsade Indiska Oceanen. Dödliga faror på havet och i rymden. I mitt häfte berättar man att färd genom sundet mellan Java och Sumatra (nuvarande Indonesien) var farligt. Under de långa färderna dog ofta ett antal sjömän. Någon ramlade överbord, någon dog av sjukdom. Besättningen led först av skörbjugg pga brist på frukt och grönsaker, sedan när man kunde få frukt på Java fick man kraftiga magsmärtor. Våld var också en fara: både lokalbefolkning och konkurrerande kompanier kunde försöka döda svenskarna. Speciellt fruktade var holländarna, med flera massakrer på sitt samvete. Astronauterna kommer att möta helt annorlunda faror. Strålning och kollision med rymdstenar kan döda dem. Ständig tyngdlöshet under färden till Mars och under hemfärden försvagar benstruktur och muskler, och kan ge varaktiga skador på synen. Vi vet inte hur lång vistelse i låg gravitation på Mars eller Månen påverkar kroppen. Sjömännen hade i alla fall viss möjliget att fly iland om skeppet blev kraftigt skadat t.ex. i en storm, men astronauterna är bortom all räddning om något går helt fel. Kommer de att hata varandra? Hur kommer det att fungera med relationerna i besättningen under långa färder? När stressen och isoleringen blir stor kan relationerna urarta till irritation, gräl och slagsmål. Besättningen på fartygen bestod av endast män, även om de ibland försökte smuggla med prostituerade som fripassagerare. På färder till Mars kommer besättningen högst troligt bestå av både män och kvinnor, säkert också av olika nationaliteter. Kommer det då att uppstå gräl och t.o.m. mord på grund av svartsjukedraman och fördomar? Bevara solsystemet! Europeernas upptäcksresor ledde så småningom till att människor i andra världdelar mördades eller gjordes till slavar, man stal rikedomar och skövlade natur. Djur och växter utrotades och man inrättade stora plantager. Så kommer det inte att bli när människan utforskar solsystemet, helt enkelt för att det varken finns människor, djur eller växter på Månen eller Mars. Men vi behöver lagar och regler ändå för att skydda solsystemet från rovdrift. Ostindiska Kompaniets skepp förde hem te, porslin, fina tyger och kryddor till Sverige. Från solsystemet kan vi hemföra mineraler och kunskaper. Sjömännen hade ett hårt och lågavlönat arbete. Astronauterna däremot är vår tids mest beundrade personer! Kommer rymdfararna som färdas ut i solsystemet att bli lika rika som Sahlgren och Chalmers? Ja kanske, om de får provision på allt guld, järn och annat de tar med sig hem från asteroiderna. Ska vi ha gruvdrift på Månen, Mars och asteroiderna eller ska vi ge fan i att förstöra i rymden också, likväl som på Jorden? (På bilden stort block med s.k. stenros, i en saltöken i Tunisien. Ingen praktisk användning, vad jag vet, men vackert!)
50 år sedan Apollo 14 landade på månen. Det är fantastiskt: Åren 1969 till 1972 landade sex amerikanska farkoster på Månen, och tolv människor steg ut på månytan. I år är det 50 år sedan Apollo 14 flög till Månen. (Källor: "Sky at night", en tidning från BBC om månlandningarna, NASA:s webbplats, Wikipedia)(2021-01-28) Världens första bemannade månlandning med Apollo 11 uppmärksammades ju världen över 2019 med ett stort 50-årsjubileum. Apollo 12 uppmärksammades betydligt mindre, medan den misslyckade Apollo 13-färden är berömd för att astronauterna mot alla odds lyckades ta sig tillbaka till Jorden efter en explosion ombord. Efter en paus på nio månader sändes så Apollo 14 iväg. 31 januari 1971 lyfte en Saturnus-raket. Ombord på Apollo 14 fanns veteranen Alan Shepard, samt nybörjarna Stuart Roosa och Edward Mitchell.
Från vänster till höger: Stuart Roosa, Alan Shepard, Edgar Mitchell. Läs på sidan När reser vi till Månen?
Årskrönika: Sverige i rymden. Tidigare har Arielspace publicerat en årskrönika om den internationella rymdverksamheten 2020. Här är ett axplock av svenska rymdhändelser. (Källor är Rymdstyrelsen, Swedish Space Corporation, IRF, Regeringen, Space News)(Publicerat 2020-12-30) Januari: Rymdstyrelsen beslutade att bevilja forskningsanslag till flertalet forskare och olika forskningsprojekt vid Institutet för rymdfysik, IRF. Det totala forskningsanslaget är på 32 miljoner kronor. Februari: Solar Orbiter sänds mot solen, med svenskt bidrag. Frågan som man hoppas att Solar Orbiter ska kunna svara på är: Hur skapar och styr solen den ständigt föränderliga rymdmiljön i vårt solsystem? Idag vet vi att solen skapar något som kallas för heliosfären. Den är som en gigantisk bubbla av laddade partiklar och magnetfält som solen ”kastar” ifrån sig. Heliosfären sträcker sig så långt som dubbla avståndet till Pluto och omsluter varje planet i vårt solsystem. Men att förstå solvindens ursprung och källan till variationer i solvinden är fortfarande ett av många mysterier och därmed en av de viktigaste uppgifterna för Solar Orbiter. Farkosten kommer därför resa innanför Merkurius bana och nå ett avstånd på cirka 42 miljoner kilometer från solen. Där kommer Solar Orbiter att mäta magnetfält, vågor, energetiska partiklar och plasma som kommer från solen och studera dem på nära håll. För att kunna göra detta har Solar Orbiter utrustats med ytterst avancerad teknik och tio forskningsinstrument. Sex av dem ska titta på solen och fyra mäter den lokala solvindsplasman. Flera av delarna har man utvecklat och byggt här i Sverige. På Institutet för rymdfysik i Uppsala har man bidragit med elektroniken till ett av de fyra instrumenten, kallat RPW (Radio Plasma Wave), som ska mäta plasmavågor i solvinden. Det svenska rymdföretaget OHB Sweden har designat, byggt och installerat Solar Orbiters framdrivningssystem, det vill säga raketmotorsystemet på farkosten. Solar Orbiter kommer att göra nio gravitationsslungor under sin över tio år långa färd till solen – åtta runt Venus och en runt jorden. Solar Orbiters framdrivningssystem består av två bränsletankar, 18 raketmotorer och ett komplett system för temperaturkontroll. Ytterligare ett svenskt bidrag kommer från Ruag Space i Göteborg. De har bland annat försett Solar Orbiter med värmeisolering och skelett, eller struktur som det heter på rymdspråk. Värmeisoleringen för Solar Orbiter är extremt viktig då farkosten kommer att utsättas för extrem hetta när den börjar närma sig solen och nå temperaturer upp mot 520 °C. Februari: Svenska raketprojektet Spider-2. Spider-2 skickades upp med en enstegs-raket, motorn brann i cirka en minut och därefter flög raketen tyngdlöst och nådde en höjd på ungefär 120 kilometer innan den föll tillbaka ner mot jorden. På vägen upp släpptes tolv friflygande mätenheter ut åt olika håll. Åtta stycken mätte elektriska och magnetiska fält samt parametrar av joniserade delen av atmosfären (plasmat). De övriga fyra, så kallande fallande sfärerna, användes för att få fram tätheten och temperaturen hos den neutrala gasen i atmosfären. Utöver dessa friflygare enheter fanns även ett antal instrument i främre delen av raketen, som mätte plasmaparametrar och norrskenets UV-ljus. Med Spider-2s experimentet vill man undersöka fysikaliska processer i den delen av jonosfären som varken kan nås av satelliter - då de brinner upp på så låg höjd - eller av ballonger, som kan inte stiga så högt upp. På det sättet är området kring 100 kilometers höjd bara tillgänglig för mätningar på plats med hjälp av raketer. Man har studerat jordens omgivning i några årtionden nu men området kring 100 kilometers höjd är ett av de minst utforskade. Mars: RUAG Space är en ledande leverantör av rymdprodukter. Företaget har nu ingått ett långsiktigt avtal med GK Launch Services för att leverera adaptrar och separationssystem till Soyuz 2-raketerna. Produkterna kommer att produceras på RUAG Space i Linköping. April: En särskild utredare ska göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen. Syftet med översynen är att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som står i samklang med internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov och som skapar förutsägbarhet och goda förutsättningar för företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet. April: En enklare version av Jupiter-sensorn Jovian plasma Dynamics and Composition Analyzer (JDC) lämnade IRF i Kiruna för mekaniska tester i Stockholm. Den enklare modellen kallas för Structural and Thermal Model (STM) och är både mekaniskt och termiskt representativ för att platsa som flygmodell ombord på JUICE (Jupiter ICy moons Explorer). Dess effektförbrukning och värmeutveckling är detsamma som hos flygmodellen. Augusti: Unibap utvecklar SpaceCloud Services (USS) med stöd från ESA och Swedish Space Corporation. Ett planerat samarbete ska skapa system för satelliter och satellitkonstellationer där databearbetning sker i molnet. Augusti: Satellitoperatören Orbcomm, satellitbyggaren AAC Clyde Space och Saab arbetar på en cubesat för kommunikation med fartyg. Studien ska leda till en satellitkonstellation. Trafikverket betalar 12,2 miljoner till AAC Clyde för satelliten, som ska byggas i Uppsala. September: Jan-Erik Wahlund och andra forskare överlämnar ett unikt mätinstrument tillverkat av IRF till Tekniska Museet i Stockholm. En exakt kopia färdades med Cassini till Saturnus. September: En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen. Särskild utredare blir Göran Lundahl som är lagman vid Lunds tingsrätt. – Företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet behöver goda förutsättningar att utföra och utveckla svensk rymdverksamhet. Göran Lundahl är mycket lämpad att se över rymdlagstiftningen och jag är glad att utnämningen nu kan ske, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning, forskning och rymd. Utredaren ska bland annat se över vilka krav som ska gälla för att få tillstånd till rymdverksamhet. I uppdraget ingår även att undersöka om det behövs bestämmelser om skydd för rymdmiljön och förebyggande av uppkomsten av rymdskrot. Vid översynen ska också tas hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen, samt folkrättsliga förpliktelser. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 17 september 2021. September: Den helt nya V2.1-motorn som ska ta Ariane 6 till rymden har acceptanstestats . Bärraketen är den senaste generationen i det långvariga Arianeprogrammet och precis som till dess föregångare har GKN Aerospace bidragit med nyckelkomponenter. I september hölls den årliga vetenskapsfestivalen Astronomins dag och natt. Festivalen bjöd på en heldagssändning på nätet, fysiska evenemang i hela landet. Oktober: (Källa: SVT) Regeringen satsar de pengar som behövs för att kunna börja skjuta upp satelliter från rymdbasen Kiruna. Regeringen skjuter till 90 miljoner över tre år för kunna börja skjuta upp satelliter, säger Matilda Ernkrans (S), rymdminister. I dag skjuter Esrange upp raketer som når tyngdlöst tillstånd för att sedan ramla ned på marken igen. Med den nya satsningen krävs raketer som är minst tre gånger så stora som Maxus-raketerna, som är de största vid Esrange idag, samt en ny ramp som de kan skjutas upp från. Det är till detta man ska använda pengarna som nu utlovas av Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och ansvarig för rymdfrågor. – Regeringen skjuter till 90 miljoner över tre år för kunna börja skjuta upp satelliter. Pengarna kommer redan i år för att kunna starta projektet, säger Matilda Ernkrans. Oktober: Företaget RUAG Space med säte i Göteborg och Linköping har levererat hjärnan, eller omborddatorerna, till den nya europeiska satelliten Sentinel-6. Satelliten är en del av EU-projektet Copernicus som ska ge värdefulla data om väder och klimatförändringar på jorden. November: NASA arbetar sedan flera år tillbaka på en ny typ av rymdfarkost som delvis ska ersätta de tidigare rymdfärjorna. Orion Multi-Purpose Crew Vehicle (MPCV), som är farkostens fullständiga namn, ska bli nästa generations rymdfarkost och kunna ta astronauter till nya spännande platser i vårt solsystem. År 2024 planerar NASA att använda den vid nästa bemannade resa till månen, som en del av det stora Artemis-programmet. På längre sikt har programmet målet att kunna skicka astronauter till Mars. Det svenska rymdteknikbolaget OHB Sweden har byggt testmodellen som nu formellt har överlämnats till NASA. Trots att själva testmodellen inte ska skickas ut i rymden har den en viktig roll i utvecklingen av Orion: att se till så att allt fungerar som planerat. Modellen används framförallt för att testa alla motorer och bränslesystem innan Orion tas i bruk. December: Årets Nobelpris i fysik tilldelas tre forskare för upptäckten av svarta hål som har gett oss en viktig förståelse för universum. Priset delas mellan Roger Penrose teoretiska upptäckt där han år 1965 lyckades med att teoretiskt beskriva ett svart hål som en konsekvens av den allmänna relativitetsteorin. Den andra halvan av priset tilldelas Reinhard Genzel och Andrea Ghez som genom experiment och observationer med teleskop i Chile och Hawaii hittat ett supermassivt objekt i Vintergatans centrum. Deras upptäckt bygger på den teoretiska grund som Roger Penrose definierat och det massiva objektet tros vara ett svart hål.(Text från Rymdstyrelsens webbplats). December: Rymdstyrelsen beslutade att bevilja forskningsanslag till flertalet forskare och olika forskningsprojekt vid Institutet för rymdfysik, IRF. Det totala forskningsanslaget är på 20 miljoner kronor.
Rymdlag utreds av Göran Lundahl. Klar 17 september 2021. (Källa: Regeringen. Direktiv 15 april och 17 september 2020)(Publicerat 201229) Under detta svåra corona-år är det mycket som gått under nyhetsradarn. En stor svenska rymdhändelse är att regeringen i april tillsatte en utredning för en ny rymdlag. Den gamla "Lag (1982:963) om rymdverksamhet" är hopplöst föråldrad. En särskild utredare ska göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen. Syftet med översynen är att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som står i samklang med internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov och som skapar förutsägbarhet och goda förutsättningar för företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet. Särskild utredare blir Göran Lundahl som är lagman vid Lunds tingsrätt. – Företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet behöver goda förutsättningar att utföra och utveckla svensk rymdverksamhet. Göran Lundahl är mycket lämpad att se över rymdlagstiftningen och jag är glad att utnämningen nu kan ske, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning, forskning och rymd. Rymdminister Matilda Ernkrans Utredaren ska bland annat se över vilka krav som ska gälla för att få tillstånd till rymdverksamhet. I uppdraget ingår även att undersöka om det behövs bestämmelser om skydd för rymdmiljön och förebyggande av uppkomsten av rymdskrot. Vid översynen ska också tas hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen, samt folkrättsliga förpliktelser. Uppdraget ska redovisas senast den 17 september 2021. Länk till nuvarande rymdlag.
Nyårskrönika: Internationell rymdverksamhet. Vid den här tiden på året är det dags för årskrönikor. Här kan du läsa ett axplock av de internationella rymdhändelserna under 2020. Senare publicerar jag en krönika om det svenska rymdåret. Nedanstående text har jag också publicerat på webbplatsen för Svenska Rymdsällskapet. Endast här på Arielspace kommer jag dock att under januari lite grundligare skriva om de rymdhändelser som jag tyckte var viktigast under 2020. (Publicerat 2020-12-28. Källa: Space News) Astronauterna Bob Behnken and Doug Hurley Astronauterna: I juni flög två astronauter med rymdskeppet Dragon till den internationella rymdstationen. Det var företaget SpaceX som sände upp dem med raketen Falcon. Det var den första rymdfärden utförd av ett privat företag, det var också den första bemannade amerikanska rymdfärden sedan rymdfärjan slutade flyga. Astronauterna har flygit för NASA tidigare. De heter Bob Behnken and Doug Hurley. Kina har valt ut 18 nya astronauter. De ska delta i konstruerandet av Kinas nya rymdstation. Den nya astronautgruppen består av piloter, rymdingenjörer och ”pay-load specialists”. Kina ska börja sända upp modulerna till rymdstationen under 2021. Rymdstationen beräknas var aktiv i tio år. I november gjorde SpaceX sin andra lyckade färd i år med rymdskeppet Dragon som förde fyra astronauter till den internationella rymdstationen. Rymdsonderna: I februari sköts farkosten Solar Orbiter upp med en Atlas-raket. Det är ett europeiskt projekt för att studera solen, men USA medverkar. Sommaren 2020 sände tre länder varsin sond mot planeten Mars: Kina, USA och Förenade Arabemiraten. I augusti tillkännagavs att SpaceX ska skjuta upp en farkost till Månen 2022 för företaget Masten Space Systems. Farkosten ska landa på Månen på uppdrag av NASA. Astronomi: Satelliten som ska innehålla rymd-teleskopet James Webb blir igen försenat. Åratal av förseningar gör att den nu överskridit budget med flera miljarder dollar. Uppskjutningsdatum skulle nu ha varit i mars 2021, men flyttas fram igen. Årets nobelpris i fysik gavs för forskning på svarta hål. Rymdföretagen: Företaget Oneweb som planerade att sända upp en stor konstellation satelliter för bredband, höll på att gå i konkurs våren 2020. I juli 2020 köptes bolaget av Storbritanniens regering och ett indiskt företag, nätoperatören Bharti Global. Oneweb kommer på så sätt att ingå i Storbritanniens ökade satsning på rymdverksamhet. Företaget har 74 satelliter i låg bana hittills. Finska företaget Iceye har en antal radarsatelliter och i september tog man in 87 miljoner dollar i en investeringsrunda. Iceye planerar att sända upp ytterligare 8 små satelliter tom 2021. Man vill bygga en fabrik i USA. Raketerna: Den europeiska raketen Vega hade pausats efter problem, men i september gjordes en lyckad uppskjutning när 53 small-sats placerades i bana. Det nya tyska raketbyggnadsföretaget Rocket Factory Augsburg har avtalat med norska Andöya Spaceport om att göra första uppskjutningen med sin raket där år 2022. På Andöya har man i år börjat bygga en ny raketbas för uppskjutning av satelliter. (= konkurent till Esrange). I november framgick det att många nya raketer och satelliter fungerat dåligt den senaste tiden vilket lett till stora utbetalningar för rymdförsäkringsbolagen. 2020 blir ett förlustår för dem. Månen: USA vill flyga till Månen 2024. Under 2020 har detta debatterats livligt i USA:s kongress. Ska projektet få de budgetmedel som krävs? Är det ens möjligt att göra en bemannad landning redan 2024, finns tekniska möjligheter, räcker tiden till för att bygga allt, finns finansiering? Under året har NASA valt ut vilka astronauter som ska ingå i Artemis, dvs som kan få flyga till Månen. Svensk-ättlingen Jessica Meir ingår i gruppen. I oktober skrev sju länder under ett avtal om att ansluta sig till USA:s projekt Artemis för utforskning av Månen. Avtalet syftar bl.a. till att undvika konflikter och vara transparenta. Undertecknare förutom USA var Australien, Kanada, Japan, Luxembourg, Italy, United Arab Emirates och Storbritannien. ESA har skrivit avtal med ett antal företag om deltagande i utforskningen av Månen och Mars. Det gäller allt från byggandet av rymdstationen Gateway som ska gå i bana runt månen, till hämtandet av markprov från Mars. Chefen för Rysslands rymdorganisation Roscosmos sa i oktober att månlandningsprogrammet med bl.a. rymdstationen Gateway är ”för USA-centrerad” och antydde att Ryssland ångrat sig vad gäller att samarbeta. I Kina arbetar man fram en femårsplan för landets ekonomi för åren 2021 – 2025 där det troligtvis ingår planer på påbörja ett månlandningsprojekt. Man behöver då bygga en ny kraftig raket och en månlandare. Planer finns redan på att sända obemannade farkosterna Chang e 6, 7 och 8 till Månen för att skapa en International Lunar Research Station (ILRS). Detta som förberedelse för en bemannad månlandning. Taikonauter på Månen på 30-talet? Rymdskrotet: I december har ESA skrivit ett kontrakt värt 86 miljoner euro med sweiziska företaget Clear-space-1 om världens första uppdrag för att plocka bort rymdskrot. Tidigare har olika tester gjorts men ingen verklig ”debris- removal.”
Space Adventures – turistbyrån som säljer rymdresor!
Företaget Space Adventures har förmedlat rymdresor för 7 personer hittills, mellan åren 2001 och 2009. Rymdturisterna har transporterats upp till den internationella rymdstationen av Rysslands rymdorganisation Roscosmos, med rymdskeppet Soyuz. Sedan 2009 har det inte funnits möjlighet för privatpersoner (läs: miljardärer) att köpa rymdresor hos Space Adventures, men nu erbjuder man nya resor, med Roscosmos och SpaceX. Om du är rik kan du köpa en vistelse på rymdstationen, en rymdpromenad eller exklusivast av allt: En färd runt Månen! Läs mer på sidan Privat rymdverksamhet
Utforskning av solsystemet tio år framåt. Det finns en växande privat rymdsektor och revolutionerande ny teknik, men statlig rymdverksamhet, i synnerhet i USA, kommer ändå att dominera närmaste framtiden. (Källa: Space News refererar en rapport från rymdanalysföretaget Euroconsult. Artikel från 2020-06-15. Publicerad här 2020-12-04) I femtio år har rymdverksamhet inneburit stor ökning av vår kunskap om universum, samtidigt som den lett till framsteg på Jorden. Det vi fått reda på med hjälp av teleskop och satelliter har revolutionerat vår syn på hur universum uppstått, utvecklats och fungerar idag. Vi har också fått helt ny bild av vad som finns i vårt eget solsystem. Satelliter är viktiga för många regeringar världen över: militära satelliter, väderlekssatelliter, GPS, studier av Jordens naturtillgångar, klimat, naturkatastrofer. Utforskning av solsystemet. Allt fler stater satsar på utforskning av solsystemet. Kostnader för sådana aktiviteter har ökat med 5 % varje år de senaste fem åren. Under 2019 uppgick de globala statliga investeringarna i s.k. ”space exploration” till 20 miljarder dollar. Investeringarna har gjorts av 31 länder, men 71 % av beloppet står USA för. Större delen av beloppet går till utforskning av Månen och Mars. Flera länder vill sända farkoster till månen både för forskning och som förberedelse för färder till Mars. De stora rymdorganisationerna vill att den internationella rymdstationen ska finnas kvar för att möjliggöra forskning där. Stationens existens är säkrad till 2024 och röster höjs nu för att förlänga livstiden ända till 2030. Det finns prognoser på att den globala satsningen på expansion i solsystemet kommer att öka från 20 miljarder dollar per år till 30 miljoner fram till 2029. Utgifterna fördelar sig så här: Raketer 47 %, rymdfarkoster 20 %, astronomi 13 %, utforskning av månen 8 %, utforskning av Mars 6 %, annat 6 %.
Rymden med Joe Biden. NASA:s chef Bridenstin byts ut, det blir ökad satsning på klimatsatelliter och månlandningarna flyttas fram med några år. Det blir några av följderna av att Biden blir USA:s nya president. (Källa: Tidningen Space News. 16 november.) Joe Biden har inte gjort så många uttalanden om sin syn på USA:s rymdverksamhet. Men det demokratiska partiet har en programförklaring om teknik, miljö, rymdstationen och bemannade rymdfärder. Trump har försökt skära ner anslagen till satelliter som studerar miljö och klimat, och bedömare i rymdbranschen anser det vara helt säkert att Biden istället vill öka anslagen till klimatforskning. Trump beordrade NASA att sända astronauter till Månen 2024. Högst troligt blir detta nu senarelagt. Kanske återgår man till en tidigare plan med första månlandningen 2028. För övrigt var ju projektet kraftigt underfinansierat eftersom det fanns stort motstånd i kongressen. En tidigare administratör på NASA, Lori Garver, säger att det hade varit omöjligt att åstadkomma en månlandning redan 2024 även om Trump fortsatt som president, planen för det är helt orealistisk. Ytterligare ett annat av Trumps rymdide´er, bildandet av en militär Space Force, kommer nog däremot att finnas kvar. Space Force har redan bildats och där tror bedömare inte att man river upp något. När NASA:s chef Bridenstin skulle tillsättas för fyra år sedan röstades han in mot Demokraternas vilja, men under årens lopp har han blivit allt populärare i båda partierna, och skulle eventuellt sitta kvar som chef under Biden. Men han vill avgå. Innan han blev chef för NASA satt han för Republikanerna i kongressen, och tror inte att han skulle kunna samarbeta med den nya administrationen.
Astronauterna och valet i USA.
