Välkommen till Arielspace!
Arielspace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin.
Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se 

Tyvärr fungerar detta webb-format inte i mobil så använd din dator!
______________________________________________________

The Final Frontier - förr och nu.

Under det här århundradet kommer högst troligt människor att resa till Månen och planeten Mars. När europeerna i slutet på 1400-talet började färdas ut över okända hav så var förutsättningarna delvis samma som nu, men delvis väldigt annorlunda. (Av Ariel Borenstein. 2021-03-01)

Jag äger ett häfte från Göteborgs stadsmuseum (från år 2000) som berättar om Sveriges Ostindiska Kompani. 1732 seglade det första svenska skeppet iväg mot Kina för att idka handel. I början var handeln väldigt vinstgivande men ökad konkurrens och globala politiska förändringar gjorde till slut resorna olönsamma och kompaniet upplöstes 1813. 


Segelfärd till Indien över vidsträckta oceaner - är det en sjöjungfru eller en val som viftar med fenan?
             
Syftet med de olika upptäcksresorna som Portugal och Spanien inledde på 1400-talet, och som fortsattes av Nederländerna och England, var att bedriva handel, samla kunskap och sprida kristendomen. Syftet med färder till Månen och Mars är i första hand att bedriva forskning, men många hoppas att det också ska bli ekonomiskt lönsamt genom t.ex. utvinning av mineraler, "turistresor" och inrättandet av rymdkolonier.

Forskning.

I dagarna landade USA:s farkost Perseverance på Mars. Andra robotfarkoster har redan åkt runt på Mars yta i åratal, eller kretsat kring planeten. Man analyserar den tunna atmosfären, man fotograferar ytan, tar prov på jord och stenar. 

På fartygen som seglade till Kina medföljde ibland vetenskapsmän för att studera djur, växter och geografi. De var ofta anställda på resan som präster eller fältskärer! Linne´s lärjungar Christoffer Ternström och Pehr Osbeck återvände till Sverige med många insamlade växter. 

Det är farligt!

Något som bemannade resor till Mars och seglats med Ostindiska Kompaniets fartyg har gemensamt är den långa restiden. 

En färd till Mars tar ca nio månader, sedan följer ett antal månader på planeten, och sedan en lång hemfärd. Totalt tre år. En segelfärd till Kina med handel i staden Kanton och sedan hemfärd tog två år.


På Mars finns inga städer eller några djur eller växter att studera - bara sten och sand. Bilden har jag inte tagit på Mars utan i Tunisiens ödemark.

Sjömännen kunde bara sällan gå iland under en färd som varade minst sex månader. Ostindiska Kompaniets hemmahamn var Göteborg. Man seglade först till Cadiz, en stad i Spanien, vid Atlantkusten nära Gibraltar. Där bytte man svenskt järn och andra varor mot silvermynt. Sedan seglade man ner i Atlanten, rundade Goda Hoppsudden och korsade Indiska Oceanen.

Dödliga faror på havet och i rymden.

I mitt häfte berättar man att färd genom sundet mellan Java och Sumatra (nuvarande Indonesien) var farligt. Under de långa färderna dog ofta ett antal sjömän. Någon ramlade överbord, någon dog av sjukdom. Besättningen led först av skörbjugg pga brist på frukt och grönsaker, sedan när man kunde få frukt på Java fick man kraftiga magsmärtor.

Våld var också en fara: både lokalbefolkning och konkurrerande kompanier kunde försöka döda svenskarna. Speciellt fruktade var holländarna, med flera massakrer på sitt samvete.

Astronauterna kommer att möta helt annorlunda faror. Strålning och kollision med rymdstenar kan döda dem. Ständig tyngdlöshet under färden till Mars och under hemfärden försvagar benstruktur och muskler, och kan ge varaktiga skador på synen. Vi vet inte hur lång vistelse i låg gravitation på Mars eller Månen påverkar kroppen.

Sjömännen hade i alla fall viss möjliget att fly iland om skeppet blev kraftigt skadat t.ex. i en storm, men astronauterna är bortom all räddning om något går helt fel.

Kommer de att hata varandra?

Hur kommer det att fungera med relationerna i besättningen under långa färder? När stressen och isoleringen blir stor kan relationerna urarta till irritation, gräl och slagsmål. Besättningen på fartygen bestod av endast män, även om de ibland försökte smuggla med prostituerade som fripassagerare.

På färder till Mars kommer besättningen högst troligt bestå av både män och kvinnor, säkert också av olika nationaliteter. Kommer det då att uppstå gräl och t.o.m. mord på grund av svartsjukedraman och fördomar? 

Bevara solsystemet!

Europeernas upptäcksresor ledde så småningom till att människor i andra världdelar mördades eller gjordes till slavar, man stal rikedomar och skövlade natur. Djur och växter utrotades och man inrättade stora plantager.

Så kommer det inte att bli när människan utforskar solsystemet, helt enkelt för att det varken finns människor, djur eller växter på Månen eller Mars. Men vi behöver lagar och regler ändå för att skydda solsystemet från rovdrift.

Ostindiska Kompaniets skepp förde hem te, porslin, fina tyger och kryddor till Sverige. Från solsystemet kan vi hemföra mineraler och kunskaper. Sjömännen hade ett hårt och lågavlönat arbete. Astronauterna däremot är vår tids mest beundrade personer! Kommer rymdfararna som färdas ut i solsystemet att bli lika rika som Sahlgren och Chalmers? Ja kanske, om de får provision på allt guld, järn och annat de tar med sig hem från asteroiderna.   


Ska vi ha gruvdrift på Månen, Mars och asteroiderna eller ska vi ge fan i att förstöra i rymden också, likväl som på Jorden? (På bilden stort block med s.k. stenros, i en saltöken i Tunisien. Ingen praktisk användning, vad jag vet, men vackert!)

Bokslutskommuniké från Ovzon januari-december 2020 (2021-02-19)

Helåret januari–december 2020

Nettoomsättningen uppgick till 160 477 TSEK (231 642) och rörelseresultatet uppgick till -48 284 TSEK (11 419).

Väsentliga händelser under kvartalet okt - dec 2020:

Introduktion av Ovzon T6, en ny portabel satellitterminal
Avtal med Hellas-sat om satellitkapacitet i Europa och Mellanöstern
Lansering av Ovzon GO, en ny tjänst för satellitbaserat mobilt bredband
Första order från Airbus för en brittisk slutkund

VD har ordet

Ovzon har under året flyttat fram våra positioner. Under det fjärde kvartalet har vi slutit flera viktiga avtal med befintliga och nya kunder, genomfört produkt- och tjänstelanseringar samt startat nya samarbeten med partners som kommer att stärka vår säljkapacitet ytterligare. Därutöver löper produktionen av vår kommande satellit Ovzon 3 på enligt plan, med uppskjutning planerad i slutet av 2021 – en milstolpe för Ovzon.

                 Läs mer på sidan Ovzon Pressmeddelanden

Bokslutskommuniké för AAC Clyde Space AB januari - december 2020.

Nettoomsättningen uppgick till 98,4 (66,4) MSEK och justerat rörelseresultat uppgick till -28,1 (-40,2) MSEK.

Väsentliga händelser under fjärde kvartalet 2020

AAC Clyde Space förvärvade den 10 november 2020 100 procent av aktierna i holländska Hyperion Technologies B.V. Bolaget konsolideras i räkenskaperna från och med 1 november 2020

AAC Clyde Space förvärvade den 30 december 2020 100 procent av aktierna i amerikanska SpaceQuest Ltd. Bolaget konsolideras i räkenskaperna från och med 31 december 2020

AAC Clyde Space genomförde en riktad nyemission om 52 MSEK

Kommentar av VD

Det sista kvartalet 2020 avslutade ett mycket spännande år för AAC Clyde Space. Vi nådde nästan 50 procents organisk tillväxt och i slutet av året kunde vi slutföra förvärven av Hyperion och SpaceQuest. Allt detta uppnåddes trots omfattande pandemirestriktioner och en vikande ekonomi.

         Läs mer på sidan AAC Clyde Space Pressmeddelanden

50 år sedan Apollo 14 landade på månen.

Det är fantastiskt: Åren 1969 till 1972 landade sex amerikanska farkoster på Månen, och tolv människor steg ut på månytan. I år är det 50 år sedan Apollo 14 flög till Månen. (Källor: "Sky at night", en tidning från BBC om månlandningarna, NASA:s webbplats, Wikipedia)(2021-01-28)


Alan Shepard på månen med utrustning för utforskning.

Världens första bemannade månlandning med Apollo 11 uppmärksammades ju världen över 2019 med ett stort 50-årsjubileum. Apollo 12 uppmärksammades betydligt mindre, medan den misslyckade Apollo 13-färden är berömd för att astronauterna mot alla odds lyckades ta sig tillbaka till Jorden efter en explosion ombord.

Rymdfärd med come-back för Shepard.

Efter en paus på nio månader sändes så Apollo 14 iväg. 31 januari 1971 lyfte en Saturnus-raket. Ombord på Apollo 14 fanns veteranen Alan Shepard, samt nybörjarna Stuart Roosa och Edward Mitchell.

Alan Shepard var NASA:s första astronaut, han gjorde ett ”rymdskutt”, en kort färd ut över Atlanten år 1961. Därefter blev John Glenn 1962 den förste amerikanen som kretsade kring jorden. Shepard förbjöds sedan att göra fler rymdfärder eftersom han hade hälsoproblem. Han blev istället chef över astronauterna, men senare friskförklarades han och flög nu mot månen.

Tekniska problem.

Två allvarliga tekniska problem höll på att sabotera flygfärden. I bana runt jorden skulle Apollo-kapseln docka med månlandaren men det fungerade först vid sjätte försöket. Man kom på att kapselns raketmotor hade stängts av för tidigt under dockningsförsöken. Det andra problemet som uppstod i bana runt månen visade sig vara falskt alarm från Apollos dator.

Apollo gick in i bana runt månen 4 februari. Det sista raketsteget slog samtidigt in i månytan och den seismometer som astronauterna i Apollo 12 hade placerat på månen kunde registrera nedslaget.

På månen med dragkärra.

Månlandaren, som döpts till Antares, landade i området Fra Mauro 5 februari 1971. Shepard och Mitchell vistades ute på månens yta två gånger, sammanlagt i nio timmar. Uppe i bana runt månen i Apollo-kapseln, döpt till Kitty Hawk efter världens första flygplan, fanns Stuart Roosa.

Shepard och Mitchell strövade runt på månen med en "dragkärra" där de transporterade kameror och verktyg. De senare Apollo-landningarna medförde en uppfällbar bil! Astronauterna från Apollo 14 tog de första färgbilderna av månytan. (De visade att månen var grå så man hade lika gärna kunnat nöja sig med svart-vita bilder. Mitt skämt.)

En golfrunda på månen.

Alan Shepard kom med en överraskning strax innan astronauterna skulle avsluta den andra månpromenaden. Han hade tagit med en golfboll till månen. Nu använde han ett långt provtagningsinstrument som golfklubba och gjorde försök att slå ett slag. För detta kunde han bara använda ena armen eftersom rymddräkten var så stel. Två slag misslyckades och hans astronautkollega i radiokontakten med jorden, Fred Haise, kom med en retfull kommentar. Men det tredje slaget lyckades och Shepard sa: ”Here we go, straight as a die. It is flying miles and miles.” Men bollen flög bara 20 meter.

Hemfärd.

Kitty Hawk lyfte från månytan 6 februari med 42 kg månstenar ombord. Dockningen med Apollo-kapseln gick bra och 9 februari landade astronauterna i Stilla Havet och plockades upp av USS New Orleans.

Hur gick det sen?


Från vänster till höger: Stuart Roosa, Alan Shepard, Edgar Mitchell.

År 2021 lever ingen av dessa tre astronauterna längre. Alan Shepard blev 74 år och avled 1998. Han var USA:s första astronaut och en av tolv människor på månen.

Stuart Roosa gjorde bara denna enda rymdfärd! Ganska tuff stil: att flyga i rymden en gång och då till Månen! Men han skulle antagligen flygit till månen fler gånger om inte USA hade avslutat Apollo-projektet i förtid. Han blev 61 år och dog 1994.

Uppgifter jag hittat på nätet: On the Apollo 14 mission Roosa carried seeds from loblolly pine, sycamore, sweet gum, redwood, and Douglas fir trees as part of a joint U.S. Forest Service/NASA project. The seeds were germinated on his return and planted throughout the United States, becoming known as the "Moon Trees".

Edgar Mitchell flög också bara en gång i rymden. Han blev 85 och dog så pass nyligen som 2016. För honom var månfärden tydligen en sorts andlig upplevelse. Några år efter månfärden bildade han Institute of Noetic Sciences, med uppgiften att forska i fenomenet ”medvetande” och hur det relaterar till Universum.

Edgar Mitchell hävdade att han haft en övernaturlig upplevelse under månfärden och att han haft upplevelser med telepati. Han uttalade sig senare livet om att det fanns flygande tefat och att USA:s myndigheter gömde ett sådant och att varelser från rymden haft kontakt med jordbor. Han hävdade också att en hälare botat hans levercancer. Tro´t det den som vill. Antingen hade han rätt eller så visar detta att t.o.m. en pilot och astronaut med hög utbildning kan förledas av konspirationsteorier och stolligheter.

Många raketer i USA:

Sommaren 2020 valde USA:s Air Force vilka två företag som ska skjuta
upp militära raketer de närmaste åren. Det blev ULA och SpaceX. ULA
ska använda den nya raketen Vulcan. SpaceX ska använda Falcon 9 och Falcon Heavy. Det finns fler aktiva raketer än så i USA, både för uppskjutning av satelliter och för suborbitala rymdturistfärder.
(Publicerat 2021-01-17)


NASA:s Space Launch System.

     Länk till min artikel om alla amerikanska raketer. 

Årskrönika: Sverige i rymden.

Tidigare har Arielspace publicerat en årskrönika om den internationella rymdverksamheten 2020. Här är ett axplock av svenska rymdhändelser.
(Källor är Rymdstyrelsen, Swedish Space Corporation, IRF, Regeringen, Space News)(Publicerat 2020-12-30)

Januari: Rymdstyrelsen beslutade att bevilja forskningsanslag till flertalet forskare och olika forskningsprojekt vid Institutet för rymdfysik, IRF. Det totala forskningsanslaget är på 32 miljoner kronor.

Februari: Solar Orbiter sänds mot solen, med svenskt bidrag. Frågan som man hoppas att Solar Orbiter ska kunna svara på är: Hur skapar och styr solen den ständigt föränderliga rymdmiljön i vårt solsystem? Idag vet vi att solen skapar något som kallas för heliosfären. Den är som en gigantisk bubbla av laddade partiklar och magnetfält som solen ”kastar” ifrån sig. Heliosfären sträcker sig så långt som dubbla avståndet till Pluto och omsluter varje planet i vårt solsystem.

Men att förstå solvindens ursprung och källan till variationer i solvinden är fortfarande ett av många mysterier och därmed en av de viktigaste uppgifterna för Solar Orbiter. Farkosten kommer därför resa innanför Merkurius bana och nå ett avstånd på cirka 42 miljoner kilometer från solen. Där kommer Solar Orbiter att mäta magnetfält, vågor, energetiska partiklar och plasma som kommer från solen och studera dem på nära håll. 

För att kunna göra detta har Solar Orbiter utrustats med ytterst avancerad teknik och tio forskningsinstrument. Sex av dem ska titta på solen och fyra mäter den lokala solvindsplasman. Flera av delarna har man utvecklat och byggt här i Sverige.
På Institutet för rymdfysik i Uppsala har man bidragit med elektroniken till ett av de fyra instrumenten, kallat RPW (Radio Plasma Wave), som ska mäta plasmavågor i solvinden.

Det svenska rymdföretaget OHB Sweden har designat, byggt och installerat Solar Orbiters framdrivningssystem, det vill säga raketmotorsystemet på farkosten. Solar Orbiter kommer att göra nio gravitationsslungor under sin över tio år långa färd till solen – åtta runt Venus och en runt jorden. Solar Orbiters framdrivningssystem består av två bränsletankar, 18 raketmotorer och ett komplett system för temperaturkontroll.

Ytterligare ett svenskt bidrag kommer från Ruag Space i Göteborg. De har bland annat försett Solar Orbiter med värmeisolering och skelett, eller struktur som det heter på rymdspråk. Värmeisoleringen för Solar Orbiter är extremt viktig då farkosten kommer att utsättas för extrem hetta när den börjar närma sig solen och nå temperaturer upp mot 520 °C.

Februari: Svenska raketprojektet Spider-2. Spider-2 skickades upp med en enstegs-raket, motorn brann i cirka en minut och därefter flög raketen tyngdlöst och nådde en höjd på ungefär 120 kilometer innan den föll tillbaka ner mot jorden. På vägen upp släpptes tolv friflygande mätenheter ut åt olika håll.

Åtta stycken mätte elektriska och magnetiska fält samt parametrar av joniserade delen av atmosfären (plasmat). De övriga fyra, så kallande fallande sfärerna, användes för att få fram tätheten och temperaturen hos den neutrala gasen i atmosfären. Utöver dessa friflygare enheter fanns även ett antal instrument i främre delen av raketen, som mätte plasmaparametrar och norrskenets UV-ljus.

Med Spider-2s experimentet vill man undersöka fysikaliska processer i den delen av jonosfären som varken kan nås av satelliter - då de brinner upp på så låg höjd - eller av ballonger, som kan inte stiga så högt upp. På det sättet är området kring 100 kilometers höjd bara tillgänglig för mätningar på plats med hjälp av raketer.

Man har studerat jordens omgivning i några årtionden nu men området kring 100 kilometers höjd är ett av de minst utforskade.

Mars: RUAG Space är en ledande leverantör av rymdprodukter. Företaget har nu ingått ett långsiktigt avtal med GK Launch Services för att leverera adaptrar och separationssystem till Soyuz 2-raketerna. Produkterna kommer att produceras på RUAG Space i Linköping.

April: En särskild utredare ska göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen. Syftet med översynen är att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som står i samklang med internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov och som skapar förutsägbarhet och goda förutsättningar för företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet.

April: En enklare version av Jupiter-sensorn Jovian plasma Dynamics and Composition Analyzer (JDC) lämnade IRF i Kiruna för mekaniska tester i Stockholm.
Den enklare modellen kallas för Structural and Thermal Model (STM) och är både mekaniskt och termiskt representativ för att platsa som flygmodell ombord på JUICE (Jupiter ICy moons Explorer). Dess effektförbrukning och värmeutveckling är detsamma som hos flygmodellen.

Augusti: Unibap utvecklar SpaceCloud Services (USS) med stöd från ESA och Swedish Space Corporation. Ett planerat samarbete ska skapa system för satelliter och satellitkonstellationer där databearbetning sker i molnet.

Augusti: Satellitoperatören Orbcomm, satellitbyggaren AAC Clyde Space och Saab arbetar på en cubesat för kommunikation med fartyg. Studien ska leda till en satellitkonstellation. Trafikverket betalar 12,2 miljoner till AAC Clyde för satelliten, som ska byggas i Uppsala.

September: Jan-Erik Wahlund och andra forskare överlämnar ett unikt mätinstrument tillverkat av IRF till Tekniska Museet i Stockholm. En exakt kopia färdades med Cassini till Saturnus.

September: En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen. Särskild utredare blir Göran Lundahl som är lagman vid Lunds tingsrätt.

– Företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet behöver goda förutsättningar att utföra och utveckla svensk rymdverksamhet. Göran Lundahl är mycket lämpad att se över rymdlagstiftningen och jag är glad att utnämningen nu kan ske, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning, forskning och rymd.

Utredaren ska bland annat se över vilka krav som ska gälla för att få tillstånd till rymdverksamhet. I uppdraget ingår även att undersöka om det behövs bestämmelser om skydd för rymdmiljön och förebyggande av uppkomsten av rymdskrot. Vid översynen ska också tas hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen, samt folkrättsliga förpliktelser.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 17 september 2021.

September: Den helt nya V2.1-motorn som ska ta Ariane 6 till rymden har acceptanstestats . Bärraketen är den senaste generationen i det långvariga Arianeprogrammet och precis som till dess föregångare har GKN Aerospace bidragit med nyckelkomponenter.

I september hölls den årliga vetenskapsfestivalen Astronomins dag och natt. Festivalen bjöd på en heldagssändning på nätet, fysiska evenemang i hela landet.

Oktober:  (Källa: SVT) Regeringen satsar de pengar som behövs för att kunna börja skjuta upp satelliter från rymdbasen Kiruna. Regeringen skjuter till 90 miljoner över tre år för kunna börja skjuta upp satelliter, säger Matilda Ernkrans (S), rymdminister.

I dag skjuter Esrange upp raketer som når tyngdlöst tillstånd för att sedan ramla ned på marken igen. Med den nya satsningen krävs raketer som är minst tre gånger så stora som Maxus-raketerna, som är de största vid Esrange idag, samt en ny ramp som de kan skjutas upp från.

Det är till detta man ska använda pengarna som nu utlovas av Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och ansvarig för rymdfrågor.
– Regeringen skjuter till 90 miljoner över tre år för kunna börja skjuta upp satelliter. Pengarna kommer redan i år för att kunna starta projektet, säger Matilda Ernkrans.

Oktober: Företaget RUAG Space med säte i Göteborg och Linköping har levererat hjärnan, eller omborddatorerna, till den nya europeiska satelliten Sentinel-6. Satelliten är en del av EU-projektet Copernicus som ska ge värdefulla data om väder och klimatförändringar på jorden.

November: NASA arbetar sedan flera år tillbaka på en ny typ av rymdfarkost som delvis ska ersätta de tidigare rymdfärjorna. Orion Multi-Purpose Crew Vehicle (MPCV), som är farkostens fullständiga namn, ska bli nästa generations rymdfarkost och kunna ta astronauter till nya spännande platser i vårt solsystem. År 2024 planerar NASA att använda den vid nästa bemannade resa till månen, som en del av det stora Artemis-programmet. På längre sikt har programmet målet att kunna skicka astronauter till Mars.

Det svenska rymdteknikbolaget OHB Sweden har byggt testmodellen som nu formellt har överlämnats till NASA. Trots att själva testmodellen inte ska skickas ut i rymden har den en viktig roll i utvecklingen av Orion: att se till så att allt fungerar som planerat. Modellen används framförallt för att testa alla motorer och bränslesystem innan Orion tas i bruk.

December: Årets Nobelpris i fysik tilldelas tre forskare för upptäckten av svarta hål som har gett oss en viktig förståelse för universum. Priset delas mellan Roger Penrose teoretiska upptäckt där han år 1965 lyckades med att teoretiskt beskriva ett svart hål som en konsekvens av den allmänna relativitetsteorin.
Den andra halvan av priset tilldelas Reinhard Genzel och Andrea Ghez som genom experiment och observationer med teleskop i Chile och Hawaii hittat ett supermassivt objekt i Vintergatans centrum. Deras upptäckt bygger på den teoretiska grund som Roger Penrose definierat och det massiva objektet tros vara ett svart hål.(Text från Rymdstyrelsens webbplats).

December: Rymdstyrelsen beslutade att bevilja forskningsanslag till flertalet forskare och olika forskningsprojekt vid Institutet för rymdfysik, IRF. Det totala forskningsanslaget är på 20 miljoner kronor.

Rymdlag utreds av Göran Lundahl. Klar 17 september 2021.
(Källa: Regeringen. Direktiv 15 april och 17 september 2020)(Publicerat 201229) 

Under detta svåra corona-år är det mycket som gått under nyhetsradarn. En stor svenska rymdhändelse är att regeringen i april tillsatte en utredning för en ny rymdlag. Den gamla "Lag (1982:963) om rymdverksamhet" är hopplöst föråldrad.

En särskild utredare ska göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen. Syftet med översynen är att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som står i samklang med internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov och som skapar förutsägbarhet och goda förutsättningar för företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet.

Särskild utredare blir Göran Lundahl som är lagman vid Lunds tingsrätt.
– Företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet behöver goda förutsättningar att utföra och utveckla svensk rymdverksamhet. Göran Lundahl är mycket lämpad att se över rymdlagstiftningen och jag är glad att utnämningen nu kan ske, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning, forskning och rymd.


Rymdminister Matilda Ernkrans

Utredaren ska bland annat se över vilka krav som ska gälla för att få tillstånd till rymdverksamhet. I uppdraget ingår även att undersöka om det behövs bestämmelser om skydd för rymdmiljön och förebyggande av uppkomsten av rymdskrot. Vid översynen ska också tas hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen, samt folkrättsliga förpliktelser.

Uppdraget ska redovisas senast den 17 september 2021.

                     Länk till nuvarande rymdlag.

Nyårskrönika: Internationell rymdverksamhet.

Vid den här tiden på året är det dags för årskrönikor. Här kan du läsa ett axplock av de internationella rymdhändelserna under 2020. Senare publicerar jag en krönika om det svenska rymdåret. Nedanstående text har jag också publicerat på webbplatsen för Svenska Rymdsällskapet. Endast här på Arielspace kommer jag dock att under januari lite grundligare skriva om de rymdhändelser som jag tyckte var viktigast under 2020.
(Publicerat 2020-12-28. Källa: Space News)


Astronauterna Bob Behnken and Doug Hurley

Astronauterna:

I juni flög två astronauter med rymdskeppet Dragon till den internationella rymdstationen. Det var företaget SpaceX som sände upp dem med raketen Falcon. Det var den första rymdfärden utförd av ett privat företag, det var också den första bemannade amerikanska rymdfärden sedan rymdfärjan slutade flyga. Astronauterna har flygit för NASA tidigare. De heter Bob Behnken and Doug Hurley.

Kina har valt ut 18 nya astronauter. De ska delta i konstruerandet av Kinas nya rymdstation. Den nya astronautgruppen består av piloter, rymdingenjörer och ”pay-load specialists”. Kina ska börja sända upp modulerna till rymdstationen under 2021. Rymdstationen beräknas var aktiv i tio år.

I november gjorde SpaceX sin andra lyckade färd i år med rymdskeppet Dragon som förde fyra astronauter till den internationella rymdstationen.

Rymdsonderna:

I februari sköts farkosten Solar Orbiter upp med en Atlas-raket. Det är ett europeiskt projekt för att studera solen, men USA medverkar.
Sommaren 2020 sände tre länder varsin sond mot planeten Mars: Kina, USA och Förenade Arabemiraten.

I augusti tillkännagavs att SpaceX ska skjuta upp en farkost till Månen 2022 för företaget Masten Space Systems. Farkosten ska landa på Månen på uppdrag av NASA.

Astronomi:

Satelliten som ska innehålla rymd-teleskopet James Webb blir igen försenat. Åratal av förseningar gör att den nu överskridit budget med flera miljarder dollar. Uppskjutningsdatum skulle nu ha varit i mars 2021, men flyttas fram igen.

Årets nobelpris i fysik gavs för forskning på svarta hål.

Rymdföretagen:

Företaget Oneweb som planerade att sända upp en stor konstellation satelliter för bredband, höll på att gå i konkurs våren 2020. I juli 2020 köptes bolaget av Storbritanniens regering och ett indiskt företag, nätoperatören Bharti Global. Oneweb kommer på så sätt att ingå i Storbritanniens ökade satsning på rymdverksamhet. Företaget har 74 satelliter i låg bana hittills.

Finska företaget Iceye har en antal radarsatelliter och i september tog man in 87 miljoner dollar i en investeringsrunda. Iceye planerar att sända upp ytterligare 8 små satelliter tom 2021. Man vill bygga en fabrik i USA.

Raketerna:

Den europeiska raketen Vega hade pausats efter problem, men i september gjordes en lyckad uppskjutning när 53 small-sats placerades i bana.

Det nya tyska raketbyggnadsföretaget Rocket Factory Augsburg har avtalat med norska Andöya Spaceport om att göra första uppskjutningen med sin raket där år 2022. På Andöya har man i år börjat bygga en ny raketbas för uppskjutning av satelliter. (= konkurent till Esrange).

I november framgick det att många nya raketer och satelliter fungerat dåligt den senaste tiden vilket lett till stora utbetalningar för rymdförsäkringsbolagen. 2020 blir ett förlustår för dem.

Månen:

USA vill flyga till Månen 2024. Under 2020 har detta debatterats livligt i USA:s kongress. Ska projektet få de budgetmedel som krävs? Är det ens möjligt att göra en bemannad landning redan 2024, finns tekniska möjligheter, räcker tiden till för att bygga allt, finns finansiering? Under året har NASA valt ut vilka astronauter som ska ingå i Artemis, dvs som kan få flyga till Månen. Svensk-ättlingen Jessica Meir ingår i gruppen.

I oktober skrev sju länder under ett avtal om att ansluta sig till USA:s projekt Artemis för utforskning av Månen. Avtalet syftar bl.a. till att undvika konflikter och vara transparenta. Undertecknare förutom USA var Australien, Kanada, Japan, Luxembourg, Italy, United Arab Emirates och Storbritannien.

ESA har skrivit avtal med ett antal företag om deltagande i utforskningen av Månen och Mars. Det gäller allt från byggandet av rymdstationen Gateway som ska gå i bana runt månen, till hämtandet av markprov från Mars.

Chefen för Rysslands rymdorganisation Roscosmos sa i oktober att månlandningsprogrammet med bl.a. rymdstationen Gateway är ”för USA-centrerad” och antydde att Ryssland ångrat sig vad gäller att samarbeta.

I Kina arbetar man fram en femårsplan för landets ekonomi för åren 2021 – 2025 där det troligtvis ingår planer på påbörja ett månlandningsprojekt. Man behöver då bygga en ny kraftig raket och en månlandare. Planer finns redan på att sända obemannade farkosterna Chang e 6, 7 och 8 till Månen för att skapa en International Lunar Research Station (ILRS). Detta som förberedelse för en bemannad månlandning. Taikonauter på Månen på 30-talet?

Rymdskrotet:

I december har ESA skrivit ett kontrakt värt 86 miljoner euro med sweiziska företaget Clear-space-1 om världens första uppdrag för att plocka bort rymdskrot. Tidigare har olika tester gjorts men ingen verklig ”debris- removal.”

Nytt europeiskt rymdbolag drar in 90 miljoner dollar.

Rymdbolaget Isar Aerospace med bas i Munchen, Tyskland, har tagit in över 90 miljoner dollar i en finansieringsrunda som är den största i Europa hittills inom rymdteknik. (Källor: Pressmeddelande 2020-12-09 samt information på företagets webbplats).

Med detta kapitaltillskott är bolaget nu fullfinansierat fram till den första flygningen av bolagets raket. Isar Aerospace grundades så nyligen som 2018 och stöds bl.a. av ESA.

Företagets raket Spectrum är en tvåstegsraket som är designad speciellt för mindre satelliter. Man kan skjuta upp flera satelliter på en gång, med en sammanlagd vikt på ett ton. Satelliterna läggs i låg bana och sista raketsteget kan stängas ned och startas igen för att möjliggöra utplacering av satelliterna i olika banor.

2 mars 2020 kom ett pressmeddelande från SSC:

Swedish Space Corporation, SSC, och tyska rymdbolaget Isar Aerospace har undertecknat ett kontrakt gällande testning av en ny generation raketmotorer vid Esrange Space Center. På Esrange ska man bygga en testanläggning för vertikala tester av raktemotorer.

                      Här hittar du företagets webbplats.

Space Adventures – turistbyrån som säljer rymdresor!

Företaget Space Adventures har förmedlat rymdresor för 7 personer hittills, mellan åren 2001 och 2009. Rymdturisterna har transporterats upp till den internationella rymdstationen av Rysslands rymdorganisation Roscosmos, med rymdskeppet Soyuz.

Sedan 2009 har det inte funnits möjlighet för privatpersoner (läs: miljardärer) att köpa rymdresor hos Space Adventures, men nu erbjuder man nya resor, med Roscosmos och SpaceX.

Om du är rik kan du köpa en vistelse på rymdstationen, en rymdpromenad eller exklusivast av allt: En färd runt Månen!

          Läs mer på sidan Privat rymdverksamhet

Utforskning av solsystemet tio år framåt.

Det finns en växande privat rymdsektor och revolutionerande ny teknik, men statlig rymdverksamhet, i synnerhet i USA, kommer ändå att dominera närmaste framtiden.

(Källa: Space News refererar en rapport från rymdanalysföretaget Euroconsult. Artikel från 2020-06-15. Publicerad här 2020-12-04)

I femtio år har rymdverksamhet inneburit stor ökning av vår kunskap om universum, samtidigt som den lett till framsteg på Jorden. Det vi fått reda på med hjälp av teleskop och satelliter har revolutionerat vår syn på hur universum uppstått, utvecklats och fungerar idag. Vi har också fått helt ny bild av vad som finns i vårt eget solsystem.

Satelliter är viktiga för många regeringar världen över: militära satelliter, väderlekssatelliter, GPS, studier av Jordens naturtillgångar, klimat, naturkatastrofer.
Utforskning av solsystemet.

Allt fler stater satsar på utforskning av solsystemet. Kostnader för sådana aktiviteter har ökat med 5 % varje år de senaste fem åren. Under 2019 uppgick de globala statliga investeringarna i s.k. ”space exploration” till 20 miljarder dollar.

Investeringarna har gjorts av 31 länder, men 71 % av beloppet står USA för.
Större delen av beloppet går till utforskning av Månen och Mars. Flera länder vill sända farkoster till månen både för forskning och som förberedelse för färder till Mars.

De stora rymdorganisationerna vill att den internationella rymdstationen ska finnas kvar för att möjliggöra forskning där. Stationens existens är säkrad till 2024 och röster höjs nu för att förlänga livstiden ända till 2030.

Det finns prognoser på att den globala satsningen på expansion i solsystemet kommer att öka från 20 miljarder dollar per år till 30 miljoner fram till 2029. Utgifterna fördelar sig så här: Raketer 47 %, rymdfarkoster 20 %, astronomi 13 %, utforskning av månen 8 %, utforskning av Mars 6 %, annat 6 %.

Rymden med Joe Biden.

NASA:s chef Bridenstin byts ut, det blir ökad satsning på klimatsatelliter och månlandningarna flyttas fram med några år. Det blir några av följderna av att Biden blir USA:s nya president. (Källa: Tidningen Space News. 16 november.)

Joe Biden har inte gjort så många uttalanden om sin syn på USA:s rymdverksamhet. Men det demokratiska partiet har en programförklaring om teknik, miljö, rymdstationen och bemannade rymdfärder.

Trump har försökt skära ner anslagen till satelliter som studerar miljö och klimat, och bedömare i rymdbranschen anser det vara helt säkert att Biden istället vill öka anslagen till klimatforskning.

Trump beordrade NASA att sända astronauter till Månen 2024. Högst troligt blir detta nu senarelagt. Kanske återgår man till en tidigare plan med första månlandningen 2028. För övrigt var ju projektet kraftigt underfinansierat eftersom det fanns stort motstånd i kongressen. En tidigare administratör på NASA, Lori Garver, säger att det hade varit omöjligt att åstadkomma en månlandning redan 2024 även om Trump fortsatt som president, planen för det är helt orealistisk.

Ytterligare ett annat av Trumps rymdide´er, bildandet av en militär Space Force, kommer nog däremot att finnas kvar. Space Force har redan bildats och där tror bedömare inte att man river upp något.

När NASA:s chef Bridenstin skulle tillsättas för fyra år sedan röstades han in mot Demokraternas vilja, men under årens lopp har han blivit allt populärare i båda partierna, och skulle eventuellt sitta kvar som chef under Biden. Men han vill avgå. Innan han blev chef för NASA satt han för Republikanerna i kongressen, och tror inte att han skulle kunna samarbeta med den nya administrationen.

Astronauterna och valet i USA.

3 november väljer amerikanerna president för fyra år framåt. Här är mina synpunkter på hur valet påverkar NASA:s månplaner. Och så hyllar jag astronauten Mark Kelly som ställer upp för demokraterna i Arizona vid valet till senaten. (Av Ariel Borenstein. 2020-11-01)

Min åsikt är att president Donald Trump är en s.k. "conartist", dvs en lögnare och bedragare. Hans vanskötsel av USA:s presidentämbete är den största orsaken bakom de ohyggligt höga dödstalen i coronaepidemin i USA och han har orsakat enorm skada för hela världen t.ex. genom sitt förnekande av klimatkrisen. Så långt är allt självklart och alla kloka människor kan bara hoppas att Joe Biden vinner valet.

Men hur ligger NASA och månen till i allt detta? År 2004 lanserade president Bush en plan för att sända astronauter till månen 2020 och börja bygga en bas där. Så småningom skulle USA också sända människor till Mars. Men kongressen visade sig ovillig att förse projektet med tillräcklig finansiering vilket gjorde att den följande presidenten, Obama, lade ner projektet. 

Ny plan: President Obama beordrade NASA att flyga till en asteroid och sedan flyga till Mars på 30-talet. Inga färder till Månen. Ganska nyligen la man ner flygningen till en asteroid, men Mars-planerna ligger fast.

Nu är vi framme vid år 2017. Presidenten Trump undertecknar "ett dekret" om att NASA ska sända astronauter till Månen. Här finns både något positivt och något negativt.

Det positiva är att NASA får tillstånd att igen satsa på månfärder. NASA upprättade en realistisk plan som gick ut på att landa astronauter på månen år 2028 genom samarbete mellan NASA, privata företag och andra rymdnationer. Bl.a. skulle en internationell rymdstation finnas i bana runt månen före 2028. 

Det negativa var att Trumps "dekret" fullständigt saknade en plan för finansiering eller stöd i kongressen. Men det fanns kanske tid att få allt på plats fram till 2028.

Men så kommer Trump och hans vicepresident Pence med en ny order till NASA: Ni måste landa astronauter på Månen redan 2024. Detta förstör helt NASA:s tidigare realistiska planer. Anledningen till årtalet 2024 är förstås att Trump vill bli vald till president igen och hinna ta åt sig äran av en månlandning.

Trump har under sin tid som president försökt skära ner kraftigt på NASA:s verksamhet inom forskningssatelliter och speciellt då klimatforskningssatelliter, men blockerats av både republikaner och demokrater i kongressen.

För att kunna forcera månplanerna måste NASA ta budgetmedel från annan verksamhet. Man måste också skrinlägga planerna på en rymdstation runt månen.

Forcerandet innebär betydligt ökad risk för att astronauterna DÖR i en krasch på månen. När NASA slarvade med Apollo-kapseln på 60-talet ledde det till att tre astronauter brändes ihjäl på startplattan i en fullständigt brandfarlig kapsel. När NASA slarvade med rymdfärjan ledde det till att rymdfärjan Columbia 2003 slets sönder vid landning eftersom en plåt som skulle skydda mot extrem hetta hade lossnat.

En av alla skäl till att Trump bör "lämna" - som det heter i företagsvärlden - är att då kan NASA återgå till sin realistiska plan och landa astronauter tryggt på månen 2028.

Och Mark Kelly då? Han ställer upp i valet till senator för delstaten Arizona. Han är både astronaut och demokrat. Vår man i senaten! En astronaut måste vara klar över vad som är verklighet och vad som är lögner, annars blir det livsfarligt att vistas i rymden. 

Den internationella rymdstationen har varit bemannad i tjugo år.
Värt att fira! (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2020-10-28) 

Senaste nytt om ISS:

14 oktober flög farkosten Soyuz MS-17 till den internationella rymdstationen med astronauten Kathleen Rubins och kosmonauterna Sergey Ryzhikov och Sergey Kud-Sverchkov. De ska vistas där fram till april 2021. Det speciella med Kahleen är att hennes rymdfärd är den sista som NASA köpt av Ryssland.

NASA slutade flyga med rymdfärjan 2011 men började redan tidigare köpa platser på rymdfärjan och sedan 2006 har man köpt 71 platser på Rysslands Soyuz-farkoster för transport till och från rymdstationen. För de platserna har NASA betalat sammanlagt 4 miljarder dollar, och man har betalat allt från 21 miljoner till 90 miljoner, i genomsnitt 56 miljoner dollar.

Tre rymdfarare som vistats på stationen sedan april i år flög tillbaka till jorden 21 oktober: astronauten Chris Cassidy och kosmonauterna Anatoly Ivanishin och Ivan Vagner.

14 november är det dags för nästa resa: SpaceX gör sin andra bemannade färd till rymdstationen. SpaceX gör en flygning kallad Crew-1 med NASA-astronauterna Michael Hopkins, Victor Glover och Shannon Walker samt Soichi Noguchi från Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA). Raketen lyfter från Launch Complex 39A vid Kennedy Space Center.

Lyssnartips: En podd som kallar sig "Har vi åkt till Mars än" kör just nu en serie om tio avsnitt om den internationella rymdstationen. De har intervjuat forskare och astronauter.

                       Den internationella rymdstationen. 

Läs min stora artikel hos Populär Astronomi om Europas rymdbaser!

För några dagar sedan meddelade regeringen att man ökar stödet till Esrange med 90 miljoner kr för att förverkliga en kapacitet att sända upp satelliter. (Se artikeln här nedan om det). Jag har kartlagt vilka planer som finns runt om i Europa på att konkurrera med Sverige om satellituppskjutningar. (2020-10-21)

Det har i flera decennier förts diskussioner i rymd-Sverige om möjligheten att sända upp satelliter från Esrange. Nu börjar diskussionerna bära frukt, arbete pågår på Esrange om att bygga testutrustning och startramper. Men kommer satsningen för sent? Planering eller t.o.m. byggnadsarbeten startar upp nu i Norge, Storbritannien, Portugal, Italien och Spanien med att bygga rymdbaser för uppskjutning av små satelliter. Och nya rymdbaser växer upp som svampar ur jorden i USA, Kina, Indien...

       Läs min artikel hos Populär Astronomi.

 
Portugal ska bygga en rymdbas på ön Santa Maria i ögruppen Azorerna.

Regeringen beslutar öka takten för planerna på satellituppskjutningar: Ökad finansiering med 90 miljoner för närmaste tre åren på Esrange. (2020-10-15)

Ett flertal tidningar och TV rapporterade igår att Sverige nu ökat sina möjligheter till bra rymdprogram. Här utdrag från Ny Teknik.

Vi ska skjuta upp satelliter!