3 november väljer amerikanerna president för fyra år framåt. Här är mina synpunkter på hur valet påverkar NASA:s månplaner. Och så hyllar jag astronauten Mark Kelly som ställer upp för demokraterna i Arizona vid valet till senaten. (Av Ariel Borenstein. 2020-11-01) Min åsikt är att president Donald Trump är en s.k. "conartist", dvs en lögnare och bedragare. Hans vanskötsel av USA:s presidentämbete är den största orsaken bakom de ohyggligt höga dödstalen i coronaepidemin i USA och han har orsakat enorm skada för hela världen t.ex. genom sitt förnekande av klimatkrisen. Så långt är allt självklart och alla kloka människor kan bara hoppas att Joe Biden vinner valet. Men hur ligger NASA och månen till i allt detta? År 2004 lanserade president Bush en plan för att sända astronauter till månen 2020 och börja bygga en bas där. Så småningom skulle USA också sända människor till Mars. Men kongressen visade sig ovillig att förse projektet med tillräcklig finansiering vilket gjorde att den följande presidenten, Obama, lade ner projektet. Ny plan: President Obama beordrade NASA att flyga till en asteroid och sedan flyga till Mars på 30-talet. Inga färder till Månen. Ganska nyligen la man ner flygningen till en asteroid, men Mars-planerna ligger fast. Nu är vi framme vid år 2017. Presidenten Trump undertecknar "ett dekret" om att NASA ska sända astronauter till Månen. Här finns både något positivt och något negativt. Det positiva är att NASA får tillstånd att igen satsa på månfärder. NASA upprättade en realistisk plan som gick ut på att landa astronauter på månen år 2028 genom samarbete mellan NASA, privata företag och andra rymdnationer. Bl.a. skulle en internationell rymdstation finnas i bana runt månen före 2028. Det negativa var att Trumps "dekret" fullständigt saknade en plan för finansiering eller stöd i kongressen. Men det fanns kanske tid att få allt på plats fram till 2028. Men så kommer Trump och hans vicepresident Pence med en ny order till NASA: Ni måste landa astronauter på Månen redan 2024. Detta förstör helt NASA:s tidigare realistiska planer. Anledningen till årtalet 2024 är förstås att Trump vill bli vald till president igen och hinna ta åt sig äran av en månlandning. Trump har under sin tid som president försökt skära ner kraftigt på NASA:s verksamhet inom forskningssatelliter och speciellt då klimatforskningssatelliter, men blockerats av både republikaner och demokrater i kongressen. För att kunna forcera månplanerna måste NASA ta budgetmedel från annan verksamhet. Man måste också skrinlägga planerna på en rymdstation runt månen. Forcerandet innebär betydligt ökad risk för att astronauterna DÖR i en krasch på månen. När NASA slarvade med Apollo-kapseln på 60-talet ledde det till att tre astronauter brändes ihjäl på startplattan i en fullständigt brandfarlig kapsel. När NASA slarvade med rymdfärjan ledde det till att rymdfärjan Columbia 2003 slets sönder vid landning eftersom en plåt som skulle skydda mot extrem hetta hade lossnat. En av alla skäl till att Trump bör "lämna" - som det heter i företagsvärlden - är att då kan NASA återgå till sin realistiska plan och landa astronauter tryggt på månen 2028. Och Mark Kelly då? Han ställer upp i valet till senator för delstaten Arizona. Han är både astronaut och demokrat. Vår man i senaten! En astronaut måste vara klar över vad som är verklighet och vad som är lögner, annars blir det livsfarligt att vistas i rymden.
Den internationella rymdstationen har varit bemannad i tjugo år. Värt att fira! (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2020-10-28) Senaste nytt om ISS: 14 oktober flög farkosten Soyuz MS-17 till den internationella rymdstationen med astronauten Kathleen Rubins och kosmonauterna Sergey Ryzhikov och Sergey Kud-Sverchkov. De ska vistas där fram till april 2021. Det speciella med Kahleen är att hennes rymdfärd är den sista som NASA köpt av Ryssland. NASA slutade flyga med rymdfärjan 2011 men började redan tidigare köpa platser på rymdfärjan och sedan 2006 har man köpt 71 platser på Rysslands Soyuz-farkoster för transport till och från rymdstationen. För de platserna har NASA betalat sammanlagt 4 miljarder dollar, och man har betalat allt från 21 miljoner till 90 miljoner, i genomsnitt 56 miljoner dollar. Tre rymdfarare som vistats på stationen sedan april i år flög tillbaka till jorden 21 oktober: astronauten Chris Cassidy och kosmonauterna Anatoly Ivanishin och Ivan Vagner. 14 november är det dags för nästa resa: SpaceX gör sin andra bemannade färd till rymdstationen. SpaceX gör en flygning kallad Crew-1 med NASA-astronauterna Michael Hopkins, Victor Glover och Shannon Walker samt Soichi Noguchi från Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA). Raketen lyfter från Launch Complex 39A vid Kennedy Space Center. Lyssnartips: En podd som kallar sig "Har vi åkt till Mars än" kör just nu en serie om tio avsnitt om den internationella rymdstationen. De har intervjuat forskare och astronauter. Den internationella rymdstationen.
Läs min stora artikel hos Populär Astronomi om Europas rymdbaser! För några dagar sedan meddelade regeringen att man ökar stödet till Esrange med 90 miljoner kr för att förverkliga en kapacitet att sända upp satelliter. (Se artikeln här nedan om det). Jag har kartlagt vilka planer som finns runt om i Europa på att konkurrera med Sverige om satellituppskjutningar. (2020-10-21) Det har i flera decennier förts diskussioner i rymd-Sverige om möjligheten att sända upp satelliter från Esrange. Nu börjar diskussionerna bära frukt, arbete pågår på Esrange om att bygga testutrustning och startramper. Men kommer satsningen för sent? Planering eller t.o.m. byggnadsarbeten startar upp nu i Norge, Storbritannien, Portugal, Italien och Spanien med att bygga rymdbaser för uppskjutning av små satelliter. Och nya rymdbaser växer upp som svampar ur jorden i USA, Kina, Indien... Läs min artikel hos Populär Astronomi. Portugal ska bygga en rymdbas på ön Santa Maria i ögruppen Azorerna.
Regeringen beslutar öka takten för planerna på satellituppskjutningar: Ökad finansiering med 90 miljoner för närmaste tre åren på Esrange. (2020-10-15) Ett flertal tidningar och TV rapporterade igår att Sverige nu ökat sina möjligheter till bra rymdprogram. Här utdrag från Ny Teknik. Vi ska skjuta upp satelliter! "Den nya satsningen på 90 miljoner kronor under tre år presenteras i samband med att Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, inviger en ny testanläggning för raketteknologi på Esrange utanför Kiruna, som regeringen sedan tidigare har sponsrat med 80 miljoner kronor. – Vi vet att det ger jobb här och nu, det kommer att locka nya högteknologiska företag till Norrbotten men också till andra delar av Sverige där vi har en stark rymdindustri, och det kommer att fortsätta att utveckla vår redan starka rymdforskning, säger Matilda Ernkrans till TT. Satelliter för fredliga ändamål Satelliterna ska endast användas för civila ändamål, och alltså inte användas av Försvarsmakten för att exempelvis spionera på andra länder, enligt ministern. – Sverige har ett långt och starkt engagemang för en fredlig användning av rymden. Det engagemanget har vi fortsatt, säger Ernkrans. – Inte minst är satellituppskjutning väldigt intimt sammankopplat med att förbättra vårt liv på jorden. Det handlar om satelliter som är absolut nödvändiga exempelvis för vår miljö- och klimatövervakning. Första satelliterna skjuts upp 2022. Svenska Rymdaktiebolagets VD vd Stefan Gardefjord räknar med att de första satelliterna kommer att kunna skjutas upp under 2022. – Det ligger i sakens natur att det måste ske i samarbete och symbios med globalt ledande aktörer och kundefterfrågan. Det är lite grann ett rörligt mål, men vi tycker att det är viktigt att ha en hög ambition och driva det med full kraft framåt, säger Gardefjord. Sverige kan därmed bli först med att ha förmåga att skjuta upp små satelliter i omloppsbana från europeiskt territorium – under förutsättning att andra länder inte hinner före. – Det här är ett område som flera länder avser att satsa på, vilket jag tycker är jättepositivt och bekräftar vår bild av att det finns ett stort behov. Vi pratar Norge, Storbritannien och andra länder. Vi styr inte över i vilken takt andra länder bedriver sin verksamhet, men vi tror att 2022 kommer att innebära att vi har goda förutsättningar att bli först, säger Gardefjord. OBS. OM STORBRITANNIENS PLANER, LÄS ARTIKELN OMEDELBART UNDER DENNA ARTIKEL: "Storbritannien vill bygga sju rymdbaser!"
Storbritannien vill bygga sju rymdbaser! I Storbritannien vill man bli först i Europa med att sända upp kommersiella satelliter. Landets regering stöder planerna på att upprätta rymdbaser. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2020-09-13) På 60-talet hade Storbritannien kapacitet att sända upp satelliter, men man övergav den verksamheten. Däremot finns det en framgångsrik rymdindustri i landet. Nu säger chefen för UK Space Agency, Ian Annet: ”Storbritannien vill erbjuda tillverkare av små satelliter möjlighet att skjuta upp dem.” Det nya nu är en ökande kommersiell rymdverksamhet. Ian Annet hoppas att Storbritannien ska ta marknadsandelar av den internationella rymdverksamheten. Chris Larmour, chef för raketföretaget Orbex, säger att det finns fördelar med att ha en raketbas i närheten. Just nu måste europeiska satellit-tillverkare sända sin produkt till andra världsdelar. ”Det verkar som om man är villig att betala extra för att slippa dessa långväga transporter. Dessutom är det kö till de raketbaser som finns nu. I marknaden för små satelliter är tiden den trånga sektorn, ibland blir en satellituppskjutning försenad flera gånger. Tyvärr är detta inte en helt uppdaterad karta. Den röda pricken har numera försvunnit och istället har en bas på Shetlandsöarna, uppe i nordöst, tillkommit. Sju är intresserade. På sju orter försöker man nu skapa en rymdbas. På tre av dem ska man göra på det traditionella sättet, dvs skjuta upp satelliter med raket. På fyra baser ska man låta ett flygplan lyfta upp en raket, som startar uppe i luften. De tre raketbaserna finns alla i norra Skottland. Av de fyra där man planerar horisontella uppskjutningar ligger två i södra Skottland, en i Wales och en i syd-västra hörnet av England. Regeringen har stött upprättandet av baser finansiellt. Man har också förhandlat fram ett avtal med USA om att amerikanska rymdföretag får tillstånd att använda brittiska rymdbaser, samt att export av rymdteknologi mellan länderna uppmuntras. Det finns nu också ett avtal med Färöarna om tillåtna raketpassager i luftrummet, och förhandlingar pågår i samma fråga med Island. Sutherland i Skottland. Redan för två år sedan erhölls det första statliga ekonomiska bidraget. Det gick till att skapa infrastruktur för en rymdbas i norra Skottland, på orten Sutherland. Bidraget uppgick till 3 miljoner pund. Företaget Lockheed Martin erhöll motsvarande 31 miljoner dollar för att delta i arbetet i Sutherland, likaså erhöll företaget Orbex 7 miljoner dollar. Men man måste erhålla många olika tillstånd, både nationella och lokala. Så man har inte ens kunnat börja ännu. Själva bygget borde kunna starta i början på 2021. Enligt planeringen ska rymdbasen kunna göra ca 12 uppskjutningar per år. Kommer raketbasen på Shetland att se ut så här? Shetlandsöarna. På Shetlandsöarna har man större planer. Där finns SSC, som inte är en förkortning av Swedish Space Corporation utan av Shetland Space Center. Den basen hoppas sända upp 30 satelliter per år. Det känns konstigt att läsa vad chefen för detta brittiska SSC, Scott Hammond, säger i en intervju: ”Vårt största bekymmer är huruvida lagstiftningen är på plats innan vi är redo att börja sända upp satelliter. Storbritannien tävlar med Norge, Azorerna (Portugal) och SVERIGE, och VI LIGGER FÖRE!!! MEN JU LÄNGRE VI VÄNTAR DESTO SÄMRE LIGGER VI TILL.” Spaceport Cornvall. I södra Storbritannien ligger Spaceport Cornvall som slutit avtal med Virgin Galactic om att företaget ska sända upp satelliter med hjälp av sitt flygplan Launcher One. Virgin har avtal med fem flygplatser runt om i världen för att kunna sända upp satelliter i önskvärd bana. Från Cornvall hoppas man kunna sända upp den första satelliten 2022. Kommer rymd-flygplatsen i Cornvall att se ut så här? Övriga planerade platser för att sända upp satelliter är: Ön North Uist, en ö i nordvästra Skottland där man bygger en raketbas. Cambeltown i sydvästra Skottland där ett flygplan ska lyfta från ett flygfält med en raket. Arbetet har erhållit stöd med 488.000 pund från regeringen. Ganska nära Cambeltown finns ytterligare ett flygfält som man hoppas använda för uppsändning av satelliter, Prestwick Airport. Slutligen bör nämnas Snowdonia som också är ett flygfält med rymdambitioner, och som erhållit statligt stöd med 500.000 pund. Där testar företag obemannade flygplan och drönare. Regler för brittisk rymdfart. Lagstiftningsarbete pågår i Storbritannien för att reglera uppskjutning av satelliter och även framtida bemannad rymdfart. Den ska gälla för raketer som startar från marken eller i luften, för suborbitala raketer och ballonger. Företag ska ansöka om tillstånd att sända upp raketer och de måste redogöra för vad de vidtagit för säkerhetsåtgärder för att skydda allmänheten. Remissperioden pågår till 21 oktober. Min kommentar: Inte på någon av dessa sju blivande rymdbaser förefaller man ha blivit klara med att bygga sin infrastruktur. Esrange behöver visserligen bygga en ny uppskjutningsplats för sina satellituppskjutningar men all övrig infrastruktur finns ju på plats sedan mycket länge. Och ingen av de sju baserna har erfarenhet av att sända upp raketer, medan man på Esrange sänt upp suborbitala raketer sedan 60-talet. Flera av talesmännen för de brittiska baserna pratar om invigning inom några år, så den svenska regeringen skulle gärna kunna engagera sig lika energiskt som den brittiska.
Föredrag om människan i rymden på Tekniska Museet. Jag ska berätta om USA:s och ESA:s planer på att sända astronauter till Månen. (2020-09-25) Bilden visar ett förslag från företaget Dynetics på en månlandare de vill bygga. NASA betalar Dynetics, SpaceX och Blue Origin för att föreslå hur en månlandare skulle vara konstruerad. Helgen 26-27 september kallas "Astronomins dag och natt". Astronomi-intresserade över hela landet odlar då sitt intresse för rymden. Tekniska Museet i Stockholm firar detta lördagen 26 september. Föreningen Svenska Rymdsällskapet deltar med fyra föredrag om människan i rymden. Det blir föredrag om rymdkolonier, odling i rymden osv. Jag ska berätta om USA:s och ESA:s aktuella planer på att sända astronauter till månen. Länk till Svenska Rymdsällskapets info om detta.
Osiris-Rex till asteroiden Bennu. Amerikanska sonden Osiris-Rex ska hämta en bit av en asteroid till Jorden. Sonden sköts upp 8 september 2016 från Cape Canaveral Air Force Station med raketen Atlas V. (Källa: NASA och tidningen Aviation Week & Space Technology). (2020-09-16) Farkosten ska färdas till asteroiden Bennu och ta ett prov från den, och föra provet till Jorden. Bennu kretsar runt solen och är en halv kilometer i diameter. Denna asteroid upptäcktes av astronomer år 1999. Läs på sidan om Nordamerika.
Nyhet hos Aktiespararna: Oväntad rymd-order. 2020-08-17 10:01 Beijer Alma-ägda Lesjöfors genom sitt bolag John While Solutions (JWSL) i Singapore får en order från Purdy Engineering i USA. Ordern avser tillverkning av koniska tryckfjädrar för en rymdfarkost. Det framgår av ett pressmeddelande. "Det är inte varje dag som JWSL får möjlighet att tillverka fjädrar för rymdfarkoster så medarbetarna tyckte det var ett spännande uppdrag", förmedlar Lesjöfors. JWSL var det företag som var mest lyhört för önskemål samt var väldigt enkelt att samarbeta med, förklarar kunden. Carl Becht carl.becht@finwire.se Nyhetsbyrån Finwire
Handelsbanken rekommenderade köp av aktier i Ovzon och det ledde till att kursen rusade i två dagar. (Källa: Dagens Industri. 2020-08-14) Så här skrev DI på sin webb: "Från svensk horisont lyfter Christian Brunlid, småbolagsförvaltare på Handelsbanken, fram högteknologiska First North-bolaget Ovzon (plus två andra bolag) som eftersläntraraktie med potential. Satellitkommunikationsbolaget Ovzons aktie är 17 procent ned i år och 26 procent ned de senaste tolv månaderna. Men bolagets snabba kommunikationsteknik och konkurrenskraftiga lättviktsutrustning har lockat amerikanska försvaret att bli storkund. Och uppskjutningen av en första egen satellit planeras till slutet av 2021, betonar Christian Brunlid. Han gillar också ägarlistan med storägare som Öresund, Bure och Stena. ”Väl på plats kommer satelliten att kunna generera en miljard kronor i intäkter till väldigt hög marginal. Även om man räknar lite konservativt är bolaget väldigt billigt sett några år framåt i tiden. Aktiekursen kommer att tripplas på tre års sikt, det är jag helt övertygad om.” Efterföljande torsdag och fredag, dvs igår och idag, har kursen stigit från 52,8 kr till 76 kr, dvs med 44 %.
Gomspace och Ovzon tar varsin större order - aktierna vaknar till liv på börsen.(2020-08-01)
Det har varit tyst om rymdaktierna på svensk börs en längre tid, kurserna har haft en sjunkande tendens. Nu kom två nyheter samma dag, om Gomspace och Ovzon, med stigande kurser som resultat. Också de två övriga rymdaktierna på börsen, AAC Clyde Space och Unibap steg något, kanske uppstod en positiv känsla kring rymdinvesteringar. Läs om Gomspace och läs om Ovzon.
Tre färder till Mars – USA, Kina och United Arab Emirates. Denna sommar är rymdfokus på planeten Mars. Tre länder har i uppskjutningsfönstret i juli sänt obemannade farkoster mot planeten. USA vill landa och samla markprover, Kina ska för första gången både landa på Mars och placera ut en satellit, och UAE:s farkost är en Mars-satellit. (Källa: Space News. 2020-07-31) USA:s rover Perceverance ska ta markprover på Mars och undersöka marken med radar. Uppskjutningsfönstret. Vart annat år ligger Jorden och Mars i sina banor på ett sådant sätt att restiden blir som kortast. Ett av de tillfällena inträffar nu i juli och tre länder passar då på att sända en farkost till Mars: Förenade Arabemiraten, Kina och USA. Alla tre farkosterna beräknas anlända till Mars i februari 2021. Europa hade hoppats hänga på, men tekniska problem leder till att den farkosten måste vänta i två år till. United Arab Emirates och Hope. Förenade Arabemiraten sände 19 juli iväg sin farkost Hope mot planeten Mars. Man strävar efter att skaffa sig erfarenhet för självständiga rymdprojekt, men svårighetsgraden i detta projekt har inneburit samarbete med flera universitet i USA, och uppskjutningen skedde från Japan med en H-2A-raket. Farkosten ska bli en Mars-satellit som studerar vädret på planeten. Tidningen Space News har en intervju med projektledaren Omran Sharaf och han får frågan varför farkosten heter Hope. Han svarar: ”It is the hope for the Emirati youth for their future and also for Arab youth”. Detta är ett häpnadsväckande verklighetsfrämmande påstående. Arabemiraten är en diktatur där all opposition är förbjuden. Av befolkningen är 74 procent inte medborgare i emiraten. Migrantarbetare utgör 95 procent av arbetskraften. De utgörs av bl.a. palestinier, iranier, indier, pakistaner, bangladeshare och filippinier. Migrantarbetarna behandlas mycket illa, fackföreningar är förbjudna. Naturligvis saknar emiratets kvinnor fulla rättigheter, religiösa restriktioner finns också. Kan landets unga känna hopp om att allt detta ska förändras? En liten farkost till Mars kanske kan förbättra situationen för gästarbetarna? Kina och Tianwen-1. Kina sände 23 juli iväg sin farkost Tianwen-1 mot planeten Mars. Med på färden är en Mars-satellit och en landare. Den stora raketen Long March 5 lyfte upp farkosten från Wenchang Satellite Launch Center. Kina gjorde ett försök för nio år sedan i samarbete med Ryssland att sända en farkost mot Mars, men projektet misslyckades. Nu inleder Kina en satsning på utforskning av solsystemet med början på denna farkost till Mars. Landaren medför en rover som ska färdas på planetens yta. Kinas Mars-projekt handlar både om att utveckla rymdteknik och om forskning. Ett av de instrument man har med sig ska utforska marken långt ner med en radar. Så här berättar tidningen Space News om roverns vetenskapliga utrustning: ” The rover, designed to last 90 Mars days, carries six instruments, including a laser-induced breakdown spectroscopy experiment similar to that carried by NASA’s Curiosity rover for detecting surface elements, minerals and rock types. As well as topography and multispectral imagers, the vehicle has payloads related to climate and magnetic field detections. The rover also carries a ground-penetrating radar.“ Kina har spännande planer för utforskning av solsystemet. Man vill hämta markprover från Mars yta, man vill sända farkoster mot Jupiter och t.o.m. följa i fotspåren av de två Voyager, som lämnade solsystemet och nu färdas ut i den interstellära rymden. USA och Mars 2020. USA sände 30 juli iväg sin farkost Mars 2020 mot planeten Mars. En United Launch Alliance Atlas 5 raket lyfte från Space Launch Complex 41 vid Cape Canaveral Air Force Station. Så här skriver tidningen Space News: ” Mars 2020 will deliver the Perseverance rover in Jezero Crater, landing on Feb. 18, 2021. That crater once hosted a lake with a river delta flowing into it, and scientists believe the rocks there may preserve evidence of any past Martian life. “We’ll be searching for biosignatures: patterns, textures or substances that require the influence of life to form,” said Katie Stack Morgan, Mars 2020 deputy project scientist.” USA vill hämta hem markprover från Mars, och ska göra det genom ett komplicerat projekt där rovern Perseverance är första steget. Markfordonet ska samla ihop ett antal prover från planetens yta och placera dem i en behållare. En senare Mars-raket ska landsätta ytterligare en rover som ska hämta markproverna och transportera dem till en liten raket, benämnd Mars Ascent Vehicle. Denna raket flyger upp markproverna i omloppsbana runt Mars. Ännu en farkost ska sedan hämta behållaren och flyga den till Jorden. Markprovet väntas anlända till Jorden år 2031! Rovern Perseverence medför, i likhet med Kinas rover, en radar för att utforska marken. USA och Sovjetunionen sände på 70-talet farkoster mot Mars, och senare har USA, Europa och Indien sänt iväg Mars-farkoster. Många av försöken att nå Mars har dock misslyckats. Låt oss hoppas att det finns ”Hope” för dessa tre farkoster!
Kina satsar stort på rymden igen efter tre års paus. 2017 misslyckades en uppskjutning med Kinas nya raket Long March 5B och det innebar en fördröjning av landets program för bygga en rymdstation och för att sända farkoster till Månen och Mars. Raketen var nödvändig för att kunna sända upp väldigt tunga laster. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2020-05-18. Publicerad här 2020-06-14) Nu har man gjort två framgångsrika uppskjutningar med raketen, i december 2019 och maj 2020, så nu kan man fortsätta med sin plan. Uppskjutningen i maj förde upp ett obemannat rymdskepp. Det är designat för sex personer och ska användas för att sända taikonauter till den rymdstation som man planerar. Men man ser längre än så och vill använda rymdskeppet för färder ut i solsystemet. Detta rymdskepp ska kunna användas flera gånger. Till Mars! Nästa uppdrag för raketen Long March 5B kommer under perioden 17 juli till 5 augusti, som är ett "fönster" då planeterna Jorden och Mars ligger i rätt konstellation för att färden till Mars ska bli så kort som möjligt. USA kommer att sända en farkost då också, med en rover. Förenade Arabemiraten sänder en cubesat. Europa och Ryssland hoppades också sända en farkost men förseningar skjuter upp detta till 2021. Kinas Mars-farkost består av en Mars-satellit, en landare och en rover. Man hoppas kunna sända en andra farkost till Mars 2028, och då vill man hämta hem ett markprov till Jorden. (USA har samma planer på att hämta stenar från Mars, men det verkar dröja många år innan man är redo för det projektet!) Till Månen! Mot slutet på 2020 ska Kina använda den stora raketen för att sända farkosten Chang´e 5 till Månen. Uppdraget för den är att landa på månen, samla ihop stenar och föra dem till Jorden. Hämtning av mångrus gjordes av USA:s astronauter perioden 1969 - 72, och av några sovjetiska månfarkoster på 70-talet. Sista gången som mångrus hämtades till Jorden var 1976 med sovjetiska Luna 24. Förutom den internationella rymdstationen kommer även Kina att ha en rymdstation inom några år. Kinas nya rymdstation. Kina sände upp sin första rymdfarare 2003 med rymdskeppet Shenzhou 5. Sedan följde flera bemannade färder i omloppsbana runt Jorden, den senaste 2016 med Shenzhou 11. Under några år hade Kina en mindre rymdstation. Nu planerar man för en större, permanent station. Den första modulen finns redan i rymdbasen Wenchang, klar att skjutas upp. Rymdstationen beräknas vara klar 2022.
Kursen rusar i rymdbolaget Gomspace: upp 20 % idag. (2020-06-04) Efter att ha legat mer eller mindre stilla sedan början på 2019 halverades kursen på Gomspace-aktien under inledningen av corona-krisen. Idag steg kursen med 20 %, från 7,18 kr till 8,62 kr. Bara en rekyl efter raset eller en uppvärdering av framtidsutsikterna för Gomspace? Läs fakta om bolaget och nya analyser från två danska analyshus. Vart går Gomspace?
NASA jobbar vidare trots pandemin, och bidrar också med teknisk hjälp till sjukvården. (Källa Space News. 2020-05-13)
23 april berättade NASA om sina bidrag till att mildra effekten av virusangreppet, och också om hur verksamheten framskrider trots begränsningar. Forskare på NASA har bl.a. jobbat med tekniska förbättringar av medicinsk utrustning. Ett projekt handlar om att kunna producera respiratorer snabbare och billigare. Den ska innehålla färre och annorlunda komponenter än de mer komplicerade respiratorerna. Projektet drivs av forskare vid Jet Propulsion Laboratory och tanken är att konceptet ska erbjudas gratis till företag som vill producera denna respirator. Av artikeln framgår inte hur kvalitén är jämfört med en ordinär respirator. Ett annat projekt inom NASA, på Armstrong Flight Rersearch Center, går ut på att utveckla en hjälm som underlättar andningen, för patienter vars symptom inte kräver vård i respirator. Virgin Galactic har åtagit sig att starta produktion av hjälmen. NASA:s Glenn Research Center samarbetar med företaget "Emergency Products and Research" för att utveckla systemet AMBUStat som ska desinficera ytor, t.ex. i en ambulans och också förstöra virus i luften. Astronauter är experter på isolering. NASA:s crowdfunding plattform NASA@Work efterlyste idéer som kan vara till hjälp under corona-pandemin. 250 idéer kom in och sedan har 4.500 personer röstat fram det som de ansåg mest realistiskt. Ett förslag var att astronauter kan berätta hur man hanterar isolering, eftersom astronauter brukar vistas månader i sträck uppe på rymdstationen. Ett annat förslag var en teknik där en person får andas in i en tub innehållande antikroppar för COVID-19 vilket skulle ge omedelbart svar på om personen har viruset. (Denna idé kommer dock att kräva många månader av utvecklingsarbete.) Aktuella rymdfärder. NASA kommer att genomföra sina två mest aktuella rymdprojekt trots epidemin, men det kräver många säkerhetsåtgärder för att skydda personalen från smitta. SpaceX och NASA ska sända upp två astronauter till rymdstationen med Dragon-kapseln 27 maj. Det andra projektet är Mars 2020 Rover, en farkost som ska sändas till Mars 17 juli. Personalen ska jobba i olika skift, de anställda ska ha utrustning som separerar dem från varandra, t.ex. genom att sitta i olika rum eller ha plexiglas mellan sig. En taleskvinna för NASA sa att epidemin självklart påverkar effektiviteten hos organisationen: vissa projekt måste skjutas upp, virtuella möten är inte lika effektiva som riktiga och kostnaderna för verksamheten ökar. En effekt av covid-19 är att NASA uppmanar allmänheten att INTE resa till Kennedy Space Center för att 27 maj uppleva den första uppskjutningen av amerikanska astronauter sedan rymdfärjan slutade flyga 2011.
Studenter på KTH bygger en satellit. På KTH kan studenter gå en kurs i hur man bygger en liten satellit, en s.k. cubesat. Projektet inleddes 2015 och flera grupper av studenter har avlöst varandra sedan dess. Satelliten består av tre cubesat-komponenter och blir klar för uppskjutning 2021. (Av Ariel Borenstein: Jag besökte MIST-gruppen i slutet på 2019, men av olika skäl fördröjdes mitt skrivande, så jag publicerar detta först 2020-05-05!) Fem vetenskapliga experiment ska ingå i satelliten MIST. Kursledare sedan starten är Sven Grahn som under sin tid på Rymdbolaget var teknikdirektör och arbetade med flera av de svenska satelliterna, t.ex. Astrid och Freja. MIST står för ”MIniature STudent satellite”. Satelliten MIST är en s.k. cubesat. Under 2000-talet har det blivit möjligt att relativt billigt bygga små satelliter som följer en standard, där den minsta enheten är en kub med sidan en decimeter. Flera sådana enheter kan sedan fogas ihop. MIST består av tre cubesat-kuber. På den första kursen 2015 var en av deltagarna Agnes Gårdebäck, och hon fortsatte sedan att vara engagerad i projektet. Sven Grahn är projektledare och Agnes är assistent, och hon är handledare för de två subteamen System budgets och Mechanical. Hennes anställning är som amanuens. Jag fick en intervju med henne i november 2019. Foto och bildtext från MIST-bloggen: "Agnes (left) and Borbala examine the newly assembled cable mock-up. Solar panels are simulated with transparent plexiglass to be able to see the internal routing of wires." En mix av kompetenser. Hon berättar att höstterminen 2019 var det 20 studenter som deltog. Bygget av satelliten är annorlunda än vanliga kurser på KTH. Studenter från olika årskurser ansöker och en mix av deltagare vars kunskaper kompletterar varandra väljs. Arbetet med MIST kan göras i form av en projektkurs, ett kandidatexamensarbete eller en masteruppsats. De uppgifter som mött studenterna efter hand som projektet framskrider skiljer sig åt: den första gruppen drog upp ramarna som senare grupper bygger vidare på. De första åren jobbade varje grupp en termin och ersattes sedan av en ny grupp, men detta ledde till alltför stort tapp av kompetens. Nu uppmuntrar man deltagarna att stanna i två terminer för att få grupperna att gå omlott. Fem experiment byggs in i satelliten. Under vårterminen 2020 ska man börja montera in de olika experimenten i satellitens ramstruktur. Det är fem experiment som ska ingå. Ursprungligen fanns fler förslag, men några föll bort pga av bristande finansiering eller tidsbrist. Tre av instrumenten kommer från KTH och två från rymdföretag. Men ska de två experiment som nu inte deltar då ersättas med nya? Nej, det ska de inte. Agnes förklarar varför: Varje experiment är så pass specialiserat att nya utrustningar skulle kräva att studenterna byggde om hela satelliten, och det skulle kräva mycket arbete. Det finns inte tid eller resurser till det. De olika instrumenten måste ha rätt temperatur, de påverkar varandra. Det är ju också så att det behöver finnas öppningar på bestämda ställen. Dessutom: uppe i rymden får solpanelen inte skapa skugga på fel ställe. Detta är samtliga experiment som ska ingå: CubeProp är tillverkad av företaget Nanospace AB från Uppsala. Det är en prototyp till ett framdrivningssystem för cubesats. Piezo LEGS är tillverkad av Piezomotor AB från Uppsala. Det handlar om test av en linjär piezoelektrisk motor. De tre experiment som byggs på KTH är: CUBES, forskning om röntgenstrålning i rymden (Partikel- och astropartikelfysik), SIC in Space, prov med elektronikkrets tillverkad i kiselkarbid (Komponenter och kretsar) och SEUD, prov med att rätta strålningsfel i dataminnen (Elektroniksystem). Studenterna brukar ha ett möte per termin med grupperna och företagen som ska leverera experimentutrustningen. Man tar dessutom kontakt per mail i aktuella frågor. Foto och bildtext från MIST-bloggen: "The flight model of the Nanoprop propulsion system was delivered to the MIST Project by GomSpace in Uppsala, Sweden on 14 January 2020. Here we see GomSpace Project manager Magnus Carltoft (to the right) handing over the system to MIST Project manager Sven Grahn. This the first flight model of a MIST experiment to be delivered. A true milestone!" Uppskjutning år 2021. Det finns än så länge inget avtal med något företag om när och var satelliten ska sändas upp. Planen är att satelliten ska bli klar 2021 och sändas upp det året. Den ska följa med när någon stor satellit sänds upp, den s.k. piggyback-metoden. Vissa hänsyn behöver tas till planerad bana för satelliten vid designen, men i projektet har man utgått från den bana som är vanligast för cubesats. Jag frågar Agnes om KTH-projektet tagit intryck av andra nordiska satellit-projekt. Hon berättar att hon och några av studenterna var i Helsingfors i början av 2019 och träffade representanter för Aalto-satellitprojektet. Aalto-gruppen har redan sänt upp två satelliter och Aalto-3 planeras nu. Det fanns nyligen ett satellitprojekt vid Luleå Universitet. Man byggde en cubesat som sändes upp till den internationella rymdstationen och släpptes ut i omloppsbana där. Den satelliten byggdes på några månader av åtta doktorander som jobbade heltid med projektet. MIST och Arielspace. Jag besökte projektet 2017 efter att Agnes presenterat MIST på Rymdforum. Under hösten 2019 har jag fått sitta med under ett planeringsmöte där de olika teamen redovisade status för sin del av satellitprojektet. Nu när det börjar närma sig launch hoppas jag kunna följa projektet närmare fram till att satelliten lyckligt och väl befinner sig i omloppsbana. Under corona-krisen arbetar lärare och studenter i projektet mestadels på distans. Läs mer om MIST på KTH:s webbplats. ...och på MIST-projektets blogg!
Kina och Ryssland samarbetar med utforskningen av Månen. I september 2019 undertecknade cheferna för Rysslands och Kinas rymdorganisationer ett samarbetsavtal om att delta med vetenskaplig utrustning till varandras farkoster när ryska Luna 26 och kinesiska Chang e 7 ska sändas till månen. (Källa: Space News. September 2019. Publicerat här 2020-03-28) Luna 26 ska bli en mån-satellit medan Chang e 7 ska landa på månen och hämta hem mångrus. Båda projekten ligger dock några år framåt i tiden. Ryssland bidrog med en "radioisotope thermoelectric generator" till Kinas farkost Chang e 4 som landade på månens baksida, vid sydpolen. De två länderna samarbetar också med rymdforskning på jorden. De ska tillsammans skapa datacenter med fakta om månen och övriga rymden, ett i vardera land. Universitet i båda länderna samarbetar i forskning om hur man borrar på himlakroppar i rymden för att hitta vatten. Innan samarbetet kring Luna 26 och Chang e 7 kan utföras ska Ryssland sända sin första farkost sedan 1976 till månen. Den nya ansluter i numrering till denna landare, Luna 24, från 70-talet och får därför benämningen Luna 25. Kina ska också först sända sin farkost Chang e 6 till månen. En s.k. crossover-artikel: Kinas och Rysslands rymdorganisationer planerar att sända nya farkoster till månen, både själva och i samarbete med varandra. (2020-03-28). Här publiceras under lördagen text om detta ämne, en annan text publiceras sedan på Arielspace Facebook, och sedan ytterligare artiklar på Svenska Rymdsällskapets webbplats och Facebook. Håll utkik idag!
Cubesat till månen. Företaget Rocket Lab har vunnit ett NASA-kontrakt om att sända en cubesat till månen. (Källa: Space News. 2020-02-24) NASA vill sända en cubesat till månen. Den kallas CAPSTONE, som är en förkortning av Cislunar Autonomous Positioning System Technology Operations and Navigation Experiment. Rocket Lab ska skjuta upp satelliten med sin egen raket från en bas i delstaten Virginia i USA år 2021. Kontraktet är värt 10 miljoner dollar. Efter att raketen placerat satelliten i bana mot månen startas satellitens egen motor. Denna cubesat ska sedan placeras i en bana runt månen som kan beskrivas som en halo, dvs den cirklar i mån-polär bana och kommer därför inte att vara skymd bakom månen under någon del av banan.
Många nya rymdbaser grundas i USA – men var är rymdskeppen? När någon säger ”rymdbas” så tänker väl de flesta på raketer som lyfter eller landar. I USA har emellertid många platser utropats som ”rymdbas” där man inte ens försöker sända upp något i rymden, utan tanken är istället att expandera det lokala näringslivet. (Källor: Space News 9 december 2019. – Artikel av Jeff Foust. Samt mitt eget googlande om amerikanska rymdbaser) USA:s raketer genom åren. Rymdbaser utan raketer. Ett exempel på rymdbas utan raketuppskjutningar är Houston Spaceport, som egentligen är Ellington Airport, dvs ett flygfält. År 2015 erhöll flygplatsen licens som rymdhamn från myndigheten Federal Aviation Administration. Men det finns inga planer på att sända upp någonting i rymden. Chefen för den tilltänkta rymdbasen säger att man satsar på att bli ett centrum för innovation på rymdområdet, dvs ett affärs- och utvecklingscenter. Kennedy Space Center. Och Houston Spaceport blev en succé. Flera rymd- och flygföretag har flyttat sin verksamhet till orten. Intuitive Machines utvecklar en månlandare och Flight Safety International uppför en stor byggnad för flygsimulering. Ett annat exempel på rymdbas utan raketer är Midland International Air and Space Port. De erhöll licens 2014 för rymdverksamhet. Tanken var att XCOR Aerospace skulle göra suborbitala flygningar, men det företaget gick i konkurs. Man hade byggt en hangar och den används nu av företaget Avellan Space Technology and Science som bygger små satelliter. Ett tredje exempel är Colorado Air and Space Port nära Denver som erhöll rymdlicens 2018. Också denna rymdhamn väntar med uppskjutningar och satsar istället på en testanläggning för raketer. För några månader sedan hölls konferensen Global Spaceport Alliance. Dit kom, förutom representanter för ovan nämnda rymdbaser, även deltagare från t.ex. Hancock County i Mississippi, Waco i Texas och Yuma i Arizona. Många samhällen i USA planerar således för att skapa en rymdbas. Vandenberg Air Force Base. Men varför lägga tid, energi och pengar på att skaffa licens för rymdverksamhet – något som tar flera år och kräver stora investeringar – när man istället bara kunde starta ett affärscentrum? Kanske är det ändå många som tror på rymdresor och point-to –point-flygningar. Fast hoppet om det är väldigt orealistiskt. Virgin Galactic och Blue Origin har jobbat i många år nu med att skapa rymdturism. Då är planerna ändå att starta och landa vid samma rymdbas. Resor med rymdskepp mellan olika platser på jorden kommer inte att förverkligas på många år. Och hur många point – to- point-resor vill människor göra från platser som Waco eller södra Mississippi? Men det är väl vackert så om s.k. rymdbaser bidrar till ekonomisk utveckling i ett område och stöder företag som arbetar med rymdprojekt! Rymdbaser i USA med raketuppskjutningar. Sedan länge finns det förstås riktiga rymdbaser i USA. De mest berömda är Cape Canaveral och Kennedy Space Center i Florida. Här har NASA sänt upp satelliter sedan slutet på 50-talet och härifrån har astronauter sänts upp sedan 60-talet. Månfärderna började här, och senare lyfte rymdfärjorna. Numera har flera privata rymdföretag, t.ex. SpaceX, hyrt in sig. Spaceport America Precis i närheten av Kennedy Space Center finns också ekonomisk aktivitet, precis som vid de raketlösa rymdbaserna: Blue Origin och OneWeb Satellites har fabriker i området. Delstaten Florida har bildat en organisation vid namn Space Florida som jobbar på att locka fler rymdföretag hit. Vandenberg Air Force Base är en militärflygplats i Kalifornien tillhörande USA:s flygvapen. Från den sänds både militära och civila satelliter upp. Wallops Flight Facility i Virginia har i många år gjort uppskjutningar med suborbitala raketer och härifrån sänds raketen Antares upp med rymdskeppet Cygnus som tar förnödenheter till rymdstationen. Spaceport America i New Mexico är bas för Virgin Galactic som försöker starta upp rymdturism. Ett stort flygplan ska lyfta upp ett rymdskepp i atmosfären där det släpps, tänder motorn och fortsätter upp. Rymdskeppet ska inte gå in i omloppsbana utan landa igen på basen efter kort rymdfärd. Försöken har pågått länge, och fördröjts både av tekniska problem och en dödsolycka. Under 2020 hoppas man nu kunna göra första flygningen med rymdturister. Mojave Air and Space Port i Texas är hem för många företag som bygger rymdskepp, men än så länge har inget projekt blivit riktigt framgångsrikt. Fler kommer att försöka… South Texas Launch Site är en startplatta som byggs i Boca Chica Village nära Brownsville i Texas för privat användning av SpaceX. Camden Spaceport i Georgia håller på att bygga ut sin verksamhet och har haft en första uppskjutning: det var företaget Vector Space Systems som 2017 sköt upp en suborbital raket. Europa. Också i Europa finns intresse i många länder för att bygga nya rymdbaser. Storbritannien, Norge och Spanien har tagit initiativ, och i Sverige bygger rymdbasen Esrange ut för att bli ett center för tester och uppskjutningar av raketer. På Esrange har man i femtio år skjutit upp suborbitala raketer, men nu vill man börja sända upp kraftigare raketer som kan placera satelliter i omloppsbana.
Mer och mer rymdverksamhet i världen! (Källa: Space News. 2019-10-21. Publicerat här 2020-01-06) Hur mycket pengar lägger olika länder på rymdverksamhet? Den internationella konsultfirman Euroconsult kartlägger varje år världens statliga rymdverksamhet. För år 2018 hade världens rymdorganisationer en total budget på 70,9 miljarder dollar. Åren 2014 – 2018 ökade deras verksamhet med i genomsnitt 5,75 % per år. Men år 2015 var statlig rymdverksamhet bara 62,5 miljarder dollar, beroende på att USA:s militära rymdutgifter råkade vara ovanligt låga samt att Ryssland skar ner kraftigt på sin rymdbudget. Av 2018 års rymdbudget på 70,9 miljarder avsåg 63 % civila rymdprogram, dvs 44,5 miljarder, och de militära uppgick till 26,4 miljarder. USA:s rymdbudget växer, men ökningar sker också i Asien, Mellersta Östern och Afrika. Euroconsult gör prognosen att tillväxten fortsätter de närmaste åren. Under 2018 sände 24 statliga rymdorganisationer upp sammanlagt 138 satelliter, om man räknar sådana med minst vikten 50 kg. Flest antal satelliter sände Kina upp, 58 st, följt av USA med 22 st och Ryssland med 17 st. Jämfört med 2017 var ökningen 84 %, och förutom att det var så många fler satelliter så var det också fler länder som sände upp satelliter än 2017. En raket i Kina. Av de 138 satelliterna var 79 civila och 59 militära. 42 % av de civila var jordobservationssatelliter, 15 % var kommunikationssatelliter. Euroconsult beräknar att ett antal länder kommer att sända upp sammanlagt ungefär 150 militära satelliter per år närmaste decenniet. Världens främsta rymdnationer är USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Japan. USA:s rymdbudget, civil plus militär, uppgick 2018 till 40,9 miljarder dollar. Det innebär 58 % av världens totala rymdbudget.Men det är en klart mindre andel än vad det var för tjugo år sedan, då USA:s andel var 75 %. Under Trump-administrationen kan man förvänta sig något ökad civil budget och ganska kraftig militär ökning. Om man betraktar ESA och dess medlemsländer, främst Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien, som en rymdenhet, så ligger den enheten definitivt på andra plats ekonomiskt. (ca 7 miljarder dollar). Bara Frankrikes egen rymdverksamhet, dvs utanför ESA, placerar landet på fjärde plats vad gäller storleken på rymdbudget. ESA håller på att utveckla den nya kraftiga raketen Ariane 6. Planerade rymdbaser i Storbritannien. Kina hade 2018 en rymdbudget motsvarande 5,8 miljarder dollar. Det är svårt för utomstående bedömare att skilja civil och militär rymdbudget åt vad gäller Kina. Man sänder upp allt från konstellationer för jordobservation till bemannade farkoster. Kina utvecklar flera kraftfulla raketer, och jobbar på att skapa en rymdstation inom några år. Ryssland har haft stora problem med att upprätthålla sin rymdbudget, den har minskat från 9,7 miljarder dollar år 2013 till 4,2 miljarder dollar år 2018. Ryssland behöver uppdatera sina satellitsystem för kommunikation och jordobservation. Man kämpar också på med att få den nya rymdbasen i Sibirien att fungera. Japan hade 2018 en rymdbudget på 3,1 miljarder dollar. Man bygger upp flera satellitkonstellationer, t.ex. för navigering, och konstruerar nya raketer. För Japan är det rätt så nytt att ha militär rymdverksamhet, t.ex. spaningssatelliter. Efter andra världskriget förbjöds Japan att ha någon militär aktivitet. En ny rymdorganisation. Allt fler länder investerar i rymdverksamhet. Det är nu 88 länder som har någon typ av rymdverksamhet. För tio år sedan var det bara hälften så många länder som hade rymdverksamhet. Det ökade intresset visar att allt fler regeringar insett den stora betydelsen av att satsa på rymden. Bara under 2018 grundades fem nya statliga rymdorganisationer: Luxemburg, Australien, Zimbabwe, Grekland och Portugal. Förutom den nytta ett land kan ha av satelliter börjar det nu bli mycket lönsamt med olika satellitprojekt. Euroconsult har räknat fram att den globala rymdindustrin omsatte 217 miljarder dollar år 2017. Flera länder, t.ex. Storbritannien, Australien och Förenade Arabemiraten har som mål att tjäna pengar på rymdverksamhet. Euroconsult gör en prognos där man räknar med ökande utgifter för både civil och militär rymdverksamhet de närmaste åren. Några fler uppgifter från Euroconsults rapport: Man uppger att Sveriges rymdverksamhet uppgår till 127 miljoner dollar. (Jfr med USA:s civila som är 20 miljarder dollar). Siffror för övriga Norden: Norge 125 miljoner dollar, Finland 58 miljoner dollar, Danmark 47 miljoner dollar. Några länder i Asien: Indien 1,4 miljarder dollar, Syd-Korea 593 miljoner dollar, Indonesien 205 miljoner dollar, Vietnam 45 miljoner dollar. Några länder i Afrika: Angola 42 miljoner dollar, Syd-Afrika 36 miljoner dollar. Mellersta Östern, Medelhavet: Saudiarabien 165 miljoner dollar, Turkiet 276 miljoner dollar, Förenade Arabemiraten 383 miljoner dollar, Israel 77 miljoner dollar. Några länder i Syd-Amerika: Brasilien 122 miljoner dollar, Argentina 110 miljoner dollar, Mexiko 10 miljoner dollar. Slutligen kan man nämna Kanada som i USA:s skugga har en rymdbudget på 315 miljoner dollar. Vi bevakar vad som händer i rymden!