"Den nya satsningen på 90 miljoner kronor under tre år presenteras i samband med att Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, inviger en ny testanläggning för raketteknologi på Esrange utanför Kiruna, som regeringen sedan tidigare har sponsrat med 80 miljoner kronor.

– Vi vet att det ger jobb här och nu, det kommer att locka nya högteknologiska företag till Norrbotten men också till andra delar av Sverige där vi har en stark rymdindustri, och det kommer att fortsätta att utveckla vår redan starka rymdforskning, säger Matilda Ernkrans till TT.

Satelliter för fredliga ändamål

Satelliterna ska endast användas för civila ändamål, och alltså inte användas av Försvarsmakten för att exempelvis spionera på andra länder, enligt ministern.

– Sverige har ett långt och starkt engagemang för en fredlig användning av rymden. Det engagemanget har vi fortsatt, säger Ernkrans.

– Inte minst är satellituppskjutning väldigt intimt sammankopplat med att förbättra vårt liv på jorden. Det handlar om satelliter som är absolut nödvändiga exempelvis för vår miljö- och klimatövervakning.

Första satelliterna skjuts upp 2022.

Svenska Rymdaktiebolagets VD vd Stefan Gardefjord räknar med att de första satelliterna kommer att kunna skjutas upp under 2022.

– Det ligger i sakens natur att det måste ske i samarbete och symbios med globalt ledande aktörer och kundefterfrågan. Det är lite grann ett rörligt mål, men vi tycker att det är viktigt att ha en hög ambition och driva det med full kraft framåt, säger Gardefjord.

Sverige kan därmed bli först med att ha förmåga att skjuta upp små satelliter i omloppsbana från europeiskt territorium – under förutsättning att andra länder inte hinner före.

– Det här är ett område som flera länder avser att satsa på, vilket jag tycker är jättepositivt och bekräftar vår bild av att det finns ett stort behov. Vi pratar Norge, Storbritannien och andra länder. Vi styr inte över i vilken takt andra länder bedriver sin verksamhet, men vi tror att 2022 kommer att innebära att vi har goda förutsättningar att bli först, säger Gardefjord.

OBS. OM STORBRITANNIENS PLANER, LÄS ARTIKELN OMEDELBART UNDER DENNA ARTIKEL: "Storbritannien vill bygga sju rymdbaser!"

Storbritannien vill bygga sju rymdbaser! 

I Storbritannien vill man bli först i Europa med att sända upp kommersiella satelliter. Landets regering stöder planerna på att upprätta rymdbaser.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2020-09-13) 

På 60-talet hade Storbritannien kapacitet att sända upp satelliter, men man övergav den verksamheten. Däremot finns det en framgångsrik rymdindustri i landet. Nu säger chefen för UK Space Agency, Ian Annet: ”Storbritannien vill erbjuda tillverkare av små satelliter möjlighet att skjuta upp dem.” Det nya nu är en ökande kommersiell rymdverksamhet. Ian Annet hoppas att Storbritannien ska ta marknadsandelar av den internationella rymdverksamheten.

Chris Larmour, chef för raketföretaget Orbex, säger att det finns fördelar med att ha en raketbas i närheten. Just nu måste europeiska satellit-tillverkare sända sin produkt till andra världsdelar.

”Det verkar som om man är villig att betala extra för att slippa dessa långväga transporter. Dessutom är det kö till de raketbaser som finns nu. I marknaden för små satelliter är tiden den trånga sektorn, ibland blir en satellituppskjutning försenad flera gånger.

                               
Tyvärr är detta inte en helt uppdaterad karta. Den röda pricken har numera försvunnit och istället har en bas på Shetlandsöarna, uppe i nordöst, tillkommit.

Sju är intresserade.

På sju orter försöker man nu skapa en rymdbas. På tre av dem ska man göra på det traditionella sättet, dvs skjuta upp satelliter med raket. På fyra baser ska man låta ett flygplan lyfta upp en raket, som startar uppe i luften.

De tre raketbaserna finns alla i norra Skottland. Av de fyra där man planerar horisontella uppskjutningar ligger två i södra Skottland, en i Wales och en i syd-västra hörnet av England.

Regeringen har stött upprättandet av baser finansiellt. Man har också förhandlat fram ett avtal med USA om att amerikanska rymdföretag får tillstånd att använda brittiska rymdbaser, samt att export av rymdteknologi mellan länderna uppmuntras.
Det finns nu också ett avtal med Färöarna om tillåtna raketpassager i luftrummet, och förhandlingar pågår i samma fråga med Island.

Sutherland i Skottland.

Redan för två år sedan erhölls det första statliga ekonomiska bidraget. Det gick till att skapa infrastruktur för en rymdbas i norra Skottland, på orten Sutherland. Bidraget uppgick till 3 miljoner pund. Företaget Lockheed Martin erhöll motsvarande 31 miljoner dollar för att delta i arbetet i Sutherland, likaså erhöll företaget Orbex 7 miljoner dollar.

Men man måste erhålla många olika tillstånd, både nationella och lokala. Så man har inte ens kunnat börja ännu. Själva bygget borde kunna starta i början på 2021. Enligt planeringen ska rymdbasen kunna göra ca 12 uppskjutningar per år.


Kommer raketbasen på Shetland att se ut så här?

Shetlandsöarna.

På Shetlandsöarna har man större planer. Där finns SSC, som inte är en förkortning av Swedish Space Corporation utan av Shetland Space Center. Den basen hoppas sända upp 30 satelliter per år.

Det känns konstigt att läsa vad chefen för detta brittiska SSC, Scott Hammond, säger i en intervju: ”Vårt största bekymmer är huruvida lagstiftningen är på plats innan vi är redo att börja sända upp satelliter. Storbritannien tävlar med Norge, Azorerna (Portugal) och SVERIGE, och VI LIGGER FÖRE!!! MEN JU LÄNGRE VI VÄNTAR DESTO SÄMRE LIGGER VI TILL.”

Spaceport Cornvall.

I södra Storbritannien ligger Spaceport Cornvall som slutit avtal med Virgin Galactic om att företaget ska sända upp satelliter med hjälp av sitt flygplan Launcher One. Virgin har avtal med fem flygplatser runt om i världen för att kunna sända upp satelliter i önskvärd bana. Från Cornvall hoppas man kunna sända upp den första satelliten 2022.


Kommer rymd-flygplatsen i Cornvall att se ut så här?

Övriga planerade platser för att sända upp satelliter är:

Ön North Uist, en ö i nordvästra Skottland där man bygger en raketbas. 
 
Cambeltown i sydvästra Skottland där ett flygplan ska lyfta från ett flygfält med en raket. Arbetet har erhållit stöd med 488.000 pund från regeringen.

Ganska nära Cambeltown finns ytterligare ett flygfält som man hoppas använda för uppsändning av satelliter, Prestwick Airport.

Slutligen bör nämnas Snowdonia som också är ett flygfält med rymdambitioner, och som erhållit statligt stöd med 500.000 pund. Där testar företag obemannade flygplan och drönare.

Regler för brittisk rymdfart.

Lagstiftningsarbete pågår i Storbritannien för att reglera uppskjutning av satelliter och även framtida bemannad rymdfart. Den ska gälla för raketer som startar från marken eller i luften, för suborbitala raketer och ballonger. Företag ska ansöka om tillstånd att sända upp raketer och de måste redogöra för vad de vidtagit för säkerhetsåtgärder för att skydda allmänheten. Remissperioden pågår till 21 oktober.

Min kommentar: Inte på någon av dessa sju blivande rymdbaser förefaller man ha blivit klara med att bygga sin infrastruktur. Esrange behöver visserligen bygga en ny uppskjutningsplats för sina satellituppskjutningar men all övrig infrastruktur finns ju på plats sedan mycket länge. Och ingen av de sju baserna har erfarenhet av att sända upp raketer, medan man på Esrange sänt upp suborbitala raketer sedan 60-talet. Flera av talesmännen för de brittiska baserna pratar om invigning inom några år, så den svenska regeringen skulle gärna kunna engagera sig lika energiskt som den brittiska.

Föredrag om människan i rymden på Tekniska Museet. Jag ska berätta om USA:s och ESA:s planer på att sända astronauter till Månen. (2020-09-25)


Bilden visar ett förslag från företaget Dynetics på en månlandare de vill bygga. NASA betalar Dynetics, SpaceX och Blue Origin för att föreslå hur en månlandare skulle vara konstruerad.

Helgen 26-27 september kallas "Astronomins dag och natt". Astronomi-intresserade över hela landet odlar då sitt intresse för rymden. Tekniska Museet i Stockholm firar detta lördagen 26 september. Föreningen Svenska Rymdsällskapet deltar med fyra föredrag om människan i rymden.

Det blir föredrag om rymdkolonier, odling i rymden osv. Jag ska berätta om USA:s och ESA:s aktuella planer på att sända astronauter till månen.

         Länk till Svenska Rymdsällskapets info om detta.

Vega och Electron återkommer efter misslyckanden.

Europas raketbolag Arianespace sände 2 september upp 53 satelliter med raketen Vega. Företaget Rocket Lab sände 30 augusti upp en radarsatellit från sin bas på Nya Zealand. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2020-09-25)

I juli 2019 gjorde Arianespace en raketuppskjutning med Vega. Efter många framgångsrika uppskjutningar av satelliter blev denna ett misslyckande. Ett fel i motorn gjorde att raketen bröts itu.  

Efter förseningar pga utredning av felet, sedan coronaepidemi och dåligt väder lyckades man nu skjuta upp en ny Vega-raket. Raketbas är Kouru i Franska Guiana. 

Last var 53 små satelliter ägda av 21 olika kunder. Det var första gången ESA gjorde en sådan här uppskjutning av många små satelliter. Indiens rymdorganisation ISRO och SpaceX har tidigare använt den metoden.

Företaget Rocket Lab misslyckades med en uppskjutning i juli i år efter ett fel på det elektriska systemet. Sju satelliter gick förlorade. Nu återupptog man sin användning av raketen Electron genom att sända upp en satellit för företaget Catella. Detta var den första i en konstellation på planerade sju satelliter som med radar ska studera olika fenomen på Jorden.

Företaget Rocket Lab är amerikanskt men rymdbasen där uppskjutningarna görs är belägen på Nya Zealand.

Osiris-Rex till asteroiden Bennu.

Amerikanska sonden Osiris-Rex ska hämta en bit av en asteroid till Jorden.
Sonden sköts upp 8 september 2016 från Cape Canaveral Air Force Station med raketen Atlas V.
(Källa: NASA och tidningen Aviation Week & Space Technology). (2020-09-16)

Farkosten ska färdas till asteroiden Bennu och ta ett prov från den, och föra provet till Jorden. Bennu kretsar runt solen och är en halv kilometer i diameter. Denna asteroid upptäcktes av astronomer år 1999.



2016, 2017, 2018: Sonden färdas genom rymden. Forskarna och ingenjörerna på Jorden sänder hela tiden meddelanden till den för att testa olika funktioner.

27 augusti 2018 sänder Osiris-Rex sina första foton av Bennu till Jorden. En grynig bild där asteroiden är en ljus prick. Olika mätinstrument ombord på sonden börjar nu granska Bennu.

10 september 2018: the PolyCam camera images Bennu three times a week to provide data to the navigation team. At a distance of 1.1 million km, Bennu appears as just a dot. However, the navigation team can still use these images to calculate the spacecraft trajectory and refine Bennu’s orbit.

3 september 2018: The spacecraft completed its 2 billion km outbound journey and arrived at the asteroid Bennu. At a distance of 19 km from Bennu, the spacecraft executed a maneuver to turn and fly over the asteroid’s north pole, beginning the mission’s Preliminary Survey phase and asteroid proximity operations.

14 januari 2019: The OSIRIS-REx spacecraft continues to orbit Bennu at an altitude ranging from 1.6 to 2.1 km, with an orbital period of 61 hours. The spacecraft has completed 5.5 orbits of Bennu to date. The one-way communication time from the spacecraft back to Earth is around 5.5 minutes.

13 maj 2019: This last week was Week 3 of Detailed Survey: Equatorial Stations phase. For each week of this phase, the spacecraft will observe Bennu from a different Local Solar Time (LST) station. At each station, the spacecraft will be centered on the equator at a distance of 5 km and will observe the asteroid for one full Bennu rotation (4.3 hours).
On May 9, the spacecraft took observations from Station 3, located at 12:30 pm LST, with OVIRS, OTES, MapCam, and OLA. These observations contribute to the OVIRS and OCAMS photometric models, global spectral, temperature and thermal inertia maps, and the global shape models from SPC (35-cm) and OLA (75 cm).

On May 11, OTES observed Bennu in a series of east-west zig-zag scans to provide data for the thermal emission phase function. OVIRS took ride along scans and MapCam took context images.

17 juni 2019: Osiris-Rex har slutfört sin första stora granskning av Bennu. Den omfattade följande:
14 Flyovers, 18 Observation Stations, 2,616 NavCam Images, 19,660 OCAMS Images, 2,286 OTES Data Acquisitions, 179 OVIRS Science Acquisitions, 19 OLA Scans, 333,591 Total Spacecraft and Payload Commands.

14 april 2020: Sonden har flera gånger flygit på relativt låg höjd över asteroidens yta för att öva landning. Idag gick den ner till endast 65 m över ytan.

11 maj 2020: Osiris-Rex flyger i bana runt Bennu på höjden 1 km.

11 augusti 2020: Sista övningen idag. Sonden var nere på 40 meters höjd över ytan.

8 september 2020: Det är fyra år sedan Osiris-Rex lyfte från Jorden och flög mot Bennu.
Beslut är taget om att man ska försöka landa på asteroiden 20 oktober 2020 och ta ett markprov. Osiris-Rex har tagit mängder av foton av ytan och med ledning av dem har man valt ut en landningsplats som man kallar Nightingale. Platsen ligger nära asteroidens nordpol och är en liten krater innanför en större krater.

Sonden måste programmeras för att göra landningen. Den kan inte styras från något kontrollcentrum på Jorden eftersom det tar 13 minuter för en signal att nå fram.

Osiris-Rex ska påbörja återfärden till Jorden 2021. År 2023 hoppas man att farkosten når Jorden. Markprovet kommer att förvaras i en kapsel som skjuts ner till jordytan och landar med fallskärm i Utah, USA.

Asteroiden är extra intressant eftersom det enligt beräkningar av banan finns en liten möjlighet att den kolliderar med Jorden år 2182. Sannolikheten för kollision är 1 på 800.

Föreningen Rymdforum vill arrangera sin rymdkonferens i mars 2021.
Men varför är föreningens webbplats försvunnen? (2020-08-17)

På en specialgjord webbplats och en ny sida på Facebook kan man läsa att föreningen Rymdforum - som bildades av flera rymdföretag och kommuner med rymdindustri - ska anordna sin konferens Rymdforum 2021.

Vi får ännu inte veta några detaljer, endast att konferensen planeras och två teman är hållbarhet och vikten av att väcka intresse för naturvetenskap hos det uppväxande släktet.

              Rymdforum 2021 webb.

              Rymdforum 2021 Facebook

Nyhet hos Aktiespararna: Oväntad rymd-order.

2020-08-17 10:01

Beijer Alma-ägda Lesjöfors genom sitt bolag John While Solutions (JWSL) i Singapore får en order från Purdy Engineering i USA. Ordern avser tillverkning av koniska tryckfjädrar för en rymdfarkost. Det framgår av ett pressmeddelande.

"Det är inte varje dag som JWSL får möjlighet att tillverka fjädrar för rymdfarkoster så medarbetarna tyckte det var ett spännande uppdrag", förmedlar Lesjöfors.

JWSL var det företag som var mest lyhört för önskemål samt var väldigt enkelt att samarbeta med, förklarar kunden.

Carl Becht
carl.becht@finwire.se
Nyhetsbyrån Finwire

Handelsbanken rekommenderade köp av aktier i Ovzon och det ledde till att kursen rusade i två dagar. (Källa: Dagens Industri. 2020-08-14)

Så här skrev DI på sin webb:

"Från svensk horisont lyfter Christian Brunlid, småbolagsförvaltare på Handelsbanken, fram högteknologiska First North-bolaget Ovzon (plus två andra bolag) som eftersläntraraktie med potential.

Satellitkommunikationsbolaget Ovzons aktie är 17 procent ned i år och 26 procent ned de senaste tolv månaderna. Men bolagets snabba kommunikationsteknik och konkurrenskraftiga lättviktsutrustning har lockat amerikanska försvaret att bli storkund. Och uppskjutningen av en första egen satellit planeras till slutet av 2021, betonar Christian Brunlid. Han gillar också ägarlistan med storägare som Öresund, Bure och Stena.

”Väl på plats kommer satelliten att kunna generera en miljard kronor i intäkter till väldigt hög marginal. Även om man räknar lite konservativt är bolaget väldigt billigt sett några år framåt i tiden. Aktiekursen kommer att tripplas på tre års sikt, det är jag helt övertygad om.”

Efterföljande torsdag och fredag, dvs igår och idag, har kursen stigit från 52,8 kr till 76 kr, dvs med 44 %.

Gomspace och Ovzon tar varsin större order - aktierna vaknar till liv på börsen.(2020-08-01) 

Det har varit tyst om rymdaktierna på svensk börs en längre tid, kurserna har haft en sjunkande tendens. Nu kom två nyheter samma dag, om Gomspace och Ovzon, med stigande kurser som resultat. Också de två övriga rymdaktierna på börsen, AAC Clyde Space och Unibap steg något, kanske uppstod en positiv känsla kring rymdinvesteringar.

                              Läs om Gomspace

                                                   och läs om Ovzon. 

Tre färder till Mars – USA, Kina och United Arab Emirates.

Denna sommar är rymdfokus på planeten Mars. Tre länder har i uppskjutningsfönstret i juli sänt obemannade farkoster mot planeten. USA vill landa och samla markprover, Kina ska för första gången både landa på Mars och placera ut en satellit, och UAE:s farkost är en Mars-satellit. 
(Källa: Space News. 2020-07-31)

 
USA:s rover Perceverance ska ta markprover på Mars och undersöka marken med radar.

Uppskjutningsfönstret.

Vart annat år ligger Jorden och Mars i sina banor på ett sådant sätt att restiden blir som kortast. Ett av de tillfällena inträffar nu i juli och tre länder passar då på att sända en farkost till Mars: Förenade Arabemiraten, Kina och USA. Alla tre farkosterna beräknas anlända till Mars i februari 2021. Europa hade hoppats hänga på, men tekniska problem leder till att den farkosten måste vänta i två år till.

United Arab Emirates och Hope.

Förenade Arabemiraten sände 19 juli iväg sin farkost Hope mot planeten Mars. Man strävar efter att skaffa sig erfarenhet för självständiga rymdprojekt, men svårighetsgraden i detta projekt har inneburit samarbete med flera universitet i USA, och uppskjutningen skedde från Japan med en H-2A-raket.

Farkosten ska bli en Mars-satellit som studerar vädret på planeten. Tidningen Space News har en intervju med projektledaren Omran Sharaf och han får frågan varför farkosten heter Hope. Han svarar:

”It is the hope for the Emirati youth for their future and also for Arab youth”.

Detta är ett häpnadsväckande verklighetsfrämmande påstående. Arabemiraten är en diktatur där all opposition är förbjuden. Av befolkningen är 74 procent inte medborgare i emiraten. Migrantarbetare utgör 95 procent av arbetskraften. De utgörs av bl.a. palestinier, iranier, indier, pakistaner, bangladeshare och filippinier. Migrantarbetarna behandlas mycket illa, fackföreningar är förbjudna. Naturligvis saknar emiratets kvinnor fulla rättigheter, religiösa restriktioner finns också. Kan landets unga känna hopp om att allt detta ska förändras? En liten farkost till Mars kanske kan förbättra situationen för gästarbetarna?

Kina och Tianwen-1.

Kina sände 23 juli iväg sin farkost Tianwen-1 mot planeten Mars. Med på färden är en Mars-satellit och en landare. Den stora raketen Long March 5 lyfte upp farkosten från Wenchang Satellite Launch Center.

Kina gjorde ett försök för nio år sedan i samarbete med Ryssland att sända en farkost mot Mars, men projektet misslyckades. Nu inleder Kina en satsning på utforskning av solsystemet med början på denna farkost till Mars. Landaren medför en rover som ska färdas på planetens yta.

Kinas Mars-projekt handlar både om att utveckla rymdteknik och om forskning. Ett av de instrument man har med sig ska utforska marken långt ner med en radar.
Så här berättar tidningen Space News om roverns vetenskapliga utrustning:

” The rover, designed to last 90 Mars days, carries six instruments, including a laser-induced breakdown spectroscopy experiment similar to that carried by NASA’s Curiosity rover for detecting surface elements, minerals and rock types. As well as topography and multispectral imagers, the vehicle has payloads related to climate and magnetic field detections. The rover also carries a ground-penetrating radar.“

Kina har spännande planer för utforskning av solsystemet. Man vill hämta markprover från Mars yta, man vill sända farkoster mot Jupiter och t.o.m. följa i fotspåren av de två Voyager, som lämnade solsystemet och nu färdas ut i den interstellära rymden.

USA och Mars 2020.

USA sände 30 juli iväg sin farkost Mars 2020 mot planeten Mars. En United Launch Alliance Atlas 5 raket lyfte från Space Launch Complex 41 vid Cape Canaveral Air Force Station.

Så här skriver tidningen Space News:
” Mars 2020 will deliver the Perseverance rover in Jezero Crater, landing on Feb. 18, 2021. That crater once hosted a lake with a river delta flowing into it, and scientists believe the rocks there may preserve evidence of any past Martian life.
“We’ll be searching for biosignatures: patterns, textures or substances that require the influence of life to form,” said Katie Stack Morgan, Mars 2020 deputy project scientist.”

USA vill hämta hem markprover från Mars, och ska göra det genom ett komplicerat projekt där rovern Perseverance är första steget. Markfordonet ska samla ihop ett antal prover från planetens yta och placera dem i en behållare. En senare Mars-raket ska landsätta ytterligare en rover som ska hämta markproverna och transportera dem till en liten raket, benämnd Mars Ascent Vehicle. Denna raket flyger upp markproverna i omloppsbana runt Mars. Ännu en farkost ska sedan hämta behållaren och flyga den till Jorden. Markprovet väntas anlända till Jorden år 2031!

Rovern Perseverence medför, i likhet med Kinas rover, en radar för att utforska marken.

USA och Sovjetunionen sände på 70-talet farkoster mot Mars, och senare har USA, Europa och Indien sänt iväg Mars-farkoster. Många av försöken att nå Mars har dock misslyckats. Låt oss hoppas att det finns ”Hope” för dessa tre farkoster!

Kina satsar stort på rymden igen efter tre års paus.

2017 misslyckades en uppskjutning med Kinas nya raket Long March 5B och det innebar en fördröjning av landets program för bygga en rymdstation och för att sända farkoster till Månen och Mars. Raketen var nödvändig för att kunna sända upp väldigt tunga laster. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2020-05-18. Publicerad här 2020-06-14) 



Nu har man gjort två framgångsrika uppskjutningar med raketen, i december 2019 och maj 2020, så nu kan man fortsätta med sin plan.

Uppskjutningen i maj förde upp ett obemannat rymdskepp. Det  är designat för sex personer och ska användas för att sända taikonauter till den rymdstation som man planerar. Men man ser längre än så och vill använda rymdskeppet för färder ut i solsystemet. Detta rymdskepp ska kunna användas flera gånger.

Till Mars!

Nästa uppdrag för raketen Long March 5B kommer under perioden 17 juli till 5 augusti, som är ett "fönster" då planeterna Jorden och Mars ligger i rätt konstellation för att färden till Mars ska bli så kort som möjligt. USA kommer att sända en farkost då också, med en rover. Förenade Arabemiraten sänder en cubesat. Europa och Ryssland hoppades också sända en farkost men förseningar skjuter upp detta till 2021. 

Kinas Mars-farkost består av en Mars-satellit, en landare och en rover. Man hoppas kunna sända en andra farkost till Mars 2028, och då vill man hämta hem ett markprov till Jorden. (USA har samma planer på att hämta stenar från Mars, men det verkar dröja många år innan man är redo för det projektet!)

Till Månen!

Mot slutet på 2020 ska Kina använda den stora raketen för att sända farkosten Chang´e 5 till Månen. Uppdraget för den är att landa på månen, samla ihop stenar och föra dem till Jorden. Hämtning av mångrus gjordes av USA:s astronauter perioden 1969 - 72, och av några sovjetiska månfarkoster på 70-talet. Sista gången som mångrus hämtades till Jorden var 1976 med sovjetiska Luna 24.


Förutom den internationella rymdstationen kommer även Kina att ha en rymdstation inom några år. 
 
Kinas nya rymdstation.

Kina sände upp sin första rymdfarare 2003 med rymdskeppet Shenzhou 5. Sedan följde flera bemannade färder i omloppsbana runt Jorden, den senaste 2016 med Shenzhou 11. Under några år hade Kina en mindre rymdstation. Nu planerar man för en större, permanent station. Den första modulen finns redan i rymdbasen Wenchang, klar att skjutas upp. Rymdstationen beräknas vara klar 2022.

Nyemission av Ovzon. (2020-06-06)

Rymdföretaget Ovzon gör en nyemission av aktier under perioden 2–16 juni 2020.

                     Läs mera här om Ovzon.

Kursen rusar i rymdbolaget Gomspace: upp 20 % idag. (2020-06-04)

Efter att ha legat mer eller mindre stilla sedan början på 2019 halverades kursen på Gomspace-aktien under inledningen av corona-krisen. 

Idag steg kursen med 20 %, från 7,18 kr till 8,62 kr. Bara en rekyl efter raset eller en uppvärdering av framtidsutsikterna för Gomspace?

Läs fakta om bolaget och nya analyser från två danska analyshus.

                          Vart går Gomspace?

Dockning pågår! (2020-05-31)

Igår sköt SpaceX upp rymdskeppet Dragon Crew med sin raket Falcon 9.

När jag skriver detta söndag eftermiddag håller Dragon på att docka med rymdstationen.

Arielspace har rapporterat om denna planerade rymdhändelse i flera år innan den nu blivit verklighet.

Läs om bakgrunden till färden med Dragon, på denna länk.

NASA jobbar vidare trots pandemin, och bidrar också med teknisk hjälp till sjukvården. (Källa Space News. 2020-05-13)

23 april berättade NASA om sina bidrag till att mildra effekten av virusangreppet, och också om hur verksamheten framskrider trots begränsningar. Forskare på NASA har bl.a. jobbat med tekniska förbättringar av medicinsk utrustning. 

Ett projekt handlar om att kunna producera respiratorer snabbare och billigare. Den ska innehålla färre och annorlunda komponenter än de mer komplicerade respiratorerna. Projektet drivs av forskare vid Jet Propulsion Laboratory och tanken är att konceptet ska erbjudas gratis till företag som vill producera denna respirator. Av artikeln framgår inte hur kvalitén är jämfört med en ordinär respirator.

Ett annat projekt inom NASA, på Armstrong Flight Rersearch Center, går ut på att utveckla en hjälm som underlättar andningen, för patienter vars symptom inte kräver vård i respirator. Virgin Galactic har åtagit sig att starta produktion av  hjälmen.

NASA:s Glenn Research Center samarbetar med företaget "Emergency Products and Research" för att utveckla systemet AMBUStat som ska desinficera ytor, t.ex. i en ambulans och också förstöra virus i luften.

Astronauter är experter på isolering.

NASA:s crowdfunding plattform NASA@Work efterlyste idéer som kan vara till hjälp under corona-pandemin. 250 idéer kom in och sedan har 4.500 personer röstat fram det som de ansåg mest realistiskt.

Ett förslag var att astronauter kan berätta hur man hanterar isolering, eftersom astronauter brukar vistas månader i sträck uppe på rymdstationen. Ett annat förslag var en teknik där en person får andas in i en tub innehållande antikroppar för COVID-19 vilket skulle ge omedelbart svar på om personen har viruset. (Denna idé kommer dock att kräva många månader av utvecklingsarbete.)

Aktuella rymdfärder.

NASA kommer att genomföra sina två mest aktuella rymdprojekt trots epidemin, men det kräver många säkerhetsåtgärder för att skydda personalen från smitta.
SpaceX och NASA ska sända upp två astronauter till rymdstationen med Dragon-kapseln 27 maj. Det andra projektet är Mars 2020 Rover, en farkost som ska sändas till Mars 17 juli.

Personalen ska jobba i olika skift, de anställda ska ha utrustning som separerar dem från varandra, t.ex. genom att sitta i olika rum eller ha plexiglas mellan sig.

En taleskvinna för NASA sa att epidemin självklart påverkar effektiviteten hos organisationen: vissa projekt måste skjutas upp, virtuella möten är inte lika effektiva som riktiga och kostnaderna för verksamheten ökar.

En effekt av covid-19 är att NASA uppmanar allmänheten att INTE resa till Kennedy Space Center för att 27 maj uppleva den första uppskjutningen av amerikanska astronauter sedan rymdfärjan slutade flyga 2011.

Studenter på KTH bygger en satellit.

På KTH kan studenter gå en kurs i hur man bygger en liten satellit, en s.k. cubesat. Projektet inleddes 2015 och flera grupper av studenter har avlöst varandra sedan dess. Satelliten består av tre cubesat-komponenter och blir klar för uppskjutning 2021.

(Av Ariel Borenstein: Jag besökte MIST-gruppen i slutet på 2019, men av olika skäl fördröjdes mitt skrivande, så jag publicerar detta först 2020-05-05!)

Fem vetenskapliga experiment ska ingå i satelliten MIST. Kursledare sedan starten är Sven Grahn som under sin tid på Rymdbolaget var teknikdirektör och arbetade med flera av de svenska satelliterna, t.ex. Astrid och Freja. MIST står för ”MIniature STudent satellite”.

Satelliten MIST är en s.k. cubesat. Under 2000-talet har det blivit möjligt att relativt billigt bygga små satelliter som följer en standard, där den minsta enheten är en kub med sidan en decimeter. Flera sådana enheter kan sedan fogas ihop. MIST består av tre cubesat-kuber.

På den första kursen 2015 var en av deltagarna Agnes Gårdebäck, och hon fortsatte sedan att vara engagerad i projektet. Sven Grahn är projektledare och Agnes är assistent, och hon är handledare för de två subteamen System budgets och Mechanical. Hennes anställning är som amanuens. Jag fick en intervju med henne i november 2019.


Foto och bildtext från MIST-bloggen: "Agnes (left) and Borbala examine the newly assembled cable mock-up. Solar panels are simulated with transparent plexiglass to be able to see the internal routing of wires."

En mix av kompetenser.

Hon berättar att höstterminen 2019 var det 20 studenter som deltog. Bygget av satelliten är annorlunda än vanliga kurser på KTH. Studenter från olika årskurser ansöker och en mix av deltagare vars kunskaper kompletterar varandra väljs. Arbetet med MIST kan göras i form av en projektkurs, ett kandidatexamensarbete eller en masteruppsats. De uppgifter som mött studenterna efter hand som projektet framskrider skiljer sig åt: den första gruppen drog upp ramarna som senare grupper bygger vidare på.

De första åren jobbade varje grupp en termin och ersattes sedan av en ny grupp, men detta ledde till alltför stort tapp av kompetens. Nu uppmuntrar man deltagarna att stanna i två terminer för att få grupperna att gå omlott.

Fem experiment byggs in i satelliten.

Under vårterminen 2020 ska man börja montera in de olika experimenten i satellitens ramstruktur. Det är fem experiment som ska ingå. Ursprungligen fanns fler förslag, men några föll bort pga av bristande finansiering eller tidsbrist. Tre av instrumenten kommer från KTH och två från rymdföretag. Men ska de två experiment som nu inte deltar då ersättas med nya? Nej, det ska de inte. Agnes förklarar varför:

Varje experiment är så pass specialiserat att nya utrustningar skulle kräva att studenterna byggde om hela satelliten, och det skulle kräva mycket arbete. Det finns inte tid eller resurser till det. De olika instrumenten måste ha rätt temperatur, de påverkar varandra. Det är ju också så att det behöver finnas öppningar på bestämda ställen. Dessutom: uppe i rymden får solpanelen inte skapa skugga på fel ställe.

Detta är samtliga experiment som ska ingå:

CubeProp är tillverkad av företaget Nanospace AB från Uppsala. Det är en prototyp till ett framdrivningssystem för cubesats.
Piezo LEGS är tillverkad av Piezomotor AB från Uppsala. Det handlar om test av en linjär piezoelektrisk motor.
De tre experiment som byggs på KTH är:
CUBES, forskning om röntgenstrålning i rymden (Partikel- och astropartikelfysik), SIC in Space, prov med elektronikkrets tillverkad i kiselkarbid (Komponenter och kretsar) och 
SEUD, prov med att rätta strålningsfel i dataminnen (Elektroniksystem).

Studenterna brukar ha ett möte per termin med grupperna och företagen som ska leverera experimentutrustningen. Man tar dessutom kontakt per mail i aktuella frågor.


Foto och bildtext från MIST-bloggen: "The flight model of the Nanoprop propulsion system was delivered to the MIST Project by GomSpace in Uppsala, Sweden on 14 January 2020. Here we see GomSpace Project manager Magnus Carltoft (to the right) handing over the system to MIST Project manager Sven Grahn. This the first flight model of a MIST experiment to be delivered. A true milestone!"

Uppskjutning år 2021.

Det finns än så länge inget avtal med något företag om när och var satelliten ska sändas upp. Planen är att satelliten ska bli klar 2021 och sändas upp det året. Den ska följa med när någon stor satellit sänds upp, den s.k. piggyback-metoden. Vissa hänsyn behöver tas till planerad bana för satelliten vid designen, men i projektet har man utgått från den bana som är vanligast för cubesats.

Jag frågar Agnes om KTH-projektet tagit intryck av andra nordiska satellit-projekt. Hon berättar att hon och några av studenterna var i Helsingfors i början av 2019 och träffade representanter för Aalto-satellitprojektet. Aalto-gruppen har redan sänt upp två satelliter och Aalto-3 planeras nu.

Det fanns nyligen ett satellitprojekt vid Luleå Universitet. Man byggde en cubesat som sändes upp till den internationella rymdstationen och släpptes ut i omloppsbana där. Den satelliten byggdes på några månader av åtta doktorander som jobbade heltid med projektet.

MIST och Arielspace.

Jag besökte projektet 2017 efter att Agnes presenterat MIST på Rymdforum. Under hösten 2019 har jag fått sitta med under ett planeringsmöte där de olika teamen redovisade status för sin del av satellitprojektet. Nu när det börjar närma sig launch hoppas jag kunna följa projektet närmare fram till att satelliten lyckligt och väl befinner sig i omloppsbana.

Under corona-krisen arbetar lärare och studenter i projektet mestadels på distans.

Läs mer om MIST på KTH:s webbplats.

...och på MIST-projektets blogg!

Kina och Ryssland samarbetar med utforskningen av Månen.

I september 2019 undertecknade cheferna för Rysslands och Kinas rymdorganisationer ett samarbetsavtal om att delta med vetenskaplig utrustning till varandras farkoster när ryska Luna 26 och kinesiska Chang e 7 ska sändas till månen. (Källa: Space News. September 2019. Publicerat här 2020-03-28)

Luna 26 ska bli en mån-satellit medan Chang e 7 ska landa på månen och hämta hem mångrus. Båda projekten ligger dock några år framåt i tiden.

Ryssland bidrog med en "radioisotope thermoelectric generator" till Kinas farkost Chang e 4 som landade på månens baksida, vid sydpolen.

De två länderna samarbetar också med rymdforskning på jorden. De ska tillsammans skapa datacenter med fakta om månen och övriga rymden, ett i vardera land.

Universitet i båda länderna samarbetar i forskning om hur man borrar på himlakroppar i rymden för att hitta vatten.

Innan samarbetet kring Luna 26 och Chang e 7 kan utföras ska Ryssland sända sin första farkost sedan 1976 till månen. Den nya ansluter i numrering till denna landare, Luna 24, från 70-talet och får därför benämningen Luna 25. Kina ska också först sända sin farkost Chang e 6 till månen.

En s.k. crossover-artikel: Kinas och Rysslands rymdorganisationer planerar att sända nya farkoster till månen, både själva och i samarbete med varandra. (2020-03-28). Här publiceras under lördagen text om detta ämne, en annan text publiceras sedan på Arielspace Facebook, och sedan ytterligare artiklar på Svenska Rymdsällskapets webbplats och Facebook. Håll utkik idag!

Cubesat till månen.

Företaget Rocket Lab har vunnit ett NASA-kontrakt om att sända en cubesat till månen. (Källa: Space News. 2020-02-24)

NASA vill sända en cubesat till månen. Den kallas CAPSTONE, som är en förkortning av Cislunar Autonomous Positioning System Technology Operations and Navigation Experiment. Rocket Lab ska skjuta upp satelliten med sin egen raket från en bas i delstaten Virginia i USA år 2021. Kontraktet är värt 10 miljoner dollar.

Efter att raketen placerat satelliten i bana mot månen startas satellitens egen motor. Denna cubesat ska sedan placeras i en bana runt månen som kan beskrivas som en halo, dvs den cirklar i mån-polär bana och kommer därför inte att vara skymd bakom månen under någon del av banan.

Många nya rymdbaser grundas i USA – men var är rymdskeppen?

När någon säger ”rymdbas” så tänker väl de flesta på raketer som lyfter eller landar. I USA har emellertid många platser utropats som ”rymdbas” där man inte ens försöker sända upp något i rymden, utan tanken är istället att expandera det lokala näringslivet. (Källor: Space News 9 december 2019. – Artikel av Jeff Foust. Samt mitt eget googlande om amerikanska rymdbaser)


USA:s raketer genom åren.

Rymdbaser utan raketer.

Ett exempel på rymdbas utan raketuppskjutningar är Houston Spaceport, som egentligen är Ellington Airport, dvs ett flygfält. År 2015 erhöll flygplatsen licens som rymdhamn från myndigheten Federal Aviation Administration. Men det finns inga planer på att sända upp någonting i rymden. Chefen för den tilltänkta rymdbasen säger att man satsar på att bli ett centrum för innovation på rymdområdet, dvs ett affärs- och utvecklingscenter.


Kennedy Space Center.

Och Houston Spaceport blev en succé. Flera rymd- och flygföretag har flyttat sin verksamhet till orten. Intuitive Machines utvecklar en månlandare och Flight Safety International uppför en stor byggnad för flygsimulering.

Ett annat exempel på rymdbas utan raketer är Midland International Air and Space Port. De erhöll licens 2014 för rymdverksamhet. Tanken var att XCOR Aerospace skulle göra suborbitala flygningar, men det företaget gick i konkurs. Man hade byggt en hangar och den används nu av företaget Avellan Space Technology and Science som bygger små satelliter.

Ett tredje exempel är Colorado Air and Space Port nära Denver som erhöll rymdlicens 2018. Också denna rymdhamn väntar med uppskjutningar och satsar istället på en testanläggning för raketer.
För några månader sedan hölls konferensen Global Spaceport Alliance. Dit kom, förutom representanter för ovan nämnda rymdbaser, även deltagare från t.ex. Hancock County i Mississippi, Waco i Texas och Yuma i Arizona. Många samhällen i USA planerar således för att skapa en rymdbas.


Vandenberg Air Force Base.

Men varför lägga tid, energi och pengar på att skaffa licens för rymdverksamhet – något som tar flera år och kräver stora investeringar – när man istället bara kunde starta ett affärscentrum? Kanske är det ändå många som tror på rymdresor och point-to –point-flygningar.

Fast hoppet om det är väldigt orealistiskt. Virgin Galactic och Blue Origin har jobbat i många år nu med att skapa rymdturism. Då är planerna ändå att starta och landa vid samma rymdbas. Resor med rymdskepp mellan olika platser på jorden kommer inte att förverkligas på många år. Och hur många point – to- point-resor vill människor göra från platser som Waco eller södra Mississippi?

Men det är väl vackert så om s.k. rymdbaser bidrar till ekonomisk utveckling i ett område och stöder företag som arbetar med rymdprojekt!

Rymdbaser i USA med raketuppskjutningar.

Sedan länge finns det förstås riktiga rymdbaser i USA. De mest berömda är Cape Canaveral och Kennedy Space Center i Florida. Här har NASA sänt upp satelliter sedan slutet på 50-talet och härifrån har astronauter sänts upp sedan 60-talet. Månfärderna började här, och senare lyfte rymdfärjorna. Numera har flera privata rymdföretag, t.ex. SpaceX, hyrt in sig.


Spaceport America

Precis i närheten av Kennedy Space Center finns också ekonomisk aktivitet, precis som vid de raketlösa rymdbaserna: Blue Origin och OneWeb Satellites har fabriker i området. Delstaten Florida har bildat en organisation vid namn Space Florida som jobbar på att locka fler rymdföretag hit.

Vandenberg Air Force Base är en militärflygplats i Kalifornien tillhörande USA:s flygvapen. Från den sänds både militära och civila satelliter upp.
Wallops Flight Facility i Virginia har i många år gjort uppskjutningar med suborbitala raketer och härifrån sänds raketen Antares upp med rymdskeppet Cygnus som tar förnödenheter till rymdstationen.

Spaceport America i New Mexico är bas för Virgin Galactic som försöker starta upp rymdturism. Ett stort flygplan ska lyfta upp ett rymdskepp i atmosfären där det släpps, tänder motorn och fortsätter upp. Rymdskeppet ska inte gå in i omloppsbana utan landa igen på basen efter kort rymdfärd. Försöken har pågått länge, och fördröjts både av tekniska problem och en dödsolycka. Under 2020 hoppas man nu kunna göra första flygningen med rymdturister.

Mojave Air and Space Port i Texas är hem för många företag som bygger rymdskepp, men än så länge har inget projekt blivit riktigt framgångsrikt.

Fler kommer att försöka…

South Texas Launch Site är en startplatta som byggs i Boca Chica Village nära Brownsville i Texas för privat användning av SpaceX.
Camden Spaceport i Georgia håller på att bygga ut sin verksamhet och har haft en första uppskjutning: det var företaget Vector Space Systems som 2017 sköt upp en suborbital raket.

Europa.



Också i Europa finns intresse i många länder för att bygga nya rymdbaser. Storbritannien, Norge och Spanien har tagit initiativ, och i Sverige bygger rymdbasen Esrange ut för att bli ett center för tester och uppskjutningar av raketer. På Esrange har man i femtio år skjutit upp suborbitala raketer, men nu vill man börja sända upp kraftigare raketer som kan placera satelliter i omloppsbana.