Rymdpodd på svenska: ”Har vi åkt till Mars än?” Nu finns en bra podd på svenska om rymdfärder! Arielspace har träffat skaparna av ”Har vi åkt till Mars än?”. De presenterar ett nytt avsnitt varje månad om resor till Mars och Månen och de intervjuar forskare och astronauter. (Av Ariel Borenstein. Baserat på pressmaterial och personligt möte. Foton från poddens sajt. 2019-12-02) 2019 är det rymdår och 50-årsjubileum för första människan på månen. Därför skapades ”Har vi åkt till Mars än?”, en podcast som handlar om den teknikutveckling som kommer att leda till att astronauter landar på Mars. Serien produceras och programleds av Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson som såg en lucka på rymdområdet inom radio och tv. Producenter och programledare för serien är Susanna och Marcus. Vi träffades på Makerspace. Jag träffade dem på ett event anordnat av Stockholm Makerspace (= volontärdriven förening för dig som gillar att tillverka och pyssla, ute hos KTH). Vi höll varsitt kort föredrag, jag pratade om kolonier på månen och de berättade om sin podd. Under några dagar lyssnade jag sedan på de flesta avsnitten av ”Har vi åkt till Mars än?” och kan garantera att detta är en mycket seriös och välgjord podd, med små inslag av humor för att lätta upp vissa svåra ämnen. I ett avsnitt försöker en forskare redogöra på ett begripligt sätt för relativitetsteorin! Är allt tungt? Nej, i ett annat avsnitt avhandlas ämnet flygande tefat! (Inget negativt om flygande tefat, dock. Som tonåring var jag medlem i en UFO-förening.) Astronauten Jessica Meir intervjuas i poddens första avsnitt. "Vi har alltid varit intresserade av rymden!" ”För två år sedan lyssnade vi på ett föredrag med NASA om odling i rymden. Vi var sålda direkt och ville lära oss allt om rymden och började leta efter material”, säger Marcus Pettersson, en av initiativtagarna till serien. ”Till vår förvåning upptäckte vi att det inte fanns något bra program om rymden överhuvudtaget på svenska så då tänkte vi att vi får göra det själva.” ”Rymdintresset har alltid funnits, från självlysande kartor över stjärnbilder som barn, till science-fiction-kulturens filmer och böcker i ungdomen” säger Susanna Lewenhaupt, den andra halvan av duon bakom podden. ”Fascinationen för rymden finns väl hos alla på något sätt, och även om man inte vill åka själv så vill man se en person på Marsytan”. Podden ”Har vi åkt till Mars än?” besvarar frågor som: Kan vi odla mat i rymden? Kan vi flyga i ljusets hastighet? Har vi uppfunnit hypersömn? I varje avsnitt presenteras de senaste nyheterna från rymden, och i reportage och intervjuer träffar vi världens ledande rymdexperter. Gabriella Stenberg Wieser – Institutet för rymdfysik, IRF. Även känd från TV-serien "Fråga Lund". Hon intervjuas i avsnitt 9. De tre första avsnitten handlar om... I första avsnittet går de igenom vad vi hittills gjort för att en bemannad resa till Mars ska kunna bli verklighet en dag. Medverkar gör Rymdstyrelsens Johan Köhler. Han är ansvarig för solsystemsforskning och området rymdlägesbild. NASA-astronauten Jessica Meir intervjuas om sina tankar kring att en dag få åka upp i rymden, kanske till Mars. Intervjun är således gjord innan hon flög upp till den internationella rymdstationen, där hon nu vistas en längre tid. I andra avsnittet: ”Finns det lagar på Mars än?” pratar man om rymdlagar. Vad gäller egentligen där ute, i tomrummet och på himlakropparna? De träffar Katrin Nyman Metcalf, professor i juridik på Tallins Tekniska Universitet, och Chris Lamar, vd på det amerikanska företaget Lunar Embassy, som sedan 1980 säljer mark på månen och planeterna. Men kan man äga månen? I det tredje avsnittet: ”Har vi åkt tillbaka till månen än?” pratar man om NASA:s planer på att bygga en bas på månen samt Lunar Gateway, en rymdstation som ska gå i bana runt månen. De intervjuar Kristin Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen och träffar Richard Garriott, privat astronaut. Vilka är då Marcus och Susanna? Marcus Pettersson är journalist och radio- och tv-producent. Han driver företaget Rundfunk Media som producerar allt från dokumentärer för SVT och UR, P3 dokumentärer och poddar för bland annat Moderna museet och Europeiska Socialfonden. Men det kändes som om allt detta inte var nog! Längtan efter Mars blev för stor, och när alla de stora kanalerna missat att täppa igen det svarta hålet inom rymdinnehåll tog han saken i egna händer, och siktade mot stjärnorna. Susanna Lewenhaupt är producent, projektledare och VD för företaget Beppo med ett hundratal poddar, radioserier, reklamkamanjer och ljudböcker i bagaget. Trots att du kan höra Susannas röst varje gång du går på bio eller lyssnar på DN:s storsatsning med inlästa reportage har hon röst så att det räcker även till Mars! Podcasten distribueras via iTunes, Acast och andra podcasttjänster. Alla avsnitt och mer info om projektet samlas på www.hvatma.se _________________________________________________ Donald Trumps okunnighet stressar NASA till farliga månfärder. Finansiering med 25 miljarder dollar saknas. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2019-10-28. Publicerad här 209-11-13) NASA skulle ha sänt astronauter till Mars på 2030-talet, men hade inte erhållit lov att satsa på månfärder. USA:s president Trump och vicepresident Pence gav i år NASA tillåtelse att planera för månfärder igen, och NASA satte upp målet att landa astronauter på månen 2028, vilket var en realistisk plan. Plötsligt gav Trump NASA order att landa människor på månen redan 2024, och det tvingar NASA att forcera allt. Astronauternas liv kommer att vara i fara, NASA:s budget skjuts i sank, och allt blir en enda stor kompromiss. Fortfarande saknas finansiering av månfärderna. Schema över hur rymdstation i bana runt månen skulle byggas. Nu kommer bara några av modulerna att var på plats inför en månlandning 2024. Enligt NASA:s ursprungliga plan skulle man i samarbete med andra rymdnationer bygga en rymdstation, benämnd Gateway, i bana runt månen. Astronauter kunde träna långfärder i relativ närhet till Jorden, och också göra landningar på månytan. Så småningom skulle månstationen bli ett avstamp för en bas på månytan. NASA håller på att ta in offerter från amerikanska företag för byggandet av ett antal moduler till månstationen, samt att bygga en landare. Men förhandlar också med andra rymdorganisationer om att de ska bygga moduler till Gateway. Diskussioner pågår med Ryssland, Kanada, ESA och Japan. "Det bidde en tumme" - Gateway halveras. Efter att president Trump beordrat NASA att landa på månen redan om fem år tvingas NASA till allehanda genvägar, kompromisser och bantningar. Först kom beskedet att rymdstationen nu bara ska bestå av några få moduler i ett första skede. Övrigt hinner inte bli klart före 2024. Sedan prutade NASA på kraven för de företag som ska bygga en landare så att de nu inte behöver flyga till månstationen, utan kan flyga direkt till månen. Landarna skulle ha varit möjliga att tanka igen för återanvändning, men också det kravet på tillverkarna har NASA nu släppt. 30 september sände NASA ut en begäran om förslag på månlandare. Företagen skulle komma in med förslagen senast 1 november, och i januari 2020 ska NASA välja ut 4 av förslagen för fortsatta diskussioner. Detta ska leda fram till att NASA finansierar två projekt. Man hoppas ha en landare klar för månfärd 2024, och en till 2025. Kommer astronauter att landa på månen redan år 2024? "Bygg fortare! Landa på månen medan jag ännu är president." Stora rymdprojekt som rymdskepp och raketer tar vanligtvis 6-8 år att slutföra. Till exempel började NASA år 2010 finansiera planering och byggande av privata rymdskepp som ska flyga astronauter till den internationella rymdstationen. År 2014 fick Boeing och SpaceX kontrakt på att bygga rymdskeppen. De första flygningarna kommer troligtvis att ske 2020. Farkoster för att landa på månen finns fortfarande bara på skrivborden eller som oprövade prototyper, så tidtabellen för att göra dem klara är orealistisk. Trump-administrationen har påverkat USA:s rymdprogram på samma virriga sätt som den sköter allt annat. Kravet på NASA att landa på månen 2024 syftar till att ge Trump äran av att USA återvänder till Månen, ifall han sitter kvar för en andra presidentperiod. "Efterlysning: vi skulle behöva 25 miljarder dollar." Ett litet problem i sammanhanget är dock att de nya månlandningarna än så länge saknar finansiering. Vita Huset föreslår en budgetökning med 1,6 miljarder dollar för NASA, men kongressen har ännu inte godkänt detta. NASA har inte publicerat någon ekonomisk plan för åren 2020 – 2024 för månprojektet, men oberoende bedömare uppskattar att det skulle behövas totalt ca 25 miljarder dollar. En sådan ekonomisk plan från NASA kan förväntas tidigast i februari 2020. NASA har såldes krympt Gateway och tagit bort kravet att månresenärerna måste anlända till måne via den. Ytterligare ett exempel på genväg är att NASAförst krävde att landarna skulle gå att tanka igen för återanvändning. Nu har man tagit bort det kravet. Jim Bridenstein: "Yes, mr President! We are going to the moon! In a hurry." NASA:s nya chef , Jim Bridenstein, tillsattes efter segdragna politiska diskussioner, där demokraterna tyckte han var olämplig, och republikanerna röstade fram honom ändå. Han verkar vara ännu en av alla dessa ja-sägare som Donald Trump omger sig med. Han kunde väl stått på sig mot Trump och Pence om att månfärd redan år 2024 ställer till stora problem för USA:s rymdprogram. Men han jamsar med och tycker att det är BRA (!!!) att man skyndar på. Argumentet äger visserligen sin rimlighet vad gäller presidentbyten, där Bush ville ha astronauter på månen, Obama stoppade detta, och Trump vill till Månen. Men vad gäller målinriktning, säkerhet för astronauterna, och utrymme för misstag, är det dåligt att stressa fram rymdfärder. Man skyndade på både Apollo och rymdfärjan, och det ledde till att flera astronauter dog. Kongressledamöter: "Vi kan inte offra andra rymdprogram för att presidenten vill ha månlandningar." Ett antal ledamöter i kongressen protesterar mot de skyndsamma planerna. En demokrat som representerar New York, Jose Serrano, säger: ”Vi kan inte offra kvalité bara för att vara snabba. Och vi kan inte offra andra rymdprogram för månfärderna bara för att göra presidenten nöjd. ”Världen iakttar oss, det är viktigare att vi lyckas än att vi är snabba.” Till saken hör att Trump-administrationen försöker skrota bl.a. NASA:s miljöspaning med satellit och utåtriktade program för utbildning och information. Många inom rymdbranschen är rädda för att om NASA tvingas omdirigera budgetmedel till månprojektet så kommer andra satelliter, sonder och forskningsprogram att drabbas av brist på budgetmedel. Vi vill resa till månen – med förnuft. _________________________________________ Apollo 12 – den andra månlandningen. Blixten träffade den stora Saturnus-raketen när den precis lyft från Kennedy Space center. Men ändå lyckades de tre astronauterna Pete Conrad, Dick Gordon och Alan Bean fortsätta till Månen, och landa bredvid farkosten Surveyor, som landat där två år tidigare. Pete Conrad står vid farkosten Surveyor som hade mjuklandat 1967. I bakgrunden ser man Apollo 12. 36 sekunder efter att raketen börjat lyfta: Gordon: “What the hell was that?” Och sedan: “I lost a whole bunch of stuff.” Conrad: ”We just lost the guidance platform. I don´t know what happened here. I got three fuel cell lights, an AC bus light, a fuel cell disconnect, main bus A and B out.” Blixten hade slagit ner i den stigande raketen. Hur gick det sen? Läs på: Bemannade rymdfärder. __________________________________________________ ___________________________________________________ Arielspace i artikel på Flyg- och rymdtekniska föreningens nyhetsmail: (2019-10-31) Stor konferens på Waterfront i Stockholm om flyg och rymd 8-9 oktober. Här är en länk till nyhetsmailet, scrolla till sidan 2. ________________________________________________ Space Adventures säljer ny resa - första rymdturisterna på 12 år. (2019-10-26) Företaget Space Adventures förhandlade med Roscosmos om resor till rymdstationen för 7 förmögna äventyrare åren 2002 till 2009, men sedan dess har ingen rymdturist kunnat köpa biljett. Men 2021 ska två nya rymdturister få flyga. Klicka och läs om företaget Space Adventures och rymdturisterna. ______________________________________________ Reportage från Flyg- och Rymdtekniska föreningens" konferens på Waterfront i Stockholm tisdag och onsdag 8-9 oktober. (Av Ariel Borenstein. 2019-10-12) Vart tredje år arrangerar föreningen en internationell kongress. Uppslutningen är alltid stor, med många svenska och utländska deltagare. För mig var det lätt att välja mellan föredragen, eftersom det i år fanns väldigt få med rymdanknytning. Läs mitt reportage, följ länkarna: Flyg- och Rymdtekniska Föreningens konferens 2019 ...och titta på foton från konferensvimmel. _________________________________________________ Anna Rathsman, Jessica Meir och Christer Fuglesang. Christer Fuglesang och en astronaut på månen. ______________________________________________ Tre rymdfarare flög upp till den internationella rymdstationen idag. En av dem heter Jessica Meir, och svensk media har gjort stor sak av att hon är den andra astronauten i världshistorien som har svenskt medborgarskap. (2019-09-25) Varför nämns det inte alls att hennes far är israel med irakiskt påbrå?Jessica Meir är den första amerikanska svensk-israel-irakiskan i rymden! Värt att fira, kanske? ______________________________________ Vad nu då???? Dementi på kvällen: Jag måste dementera min artikel här nedan. Enligt ett nyhetsinslag på radions P1 är 150 miljoner i budgeten inte vikta för satellituppskjutningar utan gäller Sveriges allmänna rymdutgifter. Bra med ökad rymdbudget, men nog gör bristen på initiativ från svenska politiker på att få igång satellitprojektet att vi går miste om att utnyttja 50 års erfarenhet på Esrange, och låter flera andra länder ta initiativet. Grattis norrmän och engelsmän. Vi lovar att komma och titta på när ni skjuter upp satelliter. Hurra-rop på eftermiddagen: Nu kan Esrange bygga sin raketramp för satellituppskjutningar! Regeringen föreslår höjt anslag för svensk statlig rymdverksamhet. Läs Utbildningsdepartementets pressmeddelande idag om budgetpropositionen: Stor satsning på Sveriges rymdverksamhet! (Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet om budgetpropositionen. 2019-09-18) Regeringen satsar på rymdsektorn i budgetpropositionen för 2020. Rymdstyrelsen får en ökning med 150 miljoner kronor årligen för rymdforskning och rymdverksamhet. – Sverige är en framstående rymdnation. Den positionen vill vi fortsätta att utveckla och därför behövs satsningar på rymdområdet. Satsningarna går till både forskning och annan verksamhet som stöttar rymdindustrin, säger rymdminister Matilda Ernkrans. I budgetpropositionen för 2020 föreslås en nivåhöjning på 150 miljoner kronor från och med 2020 till Rymdstyrelsen. Därtill föreslås en höjning på 150 miljoner kronor för innevarande år 2019. De ökade anslagen kommer att kunna finansiera nya nationella projekt med utvecklingsmöjligheter för svenska rymdaktörer och regioner. Sverige kommer också kunna fortsätta att utveckla sitt redan starka deltagande i de europeiska rymdprogrammen, vilket ger ökade möjligheter för svensk rymdindustri att leverera teknik och kunnande. Satsningen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Min kommentar: Nu kan Esrange satsa på satellituppskjutningar! Detta måste ju betyda att Rymdstyrelsen och Swedish Space Corporation (Rymdbolaget) får finansiella möjligheter att bygga de anläggningar som behövs för att man från Esrange ska kunna skjuta upp satelliter. Arbetet på detta har redan kommit igång, men mer finansiering behövs för att klara av projektet, och det har man nu erhållit. Läs en artikel jag publicerade i en dagstidning om Esrange: Esrange och Smallsat. __________________________________________ Oneweb tillverkar satelliter på löpande band. Det amerikanska företaget Oneweb har erhållit tillstånd av U.S. Federal Communications Comission att sända upp en konstellation med 650 satelliter för ett globalt bredbandsnätverk. Hur bygger man så många satelliter? Jo, med en ny fabrik där företaget kan tillverka två satelliter per dag. (Publicerat på Arielspace 2019-09-10) Läs på sidan om Nordamerika __________________________________________________ Varför studerar Brasilien Amazonas med satelliter om Bolsonaro inte vill veta vad de ser? Brasiliens rymdorganisation bygger satelliter, militären bygger en raket och myndigheterna har byggt en rymdbas. Men när satellitspaning visar att skogsskövlare bränner ner enorma områden i Amazonas så får chefen för rymdorganisationen sparken. (Källa: Aviation Week & Space Technology. The Guardian)(Publicerat här 2019-08-08) Tidningen Aviation Week hade i maj en stor artikel om Brasiliens ambition att bli en betydelsefull rymdnation. Efter att i många år samarbetat med andra länder har man nu för första gången helt själva producerat en satellit. Det är en 6U cubesat, och således ingen stor satellit, men det faktum att Brasilien byggt den på egen hand pekar framåt mot bygget av större satelliter. Bilden visar Brasiliens första egenproducerade satellit: VCUB1. Liten men viktig. På rymdmässan Latin American Aerospace and Defence Exhibit i Rio de Janeiro visar Brasilien upp satelliten VCUB1 byggd av företaget Visiona. Detta företag är ett samarbete som pågått i åtta år mellan de stora företagen Embraer (flyg) och Telebras (telekommunikation). Satelliten väger bara 9,7 kg. Men den innehåller tre delsystem som är nya för Brasiliens rymdindustri: höjd- och ban-kontroll, dator och kommunikation. 2020 ska satelliten skjutas upp och kretsa i bana i tre år. Mycket av den kunskap som möjliggjort den nya satelliten härrör från 2017, då Thales byggde en militär satellit för Brasilien, och brasilianska ingenjörer fanns på plats i Frankrike. Under arbetets gång har Visiona förlitat sig på många mindre rymdföretag inom landet, samt samarbetat med myndigheter och forskningsinstitutioner. Varför bry sig om satelliterna? Intressant är att den här satelliten ska spana mot jorden. En myndighet med namnet National Center for Monitoring and Alerts of Natural Disasters vill använda foton från satelliten för att upptäcka t.ex. jordskred. Ett jordbruksforskningsinstitut med namnet Embrapa vill studera odlingar från rymden. Men vad tjänar det till med sådan forskning när en gangster är president i Brasilien? Han och hans medbrottsling på miljöministerposten (en advokat som förnekar att klimatkrisen existerar) vill inte veta av någon kritik. Hela planetens miljö står på spel men djungel bränns ner i enorm omfattning. Man behöver inte satellitbilder för att se brandröken som böljar ut över halva Syd-Amerika. En satellit som Brasilien byggt i samarbete med Kina spanar mot Amazonas. Raketerna och rymdbasen. Brasilien har en lång räcka misslyckanden bakom sig när det gäller att utveckla en egen raket och att bygga en raketbas. Alcantara Space Center blev klart 1990. Två försök att sända upp en egen raket misslyckades. Vid det tredje försöket 2003 exploderade raketen, 21 människor dog och hela rymdbasen lades i ruiner. Nu har myndigheterna byggt upp raketbasen igen. Eftersom basen ligger vid ekvatorn är den mycket lämplig för uppskjutningar, och ett antal amerikanska företag har förklarat sig intresserade. Under tiden har Brasiliens militär börjat snickra på en ny raket. Visiona vill inte använda den raketen för att nästa år sända upp sin satellit. Det kan man kanske förstå. Satelliter och bränderna. Chefen för Brasiliens satellitövervakning av Amazonas har sparkats av Bolsonara efter att man publicerat information om den katastrofala ökningen av anlagda bränder i regnskogen. Så här skriver The Guardian: The director of Brazil’s National Space Research Institute (INPE) has been sacked in the midst of a controversy over its satellite data showing a rise in Amazon deforestation, which the far-right president, Jair Bolsonaro, has called “lies”. Ricardo Galvão, who had defended the institute and criticised Bolsonaro’s attack, was dismissed on Friday after a meeting with the science and technology minister, Marcos Pontes. “The way I expressed myself in relation to the president has caused an unsustainable embarrassment,” Galvão said on Friday morning, according to the Folha de S Paulo newspaper site. “Sacking the director of INPE is just an act of vengeance against someone who showed the truth,” said Greenpeace Brasil’s public policy coordinator, Márcio Astrini, in a statement. Created in 2004, the Deter satellite system makes monthly and daily data publicly available on a regularly updated government website. Its data for recent months showed an alarming rise in deforestation in recent months: it soared 88% in June compared with a year earlier. __________________________________________________ Inte trovärdigt med månlandning inom fem år! Genom att ge NASA en orealistisk order om att stressa iväg astronauter till månen inom fem år har Trump och Pence försvårat realistiska planer på färder till Månen och Mars. (Källa: Space News. April och juni 2019) Den sista gång människor landade på månen var 1972. Sedan dess har många obemannade farkoster sänts för att utforska månen, men drömmen om att människor igen ska färdas till månen har levt kvar. USA har två gånger de senaste decennierna startat stora program för månlandning, men programmen avbröts inom några år. Planer på att sända människor till månen smids numera i USA, Kina, Ryssland, Europa, Indien. Den största orsaken till att inget land ännu genomfört sina planer på månfärder är att det är mycket dyrt. USA planerade att i samarbete med Ryssland placera en rymdstation i bana runt månen och även att sända astronauter till Mars, men dessa planer låg något decennium framåt i tiden. Nu har Trump-administrationen plötsligt kommit med ett utspel där NASA beordras att landa astronauter på månen om fem år. Det är naturligtvis helt omöjligt. Man hinner inte bygga och testa alla komponenter som behövs på så kort tid. Dessutom finns ännu ingen finansiering! NASA har erhållit 1,6 miljarder dollar extra, men skulle behöva behöva ytterligare minst 5 miljarder dollar per år i fem år. Bush den äldre och Bush den yngre ville till månen. 1989 tog USA:s president George H.W. Bush initiativ till "Space Exploration Initiativ" som innebar att NASA skulle landa astronauter på månen så småningom. Initiativet ledde inte till handling. 2004 tog USA:s president George W. Bush, son till den förre Bush, initiativ till "Vision for Space Exploration” som innebar att NASA skulle landa astronauter på månen senast 2020. Planen upphävdes av Obama-administrationen eftersom kongressen var ovillig att godkänna tillräckligt stor finansiering. Obama ville istället se långsiktiga planer med teknikutveckling, färder till en asteroid och sedan astronauter på Mars mot slutet på 30-talet. Trump skriver ord på ett papper. Så såg det ut när president Trump tillträdde. Kongressen ville inte finansiera bemannade månfärder men NASA arbetade för fullt med att kunna sända människor till Mars inom några decennier. 11 december 2017 undertecknar Donald Trump ett papper som får namnet Space Directive One. NASA beordras sända astronauter till Månen. Några ord på ett papper. Ingen plan, inga datum, inga pengar. Det positiva är att NASA nu får RÄTT att sträva efter bemannade färder till månen. Man har ju inte fått några löften alls om mer budgetmedel men försöker ändå göra upp en vettig plan med de resurser man har, dvs en årlig budget på ca 20 miljarder dollar. Förutom att använda sina egna resurser inleder NASA en diskussion med privata företag om samarbete med obemannade månlandningar, samt ställer upp ett mål om att sända astronauter till Månen 2028. Trump vill ha äran. Trump är en mästare på att ta på sig äran för sådant som andra uträttat. Han säger att han ska göra USA till en ledare igen inom rymdverksamhet trots att USA tog ledningen från Sovjet redan på 70-talet. Han säger att det pågår en rymdkapplöpning om månen, Kina hotar att ta ledningen, trots att Kina nu i huvudsak genomför sådant som Sovjetunionen och USA lyckades med redan på 60-talet. Det skulle också vara trevligt för Trump om han kunde skryta över att ha tagit initiativ till en månlandning under sin nästa mandatperiod som president. Därför utfärdar han Space Directive Two 26 mars i år. NASA beordras nu att landa på månen senast 2024, OM FEM ÅR! NASA har numera en chef, Jim Bridenstein, som pratar utan att säga något. Hans utnämning ifrågasattes av Demokraterna i kongressen, men gick igenom med stöd av Republikanerna. Han säger ja och amen till Trumps månplaner. Så här beskrivs hans NASA-utnämning i ett inlägg på Wikipedia: His nomination was controversial, due to his lack of qualifications in science and his rejection at the time of the scientific consensus on climate change, a position which he has since reversed. ”In the end of the day we are going in 2024, whatever that takes.”, säger han. Det nya rymdskeppet Orion har bara testats en gång i rymden, men ska enligt planen ta astronauter till månen om fem år. Vicepresident Mike Pence och NASA:s chef Jim Bridenstein. Trumps vicepresident och NASA:s chef säger olika om hur månfärderna ska förverkligas. Om de statligt beställda alternativen, raketen SLS och rymdskeppet Orion, inte blir klara i tid så kan vi använda privata alternativ, t.ex. Falcon och Dragon byggda av SpaceX, säger Mike Pence. Jim Bridenstein säger istället att NASA redan har den kapacitet man behöver. Det som saknas är en månlandare, och NASA har redan begärt in offerter från olika rymdföretag på att bygga en sådan. Slarva igenom detta bara! För att kunna påskynda månplanerna överväger nu NASA att bygga en mindre månlandare än vad man tidigare planerat, denna gång med plats bara för två astronauter. Det blir en fin repetition av den första månlandningen! Den planerade rymdstationen runt Månen måste också krympas ner rejält för att man ska få den klart. Konstruktionen av SLS och Orion måste skyndas på genom att Pence stressar rymdföretagen med hot om avbrutet samarbete. Bridenstein säger att man inte kommer att offra andra verksamheter, t.ex. forskning eller jordobservation, för att flytta över budgetmedel till månfärder, men bedömare inom NASA tror att det kommer att bli så ändå. Det var sådant stressbeteende som orsakade branden på Apollo 1 när tre astronauter omkom på 60-talet. Företaget som byggde kapseln hade stressat på för att bli klara i tid, vilket ledde till att Apollo 1 var brandfarlig och därmed en ren dödsfälla. Ingen budget. Det finns således ingen finansiering till planerna. Oberoende kommentatorer och många senatorer är negativa till hela idén. Jack Burns, professor i astrofysik vid University of Colorado, säger att NASA:s årliga budget behöver ökas med 3,5 miljarder dollar för att klara de nya planerna. Andra bedömare har uppskattat att NASA skulle behöva budgettillskott på 6 till 8 miljarder dollar i fem år. Många kongressledamöter är ovilliga att öka NASA:s budget. Eddie Bernice Johnsson som representerar Texas för Demokraterna säger att hon ”ifrågasätter att det skulle existera någon ny rymdkapplöpning och att Försvarsdepartementet inte anser att någon kapplöpning föreligger”. Hon säger vidare att ”det är oansvarigt av vicepresident Pence och president Trump att beordra NASA att göra månlandningar utan att veta vad det kommer att kosta” Hon säger också detsamma som jag tänker om Trumps Space Directive- jippo: ”Retorik som inte stöds av en konkret plan och en trovärdig kostnadsberäkning är bara luft.”
Nu närmar sig lördagen 20 juli då vi firar att människor för första gången landade på Månen. (2019-07-17) USA hade generalrepeterat genom att först låta Apollo 8 flyga runt månen och tillbaka, sedan sända Apollo 9 att testa dockning mellan kommandomodulen och månlandaren i bana runt jorden, och slutligen det stora testet: Apollo 10 flög till månen i maj 1969 och genomförde allt som Apollo 11 skulle göra, utom att landa. USA och Sovjet hade sänt obemannade farkoster mot månen sedan slutet på 50-talet. Först ansågs det lyckat att överhuvudtaget komma fram, så de första farkosterna bara kraschade mot månens yta. Under 60-talet lyckades båda länderna få farkoster att kretsa kring månen och att mjuklanda. Efter en lång paus från 1976 till 90-talet började obemannade farkoster igen sändas till månen, och nu på 2000-talet har detta verkligen tagit fart. Japan, Kina och Indien satsar stort, och nyligen gjorde Israel ett försök att mjuklanda. Indien ska i sommar göra ett försök att bli fjärde landet som lyckas med en mjuklandning efter Sovjet, USA och Kina. Rymdentusiaster i Sovjetunionens arvtagare Ryssland skulle gärna sända både obemannade farkoster och kosmonauter till Månen, men kan inte finansiera projekten. Översiktskarta som visar alla farkoster som landat eller kraschlandat mot månen 1959-2019. (Från Aviation Week) Det har inte firats att det är 50 år sedan Apollo 10 utförde sitt uppdrag. Astronauterna på Apollo10 uppmärksammades nyligen i en artikel i tidningen Aviation Week & Space Technology: Thomas Stafford, John Young, Eugene Cernan. I maj 1969 hade USA:s ansträngning att komma före Sovjet till månen dittills kostat 16 miljarder dollar (i dagens penningvärde motsvarar det 115 miljarder dollar!). Många förespråkade att astronauterna från Apollo 10 skulle landa på månen. Men det fanns goda skäl till att vänta med det till Apollo 11. Landningsmodulen var inte tillräckligt klar. Dessutom hade man upptäckt att månens gravitation varierade från plats till plats, så det var bäst att skaffa sig mer mätdata. 18 maj 1969 lyfte Stafford, Young och Cernan från Cape Kennedy och flög mot månen. Kommandomodulen var döpt till Charlie Brown och månlandaren till Snoopy. Apollo 10 flög i 2,5 timmar runt jorden och sedan tändes raketens tredje raketsteg och förde dem i bana mot månen, dit de anlände efter en färd som tog 73 timmar. (Jag läste nyligen att om man kunde köra bil till månen i 100 km/tim så skulle det ta fem månader.) Man kretsade sedan 61 varv runt månen. Stafford och Cernan dockade ut och flög på låg höjd över månens yta med Snoopy i fem ggr ljudets hastighet. De dockade sedan igen med kommandomodulen och flög hem. Hela resan var lyckad och därför kunde Apollo 11 ge sig av i juli och genomföra historiens första månlandning. _______________________________________________ 50 år sedan första människan landade på månen. 20 juli 2019 firas det lite här och där att det nu passerat 50 år sedan de amerikanska astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin landade på månen. (Av Ariel Borenstein. 2019-07-04) Jag själv var 16 år när landningen skedde och jag tittade på den i en svart-vit TV på finska landsbygden, när vår familj tillbringade en vecka i en semester-stugby. Mina samlarobjekt om Apollo 11: En LP-skiva med prat mellan astronauterna och flygledningen, lådan till byggsats av månlandaren, pussel med astronauterna, samt ett nummer av tidningen LIFE. Jag kommer att köra många artiklar resten av sommaren om månlandningarna på 60- och 70-talet, men också om de planer på nya månfärder som smids hos rymdorganisationer världen över idag. År 2009 besökte Charles Duke Tekniska Museet i Stockholm och berättade om den månlandning han deltog i 1972, med Apollo 16. Läs min intervju med Charles Duke: Astronauterna: Intervju med Charles Duke Att fira månlandningen i Stockholm: Stockholm lördagen 20 juli: Jubileumsfesten - Månlandningen 50 år. I Observatorielunden firar man tillsammans med Christer Fuglesang och olika föreläsare. En biljett kostar 200 kr. Stockholm torsdagen 29 augusti: Apollo Live. Bergsbestigaren, äventyraren, träningscoachen, författaren, föreläsaren mm Fredrik Sträng har lyckats locka TRE APOLLO-ASTRONAUTER till Sverige. Du kan lyssna på Charles Duke, Al Worden och Fred Haise på Stockholm Conference Center. Christer Fuglesang medverkar också. En biljett kostar 1.900 kr. _____________________________________________ Till minne av Ingemar Skogö. Söndagen 9 juni läser jag i Dagens Nyheter att Ingemar Skogö avlidit. I en minnesruna som skrivits av vänner till honom berättas om hans gärning i sin kyrka, i yrkeslivet och privat. Hans sista uppdrag innan han gick i pension för några år sedan var som landshövding i Västerås. Då hade han i sin karriär hunnit arbeta på flera departement, varit stadsdirektör i Södertälje samt generaldirektör först för Luftfartsverket och sedan Vägverket. (Av Ariel Borenstein. 2019-06-10) Ingemar Skogö. På våren 2014 kom ett direktiv från regeringen om tillsättning av en särskild utredare som skulle föreslå en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet. I direktivet sades bland annat: "Strategin ska syfta till att utveckla möjligheterna till att använda rymdverksamheten som en strategisk tillgång för att möta samhällets behov och stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Utredare blir Ingemar Skogö. Han är idag landshövding i Västmanlands län." Jag skrev en text här på Arielspace om utredningen och tänkte att jag skulle vilja intervjua utredaren. Den sommaren reste min fru och jag till Alperna i regi av en resebyrå för att vandra med en grupp. Alla medresenärer var trevliga och vi hade tillfälle att umgås både under långa bergsvandringar och långa middagar på hotellet. De här bergsvandringarna var ibland lite väl strapatsrika för oss och en dag valde min fru och jag att gå en lättare vandring för oss själva. Dock fick vi sällskap av en kvinna som hade problem med en fot och behövde ta det lite lugnare en dag. Jag pratade under vandringsveckan inte så mycket med hennes man men kunde vid ett tillfälle ge honom råd om en utflykt med hjälp av min detaljerade guidebok. Ödets nyck: rymdutredaren Ingemar Skogö och rymdjournalisten Ariel Borenstein deltar i samma vandring i Alperna. Först när vi var hemma igen i Sverige insåg jag att mannen var rymdutredaren Ingemar Skogö och att vi vandrat en hel dag i Alperna med hans fru Ingrid. Vilket oerhört konstigt sammanträffande. Och vilket tillfälle att lära känna honom närmare och intervjua honom som jag gått miste om. Fast kanske inte. Han var på semester och skulle kanske inte ha känt för att prata jobb. Men jag ringde honom några månader senare och hade ett trevligt samtal om resan och om rymdstrategiutredningen. Under vintern 2014/2015 träffade jag honom vid tre tillfällen när han och hans utredningsgrupp höll hearing med rymdföretag, rymdforskare och användare av satellitdata. Vid en presskonferens 2 september 2015 på Rosenbad skulle Ingemar Skogö presentera utredningen om ny svensk rymdstrategi och överlämna den till utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson. Jag ville medverka men är ju frilansjournalist och skriver inte för någon tidning, så jag hade ingen möjlighet att bli inbjuden till denna presskonferens. Men jag ringde Ingemar som var mycket vänlig och bjöd in mig som sin personliga gäst till presskonferensen. Presskonferens på Rosenbad: Rymdstrategiutredningen. Sista tillfället jag träffade Ingemar Skogö var 2018 vid en presskonferens hos Rymdstyrelsen i Solna när regeringen presenterade sin rymdprogramförklaring, baserad på Skogös utredning. Jag växlade några ord med honom och han var nöjd med att utredningen började ge resultat i handling. Det kom som en stor överraskning för mig att han avlidit, eftersom jag upplevde honom som en mycket frisk och aktiv person. Men enligt minnesrunan led han av en svår sjukdom under sina sista år. Jag kände ju egentligen inte honom alls men är glad över att ha träffat honom och vill tacka för hans mycket viktiga bidrag till Sveriges rymdverksamhet. Utredningen om rymdstrategi gav upphov till regeringens programförklaring 2018 inför framtiden om statens rymdverksamhet, och kommer att fortsätta att påverka landets rymdverksamhet i många år framöver. ____________________________________________ Två nya rymdbaser i Australien. Om man ska skjuta upp satelliter i omloppsbana är det bra att göra det från ekvatorn, där jordens rotation ger raketen extra fart. Därför är det konstigt att ett land som Australien inte har någon stor rymdaktivitet. Men nu ska det bli ändring på den saken. En statlig rymdbas finns redan i Woomera och nu är två privata rymdbaser under konstruktion. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 25 mars) Equatorial Launch Australia. Konstruktion har påbörjats på en privatfinansierad bas för raketuppskjutningar på Australiens norra kust. Den ska heta Equatorial Launch Australia (ELA), vilket också är namnet på företaget bakom projektet. Basen ligger 12 grader söder om ekvatorn, vilket är närmare ekvatorn än NASA har vid Cape Canaveral, som ligger 28 grader norr. Australiensarna hoppas kunna inleda suborbitala uppskjutningar redan i år, och börja sända upp satelliter under 2020. (Ett väldigt ambitiöst schema eftersom basen börjar byggas från scratch, och de skulle i så fall bli före med satellituppskjutningar än Esrange, som funnits i flera decennier.) ELA har samarbetat med NASA vid planeringen av basen. NASA, eller mer exakt organisationens avdelning Sounding Rocket Program Office, blir troligtvis basens första kund. ELA:s planer för satellituppskjutningar gäller små raketer som kan sända upp små satelliter. (Just nu planerar ca 100 aktörer i världen att bygga små raketer avsedda för små satelliter, men det återstår att se vilka som kommer att lyckas.) ELA kan skjuta upp sina raketer över havet och över en glest befolkad halvö med namnet Cape York Peninsula. En intressant likhet med villkoren för Esrange i sammanhanget är behovet att ta hänsyn till en ursprungsbefolkning. I området runt Esrange bor samer som bedriver renskötsel och ELKA behövde ett avtal med Arnhem Land Aboriginal Land Trust för att kunna förfoga över området för en rymdbas. Southern Launch. Ytterligare ett företag planerar en raketbas i Australien. Företaget heter Southern Launch och basen ska ligga vid landets sydkust, avsedd för uppskjutning av satelliter i polär bana. Verksamheten beräknas komma igång 2020. Men grundaren och majoritetsägaren i bolaget, Lloyd Damp, konstaterar att detta är en ny verksamhet i Australien och man vet inte vilka förseningar som kan uppstå. Basen Southern Launch ligger 35 grader söder om ekvatorn och man kan skjuta över havet som sträcker sig ner till Antarktis. Synnerligen obebott område således! För uppskjutning i polär bana gäller det motsatta mot ekvatoriell bana, här är det en fördel att ligga långt från ekvatorn, det kräver mindre energi. Marknaden för denna rymdbas är små raketer som ska sända upp mikro- eller små satelliter i polär bana. Företrädare för bolaget hävdar att kostnaden för basen kommer att ligga på 10 miljoner dollar, snarare än de hundratals miljoner dollar som en sådan bas brukar kräva i konstruktionskostnader. Lloyd Damp säger att det är tack vare ”the very latest construction technology” och nya material. Driften ska också bli billig eftersom det behövs få personer för den. Australiens regering satsar stora belopp på både försvars- och rymdindustrin i södra delarna av landet. En orsak till detta är troligtvis att landets två stora partier båda har starkt stöd i söder och tävlar om väljarnas röster. Men intresset för rymdverksamhet har verkligen ökat i Australien efter många år av svalt intresse. Landet fick en rymdorganisation, Australian Space Agency, år 2017, med huvudkontor i Adelaide. Den nya marknaden för små raketer designade att sända upp små satelliter har precis öppnats. Företaget Rocket Labs blev först. Sverige har stor erfarenhet av raketuppskjutningar av sk sounding rockets vid basen Esrange, och borde ligga mycket bra till för att bli en av pionjärerna. Risken är dock stor att Esrange blir förbisprunget av baser i Australien, Storbritannien, Norge, Kina m fl som byggs av privata företag, men i vissa fall med kraftig uppbackning av värdlandets regering. ____________________________________________ Första nya svenska satelliten sedan 2010 är nu byggd! På en presskonferens idag visade Rymdstyrelsen och OHB Sweden upp den nya svenska satelliten MATS. Den ska studera atmosfärens högsta lager. (Reportage: Ariel Borenstein. 2019-05-09) Snabba fakta från Rymdstyrelsen: Namn: Mats - Mesospheric Airglow/Aerposol Tomography and Spectroscopy. Storlek: Som en diskmaskin, 60x70x85 centimeter. Väger cirka 50 kilo Uppsändning: Slutet av 2019 från Vostochny, Ryssland. Omloppsbana: Solsynkron på 600 kilometers höjd. Livslängd: Cirka två år Vetenskaplig initiativtagare: Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, MISU. Forskargrupper: Institutionen för rymd- och geovetenskap, Chalmers. Rymd- och plasmafysik, KTH. Bygger och levererar: OHB Sweden, ÅAC Microtec, Omnisys Instrument Finansierad av: Rymdstyrelsen Titta på mitt fotoreportage på sidan: "Presskonferens MATS" ______________________________________________ Årsstämma i Gomspace: Satsning på satellitkonstellationer och fortsatt närvaro i Luxemburg. Gomspace har en särskild plats i mitt kombinerade rymd/aktie-hjärta. Jag har följt aktiemarknaden sedan 1984 och skrivit om rymdbranschen på denna webbplats sedan 2007, men aldrig att något rymdbolag funnits på svensk aktiebörs. Tills Gomspace kom 2016. (2019-04-27) För andra året i rad deltog jag i årsstämma för Gomspace. Asteroidbrytning kom av sig, men Gomspace är kvar. Efter stämman frågade jag VD Niels Buus hur det framskrider med samarbetet med staten Luxemburg. Två amerikanska företag som planerade för gruvbrytning på asteroider skulle utgöra kärnan i Luxemburgs satsning på rymdverksamhet. Men båda företagen har nu köpts upp och planerna på gruvbrytning har skrotats. Niels sa att detta troligtvis påverkar Gomspace positivt. I Luxemburg är man glada över att rymdbolaget Gomspace etablerar sig i landet. Finansiering och ESA-bidrag som skulle kommit gruvbolagen till del kan nu styras till andra rymdbolag, även Gomspace. ______________________________________________ Lagom till påsk avslutas idag julföljetongen på Arielspace. Femtonde och sista delen av novellen "Paradoxen" publiceras. (2019-04-20) Novellen handlar om tidsreseparadoxer. Precis som på Netflix finns nu alla avsnitt att läsa i ett svep, ifall du inte haft tålamod att läsa avsnitten efter hand. Jag medger att som julföljetong drog kanske följetongen ut på tiden,men avslutas ju nu lagom till påsk. Tidsresor är knepiga. Du skulle t.ex. kunna resa tillbaka och mörda dig själv och det skulle innebära att du inte kunde resa tillbaka i tiden och mörda dig själv. Du skulle kunna byta kön och resa tillbaka i tiden och gifta dig med dig själv och få ett barn med dig själv. Äckligt, jag vet, men intressant. Du skulle kunna resa fem miljarder år framåt i tiden så att du kunde försäkra dig om en bra åskådarplats när Vintergatan och Andromedagalaxen kolliderar. Men grubbla nu inte på det där utan läs sista avsnittet i jul/påsk-följetongen. Paradoxen. _____________________________________________ 2019-04-11 kl. 22.00 Farkosten kraschade! Jag tittade nyss på filmen från direktsändningen av Israels månlandning. Allt gick bra i två månader, men de sista minuterna gick något fel, och farkosten kraschade. Man lyckades bygga en sond, finansiera den, skjuta upp den, bli sjunde landet som når månen med en rymdfarkost, lägga den i bana runt månen och genomföra landning fram till de allra sista minuterna, då man tappade kontakten. Och så kraschade den. Snopet förstås. Men i Israel har man väckt en väldigt stor entusiasm kring rymdverksamhet, en miljon skolbarn har inspirerats, landets rymdföretag har erhållit stora nya kunskaper om hur man bygger och flyger en farkost till månen. En positiv erfarenhet trots allt, trots krasch mot månytan. På 60-talet sände Sovjet och USA ett stort antal sonder till månen, först lyckades man inte ens träffa månen, sedan kraschade den ena efter den andra mot månens yta. Efter många försök och misstag lärde man sig till slut mjuklanda farkoster på månen. __________________________________________ En rymdfarkost som tillverkats i Israel ska försöka landa på Månen idag. Sverige är med på färden. (2019-04-11) Israel blir i så fall det fjärde landet i historien, efter Sovjetunionen, USA och Kina, som lyckas med denna prestation. Månlandaren heter Beresheet, som betyder "I begynnelsen". Den är i storlek ungefär som ett kylskåp. Allt började som ett privat initiativ av tre israeliska rymdentusiaster, men efter hand har projektet inspirerat hela Israel. Svenska Rymdbolaget (SSC) sköter farkostens kommunikation med Jorden. (Källor: Space News, SpaceX, SSC, SpaceIL . DN hade en stor artikel 18 februari) Beresheet sköts upp 22 februari med raketen Falcon 9 från Cape Canaveral i Florida. Att sända en farkost direkt till månen kräver mycket bränsle och blir dyrt , så SpaceIL valde ett annat sätt. När farkosten lösgjorts från raketen gick den in i bana runt Jorden. Genom att starta satellitens motor vid ett antal tillfällen fick man banan att bli allt vidare. Farkosten kretsade runt jorden tills banan blivit så vid att man kunde låta farkosten övergå till en bana runt månen. Banövergången skedde 4 april. Banan runt månen minskades tills farkosten nu flyger lågt ovanför månens yta. Beresheet ska landa på månens norra halvklot i ett lavafält som kallas Mare Serenitatis, vilket brukar översättas med Klarhetens hav. Det ligger norr om Stillhetens hav där Apollo 11 genomförde den första bemannade månlandningen. Tävlingen Google X Prize. Berättelsen börjar redan 1994. Då bildade några förmögna privatpersoner i USA stiftelsen XPrize. Syftet var att utlysa pristävlingar för innovationer inom områdena Rymden, Haven, Utbildning, Hälsa, Energi, Miljö, Transporter, Säkerhet och Robotar. De första tävlingen, på 10 miljoner dollar, gällde byggandet av ett rymdskepp. Hittills har pristävlingar till ett värde av 140 miljoner dollar utlysts inom utbildning, miljövård osv. 2008 gick Google in och lovade sponsra en tävling om vilket privatfinansierat team som kunde sända en farkost till Månen.Tävlingen kallades Google X Prize. Ett israeliskt team var ett av 23 från hela världen som anmälde sig till tävlingen. Det israeliska teamet kallade sig SpaceIL. Prissumman för tävlingen var 20 miljoner dollar. För att vinna måste ett team lyckas med att landa en farkost på månen. Farkosten eller en medföljande månbil måste kunna köra 500 m på månens yta och sända bilder från månen. Slutdatum för tävlingen var 2012. Deadline kom och gick, svårigheterna för de olika lagen var stora både tekniskt och finansiellt. Google XPrize gick med på att flytta fram slutdatum flera gånger. Några team gav upp, andra slog sig ihop med andra team. Fem team kvar! 2017 fanns endast fem team kvar i tävlingen: Moon Express från USA, Team Hakuto från Japan, SpaceIL från Israel, Team Indus från Indien och det internationella teamet Synergi Moon. Det absolut sista datumet för uppskjutning av farkosten blev 31 mars 2018, men inget av teamen klarade av detta. Google drog sig ur och XPrize-stiftelsen förklarade tävlingen avblåst utan vinnare. Tävlingen är slut, men israelerna vill till månen ändå! Låt oss nu titta på hur det israeliska månprojektet utvecklades under tävlingens gång. Tre unga rymdentusiaster beslöt sig för att delta i måntävlingen: Yariv Bash, Kefir Damari och Yonatan Weintraub. När projektet började ta form alltmer startade de 2011 en icke vinstdrivande organisation, som de gav namnet SpaceIL, med målsättningen att landa en israelisk farkost på Månen och att inspirera ungdomar att studera naturvetenskap. Om man vill sända en farkost till månen måste man ha en raket! 2015 skrev SpaceIL kontrakt med amerikanska företaget SpaceX om att sända upp farkosten med deras raket Falcon 9. Matematik är viktigt! Organisationen har två övergripande syften med sitt projekt. Det första är att uppmuntra till mer rymdverksamhet. Det andra är att hos unga israeler väcka intresse för vetenskap, teknik och matematik. Man strävar efter att skapa en s.k. Apollo-effekt. De amerikanska månlandningarna på 60-talet väckte stor uppmärksamhet och skapade en rymd-yra. Representanter för SpaceIL har besökt skolor i Israel och sedan 2011 träffat en miljon skolbarn! Många samarbetspartners. På organisationens webbplats kan man se att teamet har samarbetat med ett stort antal företag. Efter hand som arbetet framskred väckte projektet allt mer entusiasm i Israel. Man etablerade så småningom kontakt med Israels stora rymdföretag Israel Aerospace Industries i vars laboratorium farkosten testades och monterades ihop. Projektet beräknas kosta ca 95 miljoner dollar. Finansieringen kommer från ett antal privatpersoner och från Israels rymdorganisation. Ett villkor för deltagande i Google XPrize var att finansieringen skulle vara huvudsakligen privat, men eftersom denna månlandning nu inte behöver följa några tävlingsregler finns inget hinder mot att Israels rymdindustri stöder den. Forskning och tidskapsel. Beresheet medför flera vetenskapliga instrument, bl.a för att mäta Månens magnetfält. Av intresse för oss i Sverige är att Swedish Space Corporation (Rymdbolaget) sköter kommunikationen med rymdfarkosten med sitt stora nät av antenner. Mottagningsparabolerna finns i Sverige, Australien, Chile, Hawaii och Sydafrika. På webbplatsen för SSC ( = Swedish Space Corporation = Rymdbolaget ) skriver man så här: "SSC is very proud to be part of this unique and exciting mission. Our worldwide ground satellite station network will support the launch and early orbit phase (LEOP), as well as the whole journey, landing on the Moon." Farkosten medför en kapsel med lagrad mänsklig kunskap, speciellt om rymdforskning. Den har gjorts i ordning av Arch Mission Foundation som har till uppgift att på olika platser på jorden och i rymden förvara mänsklighetens samlade kunskap! Nu får vi se om landningen lyckas idag! Läs mer på SpaceIL:s webbplats. ___________________________________________ "Du bevakar rymden, vi bevakar Gästrikland:" Sverige ska få ny astronaut! (2019-04-05) Jag har gjort ytterligare ett av mina misslyckade försök att sälja rymdnyheter till lokaltidningar. Jag försöker sälja artikel till Gefle Dagblad: Hej. Gömd i Rymdstyrelsens dokument om myndighetens nya strategi finns ett litet stycke som enligt min mening är en bra nyhet: Rymdstyrelsen ska verka för att Sverige får ytterligare en astronaut. ESA:s nästa antagning kommer troligtvis inom några år, så en svensk får snart möjlighet att bli Christer Fuglesangs kollega. Vill ni köpa bifogade notis för 1.500 kr plus moms? Hälsningar, Ariel Borenstein Gefle Dagblad svarar: Hej! Vi bevakar inte rymden, utan fokuserar på det som händer här i Gästrikland. Tack ändå! Vänliga hälsningar! Min filosofiska kommentar tyst för mig själv: Gästrikland, solsystemet, galaxen, universum. Det finns många nivåer att bevaka. Här är min nyhetsartikel: Sverige ska få en ny astronaut. Sveriges enda astronaut heter Christer Fuglesang. Nu finns det hopp om att Sverige kan få ytterligare en astronaut. I alla fall om Rymdstyrelsen får bestämma. Sveriges förste astronaut - Christer Fuglesang. 