Mer och mer rymdverksamhet i världen!
(Källa: Space News. 2019-10-21. Publicerat här 2020-01-06)

Hur mycket pengar lägger olika länder på rymdverksamhet? Den internationella konsultfirman Euroconsult kartlägger varje år världens statliga rymdverksamhet. För år 2018 hade världens rymdorganisationer en total budget på 70,9 miljarder dollar. Åren 2014 – 2018 ökade deras verksamhet med i genomsnitt 5,75 % per år.

Men år 2015 var statlig rymdverksamhet bara 62,5 miljarder dollar, beroende på att USA:s militära rymdutgifter råkade vara ovanligt låga samt att Ryssland skar ner kraftigt på sin rymdbudget.

Av 2018 års rymdbudget på 70,9 miljarder avsåg 63 % civila rymdprogram, dvs 44,5 miljarder, och de militära uppgick till 26,4 miljarder.

USA:s rymdbudget växer, men ökningar sker också i Asien, Mellersta Östern och Afrika. Euroconsult gör prognosen att tillväxten fortsätter de närmaste åren.

Under 2018 sände 24 statliga rymdorganisationer upp sammanlagt 138 satelliter, om man räknar sådana med minst vikten 50 kg. Flest antal satelliter sände Kina upp, 58 st, följt av USA med 22 st och Ryssland med 17 st. Jämfört med 2017 var ökningen 84 %, och förutom att det var så många fler satelliter så var det också fler länder som sände upp satelliter än 2017.


En raket i Kina.

Av de 138 satelliterna var 79 civila och 59 militära. 42 % av de civila var jordobservationssatelliter, 15 % var kommunikationssatelliter. Euroconsult beräknar att ett antal länder kommer att sända upp sammanlagt ungefär 150 militära satelliter per år närmaste decenniet.

Världens främsta rymdnationer är USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Japan. USA:s rymdbudget, civil plus militär, uppgick 2018 till 40,9 miljarder dollar. Det innebär 58 % av världens totala rymdbudget.Men det är en klart mindre andel än vad det var för tjugo år sedan, då USA:s andel var 75 %. Under Trump-administrationen kan man förvänta sig något ökad civil budget och ganska kraftig militär ökning.

Om man betraktar ESA och dess medlemsländer, främst Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien, som en rymdenhet, så ligger den enheten definitivt på andra plats ekonomiskt. (ca 7 miljarder dollar). Bara Frankrikes egen rymdverksamhet, dvs utanför ESA, placerar landet på fjärde plats vad gäller storleken på rymdbudget. ESA håller på att utveckla den nya kraftiga raketen Ariane 6.


Planerade rymdbaser i Storbritannien.

Kina hade 2018 en rymdbudget motsvarande 5,8 miljarder dollar. Det är svårt för utomstående bedömare att skilja civil och militär rymdbudget åt vad gäller Kina. Man sänder upp allt från konstellationer för jordobservation till bemannade farkoster. Kina utvecklar flera kraftfulla raketer, och jobbar på att skapa en rymdstation inom några år.

Ryssland har haft stora problem med att upprätthålla sin rymdbudget, den har minskat från 9,7 miljarder dollar år 2013 till 4,2 miljarder dollar år 2018. Ryssland behöver uppdatera sina satellitsystem för kommunikation och jordobservation. Man kämpar också på med att få den nya rymdbasen i Sibirien att fungera.

Japan hade 2018 en rymdbudget på 3,1 miljarder dollar. Man bygger upp flera satellitkonstellationer, t.ex. för navigering, och konstruerar nya raketer. För Japan är det rätt så nytt att ha militär rymdverksamhet, t.ex. spaningssatelliter. Efter andra världskriget förbjöds Japan att ha någon militär aktivitet.


En ny rymdorganisation.

Allt fler länder investerar i rymdverksamhet. Det är nu 88 länder som har någon typ av rymdverksamhet. För tio år sedan var det bara hälften så många länder som hade rymdverksamhet. Det ökade intresset visar att allt fler regeringar insett den stora betydelsen av att satsa på rymden. Bara under 2018 grundades fem nya statliga rymdorganisationer: Luxemburg, Australien, Zimbabwe, Grekland och Portugal. Förutom den nytta ett land kan ha av satelliter börjar det nu bli mycket lönsamt med olika satellitprojekt. Euroconsult har räknat fram att den globala rymdindustrin omsatte 217 miljarder dollar år 2017. Flera länder, t.ex. Storbritannien, Australien och Förenade Arabemiraten har som mål att tjäna pengar på rymdverksamhet.

Euroconsult gör en prognos där man räknar med ökande utgifter för både civil och militär rymdverksamhet de närmaste åren.

Några fler uppgifter från Euroconsults rapport:

Man uppger att Sveriges rymdverksamhet uppgår till 127 miljoner dollar. (Jfr med USA:s civila som är 20 miljarder dollar). Siffror för övriga Norden: Norge 125 miljoner dollar, Finland 58 miljoner dollar, Danmark 47 miljoner dollar.

Några länder i Asien: Indien 1,4 miljarder dollar, Syd-Korea 593 miljoner dollar, Indonesien 205 miljoner dollar, Vietnam 45 miljoner dollar.

Några länder i Afrika: Angola 42 miljoner dollar, Syd-Afrika 36 miljoner dollar.

Mellersta Östern, Medelhavet: Saudiarabien 165 miljoner dollar, Turkiet 276 miljoner dollar, Förenade Arabemiraten 383 miljoner dollar, Israel 77 miljoner dollar.

Några länder i Syd-Amerika: Brasilien 122 miljoner dollar, Argentina 110 miljoner dollar, Mexiko 10 miljoner dollar.

Slutligen kan man nämna Kanada som i USA:s skugga har en rymdbudget på 315 miljoner dollar.


Vi bevakar vad som händer i rymden!

Några rymdhändelser under 2019. (2019-12-30)
(Källa: webbplatsen Space.com)

Amerikanska organisationen The Planetary Society sände upp en satellit i juli med namnet LightSail 2. Satelliten är liten, men i rymden vecklade den ut ett stort tunt segel. Farkosten drivs av solstrålar! Eller rättare sagt protoner som slungas ut från solen och utövar tryck på det stora seglet. Japan har 2010 med sin satellit Ikaros testat samma princip. LightSail 2 var finansierad med crowdfunding.

Astronauterna Christina Koch och Jessica Meir blev historiska i oktober när de utförde den första helt kvinnliga rymdpromenaden på rymdstationen. Flera kvinnor har varit ute på rymdpromenad tidigare men alltid i manligt sällskap. Jessica Meirs rymdfärd väckte uppmärksamhet i svenska medier eftersom hennes mor är från Sverige.

Tre farkoster nådde Månen under 2019.

Kina sände landaren Changé 4 med månbilen Yutu 2 till månens baksida. Landningen lyckades och blev därmed historisk. Under månfarkosternas guldålder på -60 och -70-talen sände Sovjetunionen och USA mängder av farkoster att krascha, mjuklanda eller cirkla kring månen, men aldrig någon landare till baksidan.
  
Israel sändefarkosten Beresheet för att landa på månen. Färden var lyckad men i allra sista skedet av landningen uppstod tekniska fel och farkosten kraschade.

Indien sände farkosten Chandrayaan-2 för mjuklandning på månen men även där gick något fel mot slutet, farkosten landade på fel sätt.

Att flyga till rymdstationen.

SpaceX och Boeing fortsätter att utveckla sina rymdskepp och hoppas kunna sända astronauter till rymdstationen under 2020. Under 2019 har båda företagen haft en del framgångar och en del motgångar med testerna av sina rymdskepp. SpaceX dockade sin farkost Dragon (obemannad) med rymdstationen men under en test av räddningsraketer vid start började farkosten brinna. Boeing sköt upp sin farkost Starliner (obemannad) men hamnade i fel bana och kund inte docka med rymdstationen.  

SpaceX hela veckan.

Företaget SpaceX testade under 2019 olika prototyper av sitt nya rymdskepp med det lämpliga arbetsnamnet Starship. Man hoppas att det i framtiden ska kunna flyga människor till Mars.
SpaceX har börjar sända upp små satelliter för en konstellation som ska förse planeten med global internet-täckning. Konstellationen planeras för över 10.000 satelliter, vilket har väckt oro för att satelliterna ska störa andra satelliter. En stor mängd rymdskrot skulle även störa astronomernas forskning.

Rymdturism.

Virgin Galactic jobbar på för att förverkliga rymdturism. Företaget noterades på börsen, presenterade de rymddräkter som passagerarna ska bära samt inledde testflygningar vid sin rymdbas Spaceport America.

Indien gör något dåligt.

I mars följde Indien i fotspåren efter Sovjetunionen och USA (för decennier sedan), och Kina (mer nyligen), och sköt sönder en egen satellit. Det handlar om sk anti-satellit-missiler. Ett sådant test visar förmågan att förstöra fiendens satelliter. Men testet skapar stora mängder rymdskrot. Dålig stil!

USA mot månen!

För tredje gången på några decennier inleder USA nu ett program för att sända astronauter till Månen. Bush den äldre startade ett projekt på 90-talet, det lades ner i brist på finansiering. Samma på 2000-talet med projektet som Bush den yngre inledde. Nu vill Trump försöka. Denna gång finns det inte ens beslut om finansiering när projektet startar.

Planer finns hos NASA på bemannade månfärder, rymdstation i bana runt månen och slutligen en bas vid månens sydpol. Förmodligen kommer koloniseringen av månen att bli av denna gång, men ta mycket längre tid än vad Trump tror. Han vet ju inte så mycket om rymdverksamhet.    

De finns för övrigt planer på månäventyr på många platser, i många länder, företag och organisationer. Hoppet är därmed stort för att vi får se en internationell samordning av resorna till månen.

Och slutligen: under 2019 firade många runt om i världen att det är 50 år sedan människor för första gången landade på månen.

__________________________________________

Rymdpodd på svenska: ”Har vi åkt till Mars än?”

Nu finns en bra podd på svenska om rymdfärder! Arielspace har träffat skaparna av ”Har vi åkt till Mars än?”. De presenterar ett nytt avsnitt varje månad om resor till Mars och Månen och de intervjuar forskare och astronauter. (Av Ariel Borenstein. Baserat på pressmaterial och personligt möte. Foton från poddens sajt. 2019-12-02)

2019 är det rymdår och 50-årsjubileum för första människan på månen. Därför skapades ”Har vi åkt till Mars än?”, en podcast som handlar om den teknikutveckling som kommer att leda till att astronauter landar på Mars. Serien produceras och programleds av Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson som såg en lucka på rymdområdet inom radio och tv.


Producenter och programledare för serien är Susanna och Marcus. 

Vi träffades på Makerspace.

Jag träffade dem på ett event anordnat av

                Stockholm Makerspace

(= volontärdriven förening för dig som gillar att tillverka och pyssla, ute hos KTH). Vi höll varsitt kort föredrag, jag pratade om kolonier på månen och de berättade om sin podd. Under några dagar lyssnade jag sedan på de flesta avsnitten av ”Har vi åkt till Mars än?” och kan garantera att detta är en mycket seriös och välgjord podd, med små inslag av humor för att lätta upp vissa svåra ämnen. I ett avsnitt försöker en forskare redogöra på ett begripligt sätt för relativitetsteorin! Är allt tungt? Nej, i ett annat avsnitt avhandlas ämnet flygande tefat! (Inget negativt om flygande tefat, dock. Som tonåring var jag medlem i en UFO-förening.)


Astronauten Jessica Meir intervjuas i poddens första avsnitt.

"Vi har alltid varit intresserade av rymden!"

”För två år sedan lyssnade vi på ett föredrag med NASA om odling i rymden. Vi var sålda direkt och ville lära oss allt om rymden och började leta efter material”, säger Marcus Pettersson, en av initiativtagarna till serien. ”Till vår förvåning upptäckte vi att det inte fanns något bra program om rymden överhuvudtaget på svenska så då tänkte vi att vi får göra det själva.”

”Rymdintresset har alltid funnits, från självlysande kartor över stjärnbilder som barn, till science-fiction-kulturens filmer och böcker i ungdomen” säger Susanna Lewenhaupt, den andra halvan av duon bakom podden. ”Fascinationen för rymden finns väl hos alla på något sätt, och även om man inte vill åka själv så vill man se en person på Marsytan”.

Podden ”Har vi åkt till Mars än?” besvarar frågor som: Kan vi odla mat i rymden? Kan vi flyga i ljusets hastighet? Har vi uppfunnit hypersömn? I varje avsnitt presenteras de senaste nyheterna från rymden, och i reportage och intervjuer träffar vi världens ledande rymdexperter.


Gabriella Stenberg Wieser – Institutet för rymdfysik, IRF. Även känd från TV-serien "Fråga Lund". Hon intervjuas i avsnitt 9.

De tre första avsnitten handlar om...

I första avsnittet går de igenom vad vi hittills gjort för att en bemannad resa till Mars ska kunna bli verklighet en dag. Medverkar gör Rymdstyrelsens Johan Köhler. Han är ansvarig för solsystemsforskning och området rymdlägesbild. NASA-astronauten Jessica Meir intervjuas om sina tankar kring att en dag få åka upp i rymden, kanske till Mars. Intervjun är således gjord innan hon flög upp till den internationella rymdstationen, där hon nu vistas en längre tid.

I andra avsnittet: ”Finns det lagar på Mars än?” pratar man om rymdlagar. Vad gäller egentligen där ute, i tomrummet och på himlakropparna? De träffar Katrin Nyman Metcalf, professor i juridik på Tallins Tekniska Universitet, och Chris Lamar, vd på det amerikanska företaget Lunar Embassy, som sedan 1980 säljer mark på månen och planeterna. Men kan man äga månen?

I det tredje avsnittet: ”Har vi åkt tillbaka till månen än?” pratar man om NASA:s planer på att bygga en bas på månen samt Lunar Gateway, en rymdstation som ska gå i bana runt månen. De intervjuar Kristin Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen och träffar Richard Garriott, privat astronaut.


Jan-Erik Wahlund – Institutet för rymdfysik, IRF. Leder arbetet med ett mätinstrument som ska medfölja ESA:s jättelika forskningsfarkost JUICE
till Jupiter. Wahlund intervjuas i avsnitt 9.

Avsnitt 10 kom för bara några dagar sedan och handlar om exoplaneter.

Vilka är då Marcus och Susanna?

Marcus Pettersson är journalist och radio- och tv-producent. Han driver företaget Rundfunk Media som producerar allt från dokumentärer för SVT och UR, P3 dokumentärer och poddar för bland annat Moderna museet och Europeiska Socialfonden. Men det kändes som om allt detta inte var nog! Längtan efter Mars blev för stor, och när alla de stora kanalerna missat att täppa igen det svarta hålet inom rymdinnehåll tog han saken i egna händer, och siktade mot stjärnorna.

Susanna Lewenhaupt är producent, projektledare och VD för företaget Beppo med ett hundratal poddar, radioserier, reklamkamanjer och ljudböcker i bagaget. Trots att du kan höra Susannas röst varje gång du går på bio eller lyssnar på DN:s storsatsning med inlästa reportage har hon röst så att det räcker även till Mars!

Podcasten distribueras via iTunes, Acast och andra podcasttjänster. Alla avsnitt och mer info om projektet samlas på

                 www.hvatma.se

_________________________________________________

Donald Trumps okunnighet stressar NASA till farliga månfärder. Finansiering med 25 miljarder dollar saknas. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2019-10-28. Publicerad här 209-11-13)

NASA skulle ha sänt astronauter till Mars på 2030-talet, men hade inte erhållit lov att satsa på månfärder. USA:s president Trump och vicepresident Pence gav i år NASA tillåtelse att planera för månfärder igen, och NASA satte upp målet att landa astronauter på månen 2028, vilket var en realistisk plan. Plötsligt gav Trump NASA order att landa människor på månen redan 2024, och det tvingar NASA att forcera allt. Astronauternas liv kommer att vara i fara, NASA:s budget skjuts i sank, och allt blir en enda stor kompromiss. Fortfarande saknas finansiering av månfärderna.


Schema över hur rymdstation i bana runt månen skulle byggas. Nu kommer bara några av modulerna att var på plats inför en månlandning 2024.

Enligt NASA:s ursprungliga plan skulle man i samarbete med andra rymdnationer bygga en rymdstation, benämnd Gateway, i bana runt månen. Astronauter kunde träna långfärder i relativ närhet till Jorden, och också göra landningar på månytan. Så småningom skulle månstationen bli ett avstamp för en bas på månytan.

NASA håller på att ta in offerter från amerikanska företag för byggandet av ett antal moduler till månstationen, samt att bygga en landare. Men förhandlar också med andra rymdorganisationer om att de ska bygga moduler till Gateway. Diskussioner pågår med Ryssland, Kanada, ESA och Japan.

"Det bidde en tumme" - Gateway halveras.

Efter att president Trump beordrat NASA att landa på månen redan om fem år tvingas NASA till allehanda genvägar, kompromisser och bantningar. Först kom beskedet att rymdstationen nu bara ska bestå av några få moduler i ett första skede. Övrigt hinner inte bli klart före 2024. Sedan prutade NASA på kraven för de företag som ska bygga en landare så att de nu inte behöver flyga till månstationen, utan kan flyga direkt till månen. Landarna skulle ha varit möjliga att tanka igen för återanvändning, men också det kravet på tillverkarna har NASA nu släppt.

30 september sände NASA ut en begäran om förslag på månlandare. Företagen skulle komma in med förslagen senast 1 november, och i januari 2020 ska NASA välja ut 4 av förslagen för fortsatta diskussioner. Detta ska leda fram till att NASA finansierar två projekt. Man hoppas ha en landare klar för månfärd 2024, och en till 2025.


Kommer astronauter att landa på månen redan år 2024?

"Bygg fortare! Landa på månen medan jag ännu är president."

Stora rymdprojekt som rymdskepp och raketer tar vanligtvis 6-8 år att slutföra. Till exempel började NASA år 2010 finansiera planering och byggande av privata rymdskepp som ska flyga astronauter till den internationella rymdstationen. År 2014 fick Boeing och SpaceX kontrakt på att bygga rymdskeppen. De första flygningarna kommer troligtvis att ske 2020. Farkoster för att landa på månen finns fortfarande bara på skrivborden eller som oprövade prototyper, så tidtabellen för att göra dem klara är orealistisk.

Trump-administrationen har påverkat USA:s rymdprogram på samma virriga sätt som den sköter allt annat. Kravet på NASA att landa på månen 2024 syftar till att ge Trump äran av att USA återvänder till Månen, ifall han sitter kvar för en andra presidentperiod.

"Efterlysning: vi skulle behöva 25 miljarder dollar."

Ett litet problem i sammanhanget är dock att de nya månlandningarna än så länge saknar finansiering. Vita Huset föreslår en budgetökning med 1,6 miljarder dollar för NASA, men kongressen har ännu inte godkänt detta. NASA har inte publicerat någon ekonomisk plan för åren 2020 – 2024 för månprojektet, men oberoende bedömare uppskattar att det skulle behövas totalt ca 25 miljarder dollar. En sådan ekonomisk plan från NASA kan förväntas tidigast i februari 2020.

NASA har såldes krympt Gateway och tagit bort kravet att månresenärerna måste anlända till måne via den. Ytterligare ett exempel på genväg är att NASAförst krävde att landarna skulle gå att tanka igen för återanvändning. Nu har man tagit bort det kravet.

Jim Bridenstein: "Yes, mr President! We are going to the moon! In a hurry." 

NASA:s nya chef , Jim Bridenstein, tillsattes efter segdragna politiska diskussioner, där demokraterna tyckte han var olämplig, och republikanerna röstade fram honom ändå. Han verkar vara ännu en av alla dessa ja-sägare som Donald Trump omger sig med. Han kunde väl stått på sig mot Trump och Pence om att månfärd redan år 2024 ställer till stora problem för USA:s rymdprogram.

Men han jamsar med och tycker att det är BRA (!!!) att man skyndar på. Argumentet äger visserligen sin rimlighet vad gäller presidentbyten, där Bush ville ha astronauter på månen, Obama stoppade detta, och Trump vill till Månen. Men vad gäller målinriktning, säkerhet för astronauterna, och utrymme för misstag, är det dåligt att stressa fram rymdfärder. Man skyndade på både Apollo och rymdfärjan, och det ledde till att flera astronauter dog.

Kongressledamöter: "Vi kan inte offra andra rymdprogram för att presidenten vill ha månlandningar." 

Ett antal ledamöter i kongressen protesterar mot de skyndsamma planerna. En demokrat som representerar New York, Jose Serrano, säger:

”Vi kan inte offra kvalité bara för att vara snabba. Och vi kan inte offra andra rymdprogram för månfärderna bara för att göra presidenten nöjd. ”Världen iakttar oss, det är viktigare att vi lyckas än att vi är snabba.”

Till saken hör att Trump-administrationen försöker skrota bl.a. NASA:s miljöspaning med satellit och utåtriktade program för utbildning och information. Många inom rymdbranschen är rädda för att om NASA tvingas omdirigera budgetmedel till månprojektet så kommer andra satelliter, sonder och forskningsprogram att drabbas av brist på budgetmedel.

Vi vill resa till månen – med förnuft.
_________________________________________

Apollo 12 – den andra månlandningen.

Blixten träffade den stora Saturnus-raketen när den precis lyft från Kennedy Space center. Men ändå lyckades de tre astronauterna Pete Conrad, Dick Gordon och Alan Bean fortsätta till Månen, och landa bredvid farkosten Surveyor, som landat där två år tidigare.


Pete Conrad står vid farkosten Surveyor som hade mjuklandat 1967.
I bakgrunden ser man Apollo 12.

36 sekunder efter att raketen börjat lyfta:

Gordon: “What the hell was that?” Och sedan: “I lost a whole bunch of stuff.”

Conrad: ”We just lost the guidance platform. I don´t know what happened here. I got three fuel cell lights, an AC bus light, a fuel cell disconnect, main bus A and B out.”

Blixten hade slagit ner i den stigande raketen. Hur gick det sen? Läs på:

              Bemannade rymdfärder.

__________________________________________________

Kina har avancerade planer för utforskning av månen, och kommer att samarbeta med Ryssland. (Källa: Space News. 23 september 2019)

17 september 2019 skrev Zhang Keqiang, chef för Kinas rymdorganisation, och Dmitry Rogozin, chef för Rysslands rymdorganisation, under ett avtal om samarbete med att sända farkoster till Månen, och även samarbeta vid utforskningen av hela solsystemet. Detta är en signal om att Kina har ett stort program för utforskning av månen, och om att Ryssland är på väg till månen igen efter en paus på nästan ett halvt sekel.


Tre kinesiska rymdfarare - taikonauter.

År 2024 ska Kina sända farkosten Changé – 7 för att mjuklanda vid månens sydpol, och Ryssland ska sända Luna-26 för att kretsa kring månen. Länderna ska bidra med vetenskaplig utrustning till varandras farkoster.

Kinas plan för utforskning av månen framskrider framgångsrikt.

Kina har på 2000-talet genomfört några mjuklandningar på Månen. Den senaste var en sensationell landning på månens baksida, den första någonsin sedan världens rymdverksamhet inleddes 1957. Nästa som planeras är Changé-5 som ska bli Kinas första försök att hämta mångrus. Stenar från månen hämtades av Apollo-astronauterna åren 1969-72, och av Sovjetunionen med tre obemannade landare på 70-talet. Kinas flygning med Change´-5 skulle ha skett i år men fick senareläggas eftersom det uppstod problem med den stora raketen Lonf March 5 som skulle skjuta iväg månlandaren. Nu är avfärd planerad till 2020.

Efter det blir följande farkost Changé – 6 som ska bli ytterligare en mjuklandning för att hämta månmaterial. Man ska samarbeta med Frankrike om detta, och landning ska ske vid månens sydpol, eller på baksidan!

När Kina är framme vid Changé nr 7 så är det inledningen på en serie landare som ska börja skapa en ”robot-bas” och infrastruktur för månen. Slutmålet är bemannade landningar på månen, men Kinas rymdorganisation har ännu inte fått godkänt för att starta upp detta. Beslut väntas inom ramen för Kinas nästa femårsplan, för 2021 – 2025.

Infrastrukturen skulle utgöras av flera obemannade robotlandare som undersöker möjligheten att utvinna resurser ur månmaterial, bioexperiment, test av 3D-printade strukturer osv.

I infrastrukturen skulle också ingå en månsatellit, en reläsatellit, en rover och en svävare.

Ryssland tillbaka på månen efter paus på 44 år!

År 1976 landade Luna 24 på månen. Det var en obemannad farkost från Sovjetunionen som samlade in sten från månens yta och flög tillbaka till Jorden med provet. Därefter sände Sovjet aldrig mer någon farkost till Månen. USA hade framgångsrikt genomfört sex bemannade landningar åren 1969 – 72 och hade snart därefter också slutat sända farkoster till månen.

Efter att Sovjet och USA fullkomligt bombarderat månens framsida med obemannade farkoster åren 1959 till 1976 lade sig måndammet till ro, och med undantag för en farkost från Japan och en från USA förblev allt lugnt fram till 2000-talet.

Ryssland var Sovjetunionens arvtagare i rymden. Landets rymdorganisation satsade alla sina resurser på satelliter och rymdstationer, och sände inga farkoster till månen eller andra himlakroppar. 44 år efter Sovjets sista månlandare fortsätter Ryssland nu Luna-serien med att Luna 24 får sin efterträdare, Luna 25.

Ryska rymdorganisationen Roscosmos har länge studerat och planerat för nya färder till månen, och nu inleds en serie obemannade månlandningar. Dessutom har Ryssland inlett samarbete både med Kina och USA. Samarbetet med USA ska ske inom ramen för den framtida rymdstationen Gateway, som ska kretsa kring månen. Till den har Kanada, Europa och Japan hittills anslutit sig.

Luna 25 ska mjuklanda på månen 2021. Sedan planerar man för Luna 26, en månsatellit i samarbete med Kina, och så ska det följa ett antal landare, och så småningom farkoster som hämtar hem mångrus.

Min förutsägelse om framtiden är att USA börjar landsätta astronauter på Månen någon gång under 20-talet, och att Kina gör detsamma med början på 30-talet. Europa, Indien och Japan befinner sig längre bak i kön.

Under tiden kan vi läsa om framtida kolonier på Månen i science-fictionromaner av Arthur C. Clarke och Robert Heinlein.
___________________________________________________

Arielspace i artikel på Flyg- och rymdtekniska föreningens nyhetsmail:
(2019-10-31)

Stor konferens på Waterfront i Stockholm om flyg och rymd 8-9 oktober.

      Här är en länk till nyhetsmailet, scrolla till sidan 2.


________________________________________________

Space Adventures säljer ny resa - första rymdturisterna på 12 år.
(2019-10-26)

Företaget Space Adventures förhandlade med Roscosmos om resor till rymdstationen för 7 förmögna äventyrare åren 2002 till 2009, men sedan dess har ingen rymdturist kunnat köpa biljett. Men 2021 ska två nya rymdturister få flyga. 

  
        
  Klicka och läs om företaget Space Adventures och rymdturisterna.
______________________________________________

Reportage från Flyg- och Rymdtekniska föreningens" konferens på Waterfront i Stockholm tisdag och onsdag 8-9 oktober.
(Av Ariel Borenstein. 2019-10-12)



Vart tredje år arrangerar föreningen en internationell kongress. Uppslutningen är alltid stor, med många svenska och utländska deltagare.

För mig var det lätt att välja mellan föredragen, eftersom det i år fanns väldigt få med rymdanknytning. Läs mitt reportage, följ länkarna:

        Flyg- och Rymdtekniska Föreningens konferens 2019

      ...och titta på foton från konferensvimmel.         
 

Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman.
_________________________________________________

Flyg och rymd.

Man fick leta efter rymdbolag med lykta och teleskop när "Flyg- och Rymdtekniska föreningens" konferens på Waterfront i Stockholm inleddes 8 oktober. Det var nästan enbart flygbranschen som hade mött upp för att lyssna på föredrag, och mingla.(Ariel Borenstein. 2019-10-08. Kl 22.45)


Anna Rathsman, Jessica Meir och Christer Fuglesang.

Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman och astronauten/forskaren/ rektor för KTH:s rymdutbildning Christer Fuglesang höll varsitt anförande. Imorgon ska Olle Norberg, förra Generaldirektören för Rymdstyrelsen, numera vicerektor vid Luleå Universitet, hålla ett föredrag.

De flesta av föredragen handlar om flyget. Inget nedlåtande om flygplanen dock! Som Christer Fuglesang sa idag: "Man måste flyga genom atmosfären för att kunna ta sig upp i rymden."


Christer Fuglesang och en astronaut på månen.

______________________________________________

Nu på lördag och söndag 28-29 sept: Tekniska Museets rymdhelg.



Rymdhelgen riktar sig främst till barn, så ta med era barn och kom till museet under helgen. (Denna text publicerades 2019-09-26)

Möt bl. a. Svenska Rymdsällskapet, "The rocket designer and space scientist from NASA Camille Wardrope Alleyne", Astronomisk Ungdom, Institutet för rymdfysik, Sandvik, författaren Michael Winander.


Rymdhelg 2016.

Barnen kan limma, tejpa och rita raketer och rymdkolonier av papp, plast osv, de kan lyssna på berättelser och springa runt och kolla på allehanda utställda föremål.


Rymdhelgen 2018.

Vuxna kan prata med Sandviks ingenjörer om satelliter och lyssna på Svenska Rymdsällskapets korta föredrag om rymdkolonier. Jag ska också prata! Jag ska berätta om månfarkoster, bemannade månlandningar och framtida baser på månen.

Tekniska museet, Museivägen 7, Norra Djurgården. Buss 69 till Museiparken. Öppet Kl 10 - 17.

Läs om allt på Tekniska Museets webbplats.

_____________________________________________

Jessica Meir är amerikan med svensk mor och israelisk far.

Tre rymdfarare flög upp till den internationella rymdstationen idag. En av dem heter Jessica Meir, och svensk media har gjort stor sak av att hon är den andra astronauten i världshistorien som har svenskt medborgarskap. (2019-09-25)

Varför nämns det inte alls att hennes far är israel med irakiskt påbrå?Jessica Meir är den första amerikanska svensk-israel-irakiskan i rymden! Värt att fira, kanske?
______________________________________

SpaceX har testat en prototyp av sitt blivande super-rymdskepp.
Läs under Nyheter uppe till höger på denna sida.(2019-09-25)
______________________________________

Vad nu då????

Dementi på kvällen: Jag måste dementera min artikel här nedan.
Enligt ett nyhetsinslag på radions P1 är 150 miljoner i budgeten inte vikta för satellituppskjutningar utan gäller Sveriges allmänna rymdutgifter. Bra med ökad rymdbudget, men nog gör bristen på initiativ från svenska politiker på att få igång satellitprojektet att vi går miste om att utnyttja 50 års erfarenhet på Esrange, och låter flera andra länder ta initiativet. Grattis norrmän och engelsmän. Vi lovar att komma och titta på när ni skjuter upp satelliter.

Hurra-rop på eftermiddagen: Nu kan Esrange bygga sin raketramp för satellituppskjutningar!

Regeringen föreslår höjt anslag för svensk statlig rymdverksamhet. Läs Utbildningsdepartementets pressmeddelande idag om budgetpropositionen:

Stor satsning på Sveriges rymdverksamhet!
(Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet om budgetpropositionen. 2019-09-18)

Regeringen satsar på rymdsektorn i budgetpropositionen för 2020. Rymdstyrelsen får en ökning med 150 miljoner kronor årligen för rymdforskning och rymdverksamhet.

– Sverige är en framstående rymdnation. Den positionen vill vi fortsätta att utveckla och därför behövs satsningar på rymdområdet. Satsningarna går till både forskning och annan verksamhet som stöttar rymdindustrin, säger rymdminister Matilda Ernkrans.

I budgetpropositionen för 2020 föreslås en nivåhöjning på 150 miljoner kronor från och med 2020 till Rymdstyrelsen. Därtill föreslås en höjning på 150 miljoner kronor för innevarande år 2019.

De ökade anslagen kommer att kunna finansiera nya nationella projekt med utvecklingsmöjligheter för svenska rymdaktörer och regioner. Sverige kommer också kunna fortsätta att utveckla sitt redan starka deltagande i de europeiska rymdprogrammen, vilket ger ökade möjligheter för svensk rymdindustri att leverera teknik och kunnande.

Satsningen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Min kommentar: Nu kan Esrange satsa på satellituppskjutningar!

Detta måste ju betyda att Rymdstyrelsen och Swedish Space Corporation (Rymdbolaget) får finansiella möjligheter att bygga de anläggningar som behövs för att man från Esrange ska kunna skjuta upp satelliter.

Arbetet på detta har redan kommit igång, men mer finansiering behövs för att klara av projektet, och det har man nu erhållit.

Läs en artikel jag publicerade i en dagstidning om Esrange:

    Esrange och Smallsat.

__________________________________________

Oneweb tillverkar satelliter på löpande band.

Det amerikanska företaget Oneweb har erhållit tillstånd av U.S. Federal Communications Comission att sända upp en konstellation med 650 satelliter för ett globalt bredbandsnätverk. Hur bygger man så många satelliter? Jo, med en ny fabrik där företaget kan tillverka två satelliter per dag. (Publicerat på Arielspace 2019-09-10)



Tidningen Aviation Week & Space Technology besökte fabriken i maj. Här är en sammanfattning av deras reportage:(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2019-05-20)

Oneweb har i år sänt upp tio satelliter som byggts hos Airbus i Frankrike. De utgör början på ett bredbandsnät. De första inkomsterna ska komma från fartygs- och flygplanskommunikation, men efter hand ska ett nätverk för globalt höghastighets-bredband skapas. USA:s försvar har beställt en version av satelliten för test av hur en konstellation av militära spaningssatelliter skulle fungera.

Oneweb och Airbus har i ett samprojekt byggt en ny typ av fabrik i Florida. Man bygger på erfarenheter av fabriker där Airbus byggt flygplan och satelliter, men har infört en mycket hög grad av automatisering. En satellit väger ca 150 kg, och kostar ca 1 miljon dollar.

De geostationära mycket stora satelliterna, t.ex. telekom, tar flera år att bygga. I den här fabriken däremot ska nästan allt vara automatiserat och varje satellit ska byggas på exakt samma sätt.

Arbetsflödet styrs av datorer och robotar.

Lagret följer produktionsbanan, allt ska finnas på plats så att konstruktörerna bara bygger. Man jobbar bara i ett skift, men har kapacitet för mer. Klockan 15:30 avslutas produktion, därefter levereras material till arbetsstationerna inför nästa dag.

I fabriken finns ett område som kallas ”sjukhuset”. Om ett problem uppstår så förs satelliten genast till ”sjukhuset” för felsökning. Kontroll och felsökning måste hålla väldigt hög standard, för tanken är inte att detta ska vara små cubesats som slutar fungera snabbt, utan stabila små satelliter som fungerar i tio år.

Satelliten står på en pall och flyttas mellan arbetsstationerna. Robotar i form av små vagnar transporterar arbetsmaterial till stationerna från lagret.

Produktionen börjar med framdrivningssystemet, som kräver två stationer, en för tillverkning och en för testning. Byggarna använder standardiserade datoriserade verktyg, som håller reda på om arbetet fungerar bra. Om byggaren inte gör saker på rätt sätt så fungerar inte redskapet. Används rätt borr? Appliceras rätt kraft? Görs saker i rätt ordning?



Datorn kontrollerar hela tiden genom en kamera att allt ser rätt ut. Om datorn inte ser det som det som är programmerat som ”rätt” så stoppar den produktionen. Man sparar foton av allt som görs, så att om ett fel uppstår senare kan man gå tillbaka och leta efter felet.

Det finns produktionslinjer för dator, motor till solpaneler, styrsystem, ”startracker” osv. Man planerar att ha 70 arbetare i fabriken och eftersom det finns två produktionslinjer ska man kunna producera två satelliter per dag.

Temperaturväxlingar.

När väl de flesta komponenterna byggts ihop utsätter man satelliten för kraftiga temperaturväxlingar i tre dagar (-20 till +60) medan man testar antennerna.

Först därefter fogar man till framdrivningssystemet och ett batteri, och fortsätter med diverse tester. Och så slutligen adderas två solpaneler. Och fler tester utförs. Några satelliter tas dessutom ut för en tre månaders genomgång av allt.

Till slut är satelliten klar att packas och levereras till uppskjutningen. Oneweb har avtalat med Arianespace om att sända upp satelliterna vid 21 tillfällen, med ca 35 satelliter i varje uppskjutning. De flesta ska göras från de ryska baserna Baikonur och Vostochny och den första är inplanerad till slutet på 2019.

__________________________________________________

Varför studerar Brasilien Amazonas med satelliter om Bolsonaro inte vill veta vad de ser?

Brasiliens rymdorganisation bygger satelliter, militären bygger en raket och myndigheterna har byggt en rymdbas. Men när satellitspaning visar att skogsskövlare bränner ner enorma områden i Amazonas så får chefen för rymdorganisationen sparken. (Källa: Aviation Week & Space Technology. The Guardian)(Publicerat här 2019-08-08) 

Tidningen Aviation Week hade i maj en stor artikel om Brasiliens ambition att bli en betydelsefull rymdnation. Efter att i många år samarbetat med andra länder har man nu för första gången helt själva producerat en satellit. Det är en 6U cubesat, och således ingen stor satellit, men det faktum att Brasilien byggt den på egen hand pekar framåt mot bygget av större satelliter.


Bilden visar Brasiliens första egenproducerade satellit: VCUB1.

Liten men viktig.

På rymdmässan Latin American Aerospace and Defence Exhibit i Rio de Janeiro visar Brasilien upp satelliten VCUB1 byggd av företaget Visiona. Detta företag är ett samarbete som pågått i åtta år mellan de stora företagen Embraer (flyg) och Telebras (telekommunikation).

Satelliten väger bara 9,7 kg. Men den innehåller tre delsystem som är nya för Brasiliens rymdindustri: höjd- och ban-kontroll, dator och kommunikation. 2020 ska satelliten skjutas upp och kretsa i bana i tre år.

Mycket av den kunskap som möjliggjort den nya satelliten härrör från 2017, då Thales byggde en militär satellit för Brasilien, och brasilianska ingenjörer fanns på plats i Frankrike.

Under arbetets gång har Visiona förlitat sig på många mindre rymdföretag inom landet, samt samarbetat med myndigheter och forskningsinstitutioner.

Varför bry sig om satelliterna?

Intressant är att den här satelliten ska spana mot jorden. En myndighet med namnet National Center for Monitoring and Alerts of Natural Disasters vill använda foton från satelliten för att upptäcka t.ex. jordskred. Ett jordbruksforskningsinstitut med namnet Embrapa vill studera odlingar från rymden. Men vad tjänar det till med sådan forskning när en gangster är president i Brasilien? Han och hans medbrottsling på miljöministerposten (en advokat som förnekar att klimatkrisen existerar) vill inte veta av någon kritik. Hela planetens miljö står på spel men djungel bränns ner i enorm omfattning. Man behöver inte satellitbilder för att se brandröken som böljar ut över halva Syd-Amerika.


En satellit som Brasilien byggt i samarbete med Kina spanar mot Amazonas.

Raketerna och rymdbasen.

Brasilien har en lång räcka misslyckanden bakom sig när det gäller att utveckla en egen raket och att bygga en raketbas. Alcantara Space Center blev klart 1990. Två försök att sända upp en egen raket misslyckades. Vid det tredje försöket 2003 exploderade raketen, 21 människor dog och hela rymdbasen lades i ruiner.

Nu har myndigheterna byggt upp raketbasen igen. Eftersom basen ligger vid ekvatorn är den mycket lämplig för uppskjutningar, och ett antal amerikanska företag har förklarat sig intresserade.

Under tiden har Brasiliens militär börjat snickra på en ny raket. Visiona vill inte använda den raketen för att nästa år sända upp sin satellit. Det kan man kanske förstå.

Satelliter och bränderna.

Chefen för Brasiliens satellitövervakning av Amazonas har sparkats av Bolsonara efter att man publicerat information om den katastrofala ökningen av anlagda bränder i regnskogen.

Så här skriver The Guardian:

The director of Brazil’s National Space Research Institute (INPE) has been sacked in the midst of a controversy over its satellite data showing a rise in Amazon deforestation, which the far-right president, Jair Bolsonaro, has called “lies”.

Ricardo Galvão, who had defended the institute and criticised Bolsonaro’s attack, was dismissed on Friday after a meeting with the science and technology minister, Marcos Pontes.

“The way I expressed myself in relation to the president has caused an unsustainable embarrassment,” Galvão said on Friday morning, according to the Folha de S Paulo newspaper site.

“Sacking the director of INPE is just an act of vengeance against someone who showed the truth,” said Greenpeace Brasil’s public policy coordinator, Márcio Astrini, in a statement.

Created in 2004, the Deter satellite system makes monthly and daily data publicly available on a regularly updated government website. Its data for recent months showed an alarming rise in deforestation in recent months: it soared 88% in June compared with a year earlier. 
__________________________________________________

Inte trovärdigt med månlandning inom fem år!

Genom att ge NASA en orealistisk order om att stressa iväg astronauter till månen inom fem år har Trump och Pence försvårat realistiska planer på färder till Månen och Mars. (Källa: Space News. April och juni 2019)



Den sista gång människor landade på månen var 1972. Sedan dess har många obemannade farkoster sänts för att utforska månen, men drömmen om att människor igen ska färdas till månen har levt kvar. USA har två gånger de senaste decennierna startat stora program för månlandning, men programmen avbröts inom några år. Planer på att sända människor till månen smids numera i USA, Kina, Ryssland, Europa, Indien.

Den största orsaken till att inget land ännu genomfört sina planer på månfärder är att det är mycket dyrt.

USA planerade att i samarbete med Ryssland placera en rymdstation i bana runt månen och även att sända astronauter till Mars, men dessa planer låg något decennium framåt i tiden.

Nu har Trump-administrationen plötsligt kommit med ett utspel där NASA beordras att landa astronauter på månen om fem år. Det är naturligtvis helt omöjligt. Man hinner inte bygga och testa alla komponenter som behövs på så kort tid. Dessutom finns ännu ingen finansiering! NASA har erhållit 1,6 miljarder dollar extra, men skulle behöva behöva ytterligare minst 5 miljarder dollar per år i fem år.



Bush den äldre och Bush den yngre ville till månen.

1989 tog USA:s president George H.W. Bush initiativ till "Space Exploration Initiativ" som innebar att NASA skulle landa astronauter på månen så småningom. Initiativet ledde inte till handling.

2004 tog USA:s president George W. Bush, son till den förre Bush, initiativ till "Vision for Space Exploration” som innebar att NASA skulle landa astronauter på månen senast 2020. Planen upphävdes av Obama-administrationen eftersom kongressen var ovillig att godkänna tillräckligt stor finansiering.

Obama ville istället se långsiktiga planer med teknikutveckling, färder till en asteroid och sedan astronauter på Mars mot slutet på 30-talet.

Trump skriver ord på ett papper.

Så såg det ut när president Trump tillträdde. Kongressen ville inte finansiera bemannade månfärder men NASA arbetade för fullt med att kunna sända människor till Mars inom några decennier.

11 december 2017 undertecknar Donald Trump ett papper som får namnet Space Directive One. NASA beordras sända astronauter till Månen. Några ord på ett papper. Ingen plan, inga datum, inga pengar.

Det positiva är att NASA nu får RÄTT att sträva efter bemannade färder till månen. Man har ju inte fått några löften alls om mer budgetmedel men försöker ändå göra upp en vettig plan med de resurser man har, dvs en årlig budget på ca 20 miljarder dollar.

Förutom att använda sina egna resurser inleder NASA en diskussion med privata företag om samarbete med obemannade månlandningar, samt ställer upp ett mål om att sända astronauter till Månen 2028.



Trump vill ha äran.

Trump är en mästare på att ta på sig äran för sådant som andra uträttat. Han säger att han ska göra USA till en ledare igen inom rymdverksamhet trots att USA tog ledningen från Sovjet redan på 70-talet. Han säger att det pågår en rymdkapplöpning om månen, Kina hotar att ta ledningen, trots att Kina nu i huvudsak genomför sådant som Sovjetunionen och USA lyckades med redan på 60-talet.

Det skulle också vara trevligt för Trump om han kunde skryta över att ha tagit initiativ till en månlandning under sin nästa mandatperiod som president. Därför utfärdar han Space Directive Two 26 mars i år. NASA beordras nu att landa på månen senast 2024, OM FEM ÅR!

NASA har numera en chef, Jim Bridenstein, som pratar utan att säga något. Hans utnämning ifrågasattes av Demokraterna i kongressen, men gick igenom med stöd av Republikanerna. Han säger ja och amen till Trumps månplaner. Så här beskrivs hans NASA-utnämning i ett inlägg på Wikipedia:

His nomination was controversial, due to his lack of qualifications in science and his rejection at the time of the scientific consensus on climate change, a position which he has since reversed.

”In the end of the day we are going in 2024, whatever that takes.”, säger han.


Det nya rymdskeppet Orion har bara testats en gång i rymden, men ska enligt planen ta astronauter till månen om fem år.

Vicepresident Mike Pence och NASA:s chef Jim Bridenstein.

Trumps vicepresident och NASA:s chef säger olika om hur månfärderna ska förverkligas.

Om de statligt beställda alternativen, raketen SLS och rymdskeppet Orion, inte blir klara i tid så kan vi använda privata alternativ, t.ex. Falcon och Dragon byggda av SpaceX, säger Mike Pence.

Jim Bridenstein säger istället att NASA redan har den kapacitet man behöver. Det som saknas är en månlandare, och NASA har redan begärt in offerter från olika rymdföretag på att bygga en sådan.

Slarva igenom detta bara!

För att kunna påskynda månplanerna överväger nu NASA att bygga en mindre månlandare än vad man tidigare planerat, denna gång med plats bara för två astronauter. Det blir en fin repetition av den första månlandningen!

Den planerade rymdstationen runt Månen måste också krympas ner rejält för att man ska få den klart.

Konstruktionen av SLS och Orion måste skyndas på genom att Pence stressar rymdföretagen med hot om avbrutet samarbete.

Bridenstein säger att man inte kommer att offra andra verksamheter, t.ex. forskning eller jordobservation, för att flytta över budgetmedel till månfärder, men bedömare inom NASA tror att det kommer att bli så ändå.

Det var sådant stressbeteende som orsakade branden på Apollo 1 när tre astronauter omkom på 60-talet. Företaget som byggde kapseln hade stressat på för att bli klara i tid, vilket ledde till att Apollo 1 var brandfarlig och därmed en ren dödsfälla.

Ingen budget.

Det finns således ingen finansiering till planerna. Oberoende kommentatorer och många senatorer är negativa till hela idén.

Jack Burns, professor i astrofysik vid University of Colorado, säger att NASA:s årliga budget behöver ökas med 3,5 miljarder dollar för att klara de nya planerna. Andra bedömare har uppskattat att NASA skulle behöva budgettillskott på 6 till 8 miljarder dollar i fem år.

Många kongressledamöter är ovilliga att öka NASA:s budget. Eddie Bernice Johnsson som representerar Texas för Demokraterna säger att hon ”ifrågasätter att det skulle existera någon ny rymdkapplöpning och att Försvarsdepartementet inte anser att någon kapplöpning föreligger”. Hon säger vidare att ”det är oansvarigt av vicepresident Pence och president Trump att beordra NASA att göra månlandningar utan att veta vad det kommer att kosta”

Hon säger också detsamma som jag tänker om Trumps Space Directive- jippo: ”Retorik som inte stöds av en konkret plan och en trovärdig kostnadsberäkning är bara luft.”

__________________________________________

Privata företag ska flyga astronauter till rymdstationen 2020.

När den sista rymdfärjan lämnade den internationella rymdstationen år 2011 lämnade astronauterna kvar USA:s flagga. Tanken är att det första nya amerikanska rymdskepp som anländer till stationen ska ta med sig flaggan tillbaka till Jorden. USA slutade ju flyga med rymdfärjan 2011 och har sedan dess betalat Ryssland för att ta med sig amerikanska astronauter till rymdstationen med rymdkapseln Sojuz. (Källa: Aviation Week & Space Technology. Artikel från 11 mars, uppdatering 2019-08-06)

I USA hade man 2010 beslutat att ge uppdraget att transportera astronauter till rymdstationen till privata företag, medan NASA skulle bygga ett rymdskepp för interplanetära färder, i första hand till Månen och Mars.

Efter flera år av tävlan mellan olika företag föll NASA:s val för bemannade färder till rymdstationen på SpaceX och Boeing. I år är företagen nästan klara med att bygga och testa sina rymdskepp, men det troligaste är att första bemannade färden sker 2020. SpaceX har genomfört en obemannad flygning till rymdstationen med sitt rymdskepp. SpaceX kallar sitt rymdskepp Dragon och Boeing kallar sitt för Starliner.

NASA har hittills betalat ut 8,4 miljarder dollar till flera företag för att skapa en transportmöjlighet till rymdstationen. De största beloppen har gått till SpaceX och Boeing, men i början av processen deltog fler företag.

NASA satsar på privata rymdskepp.

Allt började 2010 när NASA inledde den s.k. Commercial Crew Development Round (CCDev1)med att betala fem företag för ett preliminärt förslag på hur de skulle kunna bygga ett privat rymdskepp. Fördelning av pengarna var Nevada Corporation 20 miljoner dollar, Boeing 18 miljoner, United Launch Alliance 6,7 miljoner, Blue Origin 3,7 miljoner och Paragon Space Development 1,4. Idén var att NASA och företagen delade på kostnaderna.

Nästa runda, CCDEv2, kom 2011 och innebar vidareutveckling av förslagen och då hade NASA valt att satsa mest på fyra företag: Boeing 92,3 miljoner, Sierra Nevada 80 miljoner, SpaceX 75 miljoner och Blue Origin 22 miljoner. Senare får Sierra ytterligare 25 miljoner och Boeing får 20 miljoner. NASA samarbetar även med några fler företag, dock utan att finansiera dem.

År 2012 har NASA avgränsat samarbetet till tre företag. Boeing får 460 miljoner, SpaceX 440 miljoner och Sierra Nevada 212 miljoner. Planerna på nya rymdskepp har nu kommit långt och NASA betalar ut ytterligare pengar för konstruktion av olika delsystem, eller när företagen uppnått uppställd mål.

När man nått fram till 2014 gör NASA sitt slutliga val: Det är Boeing och SpaceX som ska få varsitt kontrakt värt miljarder dollar för att bygga rymdskepp.

SpaceX genomförde 2015 test av hur man ska bete sig om starten avbryts alldeles i början. Detta år väljer NASA ut fyra astronauter som ska medverka vid konstruktion av rymdskeppen och sedan flyga med dem. Bob Behnken och Doug Hurley ska flyga med Dragon, Sunita Williams och Eric Boe ska flyga med Starliner. (Sunnita Williams var med på rymdstationen samtidigt som Christer Fuglesang).

År 2018 ansluter ytterligare fem astronauter till programmet. I år har dock en av de först utvalda, Eric Boe, blivit tvungen att lämna astronautgruppen av hälsoskäl, och ersättare är Mike Fincke. (Som varit uppe två gånger på rymdstationen.)

Obemannade testflygningar 2019, bemannade 2020.

2019 förbereder både SpaceX och Boeing obemannade färder till den internationella rymdstationen, och ska om allt går enligt planerna börja flyga astronauter upp i rymden år 2020.

2 mars 2019 sände Spacex rymdskeppet Dragon i en obemannad version till rymdstationen. Det var en generalrepetition inför en bemannad färd 2020.

Men 20 april skedde en explosion på en Dragon rymdkapsel under ett test av ett system som ska rädda astronauterna om något går fel vid uppskjutningen. utredningen av olyckan gör att ingen bemannad färd kommer att göras under 2019, utan detta kan troligtvis ske 2020.

Boeing kommer att sända upp ett obemannat rymdskepp i augusti, och sända upp astronauter 2020.

__________________________________________

Nu närmar sig lördagen 20 juli då vi firar att människor för första gången landade på Månen. (2019-07-17)

USA hade generalrepeterat genom att först låta Apollo 8 flyga runt månen och tillbaka, sedan sända Apollo 9 att testa dockning mellan kommandomodulen och månlandaren i bana runt jorden, och slutligen det stora testet: Apollo 10 flög till månen i maj 1969 och genomförde allt som Apollo 11 skulle göra, utom att landa. 

USA och Sovjet hade sänt obemannade farkoster mot månen sedan slutet på 50-talet. Först ansågs det lyckat att överhuvudtaget komma fram, så de första farkosterna bara kraschade mot månens yta. Under 60-talet lyckades båda länderna få farkoster att kretsa kring månen och att mjuklanda.

Efter en lång paus från 1976 till 90-talet började obemannade farkoster igen sändas till månen, och nu på 2000-talet har detta verkligen tagit fart. Japan, Kina och Indien satsar stort, och nyligen gjorde Israel ett försök att mjuklanda. Indien ska i sommar göra ett försök att bli fjärde landet som lyckas med en mjuklandning efter Sovjet, USA och Kina. Rymdentusiaster i Sovjetunionens arvtagare Ryssland skulle gärna sända både obemannade farkoster och kosmonauter till Månen, men kan inte finansiera projekten.

 
Översiktskarta som visar alla farkoster som landat eller kraschlandat mot månen 1959-2019. (Från Aviation Week)

Det har inte firats att det är 50 år sedan Apollo 10 utförde sitt uppdrag. Atronauterna på Apollo10 uppmärksammades nyligen i en artikel i tidningen Aviation Week & Space Technology:


Thomas Stafford.


John Young. Han flög också med Apollo 16.


Eugene Cernan. Han flög också med Apollo 17, och har kallats "den siste mannen på månen".

I maj 1969 hade USA:s ansträngning att komma före Sovjet till månen dittills kostat 16 miljarder dollar (i dagens penningvärde motsvarar det 115 miljarder dollar!). Många förespråkade att astronauterna från Apollo 10 skulle landa på månen. Men det fanns goda skäl till att vänta med det till Apollo 11. 

Landningsmodulen var inte tillräckligt klar. Dessutom hade man upptäckt att månens gravitation varierade från plats till plats, så det var bäst att skaffa sig mer mätdata.

18 maj 1969 lyfte Stafford, Young och Cernan från Cape Kennedy och flög mot månen. Kommandomodulen var döpt till Charlie Brown och månlandaren till Snoopy. Apollo 10 flög i 2,5 timmar runt jorden och sedan tändes raketens tredje raketsteg och förde dem i bana mot månen, dit de anlände efter en färd som tog 73 timmar. 

(Jag läste nyligen att om man kunde köra bil till månen i 100 km/tim så skulle det ta fem månader.)

Man kretsade sedan 61 varv runt månen. Stafford och Cernan dockade ut och flög på låg höjd över månens yta med Snoopy i fem ggr ljudets hastighet. De dockade sedan igen med kommandomodulen och flög hem. Hela resan var lyckad och därför kunde Apollo 11 ge sig av i juli och genomföra historiens första månlandning.

_______________________________________________

50 år sedan första människan landade på månen.

20 juli 2019 firas det lite här och där att det nu passerat 50 år sedan de amerikanska astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin landade på månen. (Av Ariel Borenstein. 2019-07-04)

Jag själv var 16 år när landningen skedde och jag tittade på den i en svart-vit TV på finska landsbygden, när vår familj tillbringade en vecka i en semester-stugby.


Mina samlarobjekt om Apollo 11: En LP-skiva med prat mellan astronauterna och flygledningen, lådan till byggsats av månlandaren, pussel med astronauterna, samt ett nummer av tidningen LIFE. 

Jag kommer att köra många artiklar resten av sommaren om månlandningarna på 60- och 70-talet, men också om de planer på nya månfärder som smids hos rymdorganisationer världen över idag.

År 2009 besökte Charles Duke Tekniska Museet i Stockholm och berättade om den månlandning han deltog i 1972, med Apollo 16. 

Läs min intervju med Charles Duke:

         Astronauterna: Intervju med Charles Duke

Att fira månlandningen i Stockholm:

Stockholm lördagen 20 juli: Jubileumsfesten - Månlandningen 50 år.
I Observatorielunden firar man tillsammans med Christer Fuglesang och olika föreläsare. En biljett kostar 200 kr.

Stockholm torsdagen 29 augusti: Apollo Live. Bergsbestigaren, äventyraren, träningscoachen, författaren, föreläsaren mm Fredrik Sträng har lyckats locka TRE APOLLO-ASTRONAUTER till Sverige. Du kan lyssna på Charles Duke, Al Worden och Fred Haise på Stockholm Conference Center. Christer Fuglesang medverkar också.
En biljett kostar 1.900 kr.

_____________________________________________

Till minne av Ingemar Skogö.

Söndagen 9 juni läser jag i Dagens Nyheter att Ingemar Skogö avlidit. I en minnesruna som skrivits av vänner till honom berättas om hans gärning i sin kyrka, i yrkeslivet och privat. Hans sista uppdrag innan han gick i pension för några år sedan var som landshövding i Västerås. Då hade han i sin karriär hunnit arbeta på flera departement, varit stadsdirektör i Södertälje samt generaldirektör först för Luftfartsverket och sedan Vägverket. (Av Ariel Borenstein. 2019-06-10)

 
Ingemar Skogö.

På våren 2014 kom ett direktiv från regeringen om tillsättning av en särskild utredare som skulle föreslå en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet. I direktivet sades bland annat: "Strategin ska syfta till att utveckla möjligheterna till att använda rymdverksamheten som en strategisk tillgång för att möta samhällets behov och stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Utredare blir Ingemar Skogö. Han är idag landshövding i Västmanlands län."

Jag skrev en text här på Arielspace om utredningen och tänkte att jag skulle vilja intervjua utredaren. Den sommaren reste min fru och jag till Alperna i regi av en resebyrå för att vandra med en grupp. Alla medresenärer var trevliga och vi hade tillfälle att umgås både under långa bergsvandringar och långa middagar på hotellet.

De här bergsvandringarna var ibland lite väl strapatsrika för oss och en dag valde min fru och jag att gå en lättare vandring för oss själva. Dock fick vi sällskap av en kvinna som hade problem med en fot och behövde ta det lite lugnare en dag. Jag pratade under vandringsveckan inte så mycket med hennes man men kunde vid ett tillfälle ge honom råd om en utflykt med hjälp av min detaljerade guidebok. 


Ödets nyck: rymdutredaren Ingemar Skogö och rymdjournalisten Ariel Borenstein deltar i samma vandring i Alperna.

Först när vi var hemma igen i Sverige insåg jag att mannen var rymdutredaren Ingemar Skogö och att vi vandrat en hel dag i Alperna med hans fru Ingrid. Vilket oerhört konstigt sammanträffande. Och vilket tillfälle att lära känna honom närmare och intervjua honom som jag gått miste om. Fast kanske inte. Han var på semester och skulle kanske inte ha känt för att prata jobb. 

Men jag ringde honom några månader senare och hade ett trevligt samtal om resan och om rymdstrategiutredningen. Under vintern 2014/2015 träffade jag honom vid tre tillfällen när han och hans utredningsgrupp höll hearing med rymdföretag, rymdforskare och användare av satellitdata.

Vid en presskonferens 2 september 2015 på Rosenbad skulle Ingemar Skogö presentera utredningen om ny svensk rymdstrategi och överlämna den till utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson. Jag ville medverka men är ju frilansjournalist och skriver inte för någon tidning, så jag hade ingen möjlighet att bli inbjuden till denna presskonferens. Men jag ringde Ingemar som var mycket vänlig och bjöd in mig som sin personliga gäst till presskonferensen.


Presskonferens på Rosenbad: Rymdstrategiutredningen.

Sista tillfället jag träffade Ingemar Skogö var 2018 vid en presskonferens hos Rymdstyrelsen i Solna när regeringen presenterade sin rymdprogramförklaring, baserad på Skogös utredning. Jag växlade några ord med honom och han var nöjd med att utredningen började ge resultat i handling. 

Det kom som en stor överraskning för mig att han avlidit, eftersom jag upplevde honom som en mycket frisk och aktiv person. Men enligt minnesrunan led han av en svår sjukdom under sina sista år.

Jag kände ju egentligen inte honom alls men är glad över att ha träffat honom och vill tacka för hans mycket viktiga bidrag till Sveriges rymdverksamhet. Utredningen om rymdstrategi gav upphov till regeringens programförklaring 2018 inför framtiden om statens rymdverksamhet, och kommer att fortsätta att påverka landets rymdverksamhet i många år framöver.
____________________________________________

Två nya rymdbaser i Australien.

Om man ska skjuta upp satelliter i omloppsbana är det bra att göra det från ekvatorn, där jordens rotation ger raketen extra fart. Därför är det konstigt att ett land som Australien inte har någon stor rymdaktivitet. Men nu ska det bli ändring på den saken. En statlig rymdbas finns redan i Woomera och nu är två privata rymdbaser under konstruktion. 
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 25 mars)

Equatorial Launch Australia.

Konstruktion har påbörjats på en privatfinansierad bas för raketuppskjutningar på Australiens norra kust. Den ska heta Equatorial Launch Australia (ELA), vilket också är namnet på företaget bakom projektet.

Basen ligger 12 grader söder om ekvatorn, vilket är närmare ekvatorn än NASA har vid Cape Canaveral, som ligger 28 grader norr. Australiensarna hoppas kunna inleda suborbitala uppskjutningar redan i år, och börja sända upp satelliter under 2020. (Ett väldigt ambitiöst schema eftersom basen börjar byggas från scratch, och de skulle i så fall bli före med satellituppskjutningar än Esrange, som funnits i flera decennier.)

ELA har samarbetat med NASA vid planeringen av basen. NASA, eller mer exakt organisationens avdelning Sounding Rocket Program Office, blir troligtvis basens första kund.

ELA:s planer för satellituppskjutningar gäller små raketer som kan sända upp små satelliter. (Just nu planerar ca 100 aktörer i världen att bygga små raketer avsedda för små satelliter, men det återstår att se vilka som kommer att lyckas.) ELA kan skjuta upp sina raketer över havet och över en glest befolkad halvö med namnet Cape York Peninsula.

En intressant likhet med villkoren för Esrange i sammanhanget är behovet att ta hänsyn till en ursprungsbefolkning. I området runt Esrange bor samer som bedriver renskötsel och ELKA behövde ett avtal med Arnhem Land Aboriginal Land Trust för att kunna förfoga över området för en rymdbas.

Southern Launch.

Ytterligare ett företag planerar en raketbas i Australien. Företaget heter Southern Launch och basen ska ligga vid landets sydkust, avsedd för uppskjutning av satelliter i polär bana. Verksamheten beräknas komma igång 2020. Men grundaren och majoritetsägaren i bolaget, Lloyd Damp, konstaterar att detta är en ny verksamhet i Australien och man vet inte vilka förseningar som kan uppstå.

Basen Southern Launch ligger 35 grader söder om ekvatorn och man kan skjuta över havet som sträcker sig ner till Antarktis. Synnerligen obebott område således! För uppskjutning i polär bana gäller det motsatta mot ekvatoriell bana, här är det en fördel att ligga långt från ekvatorn, det kräver mindre energi.

Marknaden för denna rymdbas är små raketer som ska sända upp mikro- eller små satelliter i polär bana.

Företrädare för bolaget hävdar att kostnaden för basen kommer att ligga på 10 miljoner dollar, snarare än de hundratals miljoner dollar som en sådan bas brukar kräva i konstruktionskostnader. Lloyd Damp säger att det är tack vare ”the very latest construction technology” och nya material. Driften ska också bli billig eftersom det behövs få personer för den.

Australiens regering satsar stora belopp på både försvars- och rymdindustrin i södra delarna av landet. En orsak till detta är troligtvis att landets två stora partier båda har starkt stöd i söder och tävlar om väljarnas röster. Men intresset för rymdverksamhet har verkligen ökat i Australien efter många år av svalt intresse. Landet fick en rymdorganisation, Australian Space Agency, år 2017, med huvudkontor i Adelaide.

Den nya marknaden för små raketer designade att sända upp små satelliter har precis öppnats. Företaget Rocket Labs blev först. Sverige har stor erfarenhet av raketuppskjutningar av sk sounding rockets vid basen Esrange, och borde ligga mycket bra till för att bli en av pionjärerna. Risken är dock stor att Esrange blir förbisprunget av baser i Australien, Storbritannien, Norge, Kina m fl som byggs av privata företag, men i vissa fall med kraftig uppbackning av värdlandets regering.

____________________________________________

Första nya svenska satelliten sedan 2010 är nu byggd!

På en presskonferens idag visade Rymdstyrelsen och OHB Sweden upp den nya svenska satelliten MATS. Den ska studera atmosfärens högsta lager. (Reportage: Ariel Borenstein. 2019-05-09)



Snabba fakta från Rymdstyrelsen:

Namn: Mats - Mesospheric Airglow/Aerposol Tomography and Spectroscopy. Storlek: Som en diskmaskin, 60x70x85 centimeter. Väger cirka 50 kilo

Uppsändning: Slutet av 2019 från Vostochny, Ryssland. Omloppsbana: Solsynkron på 600 kilometers höjd. Livslängd: Cirka två år

Vetenskaplig initiativtagare: Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, MISU. Forskargrupper: Institutionen för rymd- och geovetenskap, Chalmers. Rymd- och plasmafysik, KTH.

Bygger och levererar: OHB Sweden, ÅAC Microtec, Omnisys Instrument

Finansierad av: Rymdstyrelsen

Titta på mitt fotoreportage på sidan: "Presskonferens MATS" 


______________________________________________

Årsstämma i Gomspace:

Satsning på satellitkonstellationer och fortsatt närvaro i Luxemburg.

Gomspace har en särskild plats i mitt kombinerade rymd/aktie-hjärta. Jag har följt aktiemarknaden sedan 1984 och skrivit om rymdbranschen på denna webbplats sedan 2007, men aldrig att något rymdbolag funnits på svensk aktiebörs. Tills Gomspace kom 2016. (2019-04-27)

För andra året i rad deltog jag i årsstämma för Gomspace. 

   



Asteroidbrytning kom av sig, men Gomspace är kvar.

Efter stämman frågade jag VD Niels Buus hur det framskrider med samarbetet med staten Luxemburg.

Två amerikanska företag som planerade för gruvbrytning på asteroider skulle utgöra kärnan i Luxemburgs satsning på rymdverksamhet. Men båda företagen har nu köpts upp och planerna på gruvbrytning har skrotats.

Niels sa att detta troligtvis påverkar Gomspace positivt. I Luxemburg är man glada över att rymdbolaget Gomspace etablerar sig i landet. Finansiering och ESA-bidrag som skulle kommit gruvbolagen till del kan nu styras till andra rymdbolag, även Gomspace.
______________________________________________

Lagom till påsk avslutas idag julföljetongen på Arielspace.

Femtonde och sista delen av novellen "Paradoxen" publiceras.
(2019-04-20)

Novellen handlar om tidsreseparadoxer. Precis som på Netflix finns nu alla avsnitt att läsa i ett svep, ifall du inte haft tålamod att läsa avsnitten efter hand. Jag medger att som julföljetong drog kanske följetongen ut på tiden,men avslutas ju nu lagom till påsk.

Tidsresor är knepiga. Du skulle t.ex. kunna resa tillbaka och mörda dig själv och det skulle innebära att du inte kunde resa tillbaka i tiden och mörda dig själv.

Du skulle kunna byta kön och resa tillbaka i tiden och gifta dig med dig själv och få ett barn med dig själv. Äckligt, jag vet, men intressant. 

Du skulle kunna resa fem miljarder år framåt i tiden så att du kunde försäkra dig om en bra åskådarplats när Vintergatan och Andromedagalaxen kolliderar.

Men grubbla nu inte på det där utan läs sista avsnittet i jul/påsk-följetongen.  

                               Paradoxen.
_____________________________________________

2019-04-11 kl. 22.00

Farkosten kraschade!

Jag tittade nyss på filmen från direktsändningen av Israels månlandning. Allt gick bra i två månader, men de sista minuterna gick något fel, och farkosten kraschade.

Man lyckades bygga en sond, finansiera den, skjuta upp den, bli sjunde landet som når månen med en rymdfarkost, lägga den i bana runt månen och genomföra landning fram till de allra sista minuterna, då man tappade kontakten. Och så kraschade den.

Snopet förstås. Men i Israel har man väckt en väldigt stor entusiasm kring rymdverksamhet, en miljon skolbarn har inspirerats, landets rymdföretag har erhållit stora nya kunskaper om hur man bygger och flyger en farkost till månen. 

En positiv erfarenhet trots allt, trots krasch mot månytan. På 60-talet sände Sovjet och USA ett stort antal sonder till månen, först lyckades man inte ens träffa månen, sedan kraschade den ena efter den andra mot månens yta. Efter många försök och misstag lärde man sig till slut mjuklanda farkoster på månen.
__________________________________________

En rymdfarkost som tillverkats i Israel ska försöka landa på Månen idag. Sverige är med på färden. (2019-04-11)

Israel blir i så fall det fjärde landet i historien, efter Sovjetunionen, USA och Kina, som lyckas med denna prestation. Månlandaren heter Beresheet, som betyder "I begynnelsen". Den är i storlek ungefär som ett kylskåp. Allt började som ett privat initiativ av tre israeliska rymdentusiaster, men efter hand har projektet inspirerat hela Israel. Svenska Rymdbolaget (SSC) sköter farkostens kommunikation med Jorden. (Källor: Space News, SpaceX, SSC, SpaceIL . DN hade en stor artikel 18 februari)

Beresheet sköts upp 22 februari med raketen Falcon 9 från Cape Canaveral i Florida. Att sända en farkost direkt till månen kräver mycket bränsle och blir dyrt , så SpaceIL valde ett annat sätt. När farkosten lösgjorts från raketen gick den in i bana runt Jorden. Genom att starta satellitens motor vid ett antal tillfällen fick man banan att bli allt vidare. Farkosten kretsade runt jorden tills banan blivit så vid att man kunde låta farkosten övergå till en bana runt månen. Banövergången skedde 4 april. Banan runt månen minskades tills farkosten nu flyger lågt ovanför månens yta.



Beresheet ska landa på månens norra halvklot i ett lavafält som kallas Mare Serenitatis, vilket brukar översättas med Klarhetens hav. Det ligger norr om Stillhetens hav där Apollo 11 genomförde den första bemannade månlandningen.

Tävlingen Google X Prize.

Berättelsen börjar redan 1994. Då bildade några förmögna privatpersoner i USA stiftelsen XPrize. Syftet var att utlysa pristävlingar för innovationer inom områdena Rymden, Haven, Utbildning, Hälsa, Energi, Miljö, Transporter, Säkerhet och Robotar. De första tävlingen, på 10 miljoner dollar, gällde byggandet av ett rymdskepp. Hittills har pristävlingar till ett värde av 140 miljoner dollar utlysts inom utbildning, miljövård osv.

2008 gick Google in och lovade sponsra en tävling om vilket privatfinansierat team som kunde sända en farkost till Månen.Tävlingen kallades Google X Prize. Ett israeliskt team var ett av 23 från hela världen som anmälde sig till tävlingen. Det israeliska teamet kallade sig SpaceIL.

Prissumman för tävlingen var 20 miljoner dollar. För att vinna måste ett team lyckas med att landa en farkost på månen. Farkosten eller en medföljande månbil måste kunna köra 500 m på månens yta och sända bilder från månen. Slutdatum för tävlingen var 2012.

Deadline kom och gick, svårigheterna för de olika lagen var stora både tekniskt och finansiellt. Google XPrize gick med på att flytta fram slutdatum flera gånger. Några team gav upp, andra slog sig ihop med andra team.

Fem team kvar!

2017 fanns endast fem team kvar i tävlingen: Moon Express från USA, Team Hakuto från Japan, SpaceIL från Israel, Team Indus från Indien och det internationella teamet Synergi Moon. Det absolut sista datumet för uppskjutning av farkosten blev 31 mars 2018, men inget av teamen klarade av detta. Google drog sig ur och XPrize-stiftelsen förklarade tävlingen avblåst utan vinnare.

Tävlingen är slut, men israelerna vill till månen ändå!

Låt oss nu titta på hur det israeliska månprojektet utvecklades under tävlingens gång. Tre unga rymdentusiaster beslöt sig för att delta i måntävlingen: Yariv Bash, Kefir Damari och Yonatan Weintraub. När projektet började ta form alltmer startade de 2011 en icke vinstdrivande organisation, som de gav namnet SpaceIL, med målsättningen att landa en israelisk farkost på Månen och att inspirera ungdomar att studera naturvetenskap.

Om man vill sända en farkost till månen måste man ha en raket! 2015 skrev SpaceIL kontrakt med amerikanska företaget SpaceX om att sända upp farkosten med deras raket Falcon 9.

Matematik är viktigt!

Organisationen har två övergripande syften med sitt projekt. Det första är att uppmuntra till mer rymdverksamhet. Det andra är att hos unga israeler väcka intresse för vetenskap, teknik och matematik. Man strävar efter att skapa en s.k. Apollo-effekt. De amerikanska månlandningarna på 60-talet väckte stor uppmärksamhet och skapade en rymd-yra. Representanter för SpaceIL har besökt skolor i Israel och sedan 2011 träffat en miljon skolbarn!

Många samarbetspartners.

På organisationens webbplats kan man se att teamet har samarbetat med ett stort antal företag. Efter hand som arbetet framskred väckte projektet allt mer entusiasm i Israel. Man etablerade så småningom kontakt med Israels stora rymdföretag Israel Aerospace Industries i vars laboratorium farkosten testades och monterades ihop.

Projektet beräknas kosta ca 95 miljoner dollar. Finansieringen kommer från ett antal privatpersoner och från Israels rymdorganisation. Ett villkor för deltagande i Google XPrize var att finansieringen skulle vara huvudsakligen privat, men eftersom denna månlandning nu inte behöver följa några tävlingsregler finns inget hinder mot att Israels rymdindustri stöder den.

Forskning och tidskapsel.

Beresheet medför flera vetenskapliga instrument, bl.a för att mäta Månens magnetfält. Av intresse för oss i Sverige är att Swedish Space Corporation (Rymdbolaget) sköter kommunikationen med rymdfarkosten med sitt stora nät av antenner. Mottagningsparabolerna finns i Sverige, Australien, Chile, Hawaii och Sydafrika.

På webbplatsen för SSC ( = Swedish Space Corporation = Rymdbolaget ) skriver man så här: "SSC is very proud to be part of this unique and exciting mission. Our worldwide ground satellite station network will support the launch and early orbit phase (LEOP), as well as the whole journey, landing on the Moon."

Farkosten medför en kapsel med lagrad mänsklig kunskap, speciellt om rymdforskning. Den har gjorts i ordning av Arch Mission Foundation som har till uppgift att på olika platser på jorden och i rymden förvara mänsklighetens samlade kunskap!

Nu får vi se om landningen lyckas idag!

   Läs mer på SpaceIL:s webbplats.

___________________________________________

"Du bevakar rymden, vi bevakar Gästrikland:"

Sverige ska få ny astronaut! (2019-04-05)

Jag har gjort ytterligare ett av mina misslyckade försök att sälja rymdnyheter till lokaltidningar.

Jag försöker sälja artikel till Gefle Dagblad: Hej. Gömd i Rymdstyrelsens dokument om myndighetens nya strategi finns ett litet stycke som enligt min mening är en bra nyhet: Rymdstyrelsen ska verka för att Sverige får ytterligare en astronaut. ESA:s nästa antagning kommer troligtvis inom några år, så en svensk får snart möjlighet att bli Christer Fuglesangs kollega.

Vill ni köpa bifogade notis för 1.500 kr plus moms?

Hälsningar, Ariel Borenstein

Gefle Dagblad svarar: Hej! Vi bevakar inte rymden, utan fokuserar på det som händer här i Gästrikland. Tack ändå! Vänliga hälsningar!

Min filosofiska kommentar tyst för mig själv: Gästrikland, solsystemet, galaxen, universum. Det finns många nivåer att bevaka. Här är min nyhetsartikel:

Sverige ska få en ny astronaut.

Sveriges enda astronaut heter Christer Fuglesang. Nu finns det hopp om att Sverige kan få ytterligare en astronaut. I alla fall om Rymdstyrelsen får bestämma.


Sveriges förste astronaut  - Christer Fuglesang.

2015 överlämnade en statlig utredning sitt förslag till ny statlig rymdstrategi till utbildningsdepartementet. Regeringen kom sedan 2018 med en skrivelse till riksdagen med nya grundläggande mål för Sveriges rymdverksamhet. Nu har Rymdstyrelsen på grundval av detta dragit slutsatser om sin framtida verksamhet.

Ett av Rymdstyrelsens nya mål är att Sverige ska få med en astronaut i ESA:s astronautkår. Under rubriken ”Långsiktiga strategiska mål” skriver Rymdstyrelsen i sin programförklaring:

”Rymdstyrelsen ska verka för ytterligare en svensk astronaut eftersom bemannad rymdfart har ett stort värde som inspirationskälla, människan har alltid velat testa sina gränser och utforska okända områden.”

När kan man bli astronaut?

Hur realistiskt är det att Christer Fuglesang får en svensk kollega? Den nye astronauten skulle flyga till rymdstationen eller kanske tom färdas till Månen eller till Mars!

ESA:s senaste antagning till astronautträning gjordes 2008. Just nu söker man inte nya astronauter. Sedan ESA bildades 1975 har europeiska astronauter anställts endast vid tre tillfällen: 1978, 1991 och 2008. Christer Fuglesang blev astronaut 1991. Efter den första antagningen dröjde det således 13 år till nästa, och sedan 17 år till den därpå följande. Nu har det gått 10 år igen, så det borde väl vara dags igen inom några år?

Johan Köhler på Rymdstyrelsen säger i en presentation att det finns nya internationella planer på bemannade färder till Månen och Mars, och att möjligheten att bli astronaut är en stor inspirationskälla för unga att studera teknik och naturvetenskap. Därför är det viktigt att Sverige är delaktig i planerna på nya bemannade rymdfärder.

Så för alla unga män och kvinnor i Sverige som längtar efter att färdas i rymden finns det nu hopp! Träna mycket, plugga naturvetenskap och håll utkik de närmaste åren efter ESA:s annons!
_____________________________________________

Indien testade anti-satellitvapen.

Nu har Indien sällat sig till gruppen av miljöförstörande rymdnationer, som tidigare omfattade Sovjet, USA och Kina. Indien har testat ett anti-satellitvapen genom att skjuta sönder en av sina egna satelliter och därmed avsiktligt skapat rymdskrot. Som om vi behövde mer rymdskrot i bana runt jorden! (2019-03-30)

Sovjet och USA utförde tidigt under rymdkapplöpningen den här typen av experiment, men upphörde med dem. Till världens förvåning sprängde Kina en egen satellit 2007, och fick emottaga mycket kritik från det internationella rymdsamfundet.

Vi trodde att alla rymdnationer nu fattat att rymdskrotet är ett STORT problem. Men Indiens regering tycks inte ha fattat det. 

Kapprustning i rymden (Källa Reuter)

Satelliten som sköts ner kretsade kring jorden på 300 kilometers höjd.

Nedrustningsexperter befarar en upptrappad kapprustning i rymden eftersom de ledande kärnvapenmakterna har intensifierat utvecklingen av antisatellitvapen.

- Rymden har förvandlats till en frontlinje där det är kritiskt att man har antisatellit kapacitet. Indiens framgångsrika satellitnedskjutning är därför viktigt i det här ljuset, säger nedrustningsexperten Brahma Chellaney i New Delhi.

Ärkerivalen Pakistan befaras reagera med att utveckla egna missiler av det här slaget, men landets politiska eller militära ledning har ännu inte kommenterat beskedet från Indien.

       Läs mer om detta hos Space News 
_______________________________________________

Andra dagen på Rymdforum 2019 var temat rymdforskning.
(2019-03-28)

Det var länge sedan svensk rymdindustri sände upp en lite större satellit. Men nu är det dags. På Rymdforum kunde vi höra om MATS, satelliten som ska skjutas upp i slutet på 2019 och forska på atmosfärens högsta lager. Och så finns det svenskt på månen: IRF har med ett mätinstrument på Kinas Chang´e 4 som landade på månens baksida.


Linda Megner försöker visa hur högt MATS kommer att kretsa.


Apollo-astronauterna hade en Hasselbladkamera på månen -
nu har Chang´e med sig ett instrument från IRF till månens baksida.

Läs om trender inom rymdforskning, om MATS och månen på 

                      Rymdforum 2019
___________________________________________

Framtidens rymdverksamhet på Rymdforum 2019. (2019-03-27)

Både rymdbranschen och rymdforskarna kan se fram emot en storartad, omvälvande tid. Nya raketer, nya satelliter, ny kunskap om solsystemet och exoplaneter väntar oss. Det är mitt intryck efter två dagar på Rymdforum 2019 i Trollhättan. 


SpaceX har revolutionerat raketbranschen med återanvändbara raketsteg.


Den nya ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, pratade på konferensen.

Läs om Rymdforum på sidan RYMDFORUM 2019 

och titta på några foton ur vimlet på konferensen.

    Mer om konferensen följer senare i veckan,
___________________________________________

Rymdforum 2019 varar i två dagar. (2019-03-26)

På måndagen var temat "Rymdens affärer och rymdpolitik". Idag tisdag handlar det om forskning: utforskning av rymden och andra planeter, och forskning om vår egen planet.

På onsdag, dvs imorgon, har jag för avsikt att publicera några riktiga reportage från Rymdforum2019, med många foton. Detta är bara några spontana intryck under konferensen.

Jag kastade igår ned några skissartade tankar om förmiddagen. På eftermiddagen kunde vi först lyssna på Jonathan Hofeller från SpaceX. På det vanliga kaxiga sättet fick vi veta att SpaceX producerat fantastiska resultat sedan företaget bildades, och nu var det dags att sända människor till rymdstationen, runt jorden, runt månen och senare på 20-talet till planeten Mars.

Eftermiddagen handlade om nya trender vad gäller raketer, satelliter och bemannad rymdfart. Det känns verkligen spännande.

Talare i det här blocket var förutom mannen från SpaceX: Peter Rathsman från OHB, Peter Sinander från RUAG, Philip Påhlsson från Swedish Space Corporation (i folkmun kommer de alltid att heta Rymdbolaget) och Staffan Brodin från GKN. De representerar således de största elefanterna i den svenska rymdindustrin, och man kan konstatera att tre av fyra är ursprungligen svenska bolag som köpts av utländska rymdkoncerner. 

Dagens sista block handlade om förändringar för användarna av satellitdata. Intressantast för mig var presentationen av Gomspace - eftersom jag äger aktier i dem - samt presentationen av finländska radarsatellit-bolaget ICEYE. Chris Winquist från ICEYE berättade om hur radar kan ge information både på natten och vid molnighet, vilket ju är omöjligt med vanlig fotografering. Man har redan sänt upp några satelliter och ska sända upp 18 st för att kunna täcka hela jordklotet.

Men dagen gryr och jag ska hasta till tisdagens program, i Folkets Hus i Trollhättan.

_____________________________________________

Rymdforum 2019 inleds idag i Trollhättan. (2019-03-25)

Vid incheckningsdisken stod en representant för SpaceX. Jag ville intervjua honom men han avböjde! Jäklar. Vilket scoop det kunde ha blivit. Han ska tala senare idag.

Moderator: Åsa Lindell.

Välkomsttrio: 
Ella Carlsson Sjöberg från Rymdforum och IRF.
Helena L Nilsson från Västra Götalandsregionen
Ulrika Strandroth Frid från Trollhättan Stad.

Klockan 9:40 berättade Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman om myndighetens planer inför framtiden.

Några av de mer uppseendeväckande detaljerna i hennes framträdande var att Rymdstyrelsen gärna jobbar på att Sverige ska få fler astronauter samt att Rymdstyrelsens budget nu är så utnyttjad till bristningsgränsen att en ökning är helt nödvändig tom för att behålla nuvarande nivå på verksamheten.

Därefter följde en paneldebatt med politiker från Socialdemokraterna, Centern, Moderaterna och Sverigedemokraterna. De var helt eniga om att de vill se mer rymdverksamhet, så det blev inget gräl av detta! 