2015 överlämnade en statlig utredning sitt förslag till ny statlig rymdstrategi till utbildningsdepartementet. Regeringen kom sedan 2018 med en skrivelse till riksdagen med nya grundläggande mål för Sveriges rymdverksamhet. Nu har Rymdstyrelsen på grundval av detta dragit slutsatser om sin framtida verksamhet. Ett av Rymdstyrelsens nya mål är att Sverige ska få med en astronaut i ESA:s astronautkår. Under rubriken ”Långsiktiga strategiska mål” skriver Rymdstyrelsen i sin programförklaring: ”Rymdstyrelsen ska verka för ytterligare en svensk astronaut eftersom bemannad rymdfart har ett stort värde som inspirationskälla, människan har alltid velat testa sina gränser och utforska okända områden.” När kan man bli astronaut? Hur realistiskt är det att Christer Fuglesang får en svensk kollega? Den nye astronauten skulle flyga till rymdstationen eller kanske tom färdas till Månen eller till Mars! ESA:s senaste antagning till astronautträning gjordes 2008. Just nu söker man inte nya astronauter. Sedan ESA bildades 1975 har europeiska astronauter anställts endast vid tre tillfällen: 1978, 1991 och 2008. Christer Fuglesang blev astronaut 1991. Efter den första antagningen dröjde det således 13 år till nästa, och sedan 17 år till den därpå följande. Nu har det gått 10 år igen, så det borde väl vara dags igen inom några år? Johan Köhler på Rymdstyrelsen säger i en presentation att det finns nya internationella planer på bemannade färder till Månen och Mars, och att möjligheten att bli astronaut är en stor inspirationskälla för unga att studera teknik och naturvetenskap. Därför är det viktigt att Sverige är delaktig i planerna på nya bemannade rymdfärder. Så för alla unga män och kvinnor i Sverige som längtar efter att färdas i rymden finns det nu hopp! Träna mycket, plugga naturvetenskap och håll utkik de närmaste åren efter ESA:s annons! _____________________________________________ Indien testade anti-satellitvapen. Nu har Indien sällat sig till gruppen av miljöförstörande rymdnationer, som tidigare omfattade Sovjet, USA och Kina. Indien har testat ett anti-satellitvapen genom att skjuta sönder en av sina egna satelliter och därmed avsiktligt skapat rymdskrot. Som om vi behövde mer rymdskrot i bana runt jorden! (2019-03-30) Sovjet och USA utförde tidigt under rymdkapplöpningen den här typen av experiment, men upphörde med dem. Till världens förvåning sprängde Kina en egen satellit 2007, och fick emottaga mycket kritik från det internationella rymdsamfundet. Vi trodde att alla rymdnationer nu fattat att rymdskrotet är ett STORT problem. Men Indiens regering tycks inte ha fattat det. Kapprustning i rymden (Källa Reuter) Satelliten som sköts ner kretsade kring jorden på 300 kilometers höjd. Nedrustningsexperter befarar en upptrappad kapprustning i rymden eftersom de ledande kärnvapenmakterna har intensifierat utvecklingen av antisatellitvapen. - Rymden har förvandlats till en frontlinje där det är kritiskt att man har antisatellit kapacitet. Indiens framgångsrika satellitnedskjutning är därför viktigt i det här ljuset, säger nedrustningsexperten Brahma Chellaney i New Delhi. Ärkerivalen Pakistan befaras reagera med att utveckla egna missiler av det här slaget, men landets politiska eller militära ledning har ännu inte kommenterat beskedet från Indien. Läs mer om detta hos Space News _______________________________________________ Tema: ÅACMicrotec Clyde. Hur är läget? På senare tid har mycket hänt i företaget ÅAC. Börsnotering och köp av Clyde Space i Skottland skedde för ett år sedan. Börskursen steg först brant men har sedan långsamt sjunkit tills den nu ligger under introduktionskursen. Nyligen slutade företagets VD. Detta är ett företag som under många år byggt upp en imponerande produktkatalog och rönt stora framgångar både i Sverige och internationellt. Men vart är företaget på väg nu? (Av Ariel Borenstein. 2019-03-07) När jag började skriva om rymdbranschen år 2007 brukade jag studera Rymdstyrelsens lista över svenska rymdbolag. Ett av bolagen hette Ångström Aerospace. Jag läste sedan företagets årsredovisning varje år och förvånades över att man låg i teknikens framkant och var underleverantör till stora internationella rymdbolag – men ändå hade ungefär samma omsättning varje år. Numera heter bolaget ÅACMicrotec. Efter börsnotering och köp av Clyde Space (Skottland) siktar ledningen nu på expansion. ÅAC Microtec återfinns i Uppsala Science Park. Verksamheten uppstod i universitetsmiljö i Uppsala och 2005 bildades Ångström Aerospace Company. Företaget har varit framgångsrikt och haft mycket samarbete med ledande rymdföretag både i Sverige och internationellt. Man har speciellt nischat in sig på miniatyrisering, dvs att bygga små komponenter som möjliggör mindre satelliter. I detta temablock kan du läsa: Del 1: Intervju med avgående CEO Alfonso Barreiro, gjord vid mitt företagsbesök i januari 2018. Intervjun är något föråldrad, men jag har av olika anledningar inte haft möjlighet att publicera den tidigare, och den är fortfarande intressant. Bland annat framgår att företaget nu söker ny CEO med samma motivering som man anställde Barreiro, nämligen ökad kommersialisering av företaget. Varför behövs då VD-byte? INTERVJU MED CEO Alfonso Barreiro. Del 2: Presentation av dotterbolaget Clyde Space. Det 3: Alla ordrar som ÅAC och Clyde tagit under 2018. En imponerande lista. Det tyder på att verksamheten går väldigt bra. Länk till listan. Vart är ÅAC på väg? Min bedömning av detta företag är att man har gedigna kunskaper av satellit-tillverkning. Tidigare var man ett forsknings- och utvecklingsföretag, framväxt ur universitetsmiljö. ÅAC har sedan starten haft många kunder både i Sverige och internationellt och även dotterbolaget Clyde har framgångsrik verksamhet. Också den nya satsningen, att gå från projektbaserad verksamhet till försäljning av satelliter och komponenter är baserad på åratal av utvecklingsarbete och bör ge företaget en stabil plats i trenden New Space och dess mest lovande del, produktion av små satelliter. Just nu verkar företaget ha någon typ av problem. VD-bytet och låg börskurs tyder på det. Vice VD Mats Thideman har utsetts till tf VD och bildar tillsammans med Craig Clark, VD på Clyde Space, ett executive team som ska leda bolaget tills ny VD har utsetts. Med min kunskap om de långsiktiga trenderna inom rymdbranschen är jag övertygad om att ÅACMicrotec Clyde har stor potential och kommer att lyckas bra i det långa loppet. Företagets produkter: satellitkomponenter. ______________________________________________________ En dålig och en bra nyhet från rymden. Den dåliga nyheten: Det blir ingen gruvdrift på asteroiderna. Företagen som skulle ha gjort jobbet blev uppköpta och deras asteroidprojekt har lagts ner. Den bra nyheten: Ett av f.d. asteroidföretagen köptes av företaget Bradford som också har köpt svenska ECAPS. Framtida asteroidfärd med svenskt miljövänligt bränsle ? (Källa: Space News. Januari 2019) De amerikanska företagen Planetary Resources och Deep Space bildades 2012 och 2013 med målet att bedriva gruvdrift på asteroider. Man drog till sig stora belopp i investeringar. Ledningen på Planetary Resources uttalade sig om att här fanns möjlighet att göra biljardvinster på att utvinna vatten och mineraler. Företagen slöt avtal med Luxemburg om att ha detta land som huvudbas. En avgörande faktor för att man skulle lyckas var NASA:s satsning på färder till asteroider. Men för något år sedan fick NASA order om att upphöra med asteroidprojektet och istället satsa på månen igen. Energin gick då ur gruvprojekten. Planetary Resources försökte då sända upp satelliter istället men lyckades inte finna finansiering för dem. Deep Space satsade på att utveckla ett eget framdrivningssystem för satelliter, med namnet Comet. Dessa har framgångsrikt använts i flera satelliter (HawkEye 360 och Capella Space Radar). Båda asteroidföretagen är nu uppköpta. Bort med gruvplanerna! I oktober 2018 köptes så Planetary Resources av Consensys, Brooklyn, USA. Nu ska man inte åka till någon asteroid utan istället skapa applikationer för IT-säkerhet för satelliter. I början av 2019 har Deep Space köpts av Bradford Space Group, Kalifornien, USA. Också här ändras fokus till att bygga satelliter. Bradford Space Group äger nu både svenska ECAPS och Deep Space Industries. Bradford är amerikanskt men har anläggningar i Holland och Sverige. Comet-tekniken ska användas tillsammans med ECAPS miljövänliga motor. Dessa system har redan använts tillsammans i satelliten Spaceflight SSO-A. Bradford kommer inte att släppa tanken på färder till asteroiderna utan räknar med att fortsätta utveckla den farkost – Xplorer – som Deep Space börjat bygga. Kan man hoppas på framtida gruvdrift på asteroider med användning av ECAPS motorer och miljövänliga bränsle? ___________________________________________ ______________________________________________ Israel, USA och Sverige samarbetar om månlandning! (2019-02-21) En av grupperna som ursprungligen bildades för tävlingen GoogleXPrize med syfte att landa en privatfinansierad farkost på månen heter SpaceIL. Det är en ideell grupp i Israel. Den har erhållit uppbackning av israelisk rymdindustri och byggt en farkost som ska sändas upp av SpaceX i natt ca 2.45 svensk tid. Farkostens kommunikation med markkontrollen sker via paraboler som ägs av Swedish Space Corporation (fd Rymdbolaget). (Källor: Space News, SpaceX, SSC, SpaceIL . DN hade en stor artikel 18 februari) Israelisk månlandare. Google Lunar XPRIZE... ...var en pristävling som pågick åren 2007 till 2018 organiserad och finansierad av X Prize Foundation och Google. Vinnande lag måste måste vara ett privatfinansierat team som lyckades landa en farkost på månen, köra ett markfordon 500 meter på månytan och sända filmer och bilder från månen. Första pris var 20 miljoner dollar. 33 team från hela världen anmälde sig, men de flesta gav upp efter hand. Tävlingens sluttid förlängdes gång på gång men när det gått flera år över tiden tröttnade Google och drog tillbaka sitt erbjudande om prissumma. Men några av teamen, däribland det israeliska, hittade olika sätt att fortsätta verksamheten. Det övergripande syftet med team SpaceIL är att inspirera barn och främja vetenskaplig och teknisk utbildning. Den månfarkost som man nu byggt kallas Beresheet (In the beginning). Nu bär det av mot månen! Israels största rymdföretag, Israel Aerospace Industries, förmedlade kontakt med amerikanska företaget SpaceX och nu är Beresheet en av flera satelliter som ska sändas upp i natt med raketen Falcon 9. Många farkoster har sänts till månen sedan den första ryska månsonden sändes att kraschlanda där 1959. På 60-talet sände Sovjet och USA många farkoster att krachlanda på månens yta, och sedan lyckades man med många mjuklandningar. Från 1969 landade sex bemannade amerikanska rymdskepp, och i början på 70-talet hämtade flera obemannade sovjetiska landare hem månstenar till jorden. Sedan var det länge lugnt på månen. Några sonder kretsade runt månen på 90-talet. Men 2004 inleddes den nya månforskningen faktiskt med en svenskbyggd månsatellit, SMART-1. Därefter har USA, Indien, Japan, ESA och Kina sänt farkoster till Månen. De har kretsat kring månen eller mjuklandat. De flesta månsatelliter har till slutat dragits ner av månens gravitation och kraschat, eller styrts ner. Landning i april. Om uppskjutningen går väl kommer den israeliska farkosten att kretsa i tre allt vidare cirklar runt jorden för att sedan flytta över till en vid bana runt månen. Efter tre allt snävare cirklar kring månen kommer den i april att kunna landa. Om landningen lyckas blir Israel det fjärde landet i världshistorien efter Sovjet, USA och Kina att lyckas mjuklanda på månen. Rymdbolaget kommunicerar! På webbplatsen för SSC ( = Swedish Space Corporation = Rymdbolaget ) skriver man så här: SSC is very proud to be part of this unique and exciting mission. Our worldwide ground satellite station network will support the launch and early orbit phase (LEOP), as well as the whole journey, landing on the Moon. Avtal mellan Israel och ESA: Det finns redan planer på ytterligare en månfarkost i samarbete mellan Israel och Europa. Citat från webben för Space News: Israel Aerospace Industries (IAI) signed a teaming agreement Jan. 29 with OHB System to offer the commercial delivery of payloads to the lunar surface for ESA. The agreement was signed during the Ilan Ramon Space Conference in Israel with the director general of ESA, Jan Woerner, among those in attendance. Under the agreement, IAI will offer a version of the lander it built for SpaceIL, a former Google Lunar X Prize team. IAI will handle integration of payloads onto the lander and be responsible for launch arrangements. OHB will be the prime contractor for those missions, managing work with ESA and payload developers. Den som orkar kan stanna uppe i natt och titta på direktsändning av starten på SpaceX webb! ____________________________________________ Rymdforum 2019 i Trollhättan: Nu finns fullständigt program på konferensens webbplats. SpaceX och Christer Fuglesang är på plats när eliten inom rymd-Sverige håller sin varannan-års-konferens i Trollhättan 24-26 mars. Detta var GKN:s monter vid Rymdforum 2013 i Trollhättan. ________________________________________ Ny rymdminister. Sveriges nya regering har ett antal nya personer på ministerposterna. Välkommen som ny minister för rymdfrågor säger vi till Matilda Ernkrans. Jag hoppas få lyssna på dig vid Rymdforum 2019 i Trollhättan i mars. (2019-01-28) "New Space - minister" dvs ny rymdminister. På regeringens webbplats kan man läsa: Matilda Ernkrans är ny minister för högre utbildning och forskning på Utbildningsdepartementet. Matilda Ernkrans kommer närmast från riksdagen där hon var ordförande i utbildningsutskottet. Jag här på Arielspace vill tacka avgående rymdministern Helene Hellmark Knutsson för många trevliga presskonferenser, ett antal tal på bland annat rymdkonferenser, och en liten intervju en gång på Rymdstyrelsen. Avgående rymdministern Helene Hellmark Knutsson Speciellt trevligt minne är presskonferensen på Rosenbad då rymdstrategiutredningen presenterades. Där kunde jag delta trots att jag var en enkel frilansjournalist eftersom jag genom en fullständig slump råkat bli bekant med utredaren, dåvarande landshövdingen Ingemar Skogö. ________________________________________ På NASA:s webbplats kan man läsa: "NASA is currently CLOSED due to a lapse in Government funding." Också NASA drabbas av att myndigheterna i USA saknar budgetmedel. (2019-01-24) Nu skriver jag rakt ut vad jag tycker. Att många miljoner innevånare i USA röstade fram Donald Trump som president är ett allvarligt och obegripligt misstag. Han är inte en normal människa och hans beslut ställer till enorm skada både för USA och hela världen. Värst av allt: han sabbar USA:s rymdverksamhet! Här är ett utdrag ur ett budskap från NASA:s chef till myndighetens anställda. Nästan all verksamhet ligger nere, men man tar hand om rymdstationen. An Update to the Furlough. While many of you may not immediately see this message, I wanted to send a note of thanks to the entire NASA family. Your dedication is an inspiration to everyone caught up in this furlough and your ongoing work is vital to the safety and success of NASA. I want you to know how much I appreciate your patience and commitment during this unique time in American history. I understand this furlough is a real hardship for many of you and while civil servants will eventually receive back pay, the situation is not as clear for many of our family members in the contracting community. We are working with procurement and contracting officers to mitigate the impacts for you as we all look forward to the ultimate resolution of this lapse in appropriations. The hard work of both our civil servants and contractors is deeply appreciated. You are performing with incredible focus and determination to ensure the safety of the crew on the International Space Station and the continued safe operations of our missions in space and in development here on the ground. Again, I want to express my deepest thanks for your understanding and your patience during this furlough, and we look forward to an expeditious solution so all of us can get back to work advancing new frontiers in science, technology, and space exploration. Please remember that vital information is being added to NASA’s furlough website on a regular basis, so please visit often. The link to the website is: https://nasapeople.nasa.gov/shutdown/shutdown.htm. You help make history each and every day, and you are part of an agency that betters our understanding of the universe and our life here at home. I want everyone to get back to that important work as soon as possible. Ad astra, Jim Bridenstine
Månen + Kina + Sverige = sant!
I natt, dvs 3 januari 03.26 svensk tid landade den kinesiska rymdsonden Chang’e 4 på månens baksida. Nu väntar en spännande tid för forskarna vid Institutet för rymdfysik, IRF, som har utvecklat ett av instrumenten ombord. Det svenska instrumentet ska utforska hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan. (Utdrag ur pressmeddelande från Institutet för rymdfysik, IRF. 2019-01-03) Landningen på baksidan av månen är den första någonsin och IRF:s instrument är det andra svenska instrumentet som landar på månen. För 50 år sedan under Apollo-programmet användes svenska Hasselbladskameror. Instrumentet Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN) har utvecklats och byggts av IRF i Kiruna i samarbete med det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC. Instrumentet undersöker hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan och är monterat på en rover som förflyttar sig på månen. Det möjliggör mätningar på flera olika ställen av månytan. Forskarna hoppas att mätningarna kan ge dem ledtrådar om var vattnet på månen kommer ifrån. ”Den lyckade landningen av instrumentet betyder att Sverige är tillbaka på månen och det känns så klart väldigt stort." säger IRF:s forskare Martin Wieser som är ansvarig för instrumentet. Att lyckas landa på månens baksida är komplext eftersom att baksidan inte är synlig från jorden som måste kunna kommunicera med rymdsonden. I somras skickade därför Kina upp en satellit som kommunicerar med rymdsonden i en bana 65 000 kilometer från månen. Läs hela pressmeddelandet på IRF:s webbplats. Kinas månprogram. Kina har redan på 2000-talet landat flera obemannade sonder på månens framsida. Senast fanns det med en s.k. rover som körde runt på månytan. Senare i år ska man göra ett försök att hämta mångrus till jorden. Något sådant gjordes på 60-talet av Apollo-astronauterna och senast av en obemannad sovjetisk månsond år 1976.
50 år sedan människan lämnade Jorden första gången: julen 1968 kretsade Apollo 8 runt månen. Kolla på NASA:s webb, där finns artiklar och filmer om Apollo 8. En film om Apollo 8 (tid 5 minuter) Berättelsen om Apollo 8 __________________________________________________ _______________________________________________ Ovzon ska sända upp egen satellit: sluter avtal med SpaceX och Eutelsat. (Publicerat här 2018-11-15. Nyheten slogs upp stort i internationella rymdtidningen Space News på en halv sida 22 oktober!) Det svenska företaget Ovzon har skapat en unik kommunikationsutrustning för satelliter. Nu tar man ett stort steg framåt och köper en egen satellit. Ovzon köpte tidigare sex banpositioner för satelliter. I väntan på att sända upp en egen satellit har man betalat 1,6 miljoner dollar till satellitoperatören Eutelsat som flyttat en av sina satelliter till en Ovzon-position för att bevaka rättigheten. Ovzon slöt för några veckor sedan ett avtal med SpaceX om att sända upp sin satellit första kvartalet 2020 eller senare. Samtidigt planerar Ovzon för sin satellit och kommer att beställa den från någon tillverkare snart. Läs mer om företaget Ovzon och nya avtalet: här. __________________________________________________ Det blir kö till månen! I tidningen Aviation Week & Space Technology (29 oktober 2018) finns uppgifter om många planerade farkoster till månen. Med början redan i december 2018 ser 2020-talet ut att bli Månens decennium! Det finns planer på allt från cubesats till en stor rymdstation kring månen. (Publicerat 2018-11-12. Aviation Week.) Indien ska landsätta en månbil. USA ska sända astronauter att runda månen. Här är några av trenderna: 1. NASA är tillbaka som stor aktör i utforskandet av månen. 2. Kina har stora planer. 3. Många privata företag planerar för obemannade landare under 2020-talet. 4. Sovjetunionens arvtagare Ryssland är inte med i mån-racet, man hör inte talas om några planerade ryska månfärder. Dock har Ryssland för avsikt att samarbeta med USA om Lunar Gateway, en rymdstation som ska kretsa kring månen. Några månsatelliter är redan på plats! Några satelliter kretsar just nu runt månen: USA:s Lunar Reconnaissance Orbiter kretsar kring månen och samlar data. Queqiao är en ny kinesisk reläsatellit som ska förmedla kommunikation mellan landare på månens baksida och jorden. I slutet av detta år landar Kina på baksidan! Kinas Chang e 4 ska mjuklanda på månens baksida i december i år! Ingen farkost har tidigare landat på baksidan. På 2020-talet ska många farkoster kretsa kring månen.