11:00. Andra passet: New Space - vad fan är new space?

Filmad intervju med en super rymd investerare på Future Ventures i USA: Maryanna Saenko

Internationell investerare på Starburst accelerator, Bruno Costa, berättade om företagets investeringsprogram.

Debbie Lyngonis berättade om Rymdinkubatorn i Trollhättan.

Lunch med SpaceX.

12:00 På lunchen råkade jag sitta bredvid den andra av de två representanterna från SpaceX. Det kändes som att träffa en filmstjärna eller annan superkändis. Trevlig man! Vi hade ett intressant samtal om SpaceX och rymdaktiviteter i USA.


___________________________________

Rymdforum 2019 i Trollhättan:

SpaceX och Christer Fuglesang är på plats när eliten inom rymd-Sverige håller sin varannan-års-konferens i Trollhättan 24-26 mars. (2019-03-21)

Med programblock som "Små och stora satelliter - små och stora raketer" och "De stora utmaningarna - hur kan rymdverksamheten bidra?" är denna konferens högaktuell för rymdföretagen, rymdforskarna och svenskt näringsliv. Och kanske för en rymdintresserad allmänhet?

Beundrare äter korv men Christer Fuglesang är sömnig. Foto från Rymdforum 2009 i Stockholm.

Rymdstyrelsens nya generaldirektör Anna Rathsman ska berätta om myndighetens nya rymdstrategi, som utgår från den nya statliga rymdstrategi som regeringen har fastställt.

En representant från SpaceX deltar i det ovannämnda informationsblocket om satelliter och raketer:

"Omvärldsbeskrivning av bl.a.SpaceX och ett flertal svenska verksamheter som beskriver trender inom olika segment av marknaden."

Talare:
Jonathan Hofeller, SpaceX
Peter Rathsman, OHB
Christer Fuglesang, KTH
Philip Påhlsson, SSC
GKN Aerospace
RUAG


Rymdverksamhet och digitalisering går hand i hand. Anna Rathsman förklarar. Hon är numera generaldirektör för Rymdstyrelsen. Foto från Rymdforum 2017 i Kiruna.

Eller vad sägs om följande block med titeln: "Grundforskning om och ifrån rymden"

"Ta del av och få en inblick i stora vetenskapliga projekt i omvärlden
och inspireras av grundforskning i Sverige. Temat är hur människans sätt att se på världen förändras med nya forskningsresultat. Vi får även en inblick i vilka de nya trenderna är och hur förändringarna inom rymdforskningen ser ut. Korta spännande presentationer som åtföljs av paneldebatt.

Talare
Johan Köhler, SNSA´s forskningsfilosofi och möjligheter inom Europeiska och Bilateral samarbeten
Ross Church, Gravitationsvågsobservationer med Lisa
Martin Wieser, Månutforskning med kinesiska rovern Yutu-2
Erik Stempels, Asteroidutforskning med privatfinansierade Beyond Atlas
Linda Megner, Kostnadseffektiv atmosfärsforskning med Mats
Jan-Erik Wahlund och Eva Wirström, Jupiters idoga månar och förutsättningar för liv med två olika instrument på Juice
Alexis Brandeker, Exoplaneter med Cheops och Plato
Sandra Siljeström, Marsutforskning och sökandet efter liv med Exomars
David Hobbs, Hur Gaia ändrar vårt sätt att se på Vintergatan
Erik Ljellström, Klimatforskning med Copernicus"

Jag kommer att delta vid konferensen och rapportera på denna webbplats, vilket jag gjort på alla Rymdforum sedan 2007! Tyvärr fungerar webbplatsen inte bra i mobiler, men numera skriver jag även en del på på Facebook Arielspace, Instagram ariel_borenstein och på Twitter @ArielBorenstein.

   Länkar till mina reportage:

             Rymdforum 2007  Kiruna

             Rymdforum 2009  Stockholm
 
             Rymdforum 2011  Kiruna
 
             Rymdforum 2013 Trollhättan 

             Rymdforum 2015  Göteborg
 
             Rymdforum  2017 Kiruna

_____________________________________________________

Följetongen "Paradoxen" blev lite bortglömd. Men nytt avsnitt finns idag.
(2019-03-21)

Förra avsnittet slutade så här:

"Prata inte strunt", sa Johnston. "Hur kan ni komma från framtiden som inte existerar? Ni påstår att de saker som Benjamin skaffade från ert område försvann när framtiden ändrades på samma sätt som skedde med era egna verktyg. Varför försvann inte ni också?"

Nummer ett tittade på nummer tre. Nummer tre sa föraktfullt: "En oförklarad paradox."

      Läs näst sista avsnittet på "Del 14. "Är det möjligt ?"
____________________________________________

Tema: ÅACMicrotec Clyde. Hur är läget?

På senare tid har mycket hänt i företaget ÅAC. Börsnotering och köp av Clyde Space i Skottland skedde för ett år sedan. Börskursen steg först brant men har sedan långsamt sjunkit tills den nu ligger under introduktionskursen. Nyligen slutade företagets VD. Detta är ett företag som under många år byggt upp en imponerande produktkatalog och rönt stora framgångar både i Sverige och internationellt. Men vart är företaget på väg nu? (Av Ariel Borenstein. 2019-03-07) 



När jag började skriva om rymdbranschen år 2007 brukade jag studera Rymdstyrelsens lista över svenska rymdbolag. Ett av bolagen hette Ångström Aerospace. Jag läste sedan företagets årsredovisning varje år och förvånades över att man låg i teknikens framkant och var underleverantör till stora internationella rymdbolag – men ändå hade ungefär samma omsättning varje år. Numera heter bolaget ÅACMicrotec. Efter börsnotering och köp av Clyde Space (Skottland) siktar ledningen nu på expansion.  

ÅAC Microtec återfinns i Uppsala Science Park. Verksamheten uppstod i universitetsmiljö i Uppsala och 2005 bildades Ångström Aerospace Company. Företaget har varit framgångsrikt och haft mycket samarbete med ledande rymdföretag både i Sverige och internationellt. Man har speciellt nischat in sig på miniatyrisering, dvs att bygga små komponenter som möjliggör mindre satelliter.

I detta temablock kan du läsa:

Del 1: Intervju med avgående CEO Alfonso Barreiro, gjord vid mitt företagsbesök i januari 2018. Intervjun är något föråldrad, men jag har av olika anledningar inte haft möjlighet att publicera den tidigare, och den är fortfarande intressant. Bland annat framgår att företaget nu söker ny CEO med samma motivering som man anställde Barreiro, nämligen ökad kommersialisering av företaget. Varför behövs då VD-byte? 

             INTERVJU MED CEO Alfonso Barreiro.

Del 2: Presentation av dotterbolaget Clyde Space.

Det 3: Alla ordrar som ÅAC och Clyde tagit under 2018. En imponerande lista. Det tyder på att verksamheten går väldigt bra. Länk till listan.

Vart är ÅAC på väg?

Min bedömning av detta företag är att man har gedigna kunskaper av satellit-tillverkning. Tidigare var man ett forsknings- och utvecklingsföretag, framväxt ur universitetsmiljö. ÅAC har sedan starten haft många kunder både i Sverige och internationellt och även dotterbolaget Clyde har framgångsrik verksamhet.

Också den nya satsningen, att gå från projektbaserad verksamhet till försäljning av satelliter och komponenter är baserad på åratal av utvecklingsarbete och bör ge företaget en stabil plats i trenden New Space och dess mest lovande del, produktion av små satelliter.

Just nu verkar företaget ha någon typ av problem. VD-bytet och låg börskurs tyder på det. Vice VD Mats Thideman har utsetts till tf VD och bildar tillsammans med Craig Clark, VD på Clyde Space, ett executive team som ska leda bolaget tills ny VD har utsetts.

Med min kunskap om de långsiktiga trenderna inom rymdbranschen är jag övertygad om att ÅACMicrotec Clyde har stor potential och kommer att lyckas bra i det långa loppet.



Företagets produkter: satellitkomponenter.

______________________________________________________

En dålig och en bra nyhet från rymden.

Den dåliga nyheten: Det blir ingen gruvdrift på asteroiderna. Företagen som skulle ha gjort jobbet blev uppköpta och deras asteroidprojekt har lagts ner.
Den bra nyheten: Ett av f.d. asteroidföretagen köptes av företaget Bradford som också har köpt svenska ECAPS. Framtida asteroidfärd med svenskt miljövänligt bränsle ? (Källa: Space News. Januari 2019)

De amerikanska företagen Planetary Resources och Deep Space bildades 2012 och 2013 med målet att bedriva gruvdrift på asteroider. Man drog till sig stora belopp i investeringar. Ledningen på Planetary Resources uttalade sig om att här fanns möjlighet att göra biljardvinster på att utvinna vatten och mineraler. Företagen slöt avtal med Luxemburg om att ha detta land som huvudbas.

En avgörande faktor för att man skulle lyckas var NASA:s satsning på färder till asteroider. Men för något år sedan fick NASA order om att upphöra med asteroidprojektet och istället satsa på månen igen. Energin gick då ur gruvprojekten.

Planetary Resources försökte då sända upp satelliter istället men lyckades inte finna finansiering för dem. Deep Space satsade på att utveckla ett eget framdrivningssystem för satelliter, med namnet Comet. Dessa har framgångsrikt använts i flera satelliter (HawkEye 360 och Capella Space Radar).

Båda asteroidföretagen är nu uppköpta. Bort med gruvplanerna!

I oktober 2018 köptes så Planetary Resources av Consensys, Brooklyn, USA. Nu ska man inte åka till någon asteroid utan istället skapa applikationer för IT-säkerhet för satelliter. I början av 2019 har Deep Space köpts av Bradford Space Group, Kalifornien, USA. Också här ändras fokus till att bygga satelliter.

Bradford Space Group äger nu både svenska ECAPS och Deep Space Industries.

Bradford är amerikanskt men har anläggningar i Holland och Sverige. Comet-tekniken ska användas tillsammans med ECAPS miljövänliga motor. Dessa system har redan använts tillsammans i satelliten Spaceflight SSO-A.

Bradford kommer inte att släppa tanken på färder till asteroiderna utan räknar med att fortsätta utveckla den farkost – Xplorer – som Deep Space börjat bygga.

Kan man hoppas på framtida gruvdrift på asteroider med användning av ECAPS motorer och miljövänliga bränsle?
___________________________________________

Lyckad uppskjutning! (2019-02-22)

I natt lyckades uppskjutningen med SpaceX-raketen Falcon 9.

Ett antal satelliter fördes upp i omloppsbana: israeliska månfarkosten Beresheet, Indonesiens satellit Nusantara Satu som ska möjliggöra internet via satellit samt en satellit för USA:s Air Force. 

      Se film om uppskjutningen på SpaceX webbplats!
______________________________________________

Israel, USA och Sverige samarbetar om månlandning! (2019-02-21)

En av grupperna som ursprungligen bildades för tävlingen GoogleXPrize med syfte att landa en privatfinansierad farkost på månen heter SpaceIL. Det är en ideell grupp i Israel. Den har erhållit uppbackning av israelisk rymdindustri och byggt en farkost som ska sändas upp av SpaceX i natt ca 2.45 svensk tid. Farkostens kommunikation med markkontrollen sker via paraboler som ägs av Swedish Space Corporation (fd Rymdbolaget). 
(Källor: Space News, SpaceX, SSC, SpaceIL . DN hade en stor artikel 18 februari)


Israelisk månlandare.

Google Lunar XPRIZE... 

...var en pristävling som pågick åren 2007 till 2018 organiserad och finansierad av X Prize Foundation och Google.

Vinnande lag måste måste vara ett privatfinansierat team som lyckades landa en farkost på månen, köra ett markfordon 500 meter på månytan och sända filmer och bilder från månen. Första pris var 20 miljoner dollar. 33 team från hela världen anmälde sig, men de flesta gav upp efter hand.

Tävlingens sluttid förlängdes gång på gång men när det gått flera år över tiden tröttnade Google och drog tillbaka sitt erbjudande om prissumma. Men några av teamen, däribland det israeliska, hittade olika sätt att fortsätta verksamheten. 

Det övergripande syftet med team SpaceIL är att inspirera barn och främja vetenskaplig och teknisk utbildning. Den månfarkost som man nu byggt kallas Beresheet (In the beginning).

Nu bär det av mot månen!

Israels största rymdföretag, Israel Aerospace Industries, förmedlade kontakt med amerikanska företaget SpaceX och nu är Beresheet en av flera satelliter som ska sändas upp i natt med raketen Falcon 9.

Många farkoster har sänts till månen sedan den första ryska månsonden sändes att kraschlanda där 1959. På 60-talet sände Sovjet och USA många farkoster att krachlanda på månens yta, och sedan lyckades man med många mjuklandningar.

Från 1969 landade sex bemannade amerikanska rymdskepp, och i början på 70-talet hämtade flera obemannade sovjetiska landare hem månstenar till jorden.

Sedan var det länge lugnt på månen. Några sonder kretsade runt månen på 90-talet. Men 2004 inleddes den nya månforskningen faktiskt med en svenskbyggd månsatellit, SMART-1.

Därefter har USA, Indien, Japan, ESA och Kina sänt farkoster till Månen. De har kretsat kring månen eller mjuklandat. De flesta månsatelliter har till slutat dragits ner av månens gravitation och kraschat, eller styrts ner.

Landning i april.

Om uppskjutningen går väl kommer den israeliska farkosten att kretsa i tre allt vidare cirklar runt jorden för att sedan flytta över till en vid bana runt månen. Efter tre allt snävare cirklar kring månen kommer den i april att kunna landa. Om landningen lyckas blir Israel det fjärde landet i världshistorien efter Sovjet, USA och Kina att lyckas mjuklanda på månen. 

Rymdbolaget kommunicerar!

På webbplatsen för SSC ( = Swedish Space Corporation = Rymdbolaget ) skriver man så här:

SSC is very proud to be part of this unique and exciting mission. Our worldwide ground satellite station network will support the launch and early orbit phase (LEOP), as well as the whole journey, landing on the Moon.

Avtal mellan Israel och ESA:

Det finns redan planer på ytterligare en månfarkost i samarbete mellan Israel och Europa. Citat från webben för Space News:

Israel Aerospace Industries (IAI) signed a teaming agreement Jan. 29 with OHB System to offer the commercial delivery of payloads to the lunar surface for ESA. The agreement was signed during the Ilan Ramon Space Conference in Israel with the director general of ESA, Jan Woerner, among those in attendance.

Under the agreement, IAI will offer a version of the lander it built for SpaceIL, a former Google Lunar X Prize team. IAI will handle integration of payloads onto the lander and be responsible for launch arrangements. OHB will be the prime contractor for those missions, managing work with ESA and payload developers.

Den som orkar kan stanna uppe i natt och titta på direktsändning av starten på SpaceX webb!

____________________________________________

Rymdforum 2019 i Trollhättan:

Nu finns fullständigt program på konferensens webbplats.

SpaceX och Christer Fuglesang är på plats när eliten inom rymd-Sverige håller sin varannan-års-konferens i Trollhättan 24-26 mars.


Detta var GKN:s monter vid Rymdforum 2013 i Trollhättan.
________________________________________

Ny rymdminister.

Sveriges nya regering har ett antal nya personer på ministerposterna. Välkommen som ny minister för rymdfrågor säger vi till Matilda Ernkrans. Jag hoppas få lyssna på dig vid Rymdforum 2019 i Trollhättan i mars. (2019-01-28)


"New Space - minister" dvs ny rymdminister.

På regeringens webbplats kan man läsa: 
Matilda Ernkrans är ny minister för högre utbildning och forskning på Utbildningsdepartementet. Matilda Ernkrans kommer närmast från riksdagen där hon var ordförande i utbildningsutskottet.

Jag här på Arielspace vill tacka avgående rymdministern  
Helene Hellmark Knutsson för många trevliga presskonferenser, ett antal tal på bland annat rymdkonferenser, och en liten intervju en gång på Rymdstyrelsen. 


Avgående rymdministern Helene Hellmark Knutsson

Speciellt trevligt minne är presskonferensen på Rosenbad då rymdstrategiutredningen presenterades. Där kunde jag delta trots att jag var en enkel frilansjournalist eftersom jag genom en fullständig slump råkat bli bekant med utredaren, dåvarande landshövdingen Ingemar Skogö. 
________________________________________

På NASA:s webbplats kan man läsa:
"NASA is currently CLOSED due to a lapse in Government funding."

Också NASA drabbas av att myndigheterna i USA saknar budgetmedel.
(2019-01-24)

Nu skriver jag rakt ut vad jag tycker. Att många miljoner innevånare i USA röstade fram Donald Trump som president är ett allvarligt och obegripligt misstag. Han är inte en normal människa och hans beslut ställer till enorm skada både för USA och hela världen. Värst av allt: han sabbar USA:s rymdverksamhet! Här är ett utdrag ur ett budskap från NASA:s chef till myndighetens anställda. Nästan all verksamhet ligger nere, men man tar hand om rymdstationen.

An Update to the Furlough.

While many of you may not immediately see this message, I wanted to send a note of thanks to the entire NASA family. Your dedication is an inspiration to everyone caught up in this furlough and your ongoing work is vital to the safety and success of NASA.

I want you to know how much I appreciate your patience and commitment during this unique time in American history. I understand this furlough is a real hardship for many of you and while civil servants will eventually receive back pay, the situation is not as clear for many of our family members in the contracting community.

We are working with procurement and contracting officers to mitigate the impacts for you as we all look forward to the ultimate resolution of this lapse in appropriations. The hard work of both our civil servants and contractors is deeply appreciated.

You are performing with incredible focus and determination to ensure the safety of the crew on the International Space Station and the continued safe operations of our missions in space and in development here on the ground. 

Again, I want to express my deepest thanks for your understanding and your patience during this furlough, and we look forward to an expeditious solution so all of us can get back to work advancing new frontiers in science, technology, and space exploration.

Please remember that vital information is being added to NASA’s furlough website on a regular basis, so please visit often. The link to the website is:

   https://nasapeople.nasa.gov/shutdown/shutdown.htm.

You help make history each and every day, and you are part of an agency that betters our understanding of the universe and our life here at home. I want everyone to get back to that important work as soon as possible.

Ad astra,
Jim Bridenstine
____________________________________________

2019 är Månens år.

20 juli 1969, för 50 år sedan, landade människor för första gången på Månen. Men 2019 är inte bara ett år då man minns gamla månfärder. Under detta år tar utforskningen av Månen fart igen. (Av Ariel Borenstein. 2019-01-24)

Det pågår avancerad planering i flera rymdnationer och hos många rymdföretag för att de närmaste åren sända obemannade farkoster som ska kretsa kring månen, landa där och hämta hem mångrus. USA och Ryssland skissar på en rymdstation som ska kretsa kring månen och i Europa har man startat nätverket The Moon Village. USA, Kina, Ryssland och Indien hoppas kunna göra bemannade rymdfärder till månen under 2030-talet.

De närmaste veckorna publicerar Arielspace text och bilder på temat: ”Tillbaka till Månen.”



Första artikeln handlar om den stora utställningen på konstmuseet Louisiana i Danmark på temat MÅNEN - i konst, myt, astronomi och rymdfärder. Arielspace besökte utställningen några dagar innan den avslutades!

   Länk till mitt stora reportage: MÅNEN på konstmuseum.


_____________________________________________

Månförmörkelsen denna morgon.

Fotot taget 2019-01-21 ungefär 6:40 på Liljeholmsbron. Runt kl. 6 var hela månen förmörkad. Jag har de senaste åren haft otur vid förmörkelser av månen och solen eftersom det alltid varit molnigt! Men denna morgon var fantastisk, helt klart i Stockholm och Månen i läge för mig att se från balkongen! Fotot är tyvärr uruselt, min mobil klarade inte bättre än så.


__________________________________________

MÅNEN!

Det berömda konstmuseet Louisiana i Humlebäck i Danmark har under perioden 13/9 2018 till 20/1 2019 en stor utställning på temat Månen i konst, myter, astronomi och rymdverksamhet. Sista dagen är således nu på söndag, så skynda er dit! (2019-01-18)

Utställningen behandlar Jordens och mänsklighetens relation till Månen ur väldigt många olika aspekter. Där finns målningar av månskensbelysta landskap från 1700-talet, originalböcker med astronomiska anteckningar från 1600-talet av Galileo och Brahe, fotografier från månen tagna av astronauterna, ett avancerat VR-program, dikter, stora konstinstallationer och mycket mycket mer. Jag önskar att denna utställning kunde finnas permanent någonstans, eller sändas ut på stor turne´.

Jag publicerar snart ett temablock om Månen och där ingår mitt reportage från besöket på museet. Men här tre av de foton jag tog under besöket: 


Astronautdräkt för månpromenader.


Så här tänker man sig att en bas på månen kan se ut.


Målning av Salvador Dali: En tumme, stranden, månen
och en förmultnad fågel.
________________________________________

Ovzon erhåller kontrakt från Intelsat General Corporation.
(2019-01-04)  

    Läs pressmeddelande under Nyheter.
________________________________________

Månen + Kina + Sverige = sant!

I natt, dvs 3 januari 03.26 svensk tid landade den kinesiska rymdsonden Chang’e 4 på månens baksida. Nu väntar en spännande tid för forskarna vid Institutet för rymdfysik, IRF, som har utvecklat ett av instrumenten ombord. Det svenska instrumentet ska utforska hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan. (Utdrag ur pressmeddelande från Institutet för rymdfysik, IRF. 2019-01-03)

Landningen på baksidan av månen är den första någonsin och IRF:s instrument är det andra svenska instrumentet som landar på månen. För 50 år sedan under Apollo-programmet användes svenska Hasselbladskameror.

Instrumentet Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN) har utvecklats och byggts av IRF i Kiruna i samarbete med det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC. Instrumentet undersöker hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan och är monterat på en rover som förflyttar sig på månen. Det möjliggör mätningar på flera olika ställen av månytan. Forskarna hoppas att mätningarna kan ge dem ledtrådar om var vattnet på månen kommer ifrån.

”Den lyckade landningen av instrumentet betyder att Sverige är tillbaka på månen och det känns så klart väldigt stort." säger IRF:s forskare Martin Wieser som är ansvarig för instrumentet.

Att lyckas landa på månens baksida är komplext eftersom att baksidan inte är synlig från jorden som måste kunna kommunicera med rymdsonden. I somras skickade därför Kina upp en satellit som kommunicerar med rymdsonden i en bana 65 000 kilometer från månen.

    Läs hela pressmeddelandet på IRF:s webbplats.

Kinas månprogram.

Kina har redan på 2000-talet landat flera obemannade sonder på månens framsida. Senast fanns det med en s.k. rover som körde runt på månytan. Senare i år ska man göra ett försök att hämta mångrus till jorden. Något sådant gjordes på 60-talet av Apollo-astronauterna och senast av en obemannad sovjetisk månsond år 1976.
_____________________________________________

(2018-12-28) Följetongen: del 9!

De tre egendomliga männen förefaller av allt att döma att komma från framtiden!  De kom ut från en korridor som mynnar ut i en garderob! Vad vill de?

               Läs den spännande fortsättningen!
___________________________________________________

Kring nyåret: Två spännande rymdhändelser.

Troligtvis 3 januari ska Kina landa farkosten Chang´e 4 på månens baksida, och 1 januari ska USA:s farkost New Horizon passera en asteroid långt bortom Pluto. (2018-12-28)

Läs mer om detta under rubriken Nyheter uppe till höger på sidan!
_____________________________________________________

(2018-12-28) Julföljetongen övergår nu till att vara en nyårsföljetong. 

Nyårsföljetongen: del 8!

Varifrån kommer de mystiska männen? Lägenheten ligger på tolfte våningen och männen kom ut ur en garderob vars bortre vägg är en yttervägg!

        Läs den spännande fortsättningen!
_______________________________________________

GOD JUL önskar astronauterna och tomtarna!



"Vi har hållit på hela året och gjort många rymdpromenader,
odlat sallad och snurrat runt i tyngdlöshet i direktsändning
och nu behöver vi lite julledighet", säger astronauterna.
"Och våra vänner tomtarna är på besök nu på rymdstationen,
vi vill umgås med dem några dagar."
____________________________________________

50 år sedan människan lämnade Jorden första gången:
julen 1968 kretsade Apollo 8 runt månen.





Kolla på NASA:s webb, där finns artiklar och filmer om Apollo 8.

    En film om Apollo 8 (tid 5 minuter)

    Berättelsen om Apollo 8
__________________________________________________

Rymdforum 2019!

Vartannat år arrangerar föreningen Rymdforum en stor konferens för företag, organisationer och forskare inom rymdområdet. I mars 2019 är det dags igen, denna gång i Trollhättan. (2018-12-20)


Publiken under Rymdforum 2017 i Kiruna.

Man kan mingla redan kl. 17:00 på kvällen 24 mars men programmet börjar måndag morgon 25 mars, och avslutas kl 17:00 26 mars med ett studiebesök.

Den senaste nyheten från konferensarrangören är att en representant från företaget SpaceX kommer att medverka på konferensen!

 Vill ni delta så kolla på konferensens webbplats och anmäl er!

          Rymdforum 2019


_____________________________________________

Nytt hopp för små satelliter: 
Raketerna är inte längre trång sektor för cubesats!
(Källa: Aviation Week & Space Technology. (2018-11-26, 2018-12-10)

Det senaste decenniet har det inträffat en cubesat-revolution. Allt fler mycket små satelliter byggs av allt fler aktörer. Teknologin utvecklas ständigt vilket gör de små satelliterna allt mer användbara. Men hur ska man få upp dem i rymden? Det har varit brist på lämpliga raketer.

Länge fanns det bara ett sätt att få upp en liten satellit. Det kallades piggyback. Vid uppskjutning av en stor satellit kunde en eller några små följa med upp. Detta ger två nackdelar för den lilla satelliten. Du kan inte bestämma datum och du kan inte bestämma banhöjd. Så skapades ett annat sätt: cubesats kunde fraktas upp till rymdstationen och släppas ut där. Men fortfarande kunde man inte ha kontroll över hur eller var.

Man efterlyste en liten raket som kunde sända upp en eller några små satelliter vid en bestämd tidpunkt direkt till en vald bana. Helst ska det inte bli så dyrt heller.

Över hela världen arbetar nu företag och organisationer med att skapa små raketer. Bara några har lyckats än så länge. Några har genomfört lyckade förberedande test. Och några enstaka har fått upp satelliter i bana.

En lyckad uppskjutning i november och en i december ger intrycket av att raketerna inte längre är en trång sektor. Rocket Lab har lyckas med sin andra uppskjutning och placerat 7 satelliter i bana, och SpaceX har sänt upp 64 små satelliter med en och samma raket. Indiens rymdorganisation har ganska nyligen genomfört liknade uppskjutningar av många satelliter.

Uppskjutning av många cubesats med en stor raket löser problemet med hur det stora antalet start-ups ska få upp sin satellit i rymden, medan uppskjutning med en lite raket löser problemet med när och var.

Rocket Lab flög upp sju små satelliter i omloppsbana med sin raket Electron, det gjordes 11 november. Två av satelliterna, från företagen Spire Global och GeoOptics, använder GPS-signaler som mätinstrument för väderleksprognoser. Företaget Fleet hade väntat i ett år på att få två av sina satelliter uppskjutna, men mindre än 2 månader efter att man kontaktat Rocket Lab var satelliterna uppe. Fleet är ett företag i Australien som sysslar med kommunikation, s.k. Internet of Things.

SpaceX sände upp 64 satelliter med raketen Falcon 3 december. Några exempel på vilka satelliter som nu flögs upp av SpaceX är radarsatellit från finländska Iceye och också den första amerikanska radarsatelliten, från Capella Space. Systemet Hawk är tre små formationssatelliter som ska analysera radiosignaler. Också ombord på Falcon var en liten satellit med en skulptur av NASA:s första svarta astronaut. (Han kom aldrig upp i rymden, han dog i en flygkrasch 1967). Studenter i Kalifornien har en satellit på vardera Electron och Falcon.

Så det förefaller som om det blivit lättare att hitta en raket till sin satellit!
__________________________________________________

Nya vägar till rymden från nya Esrange!

Nu har nya numret av tidningen Populär Astronomi utkommit. Och jag bidrar med en stor artikel om de nya aktiviteterna på Esrange! (2018-12-14)



Förberedelser har kommit igång för att skjuta upp satelliter och för att göra basen till Europas testcenter för rymdverksamhet. Jag besökte Esrange i augusti och chefen Lennart Poromaa sa då bland annat: "Vi har sökt byggnadslov, vi har anställt projektledare, vi har tilldelats 80 miljoner, och planerar för att anlägga en ny väg och en ny ramp. Norrbotten kommer att vinna rymdracet!"

Seriöst alltså: Köp tidningen!
____________________________________________

Cubesats: många positiva nyheter - och en negativ!

Närmaste dagarna publicerar jag ett antal texter om små satelliter. Idag om hur två cubesats gjorde stor nytta vid senaste landningen på Mars. Senare kommer jag att berätta om ökade möjligheter att sända upp små satelliter, och sist den dåliga nyheten: det stora antalet konstellationer som planeras kan sabba hela rymdverksamheten genom att drastiskt öka risken för kollisioner i omloppsbanorna. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2018-12-10)

26 november landade den amerikanska farkosten InSight på Mars. Detta har uppmärksammats mycket i olika media så jag står över att skriva om det, men jag vill uppmärksamma två cubesats som färdades helt själva till Mars, och sände information från landningen.

Dessa farkoster kallas MarCO A och MarCO B och har var för sig storleken 6U, dvs sex ihopbyggda kuber med sidan 1 decimeter. Insight-projektet kostar i miljard dollar, de två cubesats kostar 18 miljoner dollar. De små farkosterna sändes upp med samma raket som den stora farkosten men separerade nästan genast och flög själva till Mars. 

Tidsfördröjningen vid kommunikation med radiosignaler med en farkost vid Mars är  
8 minuter, så man kan inte styra en landning från Jorden utan den måste ske enligt förprogrammering. Det finns satelliter numera som kretsar runt Mars, men ingen av dem var i rätt position under landningen för att reläa data. Men de två cubesats passerade förbi Mars i rätt stund och sände information vidare, så inom 8 minuter visste man i kontrollen på Jorden att landningen varit lyckad.

Kommentar från en chefsingenjör på NASA: "This has been a fantastic day for spacecraft great and small!
___________________________________________________

Slutligt utfall i GomSpace Groups företrädesemission.

Företrädesemissionen är tecknad till 84,5 procent och GomSpace tillförs cirka 251 MSEK före transaktionskostnader. (2018-12-11)

   Länk till pressmeddelandet från Gomspace.
_________________________________________________

En jul-rymd-följetong!

Arielspace inleder idag en julföljetong där mycket korta avsnitt publiceras ungefär varannan dag. Det är en charmig science-fiction-novell från 50-talet. (2018-12-08)

En man som bor i ett höghus ser plötsligt hur tre män kommer ut från hans lilla garderob. Hur är det möjligt? Varifrån kommer de? Vad vill de?

Följ den spännande berättelsen ur novellsamlingen

              "Raketmännen från Jorden!"



________________________________________________________

Så blev försäljningen av unika månlandarmanualer!

Igår fredag höll Stockholms Auktionsverk en auktion för unika böcker och ett av objekten var fyra manualer från 60-talet för rymdskeppet Apollo och månlandarfarkosten. (2018-12-08)

Så här blev resultatet:

6142. The Apollo program - 4 manuals and books 1969-71
Utrop: 12 000-15 000 SEK

Klubbat för 9 000 SEK

Så det blev ett lägre belopp än förväntat men rätt så bra ändå för fyra tekniska manualer. Föremål som varit ute i rymden säljs dock för högre belopp på auktioner, och bäst av allt betalas det för föremål som varit på månen. Vad sägs om detta:

Månminne under klubban

En minnesplakett från Apollo 11 har sålts för 468.500 dollar, motsvarande ca 4,2 miljoner kronor. (Ur Dagens Industri 2018)

Under en auktion, som arrangerades av Neil Armstrongs söner Rick och Mark, såldes en stor samling av Armstrongs tillhörigheter. Neil Armstrong, den första människan att sätta sin fot på månen, avled 2002 och nu säljs över 2.000 av hans ägodelar. Ytterligare två auktioner planeras i maj och november 2019. Sammanlagt har den första av auktionerna inbringat 5,2 miljoner dollar, motsvarande 46,8 miljoner kronor.

Plaketten som såldes fanns med på månlandaren vid färden till månen sommaren 1969. Väl tillbaka på Jorden monterades den på en träplatta och gavs till Armstrong. De andra två astronauterna som deltog i uppdraget, Edwin Aldrin och Michael Collins, mottog varsin likadan plakett.

Billigare samlarobjekt: 

Om du vill köpa avsevärt billigare minnesobjekt från början av rymdåldern kan du titta in på Ariel Space Collectibles.

Där säljer jag också denna lilla ask med flisor från tre olika meteorer (äktheten garanteras av NASA):


________________________________________________

Unika manualer för Apollo-rymdskeppen på auktion 7 december hos Stockholms Auktionsverk. 

Den första bemannade landningen på månen gjordes av besättningen på Apollo 11, och sammanlagt landade sex rymdskepp på månen. Ett antal manualer från NASA för dessa farkoster från åren 1969-72 säljs nu hos Stockholms Auktionsverk 7 december. Utropspris 12.000 - 15.000 kr eller 1.230 - 1.540 euro. (Publicerat 2018-11-28).



Berätta för era rymdvänner i USA - detta är tillfället de väntat på!

De två sällsynta och eftertraktade manualerna "Apollo News reference" har blivit legendariska bland samlarna och säljs sällan tillsammans. En samlare uppger på nätet att det tog fyra år att få tag på de två manualerna.

Extra unikt med manualerna som säljs i Stockholm är att de ägts av den svenska tv-producenten och fotografen Carl O Löfman, som 1983 fick två EMMYs i New York för sin medverkan i dokumentären ”Sagan om livet”.

Manualerna gavs ut i begränsad upplaga (enligt uppgift totalt 2000 ex
– främst till journalister vid besök på Cape Kennedy)

Enligt uppgifter har så höga priser som 6000 dollar bjudits för båda. På auktion hos Christies i New York 18 september 1999 såldes de för 3 450 dollars. På Ebay finns just nu ett exemplar till salu för 779 pund! De listades som nr 19 på ”The Boggs SpaceBooks list of Holy Grails contributing to our understanding of spaceflight”.

Så här presenteras manualerna i auktionskatalogen:

"A collection of scarce reference handbooks and compendiums regarding the Apollo program (and Apollo Command and Service Modules) including manuals for the Lunar Module and description and drawings of space suits. The works are highly technical and illustrated with drawings and photographs and were printed for the use of the press.

These books were bought directly at the NASA press center by Swedish journalist and Emmy-awarded tv-producer Carl O. Löfman (1938-2016) who attended the launch of Apollo 13 in 1970 and witnessed the confusion first hand as an explosion occurred on the spaceship."

Grundlig beskrivning av de enskilda manualerna finns i katalogen hos Stockholms Auktionsverk.

Läs mer: Månlandningar - unika manualer! 

Rymdobjekt kan vara dyra.

I rymd-samlarkretsar betalas mest för föremål som varit på månen, dvs medföljt vid någon av de sex amerikanska månlandningarna. Näst dyrast är föremål som varit uppe i rymden - med USA:s eller Sovjets/Rysslands bemannade flygningar, eller varit uppe på den internationella rymdstationen.

Sedan finns också jordbundna rymdsouvenirer - foton och autografer från astronauter/kosmonauter/taikonauter, böcker, LP-skivor mm.

På min webbutik Ariel Space Collectibles har jag startat upp en blygsam försäljning av rymdsouvenirer ur den tredje kategorin, där finns också tips på bra science-fictionbutiker/antikvariat i Stockholm, och länk till en försäljare av första-dags-brev med rymdtema. Jag kommer inom kort att lägga ut mycket fler objekt i webbutiken. Välkomna att titta in:

      Ariel Space Collectibles
_______________________________________________

Rymddebatt i riksdagen 2018-11-21: 

Alla partier är för ökad rymdverksamhet. Bra, men har ni börjat arbetet på att stifta en ny rymdlag och när ska ni budgetera 500 miljoner för utökat Esrange? (2018-11-23)

Inför onsdagens rymddebatt i riksdagen gick föreningen Rymdforum ut med en debattartikel i Ny Teknik. Rymdforum, som är en intresseförening för rymdforskning och rymdindustri i Sverige, är starkt kritisk mot den svaga politiska viljan att ta krafttag för Sveriges framtid i rymden. Artikeln är undertecknad av tunga namn inom rymd-Sverige: 

Christer Fuglesang, KTH Rymdcenter
Ella Carlsson Sjöberg och Rick McGregor, Institutet för Rymdfysik
Hannes Carl Borg och Martin Velander, GKN Aerospace
Catrin Mattsson och Folke Brundin, RUAG Space AB
Lennart Poromaa och Anne Ytterskog, SSC
Bo Swanér, Trollhättans Stad
Kay Justtanont, SRS - Svenska Rymdforskares Samarbetsgrupp
Thomas Karlsen, Lantmäteriet
Ulf Palmnäs, Palmnäs & Co
Karin Nilsdotter, Spaceport Sweden  

Artikeln inleds så här:

Istället för justeringar i marginalen i en underdimensionerad rymdbudget krävs rejäla satsningar för att tillvarata de möjligheter som rymdsektorn ger.

Vi vill att de svenska politikerna lyfter blicken och vågar sätta de stora visionerna. I dag, 21 november, debatterar Sveriges riksdag strategin för svensk rymdpolitik. Till grund ligger huvudsakligen vaga förslag om vad som bör göras. Det räcker inte. Medan svensk politik diskuterar diffusa formuleringar blir vi ifrånsprungna av länder som vågar tänka större och satsar mot konkreta mål.

Rymden är en framtidsbransch som driver utvecklingen inom industriell kompetens och innovation, naturvetenskaplig och teknisk forskning samt skapar stor samhällsnytta. Rymdtekniken förenklar människors vardag genom ett mycket stort och växande antal funktioner viktiga för vårt dagliga liv såsom exempelvis väderprognoser, kommunikation, navigation och observation av jordytan, haven och atmosfären.

        Läs hela debattinlägget hos Ny teknik

Vad sa partiernas företrädare under riksdagsdebatten?

Jag har plågat mig med att lyssna på hela debatten i riksdagen om rymdstrategi. Debatten handlade om att godkänna ett betänkande från utbildningsutskottet angående regeringens skrivelse om Sveriges nya rymdstrategi. Jag använder ordet "plågat" därför att alla var för betänkandet men ville uttala sig, alla upprepade formuleringar från skrivelsen (jag har läst både Skogös utredning och regeringens skrivelse många gånger), och några talare var uppenbart måttligt intresserade av ämnet rymdverksamhet. 

Här är några axplock ur föredragningarna:
(jag ber om ursäkt om det blir felaktigt eller ofullständigt, jag och inte riksdagspartierna får ta ansvar för att jag citerat dem korrekt!)

Moderaterna, Marie-Louise Hänel Sandström:

Hon betonade helhetsperspektiv, svensk rymdverksamhets internationellt höga status och långsiktighet.
Det är viktigt att riksdagen följer upp hur rymdverksamheten utvecklas.
Rymdindustri och forskning är viktiga för hela samhället.

Centern, Fredrik Christensson:

Det har gått tre år sedan utredningen blev klar, och man kunde förvänta sig större visioner från regeringen, men dokumentet lägger en bra grund. Men det räcker inte med ett dokument, det krävs handling! 
Vi har en stark position: Rymdindustrin, Esrange, forskare. Vi kunde ta efter Storbritannien där regeringen satsar stort på rymden.
Rymdstyrelsen lämnar bidrag till ESA:s verksmhet och då kan ogynnsam växelkurs ge problem, detta behöver ses över. 

Vänsterpartiet, Daniel Riazat:

Ett inlägg som inte tar upp något positivt med rymdverksamhet. Det viktigaste i skrivelsen är enligt Vänsterpartiet den lilla passusen om jämställdhet mellan män och kvinnor vad gäller rymdutbildningarna. Inte utforskandet av det oändliga universum, inte astronauternas vision från rymdstationen om en värld utan gränser, inte start-ups som bygger små satelliter. Nej, jämlikhet mellan svenska rymdstudenter är viktigast. Jag är extremt mycket för jämlikhet men jag tycker också att hela universum är intressant.

Sedan radas klimathotet, rymdverksamhetens miljöfarlighet, militär verksamhet i rymden upp. Jag tycker också att detta är viktigt. Men det är lite kul om Sverige kan sända upp satelliter från Esrange. 

Men Daniel Riazat kom med debattens viktigaste avslutande ord: "Alla partier är eniga om att godkänna rymdstrategin. Vi är överens om rymden, tänk om vi kunde komma överens lika bra om problemen på Jorden!" Jag instämmer helt.  

Jimmy Loord, Kristdemokraterna:

Denne talare började med att måla upp en liten framtidsvision om Kinas rymdstation och människans kolonisering av månen. 
Han förespråkade rimlig fördelning av Rymdstyrelsens budget mellan nationell, europeisk och nordisk rymdverksamhet.
Rymdverksamhetens samhällsnytta betonades.

Liberalerna, Roger Haddad:

Rogers partikamrat Mattias Sundin, som satt i förra riksdagen, är en mångårig förespråkare för ökad svensk rymdverksamhet. Roger Haddad anknöt till detta och kändes också han som en rymdentusiast.
Han undrade varför regeringen inte lagt fram en proposition med klarare handlingsprogram och med tidsramar. Sverige bör eftersträva: privat bemannad rymdfart, gruvdrift i rymden, månbas, fler svenska astronauter.

Socialdemokraterna, Linus Sköld. 

Det är ju den avgående regeringen som lagt fram skrivelsen till riksdagen, så Linus Sköld refererade till några avsnitt i skrivelsen men hade förstås inga invändningar. Han blev dock ibland filosofisk på ett trevligt sätt, och han puffade för sin egen del av landet, dvs Norrbotten, där ju Kiruna och Esrange är beläget.

Sverigedemokraterna, Robert Stenkvist:

Jag försökte att lyssna på Sverigedemokraternas inlägg utan förutfattade meningar, men det blev som det brukar vara. På en skala mellan 0 och 10 verkade talarens intresse för rymden vara en svag tvåa. Eller med hans egna ord: "Rymdstrategin är ganska ok." 
Han hade inget att säga om universum eller månbaser, eller ens om start-ups som bygger cubesats. Istället tog han fasta på en skenbar motsättning mellan att rymdstrategin vill verka för fred i rymden, men samtidigt uppmanar till säkerhetstänkande inom rymdverksamheten. 
Min kommentar: Vi har ju svensk militär vars syfte är att försvara svenskt territorium, samtidigt som Sverige arbetar politiskt för fred i världen. Så svårt var det att fatta den skenbara motsättningen. 

Skarpt replikskifte mellan S och SD: 

Ovanstående Sverigedemokratiskt inlägg om militär inkonsekvens ledde till rätt så skarpt replikskifte mellan Linus Sköld (S) och Robert Stenkvist (SD). Det slutade med att Sköld anklagade Sverigedemokraterna för att vilja skjuta svensk rymdverksamhet i sank genom sitt motstånd mot internationellt samarbete. Stenkvist replikerade att de verkligen inte var emot internationellt samarbete utan det är EU som överstatlig organisation man motsätter sig.

Ordföranden kommenterade det replikskiftet, som börjat med rymden men slutat med gräl om EU, med ett torrt: "Rymden är ju stor". 

Miljöpartiet, Annika Hirvonen Falk:

Miljöpartiet var också positivt till skrivelsen, och betonade nyttan av rymdverksamhet. Hon tog upp en intressant och viktig motsättning, att satelliter är viktiga för miljöforskningen, men när man skjuter upp dem används ofta miljöfarligt raketbränsle.
Hon tog upp de positiva målsättningarna i betänkandet med fred i rymden och jämlikhet i rymdutbildningen.
Hon avslutade med att prisa två unga tjejer som praktiserat hos henne och uppenbarligen gillade politik, rymden och hästar! De hade hjälpt henne att författa hennes anförande. Väldigt duktigt!

Och så var debatten slut! Nu väntar vi på en ny rymdlag och 500 miljoner till Esrange!
____________________________________________

Ovzon ska sända upp egen satellit: sluter avtal med SpaceX och Eutelsat.

(Publicerat här 2018-11-15. Nyheten slogs upp stort i internationella rymdtidningen Space News på en halv sida 22 oktober!)

Det svenska företaget Ovzon har skapat en unik kommunikationsutrustning för satelliter. Nu tar man ett stort steg framåt och köper en egen satellit.

Ovzon köpte tidigare sex banpositioner för satelliter. I väntan på att sända upp en egen satellit har man betalat 1,6 miljoner dollar till satellitoperatören Eutelsat som flyttat en av sina satelliter till en Ovzon-position för att bevaka rättigheten.

Ovzon slöt för några veckor sedan ett avtal med SpaceX om att sända upp sin satellit första kvartalet 2020 eller senare. Samtidigt planerar Ovzon för sin satellit och kommer att beställa den från någon tillverkare snart.

                  Läs mer om företaget Ovzon och nya avtalet: här.

__________________________________________________

Det blir kö till månen!

I tidningen Aviation Week & Space Technology (29 oktober 2018) finns uppgifter om många planerade farkoster till månen. Med början redan i december 2018 ser 2020-talet ut att bli Månens decennium! Det finns planer på allt från cubesats till en stor rymdstation kring månen. (Publicerat 2018-11-12. Teckningar från Aviation Week.)


Indien ska landsätta en månbil. USA ska sända astronauter att runda månen.

Här är några av trenderna:

1. NASA är tillbaka som stor aktör i utforskandet av månen.
2. Kina har stora planer.
3. Många privata företag planerar för obemannade landare under 2020-talet.
4. Sovjetunionens arvtagare Ryssland är inte med i mån-racet, man hör inte talas om några planerade ryska månfärder. Dock har Ryssland för avsikt att samarbeta med USA om Lunar Gateway, en rymdstation som ska kretsa kring månen.

Några månsatelliter är redan på plats! 

Några satelliter kretsar just nu runt månen: USA:s Lunar Reconnaissance Orbiter kretsar kring månen och samlar data. Queqiao är en ny kinesisk reläsatellit som ska förmedla kommunikation mellan landare på månens baksida och jorden. 

I slutet av detta år landar Kina på baksidan! 

Kinas Chang e 4 ska mjuklanda på månens baksida i december i år! Ingen farkost har tidigare landat på baksidan.


På 2020-talet ska många farkoster kretsa kring månen.

År 2019.

Chandryaan-2 (Indien) ska mjuklanda på månen i januari 2019. 
Kinas Chang e 5 ska göra en mjuklandning på månen. Farkosten ska samla grus från månytan och föra det till Jorden. Detta gjordes senast av Sovjetunionen 1976.

År 2020.

NASA:s nya raket SLS ska skjuta iväg det nya rymdskeppet Orion i bana mot månen. Farkosten är obemannad, den rundar månen och återvänder till jorden.
Syd-Korea ska sända en farkost att kretsa kring månen.

År 2023 och senare.

NASA ska sända tre astronauter att runda månen med Orion år 2023.
Elon Musk vill att SpaceX ska sända ett antal betalande ”rymdturister” att runda månen.
NASA Gateway: USA har börjat planera för att i samarbete med privata företag och andra länders rymdorganisationer bygga en rymdstation som ska kretsa runt månen!
Privat företag: Surrey Satellite Technology och Irvine Cubesat vill sända iväg varsin satellit som ska kretsa kring månen.
Lockheed Martin är ett stort etablerat rymdföretag i USA. Företaget planerar för en stor månfarkost som ska föra 4 astronauter från Lunar Gateway till månens yta och stanna i några veckor.
Jeff Bezos på Blue Origin planerar för en månfarkost.


På 2020-talet ska många farkoster landa på månen.

Företag som inte blev klara i tid i tävlingen GoogleXPrize men ändå fortsätter att bygga månlandare:

SpaceIL. Israel. Hoppas flyga till månen i början på 2019 med hjälp av en Falcon X.
Astrobotic. USA. Hoppas sända iväg månlandare 2020.
ISpace. Japan. Hoppas sända iväg månlandare 2020.
Moon Express. USA. Hoppas sända iväg månlandare 2020.

En framtidsvision:
År 2030 kommer det att finnas en rymdstation kretsande kring månen, från den kommer astronauter att göra landningar på månytan, privata företag har börjat bygga en infrastruktur med transporter och kommunikation till månen, många länder har månsatelliter på plats och Kina har kommit långt med sina förberedelser för att sända taikonauter till månen.
_________________________________________________

Mycket har hänt i rymden sedan 1957...

4 oktober 1957 sände Sovjetunionen upp världens första satellit, en liten boll som sände radiosignaler till jorden. Nu i september läste jag senaste nytt om rymdverksamhet i tidningen Aviation Week & Space Technology och man kan ju roa sig med att konstatera hur långt utvecklingen gått sedan Sputnik. (Publicerat 7 oktober 2018)


På 2000-talet: Världens största flygplan, Stratolaunch, håller på att byggas för att användas när man sänder upp satelliter i rymden. En farkost ska hänga under planet och startar uppe i luften och för ut satelliten i rymden. Den tekniska utvecklingen har kommit långt sedan de första raketerna!

Ett axplock av vad som hänt den senaste tiden:

Japans farkost Hayabusa 2 har nått fram till asteroiden Ryugu och sänt ner två små farkoster som hoppar runt på den lilla asteroiden och fotograferar och mäter.

   Se närbilder från asteroidens yta hos Populär astronomi.

Flera amerikanska företag bygger nya stora raketer och nya raketmotorer. Läs mer om Blue Origin och Aerojet här.

SpaceX meddelar att de avtalat med en japansk miljardär om att han ska få flyga runt månen. Läs här.

Verksamheten fortskrider på den internationella rymdstationen. Japans fraktfarkost Kounotori HTV-7 anlände till stationen med förnödenheter. Och besättningarna byts ut regelbundet, men mänskligheten har nu en permanent närvaro i rymden.

ESA har sänt upp en satellit som för första gången i historien testat en metod för att avlägsna rymdskrot. Man har fångat in ett föremål med ett nät. Läs här.

Det är bara ett litet axplock av allt som händer med raketer, satelliter och sonder till andra planeter. Och allt började med ett litet klot som pep.
______________________________________________

Gridlock: trafikstockning som beror på att vissa fordon blockerar varandra så att ingen kommer varken framåt eller bakåt.

Trafikkontroll i rymden = Space Traffic Management.
(Publicerat 2018-09-25)

Satelliter som kretsar på låg höjd runt jorden färdas 25 gånger snabbare än jetplan. Dessa satelliter flyger i samma bana som miljoner små och stora bitar rymdskrot. Och de närmaste åren förväntas tusentals nya satelliter sändas upp med bana i LEO. Vi behöver regler och kontroll för att reglera rymdtrafiken!(Källa: Space News. 2018-08-27)


Fram till 1957 var rymden tom. Nu har vi fyllt den med skrot.

Det finns flera viktiga anledningar för världens rymdnationer att försöka enas så snart som möjligt om ett kontrollsystem för satelliter:

Satelliterna flyger med mycket hög hastighet.
Många satelliter saknar förmåga till ändrad bana för att undvika kollisioner.
Det finns mycket rymdskrot inom en zon där många satelliter ska ligga.
Ett problem är komplexiteten i att hitta lösningar som godkänns av alla rymdnationer.
Det är svårt att hitta balans mellan regleringar och frihet.
Man måste skapa ett centralt system för kontroll och regleringar, kanske en ny internationell organisation för detta.
Att göra utrustning kompatibel mellan olika tillverkare tar tid.

Idag finns det ca 1.200 aktiva satelliter i låg bana (LEO). Många av dem kan inte ändra kurs snabbt, några kan inte manövreras överhuvudtaget. Miljoner passiva föremål flyger också i LEO. Kollisioner kan inträffa och ytterligare öka mängden rymdskrot.

Naturligtvis måste man utveckla metoder för att avlägsna mycket av rymdskrotet, även om det förefaller omöjligt att få bort allt.

Vad gäller nya satelliter är den ideala lösningen att de utrustas med en transponder som möjliggör att markkontrollen hela tiden vet exakt var satelliten befinner sig. Men satelliterna måste också ha motor och bränsle som möjliggör snabb ändring av banan om det finns risk för kollision.

Man skulle kunna underlätta för operatörer av små satelliter genom att låta dem ha ensamrätt på banor under 50 mils höjd. Stora satelliter brukar inte kretsa så nära jordytan. Den låga banan skulle dessutom göra att de små satelliterna så småningom brinner upp i atmosfären och därmed är ”självförstörande”.

Höjden 130 mil till 3200 mil kunde också ha mildare regler eftersom antalet satelliter där är relativt litet i förhållande till den stora rymdvolym det handlar om.  


En byggsats från LEGO: Bygg ditt eget rymdskrot!

Det kan konstateras att de stora kommunikationssatelliterna i GEO = geosynchronous Earth orbit, som innebär banor på mer än 3.600 mils höjd, redan ingår i ett trafikkontrollsystem. De flyger alla runt ekvatorn, de flyger åt samma håll och med samma hastighet. De här satelliterna håller en hastighet som möjliggör för dem att behålla en stationär bana ovanför samma område på jorden hela tiden, vilket är önskvärt eftersom de överför TV-signaler som ska täcka ett bestämt område.

Det är den kraftigt nedskräpade zonen mellan höjden 55 mil och 120 mil som behöver trafikkontroll. Artikelförfattaren skriver: ”With more than 10.000 new satellites being prepared for launch into LEO in the next few years, traffic may well soon be gridlocked.”
_________________________________________________

Var är de små raketerna?

Just nu byggs det många små satelliter runt om i världen. Det skulle vara bra om det fanns små raketer för att att placera de små satelliterna i omloppsbana. Just nu finns det minst 40 tillverkare av små raketer men det går trögt med verksamheten. (Källa: Space News. 2018-09-11)

Det amerikanska företaget Northrop Grumman har sedan länge använt två mindre raketer: Pegasus och Minotaur. Kina använder tre mindre raketer med namnen Long March 11, Kaituozhe-2 och Kuaizhou-1A. Det amerikanska företaget Rocket Lab lyckades i år med en satellituppskjutning med raketen Electron.

Med "liten" raket avses en raket som kan placera en satellit i viktspannet 20 - 1000 kg i omloppsbana. Det finns just nu ca 34 företag och organisationer som aktivt arbetar på att skapa en liten raket. Men det går trögt och man kan förutspå att många av dessa raketprojekt inte kommer att ens lämna ritbordet, medan andra leder till konstruktionsarbete men inte till en fungerande raket. Det är ganska vanligt med konkurser och avbrutna projekt i rymdbranschen. Av de ovannämnda 34 raketerna tillverkas 20 i USA, 6 i Kina och 3 var i UK och Spanien. 

Carlos Niederstrasser hos Northrop Grumman håller reda på hur de olika raketprojekten framskrider. Han säger att de senaste fyra åren har 101 nya planer på att bygga en liten raket nått offentlighetens ljus. Just nu är 34 av dessa aktiva.

Carlos säger att det är helt klart att det blir dyrare att sända upp en liten satellit
med en liten raket, istället för att låta den flyga på så kallat "piggy-back". Det innebär att ett antal små satelliter flygs upp tillsammans med en stor satellit på en stor raket. Det man vinner med en skräddarsydd liten raket är att den lilla satelliten kan sändas upp vid en tidpunkt man valt själv och placeras i den bana man valt själv.

Carlos Niederstrasser säger att av de 101 raketbyggare som lagt fram sina planer de senaste fyra åren har 11 givit upp och 11 har inte hörts av på länge. Men det tillkommer nya aktörer hela tiden. "Bara de senaste fyra dagarna", säger Carlos, har tre nya presenterat sina raketplaner." 
________________________________________

Space Innovation Forum 7:
En rymdkonferens som sätter punkt men också blickar framåt: 
(2018-09-06)

I slutet av augusti 2018 samlades deltagare i projektet ”RIT – Rymd för innovation och tillväxt” på rymdbasen Esrange för att utvärdera sin verksamhet under tre år. Projektet har främst varit avsett att stärka rymdsamarbetet i Norrbotten men har betydelse för rymdverksamheten i hela Sverige. Jag deltog vid eventet och vill visa på projektets eget informationsmaterial men också ge mina egna intryck.

Läs om konferensen på sidan: Esrange studiebesök.


Kända rymdprofiler på RIT-möte: Johanna Bergström-Roos (projektledare för RIT), Olle Norberg, Lennart Poromaa, Jonas Ekman, Anna Öhrwall-Rönnbäck, Marta-Lena Antti och Olle Persson.
_______________________________________________

Om rymdstrategin på Rymdforums webbplats. (2018-09-05)

Jag har publicerat en sammanfattning av - och några åsikter om - regeringens rymdstrategi på föreningen Rymdforums webbplats.

      Länk till artikeln på Rymdforum.


Esrange.
______________________________________

Arielspace har besökt rymdbasen Esrange 30-31 augusti och deltagit i rymdkonferensen Space Innovation Forum 7.

Ett reportage kommer så småningom här på webben men under tiden kan ni titta på foton på Arielspace Facebook.

        Länk till Facebook 



_______________________________________

AAC-Clyde vill köpa ett rymdföretag i USA! (2018-08-28)

VD för företaget Clyde Space heter Craig Clark och han deltog 28 augusti vid en investerarträff hos svenska analysföretaget Redeye. Han berättade om det bolag som är resultat av sammanslagningen av svenska ÅACMicrotec och Clyde Space med hemvist i Skottland. Det nya bolaget heter AAC-Clyde.



Fusionen trädde i kraft i februari i år, men man letar redan efter ytterligare ett företag att foga till företagsbygget. Denna gång vill man köpa ett företag i USA för att lättare kunna expandera sin verksamhet där.

     Läs om eventet på sidan "AAC-Clyde"

__________________________________________________

Sverige kan bli nummer 2 i Europa! (Publicerat 2018-08-18)

Sverige får sikta på att göra Esrange till Europas rymdbas nummer 2: Lockheed Martin erhåller motsvarande 31 miljoner dollar från Storbritannien för att bygga en raketbas i Norra Skottland. Uppskjutning av satelliter där ska inledas 2020. (Källa. Aviation Week & Space Technology.2018-07-30)

Storbritannien har nu tagit beslut om att skapa en raketbas i norra Skottland och bygga raketer för uppsändning av små satelliter därifrån. Uppsändning av små satelliter? Men det är väl det vi hoppas göra vid Esrange? Ok, men vi får försöka bli rymdbas nummer 2 i Europa då.


Tidningen Aviation Week publicerade denna karta över orter där man försöker starta upp rymdbaser. Från norr till söder: Western Isles (orange), Sutherland (mörkblå), Cambeltown (blå), Prestwick (gul), Snowdonia (grön), Newquay (lila) och Manston (röd). Mörkblå pricken i norra Skottland är den utvalda för stor sponsring.

I Storbritannien har regeringen och rymdorganisationen UK Space Agency tagit krafttag för att göra landet till en betydelsefull rymdnation. Under flera decennier drog landet ner på sin rymdaktivitet. Man hade en egen raket redan på 70-talet med kapacitet att placera satelliter i omloppsbana, men så la man ner den egna aktiviteten och deltog istället i ESA:s verksamhet. Men på senare tid har den brittiska rymdindustrin vuxit sig allt större, en engelsman har varit astronaut på rymdstationen och nu inleder landet en stor rymdoffensiv.

På flera platser i Storbritannien planeras nu för raketbaser. Några ska använda flygplan istället för första raketsteg, där hoppas man på rymdturism. Men nu har beslut tagits om en bas vid Skottlands norra kust för vertikal uppskjutning av satelliter. Orten heter Melness och är belägen på udden A´Mhoine. Amerikanska företaget Lockheed Martin erhåller betalning med motsvarande 31 miljoner dollar för att dels skapa kapacitet för uppskjutning av raketer, dels samarbeta med företaget Moog om att bygga en ny liten raket.

Den nya raketen har ett underbart namn på engelska , den kallas Small Launch Orbital Maneuvering Vehicle, förkortat SL-OMV. Den ska kunna placera flera satelliter i omloppsbana samtidigt. Hittills har inte avslöjats något om denna raket, men möjligtvis byggs den i samarbete med företaget Rocket Labs, som ju framgångsrikt skjutit upp sin raket Electron två gånger.

Ett brittiskt företag, Orbital Express, erhåller en order värd motsvarande 7 miljoner dollar för att medverka vid basens användning. En lokal myndighet, Highlands and Islands Enterprise, får motsvarande 3 miljoner dollar för att bygga ut infrastrukturer för rymdbasen.

Chefen för Lockheed Martin Space, Rick Ambrose, säger att ”den nya rymdbasen kommer att göra Storbritannien till den främsta uppskjutningsplatsen för små satelliter och cubesats för många år framåt”. Regeringen tror att efterfrågan från rymdbranschen i Storbritannien kommer att uppgå till motsvarande 5 miljarder dollar under det kommande decenniet. Storbritanniens rymdindustri omsätter ca 18 miljarder pund men förhoppningen från regeringens sida är att omsättningen år 2030 ökat till 52 miljarder pund. I så fall skulle Storbritannien år 2030 ha 10 % av den internationella rymdmarknaden.

Mike Taylor är chef för ”international spaceflight policy” vid UK Space Agency. Han säger att Storbritannien är ledande i världen vad gäller tillverkning av små satelliter, men man saknar möjlighet att sända upp satelliter. Om landet nu kan sluta detta ”gap in the value-chain” så kommer det att betyda ”the new space age” för Storbritannien. Säger Mike Taylor.

Man hoppas kunna starta med uppskjutningarna av satelliter år 2020, och arbetet med att bygga basen har ni inletts. Det planeras för anställning av 375 personer till basen. Enligt uppgift finns stort stöd lokalt för rymdbasen, även om inte alla vill ha den.

Förutom denna bas sponsrar Storbritanniens regering flera andra baser där man ska starta horisontalt, med hjälp av flygplan eller med raketer som startar som flygplan. Baser ska byggas vid Newquay i Cornwall, vid Prestwick nära Glasgow och vid Snowdon i Wales. De här baserna får dela på motsvarande 2,6 miljoner dollar.

(Förklaring: De flesta belopp i texten anges i dollar trots att det handlar om Storbritannien, men det beror på att det är ett sammandrag av en artikel i en amerikansk tidning.)

Kommentar: Om man är en god människa och genuint intresserad av människans strävan att färdas ut i rymden så måste man hjärtligt gratulera engelsmännen till den nya rymdbasen. Om man är lagd för avundsjuka eller väldigt tävlingsinriktad så känner man att för helvete, Sverige som redan ÄGER en rymdbas sedan 50 år tillbaka blir på 2 år omsprunget i tävlan om vilket land som ska vara den ledande vid uppskjutning av små satelliter i Europa.

Jämförelse:

Storbritanniens regering satsar motsvarande 344 miljoner kronor på att bygga en rymdbas på 2 år och sponsra flera andra baser. Privata företag investerar i nya raketer. Basen ska ge jobb åt 375 personer. Man räknar med att ökad rymdverksamhet är mycket bra för Storbritanniens ekonomi.

Sveriges regering satsar 80 miljoner kr på att utveckla en ”testbädd” för ny verksamhet vid Esrange. Inga privata investerare deltar. Hur många nya jobb ska skapas vid Esrange? Hur ser man i Sverige på att investeringar i ökad rymdverksamhet inte är en kostnad utan leder till ökad produktion och ökad export?

En undran: Kan det vara så att Sveriges metod att skynda långsamt efter grundliga utredningar kommer att vinna ”tävlingen” i det långa loppet. Är det verkligen realistiskt av Storbritanniens aktörer att tro att man kan bygga en rymdbas och en raket praktiskt taget från scratch PÅ TVÅ ÅR???
____________________________________

Artikelserie om framtidens raketer:

Andra artikeln handlar om Kinas nya raketer. Den största ska föra taikonauter till månen. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2018-07-16. Publicerat här 16 augusti)


Long March 5

Long March 7 har redan börjat användas, Long March 8 håller på att byggas och Long March 9 finns än så länge bara på ritbordet. Kina bygger allt större raketer och Long March 9 ska bli tillräckligt kraftig för att sända människor till Månen. Det finns ännu inget beslut från myndigheterna om en månlandning men Kinas rymdingenjörer hoppas att taikonauter kan färdas till Månen på 30-talet.

Long March 7 flög första gången 2016. En ny version benämnd Long March 7A ska vara klar 2010. Den nya raketen Long March 8 kommer att ha två stödraketer med flytande bränsle. Det finns också planer på en andra version där man ska börja experimentera med återvunna raketer. Dock handlar det bara om att landa första steget, men avser inte att använda det igen. Tidtabellen för denna raket har ändrats flera gånger och man tror nu på en första användning år 2021.

Den raket som USA använde för att sända astronauter till månen hette Saturn V. Det är hittills den största raket som funnits. Men nu planeras lika stora eller ännu större raketer, bland annat Space Launch Systems (USA: NASA), Long March 9 (Kina , Calt) och Big Falcon rocket (BFR: USA, företaget SpaceX).

Kinas månraket, Long March 9, kommer att ha fyra stödraketer, drivna med flytande bränsle (kerosene) och vara 5 meter i diameter. Även om några av raketens komponenter redan är klara kommer det att dröja till 2030 innan den första flygningen sker.

________________________________________________

Artikelserie om framtidens raketer:

Första artikeln handlar om DARPA:s raket som ska användas på nytt varje dag.(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2018-07-16. Publicerat här 14 augusti)

Statliga organisationen DARPA i USA vill skapa en raket som kan återanvändas med endast ett dygns mellanrum. Det är USA:s militär som står bakom önskemålet om en sådan raket. Militären anser att det är alldeles för dyrt att sända upp militära satelliter och att väntetiden från beslut till färdig satellit i omloppsbana är alldeles för lång.

Raketen ska heta Phantom Express och har redan nått teststadiet. Boeing är huvudansvarig och företaget Aerojet Rocketdyne som tillverkar raketmotorer har fått i uppdrag att vidareutveckla och testa den typ av motorer som användes i rymdfärjan. I själva verket använder man komponenter som testades redan under färjans livstid 1981-2011. Nu har Aerojet genomfört en test av raketmotorn AR-22 genom att köra den i 100 sekunder varje dag under tio dagar. Motorn klarade testkörningen perfekt.

År 2014 avtalade DARPA med Boeing, Northrop Grumman och Masten Space Systems om att studera hur man skulle kunna bygga en återanvändbar raket. I maj 2017 valde sedan DARPA ut Boeing till att förverkliga planen på Phantom Express. DARPA sponsrar med 146 miljoner dollar men Boeing förväntas självt bekosta delar av projektet . I avtalet sägs att Boeing har rätt att använda raketen även för egna kommersiella projekt.

Enligt avtalet med Boeing ska första testflygningen med raketen göras 2021. Man börjar bygga den under 2019. Ännu finns inget bestämt om vilken rymdbas som ska sända upp raketen men troligtvis blir det Cape Canaveral. Raketen fungerar ungefär som rymdfärjan gjorde, den lyfter vertikalt men landar som ett flygplan. När raketen nått hög höjd skickar den vidare en mindre raket som för upp en satellit i omloppsbana.

Det var Boeing som byggde rymdfärjan så man har erfarenhet. Enligt uppgift har man löst alla problem som finns med snabb återanvändning och man tror sig kunna skapa Phantom Express. En raket som kan återanvändas en gång per dygn är förstås något som kommer att revolutionera både den militära och civila rymdverksamheten.

SE EN KORT FILM (1 minut) om Phantom Express på sidan "Framtidsvisioner"
__________________________________________________

Satellitindustrin omsatte 269 miljarder dollar under 2017! 
(Publicerad 2018-07-29)

Satellite Industry Association publicerade i juni en rapport som gjorts av analysföretaget Bryce Space and Technology. Den beskriver läget för den internationella satellitindustrin. (Källa: Aviation Weekly and Space Technology. 2018-07-02)  

Under 2017 ökade satellitindustrins omsättning med 3 % till 269 miljarder dollar. Statistiken omfattar satellittjänster, markutrustning, tillverkning av satelliter och uppskjutning av satelliter.

Det största verksamhetsområdet är försäljning av satellittjänster. Där ingår satellit-TV, bredband och jordobservation. Satellittjänsterna omsatte 129 miljarder dollar.

Näst störst är området marktjänster, och där ingår många typer av mottagare av signaler från satelliter, t.ex. kommunikation med fordon, flygplan och fartyg. Marktjänsterna omsatte 120 miljarder dollar.

Tillverkning av satelliter omsatte 15 miljarder dollar. Det är 10 % mer än under 2016, vilket bland annat beror på det stora antalet cubesats. Under 2017 sändes 345 satelliter upp i rymden och av dem var 212 cubesats! Syftet med de flesta av dessa små satelliter var jordobservation eller meteorologi.

Man skulle kunna tro att uppskjutning av satelliter var den största källan till intäkter, men det är tvärtom. Den delen av rymdindustrin omsatte 4,6 miljarder dollar, vilket är en minskning från 5,5 miljarder under 2016. De minskade intäkterna beror på att priserna på satellituppskjutningar sjunkit kraftigt!

Under 2017 sköts 64 raketer upp medförande 345 satelliter. 39 % av inkomsterna från satellituppskjutningar gick till amerikanska företag. USA äger hela eller delar av 803 satelliter i omloppsbana. Totala antalet aktiva satelliter är 1.738 st.

Analysföretaget Bryce flaggar upp för att ett helt nytt delområde kan växa snabbt i betydelse: robotfarkoster som servar satelliter. Dessa farkoster ska kunna fylla på bränsle, flytta satelliter, ta undan rymdskrot mm. 

NASA planerar att bygga en farkost som ska sändas iväg 2020 för att fylla på bränsle på den stora satelliten Landsat 7. Orbital ATK (som nyligen köpts upp av Northrop Grumman) bygger ett antal satellit-servande robotfarkoster som kallas Mission Extension Vehicles och spår inkomster på 400 miljoner dollar från dem.

Analytikern Carissa Christensen på Bryce tycker att man bör ha ögonen på den här nya trenden med satellitservande robotar! Orbital ATK avser att börja sända upp sina farkoster redan i år.

(Min kommentar: När man funderar över svenska rymdaktier på börsen för företag som tillverkar cubesats, så kan man ha ovanstående siffror i åtanke. Området "tillverkning av satelliter" utgör med omsättningsbeloppet 15 miljarder dollar endast 5,6 % av totala satellitindustrin. Dessutom hänför sig större delen av omsättningen för satelliter fortfarande till typen stora, medelstora och små satelliter. Så även om försäljningen av cubesats ökat kraftigt det senaste decenniet så är det ännu en liten, liten del av satellitindustrin. Man kan ju då också tänka på att satellitindustrin i sin tur är en del av rymdindustrin, som förutom satelliter innefattar raketer, drift av raketbaser och andra markanläggningar samt många kringtjänster.) 
   
___________________________________________

Mer pengar till Esrange: några kommentarer!
(Av Ariel Borenstein. 2018-07-13).

9 juli meddelade Regeringen att 80 miljoner statliga medel ska tillföras utvecklingsarbetet vid Esrange.

Man berättar att pengarna ska användas till följande: "Testbädd för utveckling av återanvändningsbar uppskjutningsteknik för små och stora raketer, utveckling av mer miljövänliga motorer, flygtester och satellitteknik. Anläggningen ska även kunna användas för demonstration av exempelvis nya komponenter för rymdapplikationer."

Det förslag som lades fram i Rymdstrategiutredningen 2015 och som varit föremål för två specialutredningar de senaste åren handlar om att skapa kapacitet för uppskjutning av små satelliter från Esrange.

Esrange verkar ha fått mycket mer än man bett om fast inte just det som man bett om. Fast med "satellitteknik" kanske man avser just uppskjutning av satelliter???

Måste man utveckla återanvändningsbara raketer - som SpaceX och Blue Origin redan uppfunnit - för att kunna skjuta upp satelliter? För övrigt finns väldigt få funktionsdugliga  små raketer i världen, men utvecklingsarbete pågår på många håll.

Det verkar enklare att samarbeta med de företag som tillverkar raketer och satelliter istället för att börja från noll med att utveckla återanvändningsbara raketer.

Men varför ska jag vara kritisk när det hänt som många efterlyste vid presentationen av rymdstrategin? Det sades att allt bara var vackra ord. Men nu har Regeringen snabbt skridit till handling och 80 miljoner för utökad kapacitet är förstås fantastiskt bra!

Dessutom får Rymdstyrelsen tillägg i sin budget för att hantera utbyggnaden! Rymdstrategiutredningen efterlyste ökade resurser för Rymdstyrelsen och nu ser vi början på det. Toppen!

Ett litet problem är dock att "Statlig finansiering regleras av EU:s statsstödsregler. Projektet är därför villkorat med ett godkännande från EU-kommissionen om statlig finansiering."

Jag hoppas att EU-kommissionen är snäll mot oss! 

Läs de fullständiga pressreleaserna från Regeringskansliet och från Rymdstyrelsen här.
_______________________________________________________

Månen är het! NASA är på väg till månen igen!
(Publicerat 2018-07-12)

En mycket kraftig drivkraft för att skapa raketer och satelliter vid rymdålderns födelse på -50 och -60-talen var den politiska kapplöpningen mellan Sovjetunionen och USA om vilket land som skulle bli nr 1 i rymden. På 2000-talet är läget ett helt annat: många länder och också privata företag ägnar sig nu åt rymdverksamhet. Men en ny kapplöpning pågår: vem bygger först en bas på månen? (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2018-06-04)


Jorduppgång sedd från Månen.

Efter att amerikanerna slutat landa astronauter på månen 1972 och ryssarna slutat hämta hem grus från månen med obemannade sonder 1976 blev det lugnt och tyst på vår närmaste himlakropp.

Det dröjde 20 år innan någon farkost igen nådde månen och det var Japans sond Hiten år 1990, följd 1994 av USA:s farkost Clementine. På ett symboliskt sätt visade detta att Sovjet fallit och att dess efterträdare Ryssland inte hade råd att sända farkoster till månen, samt att USA visserligen börjat sända obemannade farkoster dit igen, men att det nu fanns fler länder som kunde utforska månen.

På 2000-talet började månen bli het igen! Först till Månen var ESA:s lilla el-drivna farkost SMART (som byggdes av svenska Rymdbolaget!). Sedan dess har farkoster från USA, Japan, Kina och Indien blivit månsatelliter eller kraschat på månens yta. Kina har mjuklandat två farkoster.


Månsatelliten SMART-1, byggd av Rymdbolaget på beställning av ESA. 

USA har lika stor rymdbudget (19 miljarder dollar)som resten av världens rymdnationer tillsammans (70 länder). År 2009 fick NASA i uppdrag av president Bush att bygga en bas på månen.

Efter att Obama blivit president tillsatte man en utredning som visade att månprojektet var underfinansierat. Projektet lades ner och NASA fick nya order: nu skulle man istället sända astronauter till Mars på 30-talet.

Det senaste är att president Trump undertecknat ett direktiv som ändrar NASA:s uppdrag igen. Nu ska man inrikta sig på månen, även om man ju i framtiden även ska färdas till Mars. Men om Constellation-projektet var underfinansierat så kan man ju konstatera att det nya månprojektet inte erhållit någon finansiering alls.

När jag hörde om det nya direktivet tänkte jag att det väl är en tom skrytsam propagandagest. Utan finansiering är ju ett sådant direktiv värdelöst.

Men så är det inte! När jag läste en artikel i Aviation Week & Space Technology (4 juni) insåg jag att NASA har nu ERHÅLLIT TILLSTÅND att färdas till månen.

Förr kunde de inte göra något, nu kan de i alla fall göra så mycket som budgeten tillåter.

Och man har startat upp månverksamhet omedelbart! I juli kommer man att publicera en inbjudan till privata rymdföretag att lämna in offerter på samarbete. Under den kommande 10-årsperioden erbjuder NASA medfinansiering med allt från 25.000 dollar till 2,6 miljarder dollar till farkoster som sänds till månen.



”Detta är ett sätt att starta upp månverksamheten snabbt, säger Thomas Zurbuchen, chef för NASA:s vetenskapsprogram. ”Om någon kan sända en farkost till månen om ett år så kan vi ha vår del med t.ex. vetenskaplig utrustning färdig då. Det här programmet ska gradvis utveckla landare och mynna ut i bemannade månfärder.”

Min kommentar om USA:s presidenter och rymdverksamhet: De senaste decennierna har de demokratiska presidenter som jag gillat inte visat något större intresse för rymdverksamhet, medan republikanska presidenter vars politik jag ogillat har satsat på offensivt rymdprogram. Båda presidenterna Bush ville satsa på månfärder, Clinton och Obama avbröt månprogrammen. Trump har nu givit NASA tillstånd att satsa på månfärder, vilket jag tycker är bra, men jag gillar ju inte något annat som han gör.
______________________________________________________

GomSpace i avtal om satellitförsäljning till ESA. (2018-07-11)
Läs pressmeddelandet på den engelskspråkiga sidan.

          News about space companies.
_____________________________________________________

Regeringen investerar 80 miljoner i anläggning på Esrange.
(Från SVT:s webbplats, meddelande från TT. 2018-07-06)

6 juli presenterade regeringen en investering på 80 miljoner i en testanläggning på Esrange i Kiruna. Anläggningen ska genomföra motorutveckling, flygtester och satellitteknik samt tester och utveckling inom återanvändningsbar uppskjutningsteknik för små och stora raketer.

Min kommentar: Toppen! Väldigt positivt. Åtgärden i sig innebär ökade möjligheter för svensk rymdverksamhet. Det är också förhoppningsvis ett steg på vägen mot satellituppskjutningar från Esrange.

                  Länk till SVT

(Tack till signaturen @rymdmannen på Twitter för att jag blev uppmärksammad på nyheten!)
_____________________________________________

RUAG Space letar liv i Universum. (2018-06-29)

Hur uppstår en planet? Är vårt solsystem unikt? Svar på dessa frågor kan forskarna få när Europas nästa vetenskapssatellit PLATO skickas upp i rymden.



Och RUAG Space, som kommer att få ännu ett prestigefullt kontrakt, finns med ombord. PLATO (PLAnetary Transits and Oscillations of stars) är Europeiska rymdorganisationens (ESA) nästa vetenskapsmission.

      Läs mer på sidan RUAG Space
_________________________________________________

Idag ingen, imorgon tre! (2018-06-23)

Idag har USA inget rymdskepp, men inom några år kommer man att ha tre: Starliner, Dragon och Orion. Företagen Boeing och SpaceX bygger varsin farkost som ska börja användas för att flyga astronauter till rymdstationen i slutet av 2019. Redan i sommar gör man obemannade testflygningar. NASA bygger Orion som ska användas för färder ut i solsystemet, med första testflygningen 2019 och första bemannade flygningen 2021, en färd runt månen.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2018-06-18.)

En ny tid.

Fyra av NASA:s mest erfarna astronauter har valts ut för flygningar med de rymdskepp som Boeing och SpaceX bygger just nu. Tidigare har NASA alltid köpt sina rymdskepp av privata företag, men denna gång ägs farkosterna av två privata företag som hyr ut dem till NASA. Fast det är ändå så att NASA står för större delen av finansieringen och också ställer höga krav på funktion och säkerhet.


CTS-100 Starliner Spacecraft.

Boeing sänder denna sommar sin farkost Spacecraft 1 till testanläggningen White Sands i New Mexico för test av utrustningen som ska lyfta kapseln till säkerhet om något går fel vid starten. Denna sommar ska ett annat exemplar, Spacecraft 2, sändas till Boeings anläggning i El Segundo där den ska genomgå ett stort antal tester, t.ex. vad gäller värme, vakum och ljud.

Det finns också ett tredje exemplar, Spacecraft 3, som inom sex månader ska utföra en testflygning till den internationella rymdstationen. En Atlas-raket tillverkad av United Launch Alliance ska lyfta den.


Dragon.

SpaceX har avtalat med NASA om att bygga sex st Dragon-farkoster för bemannade flygningar till rymdstationen. NASA ska testa en Dragon vid Plum Broke Station i Ohio, därefter ska den transporteras till Florida för en obemannad testflygning till rymdstationen.

Både Boeing och SpaceX planerade att sända upp astronauter i år, men förseningar gör att slutet av 2019 är troligast tidpunkt för båda företagen.

Slut på ryska resor.

Sedan rymdfärjan slutade flyga har USA köpt platser på Rysslands Soyuz för att kunna sända upp astronauter till stationen. Men man har inte köpt några platser för tiden efter 2019. Klockan tickar för Boeing och SpaceX att bli klara innan dess.

Det började i liten skala.

Först finansierade NASA ett antal företag för att bygga transportskepp. Transporter till och från rymdstationen gjordes i början med amerikanska rymdfärjan och ryska Soyuz-kapslar. Sedan tillkom Europas ATV och Japans H-1.

Numera har Europa slutat med transporter men två amerikanska företag börjat flyga, SpaceX med Dragon och Orbital ATK med Cygnus.

År 2010 började NASA sponsra ett antal företag för att försöka bygga ett rymdskepp avsett för bemannade flygningar till rymdstationen. Tanken är att dessa företag även ska kunna använda sina rymdskepp för kommersiella uppdrag. År 2010 fördelade NASA 50 miljoner dollar mellan företagen Blue Origin, Boeing, Paragon Space Development, Sierra Nevada och United Launch Alliance för att de skulle starta upp planeringen av rymdskeppet.

2011 anslöt sig SpaceX till gruppen och nu kunde företagen dela på 270 miljoner dollar.

Efter att NASA följande år utvärderat det som företagen åstadkommit valdes Boeing, SpaceX och Sierra Nevada ut för fortsatt finansiering.

År 2014 föll Sierra Nevada bort ur ”tävlingen” och NASA valde att ge Boeing ett avtal värt 4,2 miljarder dollar och SpaceX avtal värt 2,6 miljoner dollar för att flyga astronauter till rymdstationen med början 2017. Men datum för första flygning har vid ett flertal tillfällen flyttats fram i tiden. Ni talas det om slutet på 2019.

Hittills har NASA betalat ut 8,5 miljoner dollar under projektets gång. Samtidigt kostar det NASA 3 miljarder dollar varje år att utveckla farkosten Orion som ska användas för färder bortom rymdstationen.

De fyra astronauter som ska testflyga de två nya rymdskeppen Starliner och Dragon år 2019 är:


Översta raden från vänster: Behnken och Boe.
Nedersta raden från vänster: Hurley och Williams.

Robert "Bob" Behnken. Överste vid flyget. Ingenjör. Testpilot. Flög med två rymdfärjor.

Eric Boe. Överste vid flyget. Ingenjör. Stridspilot. Testpilot. Flög med två rymdfärjor.

Doug Hurley. Överste vid marinen. Ingenjör. Strispilot. Testpilot. Flög med två rymdfärjor.

Suni Williams. Kapten vid flottan. Ingenjör. Helikopterpilot. Testpilot. Flög med två rymdfärjor. Varit chef för en av besättningarna på rymdstationen. (Hon var på rymdstationen samtidigt som Christer Fuglesang).

Dessa astronauter deltar redan vid utformningen av rymdskeppen för att man ska uppnå maximal användarvänlighet.

Boeings rymdskepp Starliner ska skjutas upp med raketen Atlas V som byggs av United Launch Alliance. SpaceX rymdskepp Dragon ska skjutas upp med raketen Falcon 9 som byggs av SpaceX. Båda rymdskeppen kommer att kunna rymma sju astronauter.
____________________________________________________

Sveriges nya rymdstrategi: Sammandrag och analys. (2018-06-13)

9 maj deltog jag vid en presskonferens hos Rymdstyrelsen där utbildningsminister Helene Knutsson presenterade en skrivelse om rymdstrategi. 

Nu har jag gjort en grundlig genomläsning av skrivelsen och skrivit en sammanfattning, med några egna kommentarer. Vad är bra och vad är mindre bra i den statliga rymdstrategin? 

          Här är min analys av rymdstrategin.

Här är en jämförelse mellan Skrivelsen och Riksrevisionens utredning 2013 och Rymdstrategiutredningen 2015.

Maila gärna diskussionsinlägg om rymdstrategin till rymden@arielspace.se så publicerar jag dem eventuellt på sajten.