År 2019. Chandryaan-2 (Indien) ska mjuklanda på månen i januari 2019. Kinas Chang e 5 ska göra en mjuklandning på månen. Farkosten ska samla grus från månytan och föra det till Jorden. Detta gjordes senast av Sovjetunionen 1976. År 2020. NASA:s nya raket SLS ska skjuta iväg det nya rymdskeppet Orion i bana mot månen. Farkosten är obemannad, den rundar månen och återvänder till jorden. Syd-Korea ska sända en farkost att kretsa kring månen. År 2023 och senare. NASA ska sända tre astronauter att runda månen med Orion år 2023. Elon Musk vill att SpaceX ska sända ett antal betalande ”rymdturister” att runda månen. NASA Gateway: USA har börjat planera för att i samarbete med privata företag och andra länders rymdorganisationer bygga en rymdstation som ska kretsa runt månen! Privat företag: Surrey Satellite Technology och Irvine Cubesat vill sända iväg varsin satellit som ska kretsa kring månen. Lockheed Martin är ett stort etablerat rymdföretag i USA. Företaget planerar för en stor månfarkost som ska föra 4 astronauter från Lunar Gateway till månens yta och stanna i några veckor. Jeff Bezos på Blue Origin planerar för en månfarkost. På 2020-talet ska många farkoster landa på månen. Företag som inte blev klara i tid i tävlingen GoogleXPrize men ändå fortsätter att bygga månlandare: SpaceIL. Israel. Hoppas flyga till månen i början på 2019 med hjälp av en Falcon X. Astrobotic. USA. Hoppas sända iväg månlandare 2020. ISpace. Japan. Hoppas sända iväg månlandare 2020. Moon Express. USA. Hoppas sända iväg månlandare 2020. En framtidsvision: År 2030 kommer det att finnas en rymdstation kretsande kring månen, från den kommer astronauter att göra landningar på månytan, privata företag har börjat bygga en infrastruktur med transporter och kommunikation till månen, många länder har månsatelliter på plats och Kina har kommit långt med sina förberedelser för att sända taikonauter till månen. _________________________________________________
Var är de små raketerna? Just nu byggs det många små satelliter runt om i världen. Det skulle vara bra om det fanns små raketer för att att placera de små satelliterna i omloppsbana. Just nu finns det minst 40 tillverkare av små raketer men det går trögt med verksamheten. (Källa: Space News. 2018-09-11) Det amerikanska företaget Northrop Grumman har sedan länge använt två mindre raketer: Pegasus och Minotaur. Kina använder tre mindre raketer med namnen Long March 11, Kaituozhe-2 och Kuaizhou-1A. Det amerikanska företaget Rocket Lab lyckades i år med en satellituppskjutning med raketen Electron. Med "liten" raket avses en raket som kan placera en satellit i viktspannet 20 - 1000 kg i omloppsbana. Det finns just nu ca 34 företag och organisationer som aktivt arbetar på att skapa en liten raket. Men det går trögt och man kan förutspå att många av dessa raketprojekt inte kommer att ens lämna ritbordet, medan andra leder till konstruktionsarbete men inte till en fungerande raket. Det är ganska vanligt med konkurser och avbrutna projekt i rymdbranschen. Av de ovannämnda 34 raketerna tillverkas 20 i USA, 6 i Kina och 3 var i UK och Spanien. Carlos Niederstrasser hos Northrop Grumman håller reda på hur de olika raketprojekten framskrider. Han säger att de senaste fyra åren har 101 nya planer på att bygga en liten raket nått offentlighetens ljus. Just nu är 34 av dessa aktiva. Carlos säger att det är helt klart att det blir dyrare att sända upp en liten satellit med en liten raket, istället för att låta den flyga på så kallat "piggy-back". Det innebär att ett antal små satelliter flygs upp tillsammans med en stor satellit på en stor raket. Det man vinner med en skräddarsydd liten raket är att den lilla satelliten kan sändas upp vid en tidpunkt man valt själv och placeras i den bana man valt själv. Carlos Niederstrasser säger att av de 101 raketbyggare som lagt fram sina planer de senaste fyra åren har 11 givit upp och 11 har inte hörts av på länge. Men det tillkommer nya aktörer hela tiden. "Bara de senaste fyra dagarna", säger Carlos, har tre nya presenterat sina raketplaner." ________________________________________ Space Innovation Forum 7: En rymdkonferens som sätter punkt men också blickar framåt: (2018-09-06) I slutet av augusti 2018 samlades deltagare i projektet ”RIT – Rymd för innovation och tillväxt” på rymdbasen Esrange för att utvärdera sin verksamhet under tre år. Projektet har främst varit avsett att stärka rymdsamarbetet i Norrbotten men har betydelse för rymdverksamheten i hela Sverige. Jag deltog vid eventet och vill visa på projektets eget informationsmaterial men också ge mina egna intryck. Läs om konferensen på sidan: Esrange studiebesök. Kända rymdprofiler på RIT-möte: Johanna Bergström-Roos (projektledare för RIT), Olle Norberg, Lennart Poromaa, Jonas Ekman, Anna Öhrwall-Rönnbäck, Marta-Lena Antti och Olle Persson. _______________________________________________ Reportage av mig om OHB Sweden/rymdskeppet Orion i nya numret, nr 4, som utkommer 12 december. I webbutgåvan av Populär Astronomi finns nu några av artiklarna från nr 4, dock inte min artikel, ni måste förstås köpa detta nummer av tidningen! Foto: Roger Schederin. På min sida om OHB finns mina egna foton från OHB:s presskonferens. Och missa inte proffsiga, vackra foton från samma presskonferens av fotografen Roger Schederin, både i tidningen och i min länk! Staffan Persson, projektledare. Foto: Roger Schederin. ______________________________________________ Rymdinkubator. Med 50.000 euro på banken och hela rymd-Sverige i ryggen får 40 start-up företag nu exklusiv hjälp med att växa. (Presskonferens 2016-11-21) Fredrik Bruhn (till vänster i bild) presenterar företaget Unibap AB. ESA har skapat 16 inkubatorer i 12 länder i Europa för startup – företag i rymdbranschen. Nu finns verksamheten också i Sverige. ESA BIC Sweden kommer fram till 2020 att stöda 40 rymd-startups, företag som använder kunskap från rymdverksamhet på jorden eller som skapar något att användas i rymden. De företag som deltar får ett verksamhetsbidrag med 50.000 euro, och vad som enligt företagens representanter är ännu värdefullare, tillgång till ett stort nätverk. Det finns tre svenska inkubatorer för rymdföretag: Arctic Business Incubator i Luleå, Uppsala Innovation Center och Innovatum i Trollhättan. Verksamheten stöttas av ESA, Rymdstyrelsen och Vinnova. Idag höll BIC en presskonferens i Stockholm där man presenterade de åtta första företag som får stöd i sin verksamhet. Fyra av företagen var på plats och presenterade sig. Featherway Robotics AB och Unibap AB utvecklar robotteknologi, Geografiska Informationsbyrån AB använder satellitdata för fjärranalys och WideFind AB utvecklar ett system de kallar "Localise Everything Everywhere." De åtta företagen har gallrats fram med hjälp av en ansökningsprocedur, och nästa tillfälle att söka detta stöd kommer i maj 2017. Förutom ovannämnda företag deltar ytterligare fyra i programmet: APR Technologies AB, Schvung Ride AB, Sally R AB och The Code Company AB. Länk till ESA business incubation center (Sweden) Länk direkt till presentation av företagen (The incubatees!!!). __________________________________________ Presskonferens om OHB och servicemodulen!(2016-09-13) Jag vill betona att jag var först med nyheten att det svenska företaget OHB Sweden bygger en testmodul för ESA och NASA (Se artikeln här nedan). En vecka senare kom Ny Teknik med samma nyhet och idag har företaget haft presskonferens tillsammans med NASA, ESA, Airbus och Rymdstyrelsen. Det ledde till ett ganska långt nyhetsinslag på Rapport ikväll. TT och Rymdkanalen var också på presskonferensen så nu kommer denna nyhet på bred front med ord, bild och film. Men jag var först! Här är några foton från idag. Fler foton finns på Facebook för Arielspace. Projektledare Staffan Persson berättar. Servicemodulen på en stödkonstruktion som möjliggör att man jobbar även på undersidan. __________________________________________ Svenskt rymdföretag bygger Mars-farkost! OHB i Kista bygger en modul till rymdskeppet Orion. Med Sverige mot planeten Mars! (2016-08-25) Arielspace har intervjuat Gierth Olsson, VD för OHB Sweden i Kista, om den testmodul som företaget monterar ihop åt Airbus Defence and Space, på uppdrag av ESA. Det betyder att ett svenskt företag deltar i projektet att sända människor till Mars! “European Service Module” är ESA:s bidrag till NASAs bemannade rymdkapsel Orion som ska sända astronauter till månen och Mars. Modulen innehåller farkostens raketmotor och bränsle, samt elektricitet, vatten och syre. Den modul som byggs ihop hos OHB Sweden ska fraktas till USA för att genomgå NASA:s tester. Om testerna utfaller positivt kommer en identisk modul att monteras ihop med rymdskeppet Orion och sändas mot månen. Farkosten är obemannad, den ska runda månen och sedan återvända till Jorden. Detta sker 2018. Men år 2022 flyger astronauter med Orion runt månen. På 2030-talet hoppas NASA sedan vara redo att sända astronauter till Mars med Orion. Läs hela intervjun på sidan "Svensk rymdindustri/Reportage/OHB" Modulen anländer till OHB:s anläggning i Kista. _____________________________________________ Satellit-aktie blev raket på aktiebörsen: GS Sweden är favorit på First North-listan. (2016-08-21) 16 juni 2016 noterades för första gången någonsin ett renodlat rymdföretag på en svensk börs. Danska nanosatellit-tillverkaren GomSpace noterades på listan First North under namnet GS Sweden. Men är just GS Sweden ett framgångsrikt företag eller kan farorna inom rymdbranschen sätta krokben? Uppskjutning av satelliter kan misslyckas, konkurrensen är stor och det är ofta svårt att hitta finansiering till långsiktiga projekt. Arielspace inleder en artikelserie som analyserar företagets möjligheter och faror. Läs första delen av artikelserien om GS Sweden på sidan "Reportage - svenska rymdföretag i närbild/ GS Sweden." ____________________________________________________ SSC förhandlar med danska GomSpace om försäljning av Nanospace. SSC (Swedish Space Corporation) och GomSpace har avtalat om ett s.k. "Letter of intent" som innebär att företagen ska förhandla om en försäljning av SSC:s helägda dotterbolag. (Källa: pressmeddelanden från SSC och GomSpace. 2016-08-19) Företagen gick på fredagen ut med ett pressmeddelande där bland annat följande sägs: " The LOI contains broad terms of a potential transaction with the right for GomSpace to conduct a due diligence investigation and the acquisition is conditional upon both parties entering into a definite agreement containing specific signing and closing terms and conditions yet to be negotiated. About Swedish Space Corporation. SSC's focus is to be a leading global provider of advanced space services through its core business activities organized in three divisions; Science Services, Satellite Management Services and Engineering Services. SSC is therefore seeking new owners for its fully-owned space technology and product oriented subsidiary NanoSpace. About Nanospace. NanoSpace is a company that develops and provides propulsion technology and products for satellites, and participates in space technology projects funded by the European Space Agency (ESA), US Space Agency (NASA) and Swedish R&D programs. About GomSpace. The Company's business operations are conducted through the wholly-owned Danish subsidiary, GomSpace ApS, with operational office in Aalborg, Denmark. GomSpace is a space company with a mission to be engaged in the global market for space systems and services by introducing new products, i.e. components, platforms and systems based on innovation within professional nanosatellites." __________________________________________ Till Mars på 30-talet. (2016-07-31) NASA:s arbete med att sända astronauter till planeten Mars på 2030-talet går framåt sakta men säkert. 28 juni testade man motorn på den stora raketen Space Launch Systems som ska lyfta rymdskeppet Orion ut i rymden. Testet tog endast två minuter och var framgångsrikt. Första testflygningen blir en obemannad flygning runt månen och tillbaka år 2018. __________________________________________________ Luxemburg investerar i gruvdrift på asteroiderna. (2016-07-20) Det amerikanska företaget Planetary Resources vill utvinna metaller från asteroider. Staten Luxemburg har inlett samarbete med detta företag. (Källa: Space News. 2016-06-20) 13 juni meddelade Luxemburgs regering att man köper 49 % av aktierna i Planetary Resources. Detta är ett led i den satsning som landet gör för att etablera sig som en aktör i gruvdrift på asteroider. Luxemburgs regering har avsatt 200 miljoner euro för investeringar i detta projekt. ___________________________________________________ Fonden "Didner & Gerge Small and Microcap" har investerat i OHB. "OHB System AG is one of the three leading space companies in Europe. With two strong sites in Bremen and Oberpfaffenhofen and more than three decades of experience, OHB System specializes in high-tech solutions for space, science and industry." (Citat från webbplatsen för OHB) Arielspace har intervjuat två fondförvaltare hos fondbolaget Didner & Gerge för att prata om deras innehav av aktier i rymdföretaget OHB. Fonden ”Small and Microcap” är den enda svenska aktiefonden med innehav i ett rymdföretag. (2016-06-02.) Henrik Didner och Adam Gerge: framgångsrika fondförvaltare i Uppsala. I början på 90-talet besökte jag en aktiemässa i Sollentuna. Där köpte jag en bok skriven av en känd amerikansk fondförvaltare, Peter Lynch. Han var chef för Fidelity Magellan Fund i USA. Jag tyckte att hans idéer verkade väldigt kloka och att det var en bra och trevlig bok. Några år senare läste jag om två entusiastiska civilekonomer, Henrik Didner och Adam Gerge, som 1994 startat en aktiefond grundad på Peter Lynchs idéer. Fonden blev framgångsrik. När PPM-systemet för pensioner infördes var denna fond en av favoriterna. Didner & Gerge förvaltar idag 46 miljarder kr och har 21 anställda. Länge hade man endast en fond men har nu fyra (och startar upp en femte). Företagets huvudkontor ligger i Uppsala men man har en filial i Stockholm. Där arbetar Henrik Sandell och Carl Granath som förvaltar fonden Didner & Gerge Small and Microcap. Det är en ny fond, den startade i augusti 2014 och utvecklas väldigt bra. (Genomsnittlig årlig avkastning 21,5 %). I maj besökte jag Stockholmskontoret för att prata om fondens innehav i rymdbolaget OHB. Didner & Gerge idag. Arielspace: Tillämpar D & G fortfarande Peter Lynchs idéer, t.ex. att man ska studera enskilda företag och inte fästa för stor vikt vid börsens svängningar, och bara köpa aktier i företag där man förstår verksamheten. H & C: Vi tillämpar många av hans idéer, men följer dem inte slaviskt. Det stämmer att vi analyserar ett företag grundligt innan vi köper aktier. Vi ser det inte som att vi köper ett värdepapper, utan som att vi blir delägare i företaget. Och det gäller fortfarande att vi strävar efter att förstå vad företag gör och att förstå deras produkter. Didner & Gerge har varit framgångsrikt, men vi är ju fortfarande små t.ex. jämfört med de stora bankerna. De erbjuder många fonder, vi förvaltar fyra. D & G har ca 3 % av marknaden för aktiefonder. Från vänster: Henrik Sandell, Carl Granath och Ariel Borenstein. Varför OHB? Arielspace: Varför valde ni att investera i just OHB? Började ni med att analysera rymdbranschen eller hittade ni OHB på något annat sätt? H & C: Det började med företaget. OHB fanns med bland ett antal lovande företag vi tittade på. Vi gör alltid noggrann analys av möjliga köpkandidater och i detta fall ledde det till att vi analyserade rymdbranschen. I Europa domineras marknaden av två stora företag: ”Airbus Defence and Space” och ”Thales Alenia Space”. De här företagen är mycket större än OHB, de finns i flera branscher, medan OHB är ett renodlat rymdföretag. Men även om OHB inte kan mäta sig i storlek med de här två så är man ändå det tredje största rymdföretaget i Europa. OHB har 10 % av rymdmarknaden i Europa men 30 % av den tyska marknaden. Familjen Fuchs köpte företaget på 80-talet och det har sedan dess växt kraftigt. Under de senaste decennierna har man tagit hem många projekt i konkurrens med Airbus och Thales. År 2001 var omsättningen 12,4 miljoner euro och 2016 beräknas den uppgå till 740 miljoner euro. Innehavet i OHB är ett av de mindre i fonden Small & Microcap. Innehavet utgörs av 136.000 aktier och utgör 1,9 % av fondens förmögenhet. Men eftersom familjen Fuchs äger 69 % av företaget så är Didner & Gerge ändå 7:de största ägare. Dotterbolaget OHB Sweden. Arielspace: OHB köpte för några år sedan Rymdbolagets (numera under namnet Swedish Space Corporation) satellitdivision som ombildades till ett dotterbolag. OHB Sweden har kontor och ett stort clean-room i Kista. Har ni besökt dem? H & C: Ja, och vi träffade VD Gierth Olsson. Vi blev imponerade av verksamheten. Deras verkstad/laboratorium, clean-room, är stor och avancerad. Vi har också besökt huvudkontoret i Bremen i Tyskland. Vi har uppmärksammat att man inom OHB ser det svenska dotterbolaget som en viktig del av koncernen. OHB Sweden i Kista. Investerar ni i rymdturism? Arielspace: Det är mycket på gång inom rymdbranschen. Är ni intresserade av att köpa aktier i något av de stora internationella rymdbolagen, i rymdturistprojekt eller svenska rymdbolag. H & C: Inget av de bolagen passar in i placeringsstrategin för just vår fond. Vi köper i börsnoterade företag inom ett visst intervall storleksmässigt. Boeing är för stort. De stora rymdföretagen verkar oftast också inom flyg- och försvarsindustrin, och våra etiska regler innebär att vi ratar t.ex. företag som tillverkar kärnvapen. De svenska företag som verkar inom rymdbranschen är inte börsnoterade och hos de flesta är bara en mindre del av produktionen rymdindustri. Arielspace: Hur bedömer ni framtidsutsikterna för aktieplaceringen i OHB? H+C: Aktien har inte utvecklats så väl det senaste året, men å andra sidan är vår fond relativt nystartad. Vi har fortsatt positiv syn på OHB. Företagets omsättning har i genomsnitt ökat med 20 % per år. De hoppas nå en omsättning på 1 miljard euro år 2018 och har ett börsvärde på endast omkring 300 miljoner euro. Å andra sidan måste vi ju ständigt vara beredda att omvärdera ett aktieinnehav om något nytt händer. Arielspace: Kan OHB hotas av nya trender inom rymdbranschen, t.ex. att det nu byggs många riktigt små satelliter? Henrik använder termen ”disruptive technologies”. (Ariel: Mitt eget bästa exempel på detta är när kanalerna på 1800-talet blev utkonkurrerade som transportmedel av järnvägen). Trots att OHB inte tillhör ”new space”-företagen utan ingår i den etablerade rymdindustrin, anser Henrik det inte troligt att företaget blir utkonkurrerat. För utforskning av solsystemet och mycket av övrig rymdforskning behövs fortfarande stora satelliter och sonder. OHB är bra på att bygga medelstora, kostnadseffektiva satelliter, s.k. Small Geo. Stora och medelstora satelliter är fortfarande hantverk, små satelliter kan massproduceras. Vi kan konstatera att OHB:s försäljning och vinst växer. Ett hot mot företaget är att kassaflödet varierar. Projekten är ju så stora. OHB ägs inte av något stort företag som kan backa upp finansiellt. Men företaget växer som sagt, och omsättningen beräknas nå nivån en miljard euro år 2018. OHB levererar satelliter eller komponenter till flera av de riktigt stora projekten. Aktuella projekt är Europas GPS-satelliter Galileo, farkoster till Mars och Jupiter samt Solar Orbiter. Kolonier på Månen och Mars får vänta. Arielspace, kommentar: Mot slutet av intervjun försöker jag locka Henrik och Carl att spekulera om framtida investeringar i företag som ägnar sig åt rymdturism, privata rymdstationer och kolonier på Månen och Mars. Men som professionella aktieanalytiker och representanter för Didner & Gerge vill de inte spekulera i detta, så jag får nöja mig med att diskutera OHB med en placeringshorisont på 3-5 år. Henrik och Carl berättar istället om ett annat av fondens innehav, företaget Corticeira Amorim, som tillverkar korkar för vintillverkare. Detta företag har koppling till rymdindustrin! Kork används som isoleringsmaterial på rymdfarkoster. (Se citat från företagets webbplats i slutet på artikeln). Till sist: Tack Henrik och Carl för ett trevligt samtal om aktieplaceringar och rymdindustri. Länk till fondbolaget Didner & Gerge Länk till reportage från 2014 om OHB (på Arielspace). Korkarna: Since the dawn of Space exploration, Corticeira Amorim has been the main technological partner in supplying insulation solutions for NASA and the European Space Agency (ESA). The integration of cork in spacecraft and rockets began with the Apollo 11 mission, which took Man to the Moon for the first time. From success to success, it has been part of the Titan, Delta, Mars Rovers and Atlantis programmes. In the European programme, Corticeira Amorim has also been responsible for integrating cork solutions in thermal and anti-vibration shields, with important contributions within the framework of the Ariane 5 project and the new Vega rocket. (Citat från webbplatsen för företaget Corticeira Amorim.) _______________________________________________ Barbie i rymden. (2016-05-15) Trevliga Barbie-dockor från 60-talet: Ken och Barbie är astronauter. Foto: vykort från Leksaksmuséet i Stockholm. Dockorna är från år 1965. _______________________________________________ Både svensk rymdindustri och svensk rymdforskning går ombord på JUICE - next stop Jupiter. (2015-12-15) (Källor: Dagens Industri, Göteborgs-Posten samt Arielspace, artiklar om Rymdforum 2013) Dagens Industri berättade igår att det svenska dotterbolaget till RUAG Space erhållit ett kontrakt värt 150 miljoner kr på utrustning till farkosten JUICE som ska sändas iväg år 2022 av ESA till planeten Jupiter. RUAG Sverige - svenskt rymdföretag med 100 % track record. JUICE utläses Jupiter ICy moons Explorer. Farkosten ska studera Jupiter och tre av dess månar: Ganymede, Callisto och Europa. Bland annat hoppas man hitta stora oceaner gömda under månarnas yta. I Göteborgsposten kan man läsa att RUAG Space bidrar med utveckling och tillverkning av datahanteringssystemet, ett av sex delsystem på satelliten, samt utrustning för att styra satelliten, samla in forskningsinformation och kommunicera med marken. Delsystemet innehåller en ombord-dator, ett massminne och en elektronikenhet som styr och samlar in data från satellitplattformen. Dagens Industri har intervjuat RUAG Sveriges VD Mats Warstedt. Han säger: "Vi är väldigt glada. Det har varit tuff konkurrens och vi har jobbat hårt under flera år. Den stora utmaningen är att kunna garantera att utrustningen fungerar i minst elva år under extrema förhållanden." På frågan varför just RUAG fick uppdraget svarar Mats Warstedt: "Dels på grund av vår teknik, dels eftersom vårt arv har varit väldigt betydelsefullt. Vi har levererat till 120 satelliter och har 100 % track record. Våra system har hittills alltid fungerat vilket ju är helt avgörande i rymden." Svenska forskare har två instrument med på JUICE. År 2013 offentliggjorde ESA vilka forskningsprojekt som valts ut för att ingå i farkosten JUICE. Det rörde sig om totalt elva instrument och två av dem är svenska, vilket kändes sensationellt och visar vilken hög standard Sveriges rymdforskare håller. De två svenska projekten är: "Particle Environment Package" (PEP) som leds av professor Stas Barabas vid Institutet för rymdfysik i Kiruna. "Radio Plasma Wave Investigation" (RPWI) och leds av docent Jan-Erik Wahlund vid Institutet för rymdfysik i Uppsala. På bransch-konferensen Rymdforum 2013 som hölls på Chalmers i Göteborg berättade forskaren Gabriella Stenberg om PEP att IRF:s ansökan till ESA var på 967 sidor och vägde 2,3 kg. ESA började utreda frågeställningen om planetforskning år 2008, tog beslut om att sända en sond till Jupiter-systemet år 2012 och valde så i början på 2013 ut den forskningsutrustning som skulle finnas i sonden. Nu har man således valt vilka företag som ska bygga själva farkosten och RUAG Sverige har tilldelats en viktig roll. Forskningssonden kommer att kosta 830 miljoner euro att bygga och sända iväg. Allt ska vara klart till 2022 då sonden ska sändas iväg. År 2030 beräknas den nå Jupiter och dess månar. Sonden flyger förbi Europa på nära håll två gånger och så småningom går den in i bana runt Ganymedes. Det är svårt att bygga en sond som klarar de svåra förhållandena vid Jupiter. Jupiter har mycket kraftig strålning samt ett mycket kraftigt magnetfält. Jupiter har ca 60 månar! ___________________________________________________ Association of Space Explorers inledde sin kongress måndag kl. 9.00 i Stockholms konserthus. Ca 100 astronauter och kosmonauter, samt en taikonaut, lyssnade på musik och inledningstalare i en timme. Därefter förklarade Christer Fuglesang för de häpna rymdfararna att "There is one swedish word you have to learn, and that is fikatime". Efter kaffe och bulle följde så fyra föredrag på temat "Inspired by space." (Av Ariel Borenstein. 2015-09-21) Astronauterna i Konserthuset. Har ni sett det här fotot förut? En astronaut som flyger fritt i rymden. Astronauten som färdades fritt i rymden heter Bruce McCandless och befinner sig just nu i Stockholm. Han fick en kraftig applåd idag av sina astronautkollegor och övriga åhörare för sin bedrift. Det var år 1984 som han provflög Manned Maneuvering Unit (MMU). Han flög ungefär 100 meter bort från rymdfärjan utan att vara säkrad med lina. Samantha Christoforetti Astronauterna Chris Hadfield (Kanada, känd från Youtube-filmer på rymdstationen) och Samantha Christoforetti (Italien) samt kosmonauten Elena Serova höll föredrag på temat "Inspired by space". Alla har tre varit uppe på rymdstationen nyligen. Elena Serova och ASE:s ordförande Soichi Noguchi, astronaut från Japan. Meritlistor: Chris Hadfield: Specialist under STS-74 med rymdfärjan Atlantis till den ryska rymdstationen MIR 1995. Specialist under STS-100 med rymdfärjan Endeavour till ISS 2001 och flygingenjör under Expedition 35 med Soyuz TMA-06M till ISS 2013. Samantha Christoforetti: Flygingenjör under Soyuz-TMA-15M till ISS 2014. Elena Serova: Hon var mellan september 2014 och mars 2015 medlem av Expedition 41 på den internationella rymdstationen (ISS). Hon blev därmed den första kvinnliga kosmonauten att besöka rymdstationen. Soichi Noguchi: Specialist under STS-114 med rymdfärjan Columbia till ISS 2001. Flygingenjör under Expedition 22 och 23 med Soyuz TMA-17 till ISS 2009. Information om alla rymdfarare som deltar på kongressen finns hos Rymdstyrelsen: 100 astronauter. Artikelförfattaren och kongressens enda taikonaut, Zhang Xiaguang. Zhang Xiaguang var besättningsmedlem under Shenzhou 10 med rymdfarkosten Shenzhou till den kinesiska rymdstationen Tiangong 1, 2013. Under programpunkten Inspired by space framträdde en ung tjej som vunnit en tävling där det gällde att berätta varför rymden är inspirerande. Hon heter Frida Backjanis och pratade så trevligt att alla blev rörda. Imorgon tisdag ska alla samlas på KTH för att lyssna på föredrag på två teman: "Space Research" och "EVA, 50 years and the Future" _____________________________________________ 2015-09-02: Ariel Borenstein om dagens presskonferens: Utredningen om svensk rymdstrategi överlämnades till regeringen: Vid en presskonferens idag kl. 11.00 på Rosenbad presenterade utredaren Ingemar Skogö utredningen om ny svensk rymdstrategi och överlämnade den till utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson. Ingemar Skogö och Helene Knutsson. Utredningen har utförts av Ingemar Skogö, som under sin karriär varit bland annat generaldirektör för Trafikverket och landshövding i Västmanlands län, och Thorwald Larsson, erfaren handläggare på Rymdstyrelsen, som fungerat som utredningens sekreterare. Till sin hjälp har de haft tio experter. Enligt utredningen finns det tre särskilt viktiga mål för framtida svensk rymdverksamhet: Bättre helhetssyn på nyttan för samhället i stort och med beaktande av de synergier civil och militär samverkan kan ge med hänsyn tagen till försvars- och säkerhetsaspekter. Mer fokus på hur vi kan utnyttja ett bredare internationellt samarbete för ökad nytta av rymdverksamhet i Sverige. Bättre samverkan mellan de olika forskningsfinansiärerna för ökade synergier mellan satsningar inom olika områden. Jag kommer inom kort att publicera grundligare analyser av innehållet i rapporten på webbplatserna Arielspace och Svenska Rymdsällskapet, samt senare hos Flygtekniska Föreningen. Här bara ett axplock ur förslagen: Rymdstyrelsens roll som samordnare av svensk rymdverksamhet bör ökas. Ökad budget och dubbelt så många medarbetare. (Idag budget på en miljard och 18 anställda.) Esrange ska senast 2020 vara ett betydande europeiskt center för utveckling, demonstration och testverksamhet. I framtidsplanerna bör ingå att utreda om man kan sända upp satelliter från Esrange. Sverige ska medverka till internationell samverkan för fred i rymden, samt arbetet att undanröja rymdskrot. Rymdverksamhetens samhällsnytta bör ställas i centrum och bidra till ett väl fungerande samhälle. Signaler och data från satellitsystemen Galileo och Copernicus ska användas i offentlig verksamhet och leda till effektivitetsvinster. Forskning: Bättre samverkan mellan Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet m.fl. Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska aspekter bör i ökad omfattning utsträckning förstås och beaktas. Sverige ska vara ett föregångsland för att uppmuntra pojkar och flickor att satsa på en karriär inom rymdverksamheter. Och slutligen en av slutsatserna: En stark rymdindustri är viktig för rymdverksamhetens utveckling. _________________________________________________ Utredningen om Sveriges rymdstrategi under ledning av Ingemar Skogö och Thorwald Larsson är klar - rapporten överlämnas inom kort till regeringen. När utredningen publiceras kan ni läsa om den på Arielspace. (Av Ariel Borenstein. 2015-08-29) 31 augusti ska en statlig utredning vara klar med ett förslag på en nationell plan för Sveriges rymdverksamhet. Sveriges rymdföretag och rymdforskare är framgångsrika, och många myndigheter är bra på att använda avancerad information från satelliter. Men Sveriges rymdverksamhet skulle kunna bli ännu bättre med mer samordning och mer stöd från statens sida. Utredaren Ingemar Skogö.
Mer om OHB:s invigning av sina nya lokaler. (2014-06-22) Nu finns ett bildreportage om hur OHB Sweden invigde sina nya lokaler i Kista onsdagen 18 juni. Följ länken till "OHB - photos from Visitors Day"
Dessutom finns nu information från och om företaget OHB Sweden på den engelskspråkiga delen av Arielspace. Följ länken till "OHB Sweden". Och här är länk till företagets webbplats: www.ohb-sweden.se _________________________________________________________ OHB Sweden höll öppet hus i Kista.
Rymdföretaget OHB Sweden visade sina nya lokaler igår. Besökarna kunde titta på cleanroom, satellitkontroll-rum och modeller av de svenska satelliterna. Företagets VD Gierth Olsson höll tal och astronauten Christer Fuglesang klippte av invigningsbandet. (2014-06-19) Christer Fuglesang förbereder sig för att klippa bandet som inviger OHB:s nya Clean-room. Var är saxen? Först hittade man bara en pytteliten sax från ett sömnads-kit. Men sedan hämtade någon en stor gyllene sax, och Fuglesang kunde symboliskt inviga OHB:s nya clean-room på företagets nya adress Viderögatan 6 i Kista. För några år sedan sålde SSC sin satellitdivision till det tyska företaget OHB. Många befarade att detta skulle vara negativt för personalen. Men istället kan man konstatera att det går väldigt bra för OHB Sweden och dess personal. Företaget får ständigt nya uppdrag och har anställt fler medarbetare. Man deltar i de nya satellitprojekten SMALL Geo, Solar Orbiter och Innosat. Och satelliterna Odin och Prisma fungerar fortfarande utmärkt. Igår eftermiddag minglade representanter för rymdföretag, myndigheter och universitet i de nya lokalerna i Kista. Företagets VD höll ett tal som pendlade mittemellan väldigt allvar och stand-up-comedy. Han sa bland annat att skilsmässan från tidigare moderföretaget SSC var plågsam, men kunde ses som att tonåringen flyttade hemifrån, dvs jobbigt men också början på något nytt och spännande. OHB:s VD Gierth Olsson har blåst i ett orange horn för att påkalla gästernas uppmärksamhet. Det är dags för astronauten Christer Fuglesang att klippa av det symboliska bandet som inviger företagets nya lokaler. _______________________________________________ Det var väl på tiden!!!! (2014-04-12) Nu inleds utredningen om en svensk rymdstrategi. Riksrevisionens rapport kom redan för ett år sedan och ämnet debatterades på Rymdforum 2013. Sedan hördes inget av från regeringen. Nu kom direktiven från utbildningsdepartementet: Det blir en enmansutredning som ska vara klar 2015. Länk till artikeln.