En enkel modell av den nya satelliten MATS!
_____________________________________________

”Vi testar just nu den nya svenska satelliten MATS.”
Arielspace har besökt OHB i Kista:
(Av Ariel Borenstein. 2018-06-08)

Arielspace har besökt OHB Sweden i Kista för att intervjua VD Gierth Olsson och prata om nya svenska satelliten MATS, den första större svenska satelliten sedan 2010. Samtalet handlade efter hand också om alla andra projekt som OHB driver och landade till slut i Sveriges nya rymdstrategi.

             Länk till artikeln hos Arielspace om MATS.


______________________________________________

Läs om ett framgångsrikt rymdföretag i Finland:

ICEYE raised $34 million.

"ICEYE raised $34 million in a Series B investment round, bringing the Finnish commercial radar satellite operator’s total funding to $53 million, ICEYE announced May 24."

      LÄS på engelska på min finska sida!
_____________________________________________

Extra billigt just nu att försäkra din raket! (Publicerat 2018-05-24)

Försäkringspremier för rymdraketer och satelliter är historiskt låga just nu – men det kan ändra sig! Om några större raketuppskjutningar misslyckas kan premierna stiga rejält. (Källa: Space News. 2018-04-09)


Det är dyrt att försäkra en raket!

Två företrädare för försäkringsbranschen, Adam Sturmer på Marsh Space Projects och Chris Kunstadter på XL Caitlin, säger att om det inträffar några stora misslyckanden med raketer eller satelliter så kommer ett antal försäkringsbolag att lämna branschen. Då stiger kostnaden för att ta en försäkring.

Under 2017 gjordes 91 raketuppskjutningar och av dem var 54 försäkrade. Myndigheter och militär brukar inte försäkra sina rymdprojekt. Allt fler av försäkringarna gäller cubesats, men försäkringen gäller oftast bara själva uppskjutningen. Försäkringsbolagen har svårt att veta hur de ska värdera små satelliter.

De närmaste åren kommer flera nya raketer att börja användas. Nya raketer och det ökande antalet små satelliter innebär svårigheter för försäkringsbolagen att bestämma värderingar. Det gäller för bolagen att aktivt bevaka marknaden och justera sina bedömningar.

Under åren 2000 till 2018 har i genomsnitt 30 % av alla nya rakettyper misslyckats vid sin första uppskjutning. Också den andra uppskjutningen har ofta misslyckats. Efter ca 10 uppskjutningar brukar felprocenten falla till endast 5 %.
 
Försäkringsbolaget XL Catlin har statistik över de 571 satelliter som sänts upp i geostationär bana sedan år 2000. På 382 av dessa satelliter uppstod sammanlagt 3.000 fel som ledde till att kapaciteten delvis eller helt förlorades. Problem vid uppskjutningen stod för 37 % av dessa fel. När det gäller satelliter som man lyckats placera i omloppsbana uppstod det något fel på en tredjedel av dessa inom två månader.

Med åren har man sänt upp allt större och allt mer komplicerade kommunikationsatelliter. Det fel som uppstår oftast på dem är krångel med det elektriska systemet.

Statistik för åren 1998 till 2017 över relationen mellan försäkringspremier och utbetalda ersättningar visar att åren 1998 och 2000 var riktiga katastrofår. Flera stora satellituppskjutningar misslyckades då. De bästa åren var 2005 och 2016, med väldigt små utbetalningar. Överhuvudtaget är branschen väldigt volatil. Inbetalda premier varierar ganska mycket från år till år, medan beloppet för utbetalda premier varierar väldigt mycket för olika år.

På sidan Rymdförsäkringar kan du läsa mer om försäkringsbranschen för raketer och satelliter.
________________________________________

Utbildningsminister Helene Knutsson presenterade regeringens rymdstrategi kl 11:00 hos Rymdstyrelsen. (2018-05-09)


Rymdstyrelsens GD Olle Norberg hälsar ministern Helene Knutsson välkommen.

Skrivelsen är avsedd att utgöra ett ramverk för riksdag, myndigheter, organisationer och företag vid rymdverksamhet. Syftet med skrivelsen är således inte att föreslå detaljer för lagstiftning eller kvantifiera belopp. Tanken är att denna grund t.ex. ska leda till lagstiftningsarbete för en ny rymdlag och vidare utveckling av Esrange.

Diskussionerna om ny rymdpolicy inleddes redan 2013 när Riksrevisionen hade utrett effektiviteten i den statliga rymdverksamheten. Sedan följde en stor utredning 2014-15 och nu har den nya rymdstrategin presenterats.





Läs min artikel på sidan "Statlig rymdstrategi!"

______________________________________________

Nu kom den: utbildningsminister Helene Knutsson presenterade regeringens skrivelse med ny rymdstrategi kl 11:00 hos Rymdstyrelsen. Arielspace var med på presskonferensen. En utförlig analys av skrivelsen kommer senare idag. Här några intryck från presskonferensen. (2018-05-09)

Titta på Rapport ikväll! Ett inslag om rymdstrategin kommer där. Ett antal tidningar och webbplatser kommer strax med personliga rapporter, t.ex. Ny Teknik. Reportage kommer också så småningom i Populär Astronomi.

En grund att stå på, men ingen proposition och inga öronmärkta pengar!d

Även om jag visste redan innan presskonferensen att det nu handlade om "grundforskning", dvs att skapa en inriktning och ram för vidare rymdarbete, så kända jag besvikelse över att det ännu inte finns konkreta åtgärder. Som t.ex. pågående lagstiftningsarbete för rymdlag, eller 500 miljoner kr avsatta för ny infrastruktur på Esrange. Det kanske kommer så småningom.

Utbildnings- och rymdminister Helene Knutsson om skrivelsen.

Vi satt i ett litet konferensrum, belamrat med ett flertal kameror, de flesta på stora stativ. Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg hälsade oss välkomna mot bakgrund av en stor väggtapet, ett foto av solen.

Utbildningsminister Helene Knutsson berättad sedan om skrivelsen. Hon gav först en redogörelse över hur stor betydelse rymdverksamhet har i samhället. 

Enligt ministern är det historiskt att Sveriges rymd- prioriteringar sammanfattas i en rapport. Detta är de viktigaste förslagen: 

Rymdlagen är från 1982. Det behövs en modernisering, och riksdagen behöver stifta en ny rymdlag.

Esrange bör utvecklas för att i framtiden (???) utveckla kapacitet för att sända upp satelliter. 

Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet ska verka för att uppmuntra intresset för rymdverksamhet, t.ex. i skolorna. (De kanske kan ta emot några råd från Svenska Rymdsällskapet som i flera år redan hållit rymdlektioner i skolor i Stockholm).

Kunskap från satellitobservationer ska användas för att öka hållbarhetsarbete i Sverige.

Berörda myndigheter måste samarbeta för att skapa en "rymdlägesbild".

Utvecklad svensk rymdverksamhet ger landet ökat inflytande på internationell rymdverksamhet.

Helene Knutsson avslutade sin redogörelse med en mycket bra slogan: 
En satsning på rymden är en satsning på Jorden! Bra!!!

Presskonferensen sändes på Rymdstyrelsens Youtube-kanal. Efter avslutad sändning fanns möjlighet att intervjua ministern, samt att mingla och prata med övriga närvarande.

Mingel med rymdisar.

Jag lyssnade när Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg berättade för Populär Astronomis utsände Cornelia Ekvall om sin syn på olika rymdtrender. Frågor och svar kanske i hennes kommande artikel i Populär Astronomi.

Jag har de senaste åren haft flera kontakter med Ingemar Skogö som ledde rymdstrategiutredningen 2014-15. Jag frågade om han var nöjd med skrivelsen, om han tyckte att regeringen följt utredningens rekommendationer. Han ville inte gå in på detaljer utan svarade att han var väldigt nöjd med att hans utredning nu lett fram till en rymdstrategi.

Jag ställde också några frågor till minister Helene Knutsson, om Rymdstyrelsens framtida roll och om rymdens betydelse för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik.
Men mer om det i min kommande analys av rymdstrategi-skrivelsen.

____________________________________________

Rymdstrategi: Vad kommer regeringen att föreslå? (2018-05-08)

Diskussioner har förts ända sedan 2013 om hur Sverige borde utforma sin rymdverksamhet. Imorgon (9 maj) ska utbildningsminister Helene Knutsson presentera en rymdstrategi. Vad kommer den att innehålla?

År 2013 la Riksrevisionen fram en rapport där man sa att svensk statlig rymdverksamhet led av brist på helhetssyn.

Dåvarande regering tillsatte 2014 en utredning som presenterades följande år. Utredningen rekommenderade bland annat följande:

Rymdstyrelsen borde få mer personal för att kunna ta ett samlat ansvar för svensk rymdverksamhet.

De svenska myndigheter som hade någon del i rymdverksamheten borde samarbeta mer.

Det skulle vara lämpligt att sända upp satelliter från Esrange.

Rymdlagen borde skrivas om med hänsyn till de stora förändringar som skett inom rymdbranschen sedan lagens tillkomst 1982. 

I en särskild utredning som gjordes senare rekommenderades att staten finansierade byggandet av ny infrastruktur vid Esrange, kostnad 500 miljoner, för att möjliggöra uppsändning av satelliter.

Så vad av allt detta kommer regeringen att stöda imorgon, och hur? Med rekommendationer, lagstiftning eller finansiering?
___________________________________________

Inte rocket science: I Japan gräver man inte ner elkablar, de dras i luften. 

      Se mina foton från Japan: ett virrvarr av el.


Man tror i Japan att det med tanke på jordbävningar är bättre att ha elkablarna hängande mellan husen istället för att gräva ner dem.
________________________________________________

Rocket science: Japan ökar sin rymdaktivitet. Nya raketen H3 kommer även att sända upp small-sats. (Publicerat 2018-05-06)

Det japanska företaget Mitsubishi Heavy Industries som bygger och sänder upp Japans raketer har meddelat sina planer på att fördubbla uppskjutningskapaciteten. Man behöver bygga en ny uppskjutningsramp.

          Läs artikeln på sidan Asien/Japan.

 
Japan: raketer och robotar. Roboten på bilden heter Gundam Unicorn.
_____________________________________________

Vulcan, Falcon Heavy, New Glenn - nya stora raketer byggs i USA.

Politisk kris mellan USA och Ryssland, tävling om vilka företag som ska få skjuta upp militära satelliter samt allt högre ambitioner hos rymdföretagen. Detta driver fram bygget av nya raketer. (2018-05-03)

        Läs om detta på sidan Internationellt: USA.
_____________________________________________

Årsstämma hos Gomspace 2018-04-26: 
Positiv framtidssyn, men varför så få aktieägare på stämman?

26 april hölls årsstämman för företaget Gomspace i advokatbyrån Settervalls lokaler i Stockholm. De vanliga ”tråkpunkterna ” genomgicks utan problem, styrelsen beviljades ansvarsfrihet och VD Niels Buus gav intressant information om verksamheten 2017 och utsikterna inför framtiden.

Den största överraskningen för mig var att endast tre av de mindre aktieägarna - inklusive mig själv – kom till årsstämman. Intresset för att äga aktier i GomSpace har ju varit stort att döma av alla diskussioner på aktiechattar och bloggar. En årsstämma är ett bra tillfälle att få information om ett bolag. Men kanske mötesformatet upplevs som tråkigt eller svårt att förstå? Som till exempel ”Val av justeringspersoner ” eller ”Beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare”.

Jag är civilekonom i botten och även föreningsmänniska så procedurerna kring ett årsmöte ger mig inga problem. Nu fick jag lämna ett litet, litet bidrag till företagets verksamhet genom att justera protokollet!

Hur går verksamheten då?

GomSpace har satsat på väldigt kraftig expansion. På fem år har man gått från en omsättning på 9 miljoner kr till 96 milj kr! Personalen har under samma tid ökat från 8 till 119 anställda. Hur klarar man detta? Har man tillräcklig kompetens, kapital och kostnadskontroll i företaget? Ja, enligt VD Niels Buus har man det.

GomSpace har tredubblat personalstyrkan under 2017. Huvudsakliga verksamheten bedrivs ju i Danmark men man har värvat många från andra länder. Ett kunskapsintensivt företag i Aalborg flyttade bort och många av de anställda gick då över till GomSpace.

VD berättade att man i ett visst skede under expansionen hade svårt att sälja in sin affärsidé till bankerna när man sökte finansiering. Man valde då att vända sig till aktiemarknaden.

Höga kostnader.

Niels Buus fick många frågor av oss tre externa aktieägare, bl.a. om kostnadsläget. Under 2017 uppgick försäljningen till 96 miljoner kr och efter avdrag för produktionskostnader gav det ett överskott på 26 milj kr. Men sedan hade man även kostnader för försäljning och distribution med 31 milj kr, utvecklingskostnader med 25 milj kr och administrativa kostnader med 38 milj kr. Då har vi ett rörelseresultat på minus 66 miljoner. Hur kommer detta att utvecklas framöver?

VD Niels Buus kommenterade detta. De olika pågående och planerade projekten kommer att ge fortsatt ökad omsättning. Han kunde inte kommentera orderstocken eftersom information om denna inte ännu gått ut till aktieägarna. Men man har som mål och prognos att verksamheten ska öka med 70 % per år.

De stora kostnaderna under 2017 beror bland annat på att man satsar på kraftig expansion genom att investera mer på utveckling och utbyggd produktionsanläggning än sina konkurrenter inom small sat – segmentet. Men också på att man anställt många nya och det tar tid att uppnå effektivitet. Man har ju även kostnader för sin nya tillverkningsanläggning i Aalborg och för att etablera kontor i USA och Singapore.

Kostnaderna för produktion av satelliter ska sänkas genom att man utvecklar en mer automatiserad tillverkning. När ingenjörerna har utvecklat en produkt ska den sedan tillverkas på ”löpande band”.

Prognos för positiv framtid.

Niels Buus kunde enligt min mening skildra ett framtids-scenario för företaget som föreföll trovärdigt. Man har en bra position vad gäller produkter och i förhållande till konkurrenter. Inte minst berättade han om den entusiasm som ledning och anställda känner inför verksamheten.

Samtliga i styrelsen omvaldes. Dock fick jag reda på någonting som jag inte visste tidigare eftersom jag befunnit mig på resa utomlands de senaste två veckorna: Anna Rathsman har utnämnts till ny generaldirektör för Rymdstyrelsen och kan därför inte sitta kvar i styrelsen för GomSpace från juni.

__________________________________________________

Senaste nytt om rymdstrategin: (2018-04-07)

Svar på fråga 2017/18:978 av riksdagsman Hans Rothenberg (M):
Regeringens rymdstrategi

"Hans Rothenberg har frågat mig vilka konsekvenserna blir för de företag som verkar inom den svenska rymdindustrin på grund av rymdstrategins försening.

Skrivelsen om hur regeringen avser arbeta med rymdfrågor överlämnas till riksdagen under våren. Utgångspunkten för strategin är att Sverige är en internationellt framstående rymdnation där svensk rymdverksamhet står på en stabil grund med internationellt konkurrenskraftig rymdindustri och starka forskningsmiljöer. I rymdstrategin kommer regeringen presentera långsiktiga inriktningar och mål i arbetet med rymdfrågor.

Eftersom en skrivelse till riksdagen är ett meddelande om hur regeringen ser på en viss fråga eller hur man har arbetat eller planerar att arbeta med ett visst politikområde innehåller den inga förslag till riksdagsbeslut (min kursivering). Om några insatser bedöms behövas för att Sverige ska fortsätta vara en internationellt framstående rymdnation kommer dessa att presenteras i kommande budgetpropositioner."

Stockholm den 14 mars 2018

Helene Hellmark Knutsson
(minister för högre utbildning och forskning)
________________________________________

Månbas ska byggas redan i år! (2018-04-01)

Rymdorganisationerna i USA, Ryssland, Kina och Europa har beslutat samarbeta för att bygga en bas på månen. Arbetet inleds redan i år. Basen ska heta Månbas Alpha. Sverige kommer att delta genom att fem svenska astronauter snabbutbildas.

April, april. Men tänk om det kunde bli verklighet!


Så gick det till senast vi besökte månen.
___________________________________________________

The Dark Side of Space, del två. (2018-04-01)

Rymdskrotet är redan ett problem – antalet incidenter ökar! 
Liten artikelserie i tre delar om dystra trender i rymden.

Idag: Rymdskrot. Följ länken till sidan om internationell rymdfart.
________________________________________________

The Dark Side of Space. (2018-03-27)

Krig, skrot och gräl – det finns problem i rymden.
Liten artikelserie i tre delar om dystra trender i rymden.

Idag: Krig i rymden.  Följ länken till sidan om internationell rymdfart.

________________________________________________

Är det dags att investera i rymdföretag? (2018-03-11)

Börsnoteringarna av ÅACMicrotec och GomSpace har ökat rymdintresset hos aktieplacerare. Ska vanliga människor köpa aktier i rymdföretag?

I en artikel i nya numret av Populär Astronomi berättar jag om den kommersiella rymdverksamhetens historia, ställer frågor till VD för GomSpace och pratar med en aktiesparare. Du hittar inga köpråd i artikeln, men en bättre förståelse av rymdbranschens dåtid, nutid och framtid!

Den som vill följa rymdbranschens utveckling och dessutom gillar astronomi ska ta en prenumeration på Populär Astronomi!

                        Länk till min artikel!

Dessutom en ny idé på min webbplats: en gästskribent. Denna gång Christian som förenar nytta med nöje genom att läsa artiklar om rymdbranschen och köpa aktier i rymdföretag.

              Länk till gästen med rymdintresse!


Rymdgodis från GomSpace!
___________________________________________

Alla dessa små satelliter...möjlighet eller katastrof?(2018-03-03)

Hos Aviation Week & Space Technology skriver Irene Klotz 28 februari en lång artikel om planerna på att skjuta upp stora konstellationer bestående av små satelliter under de närmaste åren. Stora affärsmöjligheter, men också stora risker, om alla dessa satelliter börjar kollidera med varandra. "En bil som blivit kvaddad kan man bogsera bort", säger Greg Wyler, chef för företaget OneWeb, "men en kvaddad satellit får vi leva med för alltid!" OneWeb vill trots det skapa en konstellation för bredband med 720 små satelliter!

22 februari 2018 lyfte en Falcon 9 från basen Vanderberg (i Kalifornien) med ett antal satelliter, däribland två små satelliter med namnen Tintin A och Tintin B. Dessa satelliter utgör ett test för företaget SpaceX inför uppskjutningen av en konstellation på 4.425 satelliter för att skapa snabbt internet via satellit globalt. Uppskjutningarna för denna konstellation beräknas starta 2019, om företagets ansökan hos amerikanska FCC godkänns. (FCC = Federal Communications Commission)

Den första ansökan kom in redan 2016 och sedan följde SpaceX upp detta med en kompletterande ansökan 2017 angående uppskjutning av en konstellation med 7.500 små satelliter flygande i mycket låg bana för internet.


En satellit från OneWeb.

Men detta är bara början på boomen för små satelliter. Företaget OneWeb har bas på de brittiska kanalöarna, men är verksamma i USA. OneWeb har redan fått godkänt från FCC om att få sända upp 720 små satelliter för bredbandsuppkopplingar. Man har också rätt att senare komplettera med 1.980 satelliter. Och dessutom har man lämnat in ytterligare en ansökan om att få sända upp en till konstellation bestående av 2.560 satelliter. OneWeb ska snart sända upp de tio första satelliterna, byggda av Airbus. Under tiden bygger man en egen fabrik i USA, vid Kennedy Space Center, för löpande-band-tillverkning av satelliter.  

Det regnar ansökningar!

FCC har godkänt fler ansökningar. Företaget Telesat med bas i Kanada har erhållit tillstånd för en konstellation med 117 satelliter och Norge med det mer anspråkslösa antalet två satelliter. Space Norway testar något som kallas Arctic Satellite Broadband Mission.

Det har inkommit ett dussin ansökningar till FCC om att sända upp konstellationer för bredband, från SpaceX, Boeing, ViaSat, LeoSat, O3b Networks, Theia Holdings och flera andra bolag!


Satellit från Space Norway.

Ett konsultföretag som heter Euroconsult har specialiserat sig på rymdbranschen.
I en rapport publicerad 2017 har de, utgående från alla ovannämnda planer, kommit fram till att minst 6.200 små satelliter kommer att sändas upp under åren 2017-2026. De definierar då "liten" som en satellit vars vikt är högst 500 kg.

Värdet på dessa satelliter blir 30 miljarder dollar. Under åren 2007 - 2016 uppgick värdet av uppsända små satelliter under den perioden till 9 miljarder dollar. I september skrev ett antal experter i en artikel in "Journal of Aerospace Technology and Management" att "under de senaste fem åren har det sänts upp nästan lika många små satelliter som under de femton åren dessförinnan".

Hur många cubesats?

Hur ser det ut för de allra minsta satelliterna då, de som kallas cubesat? Världens hittills största konstellation är uppsänd av företaget Planet. Det handlar om fotografering av jordytan och bearbetning av data från rymden. Konstellationen består av 180 cubesats (3U), fem RapidEye smallsats och tretton Skysats smallsats. 

En konsultfirma i Atlanta, USA, med namnet SpaceWorks, bedömer att av de små satelliter som sänds upp de närmaste fem åren kommer 2.600 att vara cubesats med en vikt om högst 30 kg. 

Det kan bli kaos där uppe!

Det finns kritiska röster mot att sända upp detta stora antal nya satelliter. Greg Whyler, som själv leder arbetet med att sända upp minst 720 satelliter (VD för Oneweb), säger att avsaknaden av regler är oroande. Om man vill  bygga ett flygplan så finns många krav från myndigheter, likaså om man vill bygga en bil. Men för att bygga en satellit och sända upp den finns inga kontrollmekanismer, säger han.

Citat: "There is no oversight. None. So you could put up a bunch of satellites that may fail and crash into each other and destroy an orbit. There is no way to fix that.”


Byggsats från LEGO: "Bygg ditt eget rymdskrot".

"The National Space Council", ett nygammalt rymdråd i Vita Husets administration, har föreslagit att man ska skapa en ny myndighet som ska bevaka de här frågorna.

Tillstånd att skjuta upp raketer och rymdskepp handhas av myndigheten Federal Aviation Administration, men de har inte befogenheter att bestämma över satelliterna, och det finns ingen överstatlig organisation som tar ansvar för rymdskrot. 

(Råd till den som vill ha fördjupad och aktuell information om rymdverksamhet - ta en prenumeration på tidning/web av Aviation Week & Space Technology.)
____________________________________________

Ariane 6 - Europas nya raket. (Publicerat 2018-02-27)

ArianeGroup ska bygga en ny version av Arianeraketen. Ariane 5 ska fasas ut till 2023 då Ariane 6 tar över helt. Planeringsprocessen har klarat två viktiga kontrollstationer, i april och december 2017. Nu kan man börja bygga raketen. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2018-01-15)

Ariane 6 ska börja användas 2020. Under perioden 2020 – 2023 hoppas man kunna göra 25 uppskjutningar med de två Ariane-raketerna och 9 med den mindre raketen Vega C. Beslut om detta ska troligtvis tas vid ministermöte nu i mars 2018.

Kunderna kommer att vara ESA, EU, satellitorganisationen Eumetsat, och europeiska försvarsdepartement. Detta skulle ge Arianespace en stabil kundbas. Endast kommersiella kunder räcker inte.

Tester av motorerna Vulcain och Vinci pågår redan.

Ett av de viktigaste målen för Ariane 6 är att man ska kunna sänka kostnaderna för en uppskjutning. Konkurrenter som t.ex. SpaceX har sänkt kostnaden för satellituppskjutningar och för att möta hotet hoppas man kunna sänka kostnaden för kunderna med ca 40 %.

En första bedömning skulle ge att en uppskjutning med Arianespace kostar 130 miljoner dollar för last upp till 11,5 ton. SpaceX tar 62 miljoner dollar för Falcon 9 för last upp till 5,5 ton. Men SpaceX hävdar att återanvändning av första raketsteget ska ge en kostnadskostnadsbesparing med 10 – 30 %.

ESA och Arianespace har hakat på trenden som startades av SpaceX och Blue Origin: återanvändning av raketsteg. Men man gör enbart utvecklingsarbete och tester tills vidare. Uppskjutningsfrekvensen är ännu för låg för att det ska löna sig med återanvändning, säger Alan Charmeau, chef för Arianespace.
____________________________________________

Forskare vill till Venus, NASA vill till Mars. (Publicerat 2018-02-17).

För ett år sedan skulle NASA välja ut tre missioner för sitt program Discovery – billiga vetenskapssonder till planeterna. Två av de föreslagna missionerna handlade om utforskning av planeten Venus. De amerikanska Venus-forskarna hoppades. Men NASA ratade båda och valde istället två sonder till asteroider samt ett teleskop i rymden för att leta exoplaneter. (Källa: Space News. December 2017.) 

Vad kan Venus-forskarna hoppas på nu? På den årliga VEXAG-konferensen framgick det att det finns två spår. (VEXAG = Venus Exploration and Analysis Group).

Vissa forskare är med och ansöker hos NASA om deltagande i projektet New Frontier, vars syfte är utforskning av solsystemet. Tre av förslagen handlar om forskning på Venus. Bland annat finns förslag om instrument som ska utforska atmosfären och förslag på landare.

NASA ska nu välja ut tre av förslagen för närmare utredning och beslut tas i mitten på 2019. Sonden ska sändas iväg 2025! Det gäller att planera på lång sikt!

Den andra möjligheten gäller en fråga som ställdes till forskarna av chefen för NASA:s forskningsverksamhet. ”Om ni får 200 miljoner dollar till ett projekt om Venus, vad kan ni göra med de pengarna?” Så nu jobbar ett antal forskare på ett förslag för en relativt liten farkost som ska kretsa runt Venus och också medföra en landare. Farkosten skulle sändas upp som extralast vid uppskjutning av någon stor satellit.

Finansieringen är inte garanterad ännu. Men forskarna arbetar vidare på planeringen. "Even a small mission can be a big deal."
____________________________________________________

Anna Rathsman är teknisk direktör och projektansvarig på SSC för planerna på att sända upp små satelliter från Esrange. Projektet kallas SmallSat Express. Jag bad henne om en kommentar till den lyckade uppskjutningen med raketen Electron. (2018-01-24)

Ariel: "Hej, jag upptäckte idag nyheten om att Rocket Lab lyckats med en uppskjutning av raketen Electron och placerat tre satelliter i bana. Electron var väl en av de raketer ni hoppas på för användning vid Esrange? Det här känns som en banbrytande nyhet för smallsat-branschen! Kan du tänka dig att maila mig någon kort kommentar till nyheten?"

Anna Rathsman: "Hej! Det är många olika aktörer inom rymdbranschen som under en längre tid arbetat med att få fram en mindre bärraket som är dedicerad för att skjuta upp små satelliter. Att Rocket Lab, enligt uppgift, lyckats göra en lyckad uppskjutning av Electron till omloppsbana är mycket positivt för alla aktörer som arbetar med denna del inom rymdbranschen eftersom det visar att detta är möjligt.

Med vänlig hälsning, Anna."
_________________________________________________

Stor nyhet! Den saknade pusselbiten för Esrange finns nu:

Företaget Rocket Lab har lyckats med världens första smallsat-uppskjutning med specialbyggd liten raket. Det här är en viktig nyhet för Swedish Space Corporation som vill sända upp små satelliter från Esrange. Electron är en av de små raketer SSC har hoppats på. (Källa: Webb för Space News. 2018-01-24)


Samma foto igen som i min artikel på denna sida för några dagar sedan - men nu har uppskjutningen lyckats!

Över hela världen byggs det nu små satelliter med ny teknik som möjliggör miniatyrisering. Dessa satelliter sänds ofta upp som extralast vid uppskjutning av någon stor satellit. Men då kan man inte bestämma vilken tid, på vilken höjd och i vilken bana den lilla satelliten ska hamna. Därför jobbas det över hela världen också på att möjliggöra uppskjutning av små satelliter på ett bättre sätt. 

När SSC planerar för uppskjutning av små satelliter från Esrange så har ett problem varit den totala avsaknaden av små raketer. Men nu har den första lyckade uppskjutningen av satelliter med en liten raket gjorts. Grattis både till Rocket Lab och till Esrange!

Rocket Lab lyckades 20 januari skjuta upp en 17 meter lång raket i omloppsbana och där släppa tre satelliter. Man hade 2017 gjort den första uppskjutningen men då nådde raketen inte upp i omloppsbana. Raketbasen är belägen på Nya Zeeland. 

Raketen Electron kan lyfta upp en last på 150 kg. När t.ex. SpaceX sänder upp en stor satellit med raketen Falcon 9 kostar det ungefär 50 miljoner dollar. En uppskjutning av en liten satellit med Electron kostar ca 5 miljoner dollar.
_________________________________________________

En rysk raketuppskjutning misslyckades - KTH:s satellit förstördes.

28 november 2017 lyfte raketen Soyuz-2-1b från Rysslands nya raketbas Vostochny Cosmodrome i Sibirien. Ombord fanns KTH:s första satellit. Tyvärr nådde den aldrig omloppsbana. (2018-01-24)

Läs om detta på sidan "Svensk rymdindustri"
_____________________________________________

GomSpace sluter avtal med Virgin Orbital om uppskjutning av satellitkonstellation. (Pressmeddelande från GomSpace 2018-01-16)

"GomSpace has purchased a launch for several nanosatellites onboard a LauncherOne rocket from the California based company Virgin Orbit. The flight, which is bound for a low-inclination orbit, is scheduled to occur in early 2019.

GomSpace will use the launch to further build out a constellation of small satellites that will use Automatic Dependent Surveillance-Broadcast (ADS-B) and Automatic Identification System (AIS) signal monitoring to track civilian aircraft and ocean-going vessels. This satellite constellation will provide continuous monitoring between 37 degrees North and 37 degrees South, helping provide global situational awareness for air-traffic controllers and shipping companies, and aiding in the identification and location of wayward or missing planes and ships."

GomSpace överraskar igen.

Ett samarbete mellan GomSpace och ett företag i Virgin-koncernen är ytterligare en överraskning från det danska företaget som nyss slöt avtal med staten Luxemburg om framtida samarbete. Dessutom kommer GomSpace att starta upp driften av en liten satellitkonstellation för kommunikation, baserat på erfarenheten från sina två tidigare satelliter. Spännande också att Virgin Orbit ska inleda testflygningar under 2018. LauncherOne ska använda ett flygplan istället för en rakets första steg. Det ger tillverkare av små satelliter ytterligare ett sätt att få upp dem i rymden. Som framgår av artikeln här nedan så ska raketen Electron, avsedd för små satelliter, också testas under 2018.

Om Virgin Orbit:

"Virgin Orbit is currently in the process of qualification and test flight for the LauncherOne service, which includes both a two-stage expendable rocket and a fully-reusable air-launch platform. The company has a fully-assembled pathfinder rocket on the test stand in Mojave, CA, and several more in manufacturing and assembly in Long Beach, CA. The system’s 747-400 flying launch pad has begun its flight test campaign. LauncherOne is designed to provide highly responsive, reliable, and affordable flights to Low Earth Orbit to small satellites. The initial flight of the LauncherOne system is targeted for the first half of 2018."
_______________________________________________________

Kanske första nya raketen för Esrange?

Vid Rocket Lab, ett amerikanskt rymdföretag med raketbas på Nya Zeeland, gör man sig beredda att skjuta upp sin raket Electron nästa vecka. Om man lyckas lyfta upp nyttolasten med tre satelliter i omloppsbana så är det banbrytande för cubesat-branschen. Rocket Lab kan bli först av alla projekt världen över med mindre raketer som är specialbyggda för uppskjutning av små satelliter. (Källa: Space News 2017-12-04 och web: Rocket Lab 2018-01-16).


Raketen Electron.

Swedish Space Corporation planerar att sända upp satelliter från Esrange med början 2021. Ett problem är att ingen utvecklare av små raketer ännu har någon färdig produkt att sälja. Men det problemet kanske löser sig alldeles snart.

Från och med 20 januari säger sig Rocket Lab ha ett nio dagars "launch window" för att skjuta upp sin raket Electron i Nya Zeeland. Den ska då föra upp satelliten Dove (earth-imaging) för företaget Planet och två Lemur-2 satelliter (weather and ship tracking) för företaget Spire.

Uppskjutningen har ett eget namn, "Still testing" och sker från Rocket Labs bas på Mahia Peninsula på Nya Zeeland. 25 maj 2017 gjorde man ett första test och den uppskjutningen gick först bra, men misslyckades sedan med att nå ända upp i omloppsbana.

Raketen Electron har nämnts av SSC som en möjlighet vid satellituppskjutningar från Esrange.

             Läs mer på företagets webbplats.

_______________________________________________

Sverige borde kanske snabba på lite med sin rymdbas.(2018-01-15)

Apropå utredningen som presenterades för regeringen förra veckan om att det kunde vara käckt att börja sända upp satelliter från Esrange:

Storbritanniens regering budgeterade i slutet på 2017 ett belopp uppgående till 50 miljoner pund (ca 500 miljoner kronor) för att stöda företag som vill bygga raketbaser eller konstruera raketer i syfte att sända upp satelliter. Storbritannien har ännu ingen raketbas och är tättbebyggt så det kan vara svårt att hitta en lämplig plats. Men man hoppas kunna börja med satellituppskjutningar 2020.

Sverige har en lämplig plats. I själva verket har Sverige redan en raketbas med 50 års erfarenhet i att sända upp sondraketer. Den svenska regeringen har dock inte ännu budgeterat några pengar. Lustigt nog är det ungefär samma belopp, 500 miljoner kr, som behövs för en ny infrastruktur vid Esrange.

Kanske Sverige skulle se till att bli först i Europa med satellituppskjutningar. Eller i alla fall inte sist. Efter tre utredningar under tre år om eventuella satelliter från Esrange borde det bli dags att våga satsa. För rymdverksamhet är väl en framtidsbransch?
________________________________________________

”Slow satellite running”

På uppdrag av regeringen har Rymdstyrelsen och SSC utrett de kommersiella möjligheterna med att börja sända upp satelliter från Esrange. Nu har utredningen överlämnats till regeringen. (2018-01-12)



Arbetet med att skapa kapacitet för uppsändning av satelliter från Esrange skulle kunna åskådliggöras med den gamla blueslåten ”Slow train running”. Riksrevisionen kom i januari 2013 med en granskning av den statliga rymdverksamheten. Sedan dess har tre utredningar gjorts om möjligheten att sända upp satelliter från Esrange. Alla utredare är positiva till förslaget. Kanske dags för ett beslut nu?

Den utredning som presenteras nu konstaterar att det behövs statlig finansiering med ca 500 miljoner för att bygga nödvändig infrastruktur och man behöver en ny rymdlag.

Läs min "recension" av denna utredning på sidan "Smallsat"
_____________________________________________________ 

Idag presenterades utredningen om Esrange:
(2017-01-11)

"Förutsättningar för små satelliter från Esrange: Rymdstyrelsen har idag tillsammans med Swedish Space Corporation (SSC) redovisat regeringsuppdraget om uppsändning av små satelliter från Esrange.

Rymdstyrelsen och SSC gör bedömningen att förutsättningarna finns för att på affärsmässiga grunder sända upp satelliter från Esrange förutsatt att beslut föreligger om såväl investering i etablering av förmågan som uppdatering av rymdlagen. Att det finns förutsättningar innebär i korthet:

- att det finns ett realistiskt scenario där SSC kan bedriva en kommersiell verksamhet utan förluster
- att riskerna är hanterbara
- att säkerheten är under kontroll
- att SSC har realistiska planer kring val av partner

Förutom beslut om investering och översyn av rymdlagen är det angeläget att Sverige samråder med berörda grannländer om den planerade verksamheten."
_____________________________________________

Tidningen "Aviation Week & Space Technology" ser framåt:

”2018 blir den kommersiella rymdfartens genombrottsår! Vi kommer att få se nya raketer, stora satellitkonstellationer och privat rymdfart.” (2018-01-09)

De största kunderna i rymdbranschen är fortfarande statliga rymdorganisationer, men detta håller långsamt på att ändras, och under 2018 kommer vi troligtvis att få uppleva flera stora framsteg inom den privata rymdverksamheten. Men också världens rymdorganisationer strävar mot epokgörande mål.

Spektakulära händelser.

Två händelser som avgjort kommer att väcka stor uppmärksamhet om de blir av under 2018 är att två privata företag ska transportera upp astronauter till rymdstationen. SpaceX transporterar redan nu förnödenheter till stationen med sin farkost Dragon och den har nu vidareutvecklats till ett rymdskepp. Företaget Boeing har i många decennier byggt rymdfarkoster och nu ska man med rymdskeppet CST-100 flyga till rymdstationen. Det blir i så fall första gången astronauter färdas till rymdstationen med en amerikansk farkost sedan rymdfärjan slutade flyga. I många år har NASA betalat miljonbelopp till Ryssland för att astronauter ska åka upp med Souyzfarkoster.

Raketer.

Runtom i världen byggs nya raketer både i statlig och privat regi. I Ryssland håller det statliga rymdföretaget Krunichev Space Center på att utveckla raketen Angara som ska ersätta gamla raketer som användes redan under Sovjet-tiden. I USA bygger ett antal företag raketen Space Launch Systems för NASA. Den ska ta USA till Månen och Mars.

I Europa har ESA beställt raketen Ariane 6 från Europas rymdbolag och i Kina byggs olika storlekar av raketen Long March. ESA vill kunna möta ökad konkurrens och Kina behöver stora raketer för att bygga en rymdstation och så småningom sända människor till Månen.

Japan och Indien vidareutvecklar sina raketer. Japans nyaste kallas H3 och beräknas bli klar 2020.

I USA finns bolagen SpaceX och Blue Origin som anses ingå i den s.k. New Space. Space X utvecklar två nya raketer: en vidareutvecklad version av Falcon 9 och en ny mycket stor raket som kallas Falcon Heavy. Den sistnämnda ska flyga första gången i början på 2018. Blue Origin hoppas flyga sin raket New Glenn första gången år 2020.

Det gamla bolaget United Launch Alliance (med moderbolagen Boeing och Lockheed Martin) bygger på en ny raket som ska heta Vulcan och beräknas bli klar 2020. Den ska vara helt tillverkad i USA. Länge har amerikanska raketer drivits av ryska raketmotorer. Pga de frostiga relationerna mellan USA och Ryssland strävar man nu efter att sluta använda de ryska motorerna.

Runt om i världen har det grundats många nya företag som vill bygga mindre raketer speciellt avsedda för att sända upp små satelliter. Några bolag som kommit långt i utvecklingsarbetet är Virgin Orbit, Rocket Lab och Vector Space Systems. Inte ett enda av företagen har dock ännu lyckats sända upp en satellit i omloppsbana.

Satelliterna.

Två stora trender präglar satellitbranschen just nu: stora konstellationer och små satelliter. Inom fjärranalysområdet driver företaget Planet en konstellation med nästan 200 små satelliter som fotograferar jordytan. Bilderna tas ofta så att man kan se nästan i realtid vad som händer på en viss plats.

Ett antal företag jobbar nu på att skapa konstellationer av radarsatelliter. Man kan då fotografera även genom moln och på natten. Företaget ICEYE i Finland har erhållit kapital från flera länder för att skapa en konstellation med 18 radarsatelliter.

Likaså arbetar många företag nu för att skapa riktigt stora satellitkonstellationer för att erbjuda bredband för hela planeten. Först ut blir förmodligen Oneweb med 882 satelliter. SpaceX planerar för en konstellation för bredband med över 4.000 satelliter!
___________________________________________

Olle Norbergs förordnande som generaldirektör för Rymdstyrelsen går ut snart och myndigheten söker en efterträdare:


Vill du bli Generaldirektör för Rymdstyrelsen och få möjlighet att träffa trendsättarna inom världens rymdverksamhet? Då är det dags att söka tjänsten nu! På bilden syns nuvarande generaldirektören Olle Norberg (längst till vänster) tillsammans med Richard Branson som leder internationella Virgingruppen (med bl.a. Virgin Galactic) och Sven Grahn, svensk rymdexpert med bl.a. mångårig verksamhet vid Rymdbolaget.

Regeringen söker Generaldirektör och chef till Rymdstyrelsen.
(Utlyst 2017-12-21, ansökningstiden går ut 19 januari 2018)

Rymdstyrelsens uppgift är att främja utvecklingen av svensk rymdverksamhet och rymdforskning. Myndigheten ska arbeta för att rymdverksamhet och rymdforskning bidrar till kunskapssamhället och till industrins innovations- och konkurrenskraft samt tillfredsställer samhällets behov inom bland annat transport, kommunikation, miljö och klimat.

Vidare ska Rymdstyrelsen bland annat ta initiativ till forskning, fördela statligt stöd till rymdforskning, rymdtekniskt utvecklingsarbete och fjärranalysverksamhet och se till att Sverige bidrar till och drar nytta av det europeiska samarbetet inom rymdområdet.

Myndigheten ska verka internationellt genom att bereda ärenden om internationellt rymd- och fjärranalyssamarbete och vara kontaktorgan för samarbete med internationella organisationer och utländska institutioner på rymd- och fjärranalysområdet.

Vidare ska myndigheten bereda ärenden om tillstånd till rymdverksamhet samt utöva kontroll av sådan verksamhet, föra register över rymdföremål och i samverkan med andra aktörer verka för ett ökat intresse för naturvetenskap och teknik, särskilt bland unga.

Myndigheten ligger i Solna och har 19 anställda.

Kvalifikationer:
Vi söker dig som är en dokumenterat god chef och ledare med
- god kunskap om forskning och innovation inom svensk rymdverksamhet,
- erfarenhet av att leda och utveckla komplexa och kunskapsintensiva organisationer,
- erfarenhet av internationellt arbete och internationella förhandlingar,
- goda kunskaper om statsförvaltningen och dess beslutsprocesser,
- förståelse för den politiska struktur som myndigheten verkar inom.

Du ska också ha förmåga att
- utveckla goda samarbetsformer såväl inom myndigheten som gentemot andra aktörer på området,
- kommunicera väl och uttrycka sig väl i tal och skrift på svenska och engelska,
- arbeta strategiskt med kompetensförsörjning,
- leda och utveckla verksamheten inom ramen för en god förvaltningskultur,
- företräda arbetsgivarintresset och tillsammans med övriga myndighetschefer utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken.