Den senaste kinesiska bemannade rymdfärden... ...har inte fått någon större uppmärksamhet i Sverige. Rymdskeppet heter Shenzhou 10 och ska docka med rymdstationen Tiangong 1. Rymdskeppet lyfte 11 juni och taikonauterna ska tillbringa 15 dagar på rymdstationen. (2013-06-14) "Nie Hai-sheng is the Commander and the pilot during the manual docking test, Zhang Xiao-guang is the Flight Engineer, and Wang Ya-ping is the Mission Specialist. Wang Ya-ping was recruited into the Astronaut Corps as one of the two female candidates in 2010. She is the second Chinese female astronaut to have flown in space, after Liu Yang in the Shenzhou 9 mission in 2012." Kinas fjärde rymdbas blir klar 2015. Av Hans Starlife som bor i Kina har jag fått tips på ett antal webbplatser som beskriver den nya rymdbas Kina håller på att bygga. Det sägs att: "China's fourth launch center, located in tropical island province of Hainan, will be ready for space launch in two years. The launch center, which has been under construction since 2009, will be able to launch space station capsules and cargo ships. The carrier rockets to be launched in the Hainan center include Long March-7 and Long March-5." I anslutning till rymdbasen bygger man en nöjespark som bland annat ska ha rymden som tema. ___________________________________________ För rymden i Finland. Arielspace har länge haft en engelskspråkig sida, och börjar nu bygga upp en finsk-språkig sida. (Länkar finns uppe till höger, klicka på flaggorna) (2013-06-09) Som finlandssvensk i Finland kämpade jag i min ungdom med att lära mig finska i skolan. Det gick inte så bra. Men det hindrar mig inte från att komplettera Arielspace med en sida om Finlands rymdverksamhet. På den sidan kommer jag att publicera texter på finska, svenska och engelska. Liten ordlista: avaruus = rymden avaruustutkimus= rymdforskning raketti= raket Länk till Ariel-avaruus. ______________________________________________________ Det kom en inbjudan till presskonferens hos Rymdstyrelsen: FÖR FÖRSTA GÅNGEN: SVENSK RÄDDNINGSMANÖVER I RYMDEN! (Av Ariel Borenstein. Publicerat 2013-05-27) "Prismas två satelliter, döpta till Mango och Tango, har nu genomfört sitt teknikuppdrag på två år i rymden. Men innan Mango tas ur bruk ska ett nytt sista uppdrag genomföras. Ett försöksprojekt där en satellit ska precisionsstyras ute i rymden från en bana till en helt ny bana för att undsätta en satellit. Målobjekt för flygningen är den franska forskningssatelliten Picard som har fullgjort sitt ordinarie uppdrag. Mangos flygning beräknas ta två år. Den här typen av flygningar skulle kunna förlänga livet på aktiva satelliter eller minska mängden rymdskrot genom att under kontrollerade former transportera utrangerade satelliter längre ut i rymden eller ner i jordens atmosfär där de förbränns. Det svenska miljöraketbränslet från ECAPS kommer att spela en central roll i testflygningen. Välkommen till pressmöte 27 maj klockan 10.00.” Tomas B Karlsson, projektledare på företaget OHB som byggt Mango och Tango, förevisar satelliternas kontrollrum, beläget hos Rymdstyrelsen i Solna. Det var du och jag och TV. Klockan 10 måndagen 27 maj anlände en journalist och en fotograf från SVT, samt två bloggare, till presskonferens hos Rymdstyrelsen. Det var extremt dålig uppslutning således från den svenska pressen. Senare under dagen publicerade alla från Ny Teknik till Östra Västlands Norra Allehanda exakt samma korta text , en pressrelease om satelliten Mangos nya uppdrag. Här är det som journalisterna gick miste om: OHB och Ecaps blir pionjärer: satelliten Mango ska jaga rymdskrot. Den svenska satelliten Mango som i flera år framgångsrikt testat formationsflygning ska nu jaga en fransk inaktiv satellit för att öva närkontakt. Satelliterna kommer att befinna sig endast ca tio meter från varandra. Övningar som dessa kan bereda vägen för avlägsnandet av rymdskrot eller tankning i rymden. Johan Marcopoulos, informationsansvarig på Rymdstyrelsen, hälsade oss välkomna och lämnade ordet till Robert Lundin, även han på Rymdstyrelsen: Rymdstyrelsen är beställare och finansiär. Satelliterna med samlingsnamnet Prisma sköts upp 2010. Teknikdemonstration skulle varat 8 månader men pågår än. PRISMA leds från Sverige, men Tyskland, Frankrike och Danmark medverkar. Satelliten Mango har en motor som drivs med ett miljövänligt bränsle från ECAPS. Man testade avancerad formationsflygning med Mango och Tango och sedan hyrde man ut satelliterna till andra aktörer. Det sista bränslet som återstår ska nu användas till att ändra bana på Mango så att den efter ca två år når fram till den franska satelliten Picard. Tomas B Karlsson, projektledare på OHB Sweden, som tillverkat Prisma: Mango ska testflyga till Picard. Närma sig, fotografera. Uppdraget har påbörjats för några veckor sedan. Ska ändra bana enligt 6 parametrar, under den långa färden till Picard dock bara tre parametrar: höjd, lutning och hur oval banan är. Framme vid Picard efter närmare två års färd: precisionscirkla plus variera avståndet. Som närmast 10 meter. Först radar, sedan fotografering. Picard är helt död, har inte GPS. Det finns så pass lite bränsle kvar att man måste lyckas bra med alla manövrar, göra så få åtgärder som möjligt och utnyttja naturkrafterna. Efter avklarat uppdrag ska Mango sändas ur sin bana mot jorden för att brinna upp. Tango som har lämnats ensam kvar har ingen motor och kan bli kvar i sin bana i 100 år. Tango stängdes av 5 april. Många dockningar har gjorts tidigare i rymden under rymdfartens historia, men denna är den mest komplicerade hittills. Vanligtvis läggs de två farkosterna direkt i samma bana. Mathias Persson, vd för ECAPS som tagit fram raketbränslet: Det mest använda raketbränslet heter hydrazine. Det är giftigt och cancerogent. Mango drivs av ett miljövänligt bränsle från ECAPS. Hydrazine är så farligt att det är möjligt att EU snart förbjuder det. ECAPS bränsle är lätt att transportera, lätt att tanka. Det kan fraktas i vanlig bensindunk. Eftersom det kan hanteras utan skyddsdräkt förlorar operatören inte pengar på att alla andra som ska förbereda starten måste vänta. Miljövänligt bränsle är bra också vid återinträde i atmosfären. ECAPS samarbetar med ett antal utländska företag. Ett amerikanskt företag ska sända upp en hel konstellation med satelliter och använda ECAP:s bränsle. ECAPS har motorer av flera olika storlekar. ECAPS har utvecklat både bränslet och motorn. Fler samarbetspartners: Astrium och ATK. Mathias Persson, vd för ECAPS, förevisar Mangos motor. Rymdstyrelsens GD tittar in en kort stund. Liten diskussion uppstår om ursprunget: De satelliter som Sverige sänt upp har aktualiserat problem med bränsle. Jobbigt att transportera och handskas med farligt bränsle. Efter satelliten Astrid började man utveckla ett miljövänligare bränsle. Kommandocentralen för Mango finns i ett litet rum. Man bemannar rummet ca 2 dagar i veckan, bara någon halvtimme. Vid stora åtgärder kan man ibland jobba en hel helg. Vid väggen längst inne i rummet finns kommandoplatsen. Där sitter den som kommunicerar med satelliten. På platsen bakom denne sitter flygledaren. Det finns ytterligare en funktion: navigatören. Tre personer jobbar således aktivt vid större "kampanjer". Tre platser för stödfunktioner: Val av lämplig bana för åtgärd, antennen finns i Tromsö, Norge. Övervakning av internetlänken till Tromsö. Skärm som visar vad de ser på skärmen i Norge! ______________________________________________ ____________________________________ OHB Sweden flyttar från Solna till Kista. (2013-04-14) Tyska bolaget OHB AGs svenska dotterbolag, OHB Sweden, flyttar från Solna till Kista 1 januari 2014. OHB utvecklar, bygger, testar och sköter drift av satelliter för olika typer av rymduppdrag inom kommunikation, observation och utforskning av rymden. Uthyrningen omfattar 2 855 kvm, varav 2 150 kvm kontor och 705 kvm lager. ______________________________________________ Fotoreportage från Rymdforum 2013. (Publicerat 2013-03-27) Bemannad rymdfart och bemannad garderob. Fotoreportaget finns på sidan Fotografier från Rymdforum. Du som var med kanske finns med på någon bild. Jag tog också några oklara bilder på måndagskvällens popgrupp. Tommy Ekman och Micke Syd hittar du här. _____________________________________________ Sverige får en nationell rymdstrategi! (2013-03-23) Jag såg inte skogen för alla träd! Eller som vi rymdare brukar säga: jag såg inte satelliten för allt rymdskrot. Jag brukar berömma mig av att ha god känsla för vad som utgör en bra nyhet, men den här gången insåg jag inte att den mest sensationella nyheten på konferensen Rymdforum 2013 var alla sammantagna nyheter som visar att den svenska rymdbranschen står inför ett stort lyft. Den enskilt viktigaste delen av detta är att regeringen nu lovat satsa på utökad statlig rymdverksamhet, bland annat genom att formulera en nationell rymdstrategi. Vägen dit har varit lång: samtliga stora svenska rymdföretag har de senaste åren sålts till utländska koncerner och rymdbranschens debattinlägg för ökad svensk rymdverksamhet har duggat tätt. (Nåja, inte riktigt korrekt och inte heller dåligt: SSC har sålt enbart sin satellitdivision och de bolag som erhållit utländska ägare bedriver en blomstrande verksamhet.) På Rymdforum 2013 sa statssekreteraren Peter Honeth att Riksevisionens kritik kommer att gås igenom i detalj. Peter Honeth lovade att regeringen i juni kommer att presentera en sammanhållen rymdstrategi som svarar upp mot revisionens rapport. På sidan Rymdforum 2013 berättar jag om vägen till ett regeringslöfte. Mycket har hänt inom rymdbranschen under åren 2008 - 2013. Det som fick mig att se skogen trots alla träd var Robert Cummings utmärkta artikel om Rymdforum på Populär Astronomis webbplats. ________________________________________________
Jag har blivit intervjuad... Tidningen Civilekonomen har upptäckt min webbplats och frågat om jag ville bli intervjuad. Jag brukar inte skriva om mig själv på min webbplats eller publicera foton på mig själv. Men nu blev jag ju tillfrågad. (2013-03-11) Här är länk till artikeln: http://www.civilekonomen.se/artikel/det-varas-for-rymden ______________________________________________ REVISION: Riksrevisionens granskningsrapport: en sammanfattning. Riksrevisionen har publicerat en granskningsrapport med titeln "Svensk rymdverksamhet - en strategisk tillgång?" Eftersom den är på 122 sidor så tar den en stund att läsa. Nu har jag läst den.(2013-02-16) Här är en sammanfattning.
Rapport idag från Riksrevisionen om svensk rymdverksamhet: Många kritiska synpunkter! (2013-02-14)
"Statens investeringar i svensk rymdverksamhet styrs inte effektivt", skriver Riksrevisionen. "Regeringen har inte omprövat verksamheten på flera decennier, vilket gör det svårt att veta om prioriteringarna är de rätta. Risken är att det har effekter på Sveriges konkurrenskraft." Enligt riksdagen ska svensk rymdverksamhet vara en strategisk tillgång. Varje år satsar staten cirka en miljard kronor på rymdverksamhet. Riksrevisionen har granskat om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för rymdverksamheten att utgöra en strategisk tillgång. Robert Cumming på Populär Astronomi har redan publicerat en utmärkt sammanfattning av rapporten. På Arielspace kommer det att dyka upp ett antal texter om rapporten under de kommande dagarna. __________________________________________________ Studerande bygger Finlands första satellit. Just nu bygger man som bäst Finlands första satellit, Aalto-1. Den planeras, byggs och testas i huvudsak av studerande. Avsikten är att i slutet av 2013 skjuta upp satelliten till rymden som extralast till en större satellit. (2013-02-10) Som en hyllning till mitt gamla fosterland har jag nu lanserat en finsk-språkig del av den här webbplatsen. Klicka på Finlands flagga uppe till höger och läs om Finlands första satellit. Där finns en text både på finska och svenska. Eller följ denna länk: FINLAND _____________________________________________ Astronauten Kelly och kosmonauten Kornienko ska tillbringa ett år på rymdstationen. Är det en generalrepetition inför en resa till Mars? Amerikanska NASA och ryska Roscosmos offentliggjorde 26 november 2012 nyheten om att rymdveteranerna Scott Kelly och Mikhail Kornienko ska tillbringa ett år på den internationella rymdstationen för att testa effekterna av en så lång vistelse i rymden. (Källa: NASA och Space News. 2013-01-06) Rekordet vad gäller längsta vistelse i rymden innehas av kosmonauten Valery Polyakov som levde ombord på den ryska rymdstationen Mir från januari 1994 till mars 1995. Det innebär att han kretsade i omloppsbana runt Jorden i 438 dygn. På rymdstationen har många vistats i sex månaders-pass. Men nu ska man simulera en lång rymdfärd, som en träning inför resor till asteroider eller Mars. Man ska studera hur den mänskliga kroppen klarar av så långa rymdpåfrestningar. Man vet att tyngdlöshet har förödande effekter på en människa. Musklerna förtvinar, skelettet urholkas, vätskebalansen rubbas, ögonen skadas. Mycket av detta kan motverkas genom "konstgjord" tyngdkraft, dvs träning. Trots riskerna med långa rymdfärder fanns många kandidater till denna långa rymdstationsvistelse, och de som valts ut heter alltså Kelly och Kornienko. Scott Kelly, 48, är en f.d. kapten i amerikanska flottan. Han har flygit med två rymdfärjor. Han deltog också i expedition 26 som innebar en längre vistelse på rymdstationen år 2010. Mikhail Kornienko, 52, är en f.d.fallskärmssoldat som blev kosmonaut 1998. Han har vistats 176 dagar på rymdstationen i expeditionerna 23 och 24. De två rymdveteranerna ska nu börja träna för den nya vistelsen i rymden. De ska flyga till rymdstationen våren 2015 och återvända till Jorden på våren 2016. Från NASA:s webb: "The goal of their yearlong expedition aboard the orbiting laboratory is to understand better how the human body reacts and adapts to the harsh environment of space. Data from the 12-month expedition will help inform current assessments of crew performance and health and will determine better and validate countermeasures to reduce the risks associated with future exploration as NASA plans for missions around the moon, an asteroid and ultimately Mars." Bakgrundsfakta om den internationella rymdstationen: Den började byggas 1998 och från år 2000 har människor permanent vistats där. Besättningen byts ut regelbundet. Några rymdfarare vistas bara en vecka på stationen, andra upp till sex månader. Stationen byggdes och drivs av USA, Ryssland, ESA, Japan och Kanada. Det kostade ca 100 miljarder dollar att bygga rymdstationen.
Så beslöt ministrarna:
Det blev en uppgraderad Ariane 5, och en ny Ariane 6 senare. Det blev en europeisk modul som ska ingå i USA:s Orion-rymdskepp, inte en rymdbogserbåt.(2012-11-21) Läs en färsk nyhetstext på engelska på "Om ministermötet" Och Populär Astronomi rapporterar nu om resultatet av mötet, se länk nedan. __________________________________ Europas framtid i rymden avgörs i Neapel. Ministrar ansvariga för rymdverksamhet i de 20 länder som utgör ESA samt Kanada sammanträder 20-21 november i Neapel, Italien, för att besluta om ESA:s framtida rymdprogram. På agendan finns bland annat dessa frågor: Hur ska ESA finansiera sin del av den internationella rymdstationen, vilken raket ska efterträda Ariane 5, ska Europa bygga en farkost för en obemannad månlandning, vilka forskningssatelliter ska man satsa på. (2012-11-21) För den som vill läsa mer om ministermötet - på engelska - rekommenderar jag den specialhemsida som ESA skapat om mötet. "Discover more about the Council at Ministerial level on ESA's official website Ministerial Council 2012, featuring background information, latest news, and related images and videos." Vill ni läsa om mötet på svenska samt få en kommentarer till Sveriges roll i detta rekommenderar jag hemsidan för Populär Astronomi. Arielspace kommer att bevaka nyheterna från mötet och berätta senare i veckan om de beslut som ministrarna enades om.
Tycho Brahe: planetarium och rymdmuseum i Köpenhamn. (2012-10-20) I somras besökte jag Tycho Brahe Planetarium i Köpenhamn. Länkar: Du som finns på Facebook kan leta upp "Arielspace" där. Tycho Brahe Planetarium Copenhagen Suborbitals. På muséet som finns vid planetariet hittar man bland annat den raket som Copenhagen Suborbitals sände upp nyligen. _____________________________________________ _______________________________________________ Inside information: Kinesiska vetenskapsmän informerade mig om nya forsknings-satelliter! Sensation på rymdkonferensen! (2012-09-28) Nåväl. Kanske inte riktigt så. På rymdkonferensen SpaceOps 2012 i somras delade jag bord vid en av luncherna med tre unga kinesiska forskare. Vi pratade mest om svensk mat. De tyckte att kanelbullar smakade alldeles för sött. På konferensens sista dag ville jag intervjua dem om kinesisk rymdverksamhet, men se då dök det upp en "Supervisor of international affairs" från deras delegation, och han upplyste mig om att det var förbjudet för delegationens medlemmar att tala med pressen. Det hängde visserligen en skylt på mig som sa "Press" men jag skriver nästan bara på min egen webb-plats och jag har ju inte precis lika många läsare som Dagens Nyheter. Det blev ingen intervju. Däremot fick jag en intressant broschyr som jag har officiellt kinesiskt tillstånd att citera ur. Den handlar om det relativt nya National Space Science Center, CAS, i Kina samt om planerade forsknings-satelliter för 2011-2016. Artikeln finns på min engelsk-språkiga sida. Gå till: Arielspace (in english) eller "What did I learn at SpaceOps 2012? ____________________________________________ Överkurs: Tips för extremt rymdintresserade. (2012-09-22) Jag har hittat en tysk engelsk-språkig webbsite där man hittar allt om rymden. Alla raketer, alla satelliter, alla astronauter i hela VÄRLDEN. Karln har dessutom webbsidor om fartyg och tåg. Hur hinner han? Enda nackdelen är att man överfalls av en del reklam, men den kan man ju klicka bort. Kolla in Gunther´s Space Page. Eller gå direkt till sidan som presenteras som: "The following tables contain chronological lists of ALL orbital launches and launch attempts of each year 1957-2012!!!!!!" Fantastiskt! _____________________________________ Bilden: Rymdturism för små barn och fegisar, rymdmuseum i New York. "Be a space tourist on the ground!" Eftersom jag är en fegis som inte vågar åka upp i rymden och inte heller förfogar över 1,5 miljoner kronor som krävs för att bli rymdturist med SpaceShipTwo, så satsar jag i stället på rymdverksamhet på jorden, t.ex. att besöka rymdmuséer och rymdbaser. (2012-09-15) Jag har börjat skapa en informationsguide över rymdmuséer och rymdbaser över hela VÄRLDEN. Sedan tidigare har jag en svenskspråkig sida om rymdmuséer. Där berättar jag t.ex. om mina besök på rymdmuseum i Stockholm, London och New York. Inom kort publicerar jag där en livlig artikel om mitt besök på rymdmuséer i Köpenhamn i somras! Länk till Rymdmuseum. Nu har jag börjat skapa en sida om rymdmuséer på utrikiska, mest engelska. Den är än så länge väldigt anspråkslös. Det finns mycket information om rymdmuséer i USA på nätet, men om mina läsare vill mejla mig om tips på rymdmuséer i andra länder så vore jag tacksam. Också texter om besök på rymdmuséer är välkomna, jag publicerar dem om jag får lov. Har någon t.ex. besökt rymdmuséet i Hong Kong? Hur var det? Länk till Space Museums ____________________________________________ NASA har gjort sitt val: Företagen Boeing, SpaceX och Sierra Nevada delar på 1,1 miljard dollar för att bygga privata rymdskepp. (Källa: Space News från 2012-08-06) Boeing kommer att erhålla 460 miljoner dollar i stöd för att fortsätta arbetet på rymdskeppet CST-100 och SpaceX erhåller 440 miljoner dollar för sin Dragon-kapsel. Sierra Nevada erhåller 212 miljoner dollar för sitt rymdskepp Dream Chaser. Boeings rymdkapsel med namnet CST-100. Projektet kallas Commercial Crew Integrated Capability, förkortat CCiCap, och innebär att NASA stöder tre företag ekonomiskt för att driva på utvecklandet av privata rymdskepp. Förhoppningen är att något eller några av dessa nya rymdskepp ska kunna flyga astronauter till och från rymdstationen. Sedan rymdfärjorna slutade flyga är det endast ryska rymdskepp som kan transportera astronauter till rymdstationen. Beslut om vilka företag som valts ut offentliggjordes 3 augusti av chefen för NASA:s bemannade rymdfart, William Gerstenmaier. Boeing och SpaceX håller på att skapa rymdkapslar i stil med 60-talets Apollo. Sierra Nevada bygger en sorts mini-rymdfärja. Boeing och SpaceX är utvalda av NASA som huvudkandidater för projektet. Under en 21-månaders period ska konstruktionen av deras rymdskepp uppnå ett antal delmål och sedan genomgå en stor utvärdering. SpaceX bygger om sin Dragon för astronauter. Bild från Dragons dockning med rymdstationen. Sierra Nevada är en reserv-kandidat, erhåller mindre ekonomiskt stöd än de två andra och kommer inte att utvärderas vid periodens slut. Anledningen är att NASA inte har råd att finansiera tre rymdskepp, så man skaffar sig två och ett halvt! Om någon av huvudkandidaterna misslyckas får Sierra sin chans! De företag som lämnade in anbud måste kunna erbjuda både en rymdfarkost och en bärraket. Boeing ska sända upp CST-100 med en Atlas 5-raket. Boeings rymdfarkost bygger på idéer tagna från NASA:s egen farkost Orion. Många av delsystemen, t.ex. motor, fallskärm och omborddator har redan testats i olika samarbeten med NASA. Landning ska ske med fallskärm, på land. SpaceX har en egen raket, Falcon 9. Transportfarkosten Dragon har flygit i omloppsbana tre gånger, nyligen dockade man med rymdstationen. Det är denna rymdkapsel som SpaceX ska vidareutveckla för bemannad rymdfart. Dragon ska landa med hjälp av fallskärm. Företaget Sierra Nevada bygger den här farkosten. Sierra Nevadas Dreamchaser ska sändas upp med en Atlas 5, i likhet med Boeings farkost. Den är utrustad med vingar och ska landa som ett flygplan. Innan de nya rymdskeppen får flyga astronauter ut i rymden måste de klara NASA:s säkerhetskrav. Man hoppas att dessa rymdskepp ska kunna testas vid obemannade testflygningar åren 2015-2016. NASA hoppas på bemannade flygningar till rymdstationen år 2017. _________________________________________________ Neil Armstrong och de andra popidolerna från 60-talet. Jag tittade på den första månlandningen på TV när jag var tonåring. Nu har den förste mannen på Månen, Neil Armstrong, avlidit vid 82 års ålder. Det känns sorgligt. Armstrong och Aldrin landade på Månen 1969. 60-talet var en dynamisk tid för rymdfärder, musik, politik och mode. John Lennon och George Harrison är borta, så också Neil Armstrong.
Vad händer med Volvos Aeros rymdverksamhet nu när företaget överlåtits till brittiska GKN? (2012-07-24)
Arielspace har sänt en fråga till Volvo Group om hur man ser på framtiden för rymddelen av Volvo Aero efter att företaget bytt ägare. Informationschef Fredrik Fryklund på Volvo Aero har svarat så här: "Hej Ariel! Ägarskiftet väntas ske någon gång i höst, oklart när. Vi kan inte uttala oss om vad GKN avser att göra med Volvo Aero, men i samband med att man presenterade affären nämnde man att man inte planerar några förändringar av de verksamheter vi har idag. Det gäller rymd, militärt flyg och motorunderhåll. (Utöver vår civila affär). Mvh/Fredrik" ___________________________________________
Arielspace hälper dig planera den närmaste framtiden. (2012-06-30) Om fyra miljarder år: Det är nu klarlagt att Vintergatan och Andromedagalaxen kommer att kollidera om fyra miljarder år. Om sju miljarder år kommer de två kombinerade galaxernas centrum att utgöra en vacker syn. Detta kan tyvärr inte ses från jorden, eftersom solen om fem miljarder år har expanderat till en röd jättestjärna och slukat vår planet. Astronomer har använt Hubble-teleskopet till att beräkna Andromeda-galaxens bana och därvid klarlagt att den kommer att kollidera med Vintergatan. Sådant här kan vara bra att känna till för personer som vill planera lite i förväg.