Det är meriterande om du har
- egen forskarutbildning och forskningserfarenhet,
- erfarenhet av att företräda statliga intressen, även internationellt,
- erfarenhet från arbete inom organisationer, myndigheter eller företag med verksamhet inom storskaliga komplexa projekt, även internationellt, i högteknologisk miljö,
- goda kunskaper i franska eller tyska.

Du som vill söka jobbet kan läsa mer hos REGERINGEN.

______________________________________________

Pressmeddelande 2017-12-21: ÅAC Microtec köper satellitbolaget Clyde.

"Det svenska rymdteknikbolaget ÅAC Microtec AB ("ÅAC") har idag ingått ett aktieöverlåtelseavtal om att förvärva 100% av aktierna i brittiska Clyde Space Ltd ("Clyde Space") en ledande aktör på den globala, snabbväxande marknaden för CubeSats.

Förvärvet betalas med 30 466 326 st nyemitterade aktier i ÅAC och GBP 2 miljoner kontant, innebärande en total köpeskilling om cirka SEK 294 miljoner (räknat på kursen 8,90 SEK/aktie). Ägarna till Clyde Space blir efter förvärvet ägare till 49 procent av det totala antalet aktier och röster i ÅAC.

Clyde Space är en snabbväxande föregångare och innovatör inom "New Space", och har sedan starten 2005 levererat såväl kompletta plattformar som över 2 000 delsystem för mindre satelliter. I CubeSat-segmentet är Clyde Space en marknadsledare, och har varit delaktig i cirka 30-40% av alla pågående och tidigare missioner. Under perioden Q1-Q3 2017 uppgick Clyde Space intäkter till cirka GBP 3,98 miljoner motsvarande cirka SEK 45 miljoner och EBITDA till cirka GBP -0,03 miljoner motsvarande cirka SEK -0,3 miljoner. Bolaget är baserat i Glasgow och har cirka 77 anställda."
________________________________________

GOD JUL! önskar astronauterna och tomtarna.


Astronauterna på den internationella rymdstationen kände att det började bli lite enformigt med alla dessa rymdpromenader, med tyngdlösheten, otaliga pass på löpbandet och trista timmar utan något att göra då man bara stirrade ut genom fönstren i kupolen. Men därför blev det så kul när tomtarna anlände till stationen. Äntligen lite skoj!
______________________________________________

Fantasier om färder i universum…

Satelliter och rymdstationer kanske börjar kännas som en del av vår vardag men är i själva verket av så stor betydelse att det omöjligt kan överskattas. För första gången tar de levande varelserna på denna planet steget ut i universum. Livet behövde miljarder år på sig att utveckla en varelse som vi – som kan bygga rymdskepp. (2017-12-22)


Från jorden till månen (fr: De la Terre à la Lune), roman från 1865 av Jules Verne.
The First Men in the Moon (1901), roman av H G Wells.

Människan som art är intelligentare än någon annan art. Men det verkar ju som om vi inte utvecklats speciellt bra vad gäller moral och ansvarstagande för andra, eller ansvarstagande för planeten som helhet. Som jag brukar säga: Gärna en rymdfärd, men jag vill också ha en bra planet att komma tillbaka till. Så jag hoppas verkligen att miljöarbetet tar fart rejält: rädda vår Jord!


The Foundation: Åtta noveller om Vintergatans framtida kolonisering av Isaac Asimov publicerades i den amerikanska science fiction-tidskriften Astounding Science fiction 1942-1950. Fotot här är av del två i trilogin "Stiftelsen och imperiet", en översättning av Sam J. Lundwall, utgiven i början på 70-talet.

Vad gäller rymden så är framtiden väldigt spännande: vi ska färdas till Månen och Mars, vi ska utforska solsystemet, vi ska hitta något sätt att mycket effektivare ta tillvara solens energi, vi ska färdas till andra solsystem, vi ska försöka förstå vad det är för ett universum vi existerar i.

 
På svenska: "Egen rymddräkt finnes" av Robert Heinlein. Utgavs 1958. Rymdvarelser tar med huvudpersonen på en hisnande färd till Pluto, stjärnan Vega och till en annan galax. 

Science fiction-författarna har skrivit om vår framtid. Jules Verne och H G Wells skrev om resor till Månen , Isaac Asimov skrev i böckerna om ”Stiftelsen” om en framtid då mänskligheten koloniserat hela Vintergatan, Robert Heinlein berättar i ”Egen rymddräkt finnes” om en färd till en annan galax, och i de nu aktuella böckerna (även ny TV-serie) ”The Expanse” ges en trovärdig skildring av hur människor om några hundra år bor på rymdstationer, på Mars och på stora asteroider.


Några av huvudpersonerna i TV-serien "The Expanse" som utspelar sig på 2200-talet när många bor på Mars, på asteroider eller stora rymdstationer. Böckerna av James Corey började utges 2011 och TV-serien inleddes 2015.
______________________________________________

Tomt rymdskrävel från Trump-administrationen. 

USA:s president Trump har undertecknat en "order" om nytt rymdprogram. Tyvärr är det tomt skrävel, liksom det mesta han sysslar med. (Av Ariel Borenstein. 2017-12-13)

Jag skriver sällan om politik på den här webbplatsen, så detta är ett undantag.

På webbplatsen för Space News kan man läsa detta: "President Donald Trump signed an order Dec. 11 formally directing NASA to send humans back to the moon, but provided no information on schedules or budgets for such an initiative."

Jag har rätt så starka känslor om detta beslut, men inte de känslor jag hoppats ha. Jag var 16 år när första månlandningen gjordes och har varit besviken under alla år sedan dess på att mänskligheten inte satsat på att bygga en bas på månen.

Som framgår av artikeln:

Trump formally establishes lunar landing goal, but without details

är detta tredje initiativet på tre decennier i USA att inleda ett månprogram. (Det ryska rymdprogrammet har sedan Sovjets fall bara gått ut på att bevara det dom har, inget nytt stort projekt har genomförts sedan 80-talet). Efter att Kennedy, som var demokrat, tog initiativ till det första månprogrammet har det i stora drag varit en trend att republikanernas presidenter varit för månfärder och demokraternas presidenter inte varit värst intresserade.

Det är förödande för NASA:s planering att varje ny president byter inriktning - vi ska till Månen - vi ska bygga rymdstation - vi ska till Mars - vi ska till Månen. Flera andra länder med mindre resurser strävar målmedvetet mot ett långsiktigt mål. Kina arbetar sig ju långsamt ikapp USA och Ryssland.

Jag misstänker att republikanska presidenter vill stöda rymdprogram för att det skänker dem prestige och ära. Bush startade upp kolonisering av månen år 2004 men sedan såg varken han eller kongressen till att NASA fick de budgetmedel de behövde. Clinton och Obama koncentrerade sig på problem i USA och på Jorden och verkar inte vara några rymdentusiaster.

Och så det här med mina känslor. Jag stöder DEMOKRATERNA i USA. Jag tycker att republikanernas stödtrupper där det ingår vapenälskare, fanatiska våldsbenägna kristna, okunniga sydstatsbor varav en del är ättlingar till slavägare osv osv är FÖRFÄRLIGA. Jag har LÄNGTAT efter ett beslut om att NASA ska satsa på månfärder men jag kunde aldrig ana att initiativet denna gång skulle komma från en fascistisk president.

Dessutom tror jag att Trumps rymdplaner är tomt skrävel. Vicepresident Pence ska leda National Space Council, en styrgrupp som man försökte få att fungera flera gånger under de senaste decennierna, men som varje gång lades ner i brist på resultat.

Från Wikipedia: The National Space Council is a body within the Executive Office of the President of the United States that was created in 1989 during the administration of George H.W. Bush, disbanded in 1993, and re-established in June 2017 by President Donald Trump. It is a modified version of the earlier National Aeronautics and Space Council (1958-1973).

Trump försöker som vanligt få igenom sin vilja med ett dekret. Är hans rymdplaner förankrade i kongressen? NEJ. Har han sett till att få en ökad budget för NASA? NEJ.

Bara för att man säger att något ska göras så blir det inte gjort. NASA har på ett framgångsrikt sätt jobbat sedan 2010 för att färder till Mars ska bli verklighet på 30-talet. Jag är ivrig att få reda på mer detaljer om det nya direktivet för NASA för att kunna se om detta är en förbättring eller en ogenomtänkt order som skadar NASA:s planering.

______________________________________________

Suomi avaruudessa/Finland i rymden.

Mitt hemland Finland firar sin självständighetsdag idag 6 december. Man firar extra mycket eftersom det nu är hundra år sedan landet lösgjorde sig från Tsar-Ryssland. Jag uppmärksammar Finland i rymden. (2017-12-06)

Om du kan läsa finska så gå direkt till den finskspråkiga sidan på Arielspace! 



Aalto-1 

Finlands första satellit, en cubesat, sändes upp från Indien 23 juni 2017. 

Läs om Aalto-1 på      webb     eller     Facebook.
___________________________________________________________

SPACE FINLAND

På innovationscentret Tekes i Helsingfors har en webbplats om Finlands rymdindustri:

  BUSINESS, RESEARCH, TECHNOLOGY, SPACE IN EVERYDAY LIFE

________________________________________________________

Deep Space Gateway:
NASA och Roscosmos planerar för rymdstation som kretsar runt Månen

I den plan för NASA som beslutades efter att man lagt ner projektet Constellation ingick att sända en farkost för att hämta en liten asteroid och lägga den i bana runt månen. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2017-11-13)



Constellation syftade till att bygga en bas på månen medan de nya planerna syftade till att på lång sikt resa till Mars, utan månen som mellanstation.

Nyligen har asteroidprojektet i sin tur lagts ner, men man tar nu till vara utvecklingsarbetet på asteroid-farkosten genom att planera för en rymdstation runt månen.

Fem amerikanska företag har erhållit sammanlagt 2,4 miljoner dollar från NASA för att studera hur en modul med solpaneler och framdrivning för månstationen skulle kunna byggas. Företagen är Boeing, Lockheed Martin, Orbital ATK, Sierra Nevada och Space Systems/Loral.

Rymdstationen i bana runt månen ska heta Deep Space Gateway och användas till att testa teknologier som kan användas för färder till Mars. Rysslands rymdorganisation Roscomos kommer troligtvis att ansluta till projektet!
_________________________________________________________

Temavecka om månen i alla tillgängliga medier! (2017-11-30)



En idé jag har...att ha en temavecka om utforskningen av Månen: obemannade rymdsonder, bemannade månlandningar, planer inför framtida utforskning av månen. Jag börjar idag och kör i en vecka på två Facebook-grupper (Arielspace och Svenska Rymdsällskapet) och två rymd-sajter (här och www.svenskarymdsallskapet.org )

Eventuellt också lite på Instagram och Twitter på ariel_borenstein.

________________________________________________

Tidningen Aviation Week & Space Technology sammanfattar de strålande framtidsutsikterna för rymdindustrin i sitt nummer 29 maj 2017, med anledning av den stora flyg- och rymdmässan i Paris. (Publicerat 2017-11-22)

Fler rymdorganisationer, nya raketer, stora satellitkonstellationer, självlandande raketer och farkoster till månen är något av det som redan händer eller som är planerat.

Läs denna utmärkta sammanfattning av rymdläget på sidan som heter  

"Internationellt"


__________________________________________

Svenskt rymdsuperteam sänder farkost till asteroid. (2017-11-09)

Under 2017 har ett antal svenska rymdföretag, forskare och privata rymdentusiaster bildat en samarbetsgrupp med målet att bygga en farkost som ska sändas till en asteroid.

Projektet har en rådgivande grupp som består av ett antal kända rymdexperter, bland annat astronauten Christer Fuglesang och professor Jan-Erik Wahlund. Rymdföretaget OHB ställer upp med lokaler och ett antal ingenjörer har anställts. Projektet har döpts till Beyond Atlas och man hoppas att farkosten ska kunna sändas iväg år 2019.


Enkel skiss av sonden bestående av 12 kuber. 

Läs allt om projektet på sidan: 
Reportage - svenska rymdföretag - Beyond Atlas.
_______________________________________

inCubed är ESA:s initiativ för finansiering av start-ups inom jordobservationer. Också svenska företag kan ansöka.

ESA har startat upp ett projekt för att öka och snabba på Europas aktivitet inom Jordobservation. Projektet förfogar över 30 miljoner euro som ska användas till att stödfinansiera nya företag inom sektorn. (Källa: Space News. 2017-09-11)

Verksamheten heter Industrial Innovation in Earth Observation, vilket förkortas som In3, vilket utläses inCubed. Man vill stöda olika aspekter av jordobservation som t.ex. utrustning för användning i rymden eller på jorden, databearbetning och appar.

Betala 50 % själv så står ESA för resten!

Den som ansöker måste först säkra egen finansiering med 50 %. Om inCubed väljer att stöda det nya företaget så finansierar man med resterande 50 %. Det vanliga ESA-programmet för finansiering av jordobservation har en handläggningstid på minst ett år, medan inCubed förväntas behandla ansökningarna inom fyra månader. Projektet kommer att pågå antingen tills pengarna är slut eller till år 2021. Inte bara ESA ska godkänna ett projekt utan även företagets hemortsland måste ge sitt godkännande. Det är möjligt att ansöka om tilläggsfinansiering.

ESA:s chef för Earth Observation Programs heter Josef Aschbacher. Han säger: ”Det finns många personer och företag i Europa med fantastiska idéer inom detta område och vi vill hjälpa dem att förverkliga sina planer så att de inte fastnar på halva vägen.”

Enligt Aschbacher är detta initiativ ett försök att anpassa ESA till den allt snabbare hastigheten inom s.k. New Space. Om inCubed blir framgångsrikt vill man genomföra projekt i större skala.

ESA vill komma ikapp NASA och alla andra.

Inom den europeiska rymdindustrin är man orolig över att hamna på efterkälken (på efterraketen?) i den internationella konkurrensen.

”Vi upplever nu ett mycket snabbt paradigm-skifte vad gäller teknologi och dataanalys” säger Josef Aschbacher. ”Det sker extremt snabba förändringar inom Jordobservation och det gör stor skillnad konkurrensmässigt om ett företag kan erhålla snabb finansiering.”

En företrädare för Europas satellitbransch, Kasia Wisniewska som är affärsutvecklare och försäljningschef på brittiska Surrey Satellite Technology Ltd, säger att den kortare ansökningstiden möjliggör för företagen att snabbare anpassa sig till kundernas behov och till att bli först med att introducera ny teknologi.

En företrädare för rymdinriktade riskkapitalister, Mark Boggett som är chef på företaget Seraphim, prisar den kortare handläggningstiden. Men han önskar att ESA kunde visa sitt stöd för ett projekt redan inför försöken att hitta privat finansiering.

Sverige är med!

InCubed stöds av 13 av ESA:s medlemmar och endast företag från de länderna kan ansöka om finansiellt bidrag. Sverige är med. Övriga deltagarländer är Österrike, Tjeckien, Danmark, Finland, Holland, Norge, Rumänien, Spanien och Storbritannien.

Josef Aschbacher: ”30 miljoner euro är en liten summa i rymdsammanhang och jag hoppas att industrin drar fördel av denna möjlighet snabbt.”

Han vill föreslå för ESA:s nästa ministermöte att man startar ett stort projekt enligt samma principer som inCubed för att göra Europa mer konkurrenskraftigt inom många fler typer av rymdverksamhet.

Nytt åtagande för Rymdstyrelsen. (Källa: Rymdstyrelsens webb)

ESA:s ministerrådsmöte i Luzern, Schweiz, tog ställning till inriktningen av ESA:s långsiktiga satsningar och beslutade om resursnivån för de obligatoriska programmen för perioden 2017-2021 samt för ett antal frivilliga program.

Sverige gjorde åtaganden i ESA till ett totalt belopp av 184 miljoner euro (det motsvarar 1,8 miljarder kronor vid en kurs på 9,80 kr/€). Sverige lägger in nya pengar i fortsättningar på alla de program man deltar i sedan tidigare och väljer därtill att gå in i två nya program, Integrated Application Promotion samt Incubed. Båda dessa program är inriktade på olika former av innovationer inom rymdområdet.
__________________________________________

Månen är tema. (2017-10-31)

Arielspace vill puffa för att vi ska resa till Månen igen och gör det med ett antal artiklar om månfärdernas historia och planerade färder. 1959 sände Sovjetunionen farkosten Luna 2 att kraschlanda på månen. Åren 1959 till 1976 sände Sovjet och USA sedan farkoster till månen i en strid ström: kraschlandningar, månsatelliter, mjuklandningar. (Av Ariel Borenstein)

Höjdpunkterna var åren -69 till -76 då USA:s astronauter genomförde sex landningar på Månen och Sovjet hämtade hem mångrus till Jorden med tre obemannade farkoster. 

Efter en lång paus tog utforskningen av månen ny fart 1990 och sedan dess har många obemannade farkoster från flera länder sänts iväg. År 2004 började NASA förbereda byggandet av en bas på Månen, men 2010 lades projektet ner och USA siktar nu på att istället nå Mars på 30-talet.

Men Månen är mycket närmare än Mars och vi borde åka dit först! Tycker jag. En serie artiklar kommer de närmaste månaderna här och på Svenska Rymdsällskapets webbplats om månfarkosternas historia, om aktuella och planerade projekt i olika länder. Det blir också kortare nyheter på Facebook. 

Två av de aktuella månplanerna blir tyvärr försenade, läs artikeln här nedan.
___________________________________________

Månen måste vänta:

Både Kinas rymdorganisation och tävlingen GoogleXPrize har stött på problem som flyttar fram planerade månlandningar till 2018. 

 

Kinesisk månlandare ska hämta sten och sand till Jorden.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2017-10-16) 

Kina bygger flera nya raketer, och en av de största kallas Long March 5. Den första flygningen gick bra, men den andra, som ägde rum i juli 2017, misslyckades. Felsökning och tester av raketen kommer att försena flera satellituppskjutningar. 

Också den planerade hämtningen av mångrus med farkosten Changé kommer att senareläggas. Changé ska landa på månens yta och sedan flyga tillbaka till Jorden med sten och sand från månens yta, samt från borrhål. Den kinesiska månfarkosten beräknas nu sändas iväg i slutet av 2018.

GoogleXPrize ger liten lättnad.
(Källa: Space News. 2017-08-28)

Google och Xprize har nu flyttat fram slutdatum en liten aning i tävlingen Lunar Prize. De fem team som kvarstår i tävlingen hävdar att de nu NÄSTAN är klara med förberedelserna för att sända en farkost till Månen. Tävlingen skulle ha avslutats sista december i år men nu gäller 31 mars 2018.  
__________________________________________

Blivande ingenjörer vill gärna arbeta vid RUAG Space.

22.000 studenter har intervjuats av företaget Universum Global om sin framtida drömarbetsgivare och resultatet presenteras i skriften Framtidsbarometern. På civilingenjörernas lista är RUAG populärt. Företaget är nummer 41 på listan. (2017-10-20)



Läs intervju med Anneli Prenta som är utvecklingsingenjör på RUAG Space. Hon är civilingenjör i rymdteknik från Luleå tekniska universitet.

Länk till "RUAG är drömarbetsgivare"
_______________________________________________

Föredrag om månfarkoster, månlandningar och framtida månbaser.


Neil Armstrong, första människan på månen. 

Nästa vecka på tisdag, 17 oktober, kommer Svenska Rymdsällskapet att göra sin första utflykt från Stockholm och hålla föredrag i Umeå! Det handlar om kolonier i rymden! (Av Ariel Borenstein. 2017-10-14)

Jag är styrelsemedlem i Svenska Rymdsällskapet. Ordföranden heter Ulf Andersson. Vi två drar till Umeå från Stockholm nästa vecka. 

Umeå Universitet håller ett seminarium i två dagar om astrobiologi och på tisdag 15.15 ska vi rån föreningen hålla varsitt föredrag som väl får sägas anknyta lite löst till huvudtemat.

Ulf berättar om hur en stor rymdstation, en rymdkoloni, skulle kunna utformas, och jag pratar om farkoster och astronauter som sänts till månen, samt om planerna på en bas på månen. 

Läs mer på Svenska Rymdsällskapets webbplats.
______________________________________________

Prognos om kraftig ökning av antalet små satelliter.

Rymdkonsultfirman Euroconsult gör en prognos om framtiden för små satelliter. (Källa: Space News. Från augusti 2017)

En konsultfirma inom rymdbranschen (i Frankrike), vid namn Euroconsult, har publicerat en prognos för marknaden för små satelliter. Man tror att så många som 6.200 små satelliter kommer att sändas upp inom de närmaste tio åren. De motsvarar ett värde på 30 miljarder dollar, jämfört med 8,7 miljarder dollar under de senaste tio åren. Mycket av ökningen kan hänföras till några stora konstellationer inom kommunikation, bredband och jordobservation, t.ex. det som planeras av OneWeb och SpaceX.

I kolumnen till höger här på sidan finns några fler rymdnyheter.
__________________________________________________

Kursrally i satellitbolag på aktiebörsen First North!

Länge, länge fanns inget rymdbolag noterat på någon aktiebörs i Sverige. Men det senaste året har tre företag i rymdbranschen noterat sig på listan First North. Företagen heter GomSpace, ÅAC Microtec och Unibap. Just nu rusar kurserna i alla tre aktier.
(Av Ariel Borenstein. 2017-09-14)

Länge fanns ingen svensk rymd på börsen.

Rymdåldern inleddes 1957 när Sovjetunionen sände upp den första satelliten. I flera decennier var det endast statliga rymdorganisationer som kunde bedriva rymdverksamhet. Men på 90-talet började privata företag sända upp telekommunikationssatelliter, och efter det växte den privata rymdbranschen snabbt. Det finns privatfinansierade satelliter för TV-sändningar, telefoni, bredband, jordobservation osv. I flera länder finns nu börsnoterade rymdföretag. De svenska rymdföretagen ingick i större koncerner (t.ex. Saab Space och Volvo Aero) eller ville inte börsnotera sig (t.ex. Rymdbolaget och Omnisys).

GomSpace.

Sommaren 2016 noterades så slutligen det första renodlade rymdföretaget på en svensk börs. Det var GomSpace, ett danskt företag som bygger satelliter, som valde att notera sig på svenska First North. De första dagarna gav kursen skrämselhicka, eftersom den sjönk under noteringskursen, som var 12:50.

Men sedan tog kursen fart och har stigit sedan dess, med extra ryck när nyheter publicerats. Tidigare i år köpte GomSpace ett av SSC:s dotterbolag, Nanospace. Och nyligen offentliggjordes planer på att samarbeta med det stora amerikanska företaget Airbus, tillverkare av flygplan.

Idag är kursen 89 kr, en uppgång med 612 % från noteringen. Det senaste rycket, under den senaste månaden, innebar ett lyft med 40 %.

GomSpace tillhör en ny typ av satellitbyggare. Man bygger små satelliter, bland annat s.k. Cubesats. Teknikens utveckling det senaste decenniet innebär att komplicerade funktioner nu kan miniatyriseras och få rum i en kub med sidan 1 dm. Flera sådana kuber kan även fogas ihop. Allt fler sådana satelliter sänds nu upp och prognoser säger att marknaden kommer att växa kraftigt de närmaste åren.

ÅAC Microtec.

Företaget ÅAC Microtec tillhör den "gamla" typen av rymdföretag. Man har funnits sedan 2005 men först i år valde man att börsnotera sig. Företaget bygger avancerade komponenter till satelliter.

Här på Arielspace skrev jag så här 2012:

"ÅAC Microtec har under 2012 färdigställt och lanserat ytterligare en rad plug-and-play produkter, som ett resultat av det goda samarbetet med AFRL och NASA. Årets stora händelse var uppskjutningen av ÅAC Microtec:s plug-andplay satellit (TechEdsat 1) byggd tillsammans med NASA.

De internationella affärerna har tagit fart under året då företaget genomfört sina första leverenser till USA via sitt dotterbolag ÅAC Microtec North America Inc. De har också fortsatt sin expansion inom rymdområdet i Japan.

Ett antal stora projekt har startats under 2012 däribland μViking-projektet med målet att utveckla en liten satellitplattform samt Avionique-X-projektet som syftar till att ta fram en teknologidemonstrator för nästa generations bärraket."

Efter introduktion på First North till kursen 6,80 kr var kursutvecklingen dålig. Kursen sjönk stadigt till 4 kr i augusti, då den plötsligt rusade 54 % på en månad och nu ligger något över noteringskursen.

Unibap.

På Dagens Industris webbplats finns en beskrivning av Unibap:

"Unibap är ett svenskt bolag som utvecklar visuella 3D perceptionslösningar till autonoma system och industri-robotik. Bolaget integrerar hård- och mjukvara som används i systemen för att förbättra den visuella förmågan hos robotar, samt för att möjliggöra maskininlärningsfärdigheter och direkt och mer effektiv styrning."

För Unibap steg kursen genast efter att den i april i år noterats till 20 kr, men sedan sjönk den stadigt under sommaren. Efter en mycket positiv artikel i Privata Affärer för en vecka sedan rusade kursen med 68 % och är nu uppe på 45 kr. 

Verkliga framgångar eller spekulationer?

Alla tre företagen är framgångsrika inom rymdbranschen, som hittills har uppvisat en stor och stadig uppgång sedan den första satelliten 1957. Framtiden ser ljus ut, både för rymdbranschen och för dessa tre företag. 

(Artikelförfattaren innehar små aktieposter i ovannämnda företag)
______________________________________________

NASA:s förre chef Michael Griffin besökte KTH. (2017-08-27)

Sveriges astronaut Christer Fuglesang bjöd in NASA:s tidigare chef Michael D. Griffin till Sverige. Bland annat medverkade han fredagen 25 augusti i en paneldebatt på KTH tillsammans med flera av rymd-Sveriges höjdare, på temat: ”hur ser framtiden ut för världens rymdverksamhet”?


Samtliga deltagare i panelerna: Fredrik Bruhn, Johanna Bergström-Roos, Olle Norberg, Michael D. Griffin, Stefan Gardefjord och Christer Fuglesang.

Michael Griffin ledde 2005-2009 NASA:s program för att bygga en bas på Månen. Programmet avbröts 2011 och NASA vill nu inte landa på Månen utan åka direkt till Mars istället.

Vad pratade dessa rymdmänniskor om? Vad sa NASA:s tidigare chef Michael D. Griffin? Läs mitt reportage på sidan "Rymdmänniskor"
________________________________________________

Stora förändringar i satellitbranschen. (2017-08-23)

De senaste åren har antalet nya geostationära satelliter minskat. Antalet beställda stora satelliter av denna typ talar sitt tydliga språk:

År 2015: 20 st
År 2016: 14 st
Prognos för 2017: 10 st  

Artikel om bakgrunden till detta finns på "Internationellt"
________________________________________________

Kö till planeten Mars! Sex sonder på väg! (2017-08-10)

I början av rymdåldern försökte Sovjet och USA sända sonder till Mars men det misslyckades ofta. Sonderna exploderade, störtade på Mars eller bara försvann på vägen. Men år 2020 kommer situationen troligtvis att vara den motsatta: sex farkoster färdas då till Mars, och många aktiva satelliter och landare finns redan vid den röda planeten. Det finns inte tillräcklig kapacitet hos antennerna i Deep Space Network att kommunicera med alla farkoster!


Förenade Arabemiraten har bildat en rymdorganisation och har bland annat planer på att sända en liten sond till Mars. Sonden ska gå in i omloppsbana kring planeten år 2021. 

Under 2020 planerar USA, Europa, Kina, Indien, Förenade Arabemiraten och företaget SpaceX att sända varsin farkost till Mars. Vid planeten finns redan satelliter och/eller markfordon från USA, Europa och Indien.

Följ länken till sidan "När reser vi till Mars?" och läs om år 2021.  
________________________________________________

Storbritannien satsar i stor skala: rymdbaser och rymdturism.

Storbritanniens regering agerar mycket aktivt för att landet ska börja sända upp satelliter inom tre år. Man uppmuntrar till byggandet av ett flertal rymdbaser i England, Skottland och Wales. Från dessa baser ska man sända upp satelliter men hoppas också starta upp suborbital rymdturism. Och ny rymdlag väntas inom kort!
(2017-07-27)

Möjliga rymdbaser:

 

Läs om Storbritanniens stora rymdsatsning på sidan "Europa"

_____________________________________________

Otroligt men sant - miljardärer finansierade rymdforskning redan för 200 år sedan!

Elon Musk, Jeff Bezos och Paul Allen är inte de första miljardärer som genomför rymdprojekt. Redan för 200 år sedan satsade rika amerikaner sina förmögenheter på rymdforskning. Nu för tiden handlar det om raketer, då handlade det om teleskop.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2017-07-20)


James Lick var 1800-talets Elon Musk och finansierade ett observatorium som finns kvar ännu idag. Det drivs av University of California.

En ekonom vid Oxford, Alexander MacDonald, har skrivit boken "The Long Space Age: The Ekonomic Origins of the Space Exploration from Colonial America to the Cold War" (Yale University Press).

Han berättar om bildade och förmögna personer i USA som långt innan våra dagars rymdfärder var intresserade av rymden och donerade pengar till de möjligheter som fanns då att studera universum. Den möjlighet som fanns var teleskopen.

Det har alltid funnits både regeringar och privatpersoner som finansierat forskning om rymden. 

USA:s sjätte president, John Quincy Adams, ville tävla med ryssarna i utforskandet av rymden, precis som hans sentida efterforskare John Kennedy, som var president nummer 35. År 1825 försökte president Adams få finansiering till ett nationellt teleskop som skulle kunna tävla med ett stort teleskop i St. Petersburg.

Det ryska observatoriet Pulkovo användes till grundforskning om universum. Dittills hade man mestadels studerat himlen för att kunna navigera till havs och för att mäta tid. John Adams misslyckades med att få finansiering för ett nationellt amerikanskt teleskop.

På 1800-talet var det i USA främst universiteten som forskade om astronomi. Det teleskop som Yale, University of North Carolina, invigde 1831 hade i dagens penningvärde kostat 110 miljoner dollar.

Ett exempel på privat finansiering på 1800-talet är James Lick, "the richest man in California". Han dog 1876 och hade testamenterat 1,5 miljarder (omräknat till dagens penningvärde) till teleskopet som ännu idag bär hans namn.

Citat från Wikipedia: Lick Observatory är ett astronomiskt observatorium som ägs och drivs av University of California. Det är beläget på Mount Hamilton öster om San Jose i Kalifornien och är känt för sitt refraktorteleskop med 91 cm diameter, som på sin tid var det största i sitt slag. Observatoriet byggdes 1876-1887 och finansierades genom förordnande i testamentet efter James Lick, (1796-1876) som är begravd på platsen. Vid detta observatorium har man upptäckt flera av Jupiters månar och flera exoplaneter.

Länk till observatoriet: Lick Observatory.

Elon Musk finansierar SpaceX, Jeff Bezos finansierar Blue Origin och Paul Allen finansierar Stratolaunch - men de var inte de första miljardärerna att sikta mot stjärnorna! 
_______________________________________________

Förseningar ger oss något att se fram emot.

I senaste numret av Space News kan man läsa om hur ett antal rymdprojekt framskrider. Några går enligt plan och några är försenade. (2017-07-18)

Ryssland skjuter upp.


Rymdbasen Vostochny byggs vid Stilla havet.

Rysslands rymdorganisation Roscosmos bygger ett nytt rymdskepp som ska heta Federatsiya. Planen var att rymdskeppet skulle provflyga första gången år 2021 med den likaledes nya raketen Angara från den nya rymdbasen Vostochny i Sibirien. Roscosmos överväger nu att skjuta upp rymdfarkosten från den gamla basen i Baikonur istället, och då använda en annan ny raket, kallad Fenix. I så fall flyttas jungfruresan fram till 2022 eller mer.

Vad anledningen är till detta dribblande med det nya och det gamla framgår inte av artikeln i Space News, mer än att arbetet på nya basen Vostochny är försenat.

DARPA planerar för ett återanvändbart raketsteg.

Företagen SpaceX och Blue Origin har utvecklat raketer där första raketsteget landar igen efter uppskjutningen. Detta ska sänka kostnaden för raketuppskjutningar. Nu har myndigheten DARPA i USA också inlett försök kring detta.

Företaget Boeing ska bygga raketen och man beräknar att testflygningar ska inledas 2020. Målet är att det första raketsteget ska kunna göras klart för ny användning på bara en dag. Raketens namn: Experimental Spaceplan 1, eller XS-1.

DARPA är förkortning för "U.S. Defence Advanced Research Projects Agency". Myndigheten har i uppdrag att satsa på långsiktiga projekt. Bland annat grubblar man på hur människor inom 100 år ska kunna göra en färd till någon närbelägen stjärna.

Stratolaunch har byggt världens största flygplan.



31 maj rullade företaget Stratolaunch ut sitt stora flygplan ur hangaren i Mojave Air and Space Port där det har byggts. Nu inleds testperioden. Planet är i själva verket två st som sitter ihop i mitten. Planet ska användas för att sända upp satelliter. 

När flyger privata astronauter?

Företagen Boeing och SpaceX bygger varsitt rymdskepp som ska hyras av NASA för att sända upp astronauter till rymdstationen. Planen är att testflygningar ska inledas 2018, men det verkar nu som om företagen inte ännu lyckats uppfylla säkerhetskraven. Det innebär eventuellt att de första flygningarna försenas.

Vad väntar vi på?


Upp i rymden och sedan mot Månen och Mars.

Visst är det spännande att vi inom några år kommer att ha både en internationell och en kinesisk rymdstation, och att två privata företag kommer att flyga astronauter till rymdstationen. Och många obemannade farkoster kommer att landa på Månen inom de närmaste åren. Om dessutom de suborbitala rymdfärderna inleds inom några år så kommer vi att få en rymd-boom utan dess like i rymden, hos företagen, i media och hos allmänheten.  
______________________________________________

Först såldes satellitdivisionen, sedan Nanospace - och nu säljer
SSC också ECAPS!

Swedish Space Corporation (Svenska rymdaktiebolaget AB) har sålt dotterbolaget ECAPS AB till Bradford Engineering.
(Pressmeddelande 2017-07-06)

På Populär Astronomi finns en artikel och intervju om försäljningen.

På min engelskspråkiga sida finns hela pressmeddelandet från SSC.

____________________________________________

Inte bara nya raketer - också nya rymdskepp, nya månfärder, ny rymdstation. (2017-06-22)

Mycket sensationellt kommer att hända i rymden de närmaste åren. Läs under Nyheter till höger på denna sida: Private Spaceflight - och annat spännande!
____________________________________________

Nya raketer i år och i framtiden.

Det byggs och testas många raketer just nu, i USA, Ryssland,
Kina, Japan, Indien m.fl. (Källa: Aviation Week & Space Technology.
2017-06-20)


Raketen på bilden har inget samband med de raketer som omnämns i artikeln. 

Ny motor.

Många av de satelliter som skjuts upp i USA benämns ”government satellites”. Det är satelliter som ägs av olika myndigheter eller av militären. De här satelliterna sänds upp av bolaget United Launch Allliance, ett joint-bolag bildat av Boeing och Lockheed Martin.

På senare år har SpaceX tagit några kontrakt, men ULA dominerar fortfarande. Nu ska ULA skaffa sig en ny raket, och frågan är vilket bolag som kommer att leverera motorn. Raketen ska heta Vulcan. Den troligaste leverantören av motorn är Blue Origin, ett av de företag som försöker starta upp rymdturism.

Om Blue Origin misslyckas är andrahandsvalet företaget Aerojet Rocketdyne. Valet står mellan Rocketdyne, som har byggt raketmotorer sedan rymdålderns gryning och Blue Origin, som aldrig förut byggt en så här stor motor, och som ännu inte byggt en motor som tagit en raket ut i rymden! En annan skillnad är att Blue Origin finansieras av miljardären Jeff Bezos, medan Rocketdyne behöver finansiellt stöd av staten med en miljard dollar för att kunna konstruera en ny motor.

Vulcan ska ersätta raketen Atlas V. Denna Atlas-raket drivs med en rysktillverkad motor som heter RD-180. Kongressen har röstat för att den ryska motorn ska ersättas med en ny amerikansk, pga det kyliga läget mellan USA och Ryssland.

Nya raketer i många länder.

Över hela världen har många nya raketer redan börjat användas och många fler kommer att tas i bruk under de kommande åren.

I Ryssland har man sedan 2014 testat Angara. Kina bygger allt större versioner av sin raket Long March, under 2016 blev Long March 5 och 7 klara. Företaget SpaceX kom 2017 med sin nya raket Falcon Heavy.

Några framtida raketer som alla beräknas bli klara år 2020 är ESA:s Ariane 6, företaget Blue Origins New Glenn och Japans H3.

Världen väntar dessutom på att alla nya sätt att sända upp cubesats ska materialiseras. Företaget Rocket Labs vill sända upp satelliter men har hittills, i år, lyckats endast med en suborbital flygning. Virgin Galactic vill använda ett flygplan istället för ett första raketsteg och sända iväg en raket med en satellit när planet nått hög höjd, men än så länge har detta inte testats.

Ett antal beprövade raketer fortsätter att användas, t.ex. ESA:s Ariane 5 och ryska Proton.
____________________________________________

To go were no robot has gone before, to explore the Kuiper Belt.



Rymdsonden New Horizons flyger nu bortom Pluto, genom outforskade delar av solsystemet. Sonden passerade Pluto 14 juli 2015 och sände sedan i många månader sina foton och mätresultat till Jorden. Nu är siktet inställt på en liten himlakropp i Kuipers Belt, asteroiden MU69, som sonden kommer att passera 1 januari 2019. (Publicerad 2017-06-09)   

(Denna text är en sammanfattning och översättning av en text i flyg/rymd-tidningen Aviation Week & Space Technology 15-28 maj 2017. Jag stötte på problemet vad föremålen ute i Kuipers bälte ska kallas. De har alla tänkbara storlekar från småsten till planeter. Ska de kallas asteroider? Dvärgplaneter? Jag väljer att använda astronomernas förkortning KBO = Kuiper Belt Object.)

På väg mot en frusen sten.

År 2006 sände NASA iväg den obemannade sonden New Horizons och 2015 passerade den dvärgplaneten Pluto. Det lyckade uppdraget väckte stort intresse världen över. Ingen farkost hade tidigare studerat Pluto. Under ett och ett halvt år efter passagen sände sonden över information till Jorden. Fotografier och mätresultat visade mycket som var fullständiga överraskningar för forskarna.

Som extra bonus för forskarna har man nu riktat farkosten mot en asteroid i området bortom Pluto. New Horizons förmedlar mätningar under sin färd genom det s.k. Kuipers Belt (området bortom planeten Neptunus) och precis i början av år 2019 hoppas man att farkosten ska passera mycket nära KBO MU69. Denna KBO har en diameter på endast 4 mil. Den beskrivs i tidningen Aviation Week som ”a tiny frozen chunk of primordial material”. Primordial betyder i detta fall att dessa KBO är oförändrade sedan solsystemet bildades för 5 miljarder år sedan. De är helt enkelt djupfrysta.

New Horizon studerade Kuipers Belt efter att sonden sänt informationen om Pluto. Men i april i år stängde man av den för att spara resurser. I september startar man upp den igen för en period för att studera omgivningen. Man har funnit en stor variation bland de olika KBO: olika typer av form, ytor, rotationsperioder osv.

Undvik månar och ringar!

I maj 2018 startar man återigen upp New Horizon efter en tids avstängning. I juli 2018 ska alla instrument kopplas på och i september 2018 ska man finjustera banan för att säkert passera på önskat avstånd från MU69. (För övrigt kommer NASA att utlysa en tävling för allmänheten under denna höst för att hitta ett mer spännande namn på MU69!) Man vill passera på 300 mils avstånd. MU69 är så litet att man inte kan få speciellt mycket information om den med hjälp av teleskop på Jorden. Inte heller mätinstrumenten på New Horizons kan ännu säga något om ytan på denna KBO.

Den anländer på nyårsdagen 2019!

Från sommaren 2018 fram till beräknat datum för passage 1 januari 2019 måste man försöka upptäcka om det finns objekt som kan skada sonden. Också efter passage är det katastrof om sonden skadas eftersom den ska sända information under en lång period. Observationer från Jorden av Kuipers Belt, bland annat med teleskopsatelliten Hubble, visar att ca 30 % av objekten där ute har månar.

Faktiskt gör forskarna ett försök redan denna sommar att upptäcka om MU69 har månar eller ringar. 3 juni, 10 juli och 17 juli samlas astronomer i Sydafrika och Argentina för att studera denna KBO när den passerar framför en stjärna. Små förändringar i en stjärnas ljus kan ge information om eventuella föremål i rymden kring MU69.

          Länk till Pluto/New Horizons
_____________________________________________

Kommersiella rymdstationer.

Den internationella rymdstationen kommer att finnas kvar till 2024, eventuellt till 2028. Men redan nu vill några företag satsa på privata kommersiella rymdstationer. (Källa: Space News. 2017-06-02)

Företaget Axiom planerar att bygga en modul som ska docka med rymdstationen år 2021 för att senare kunna kopplas loss och bilda stommen till en självständig privat rymdstation. Modulen skulle kosta ca 600 miljoner dollar att bygga.

Man tänker sig att både länder, företag och individer skulle vara intresserade av att hyra tid på denna privata rymdstation. Sju människor skulle kunna vistas där samtidigt, inklusive astronauter för längre perioder och rymdturister i en vecka. Man har inte talat om hur mycket en rymdturist skulle betala, men säger att det blir billigare än de 20 miljoner dollar som rymdturister betalat för en vecka på den nuvarande rymdstationen. 

Axiom samarbetar med företag Stinger Ghaffarian Technologies som tränar NASA:s astronauter.

Rymdhotell.

Företaget Bigelow har i många år utvecklat ett koncept med en uppblåsbar rymdmodul. Idén föddes hos NASA men Robert Bigelow övertog arbetet med den i sitt rymdhotell-företag. Två testmoduler har sänts upp i omloppsbana och en modul finns nu kopplad till rymdstationen. 

Just nu bygger Bigelow en stor modul som ska sändas till rymdstationen år 2020. Den är fullt utrustad för att kunna hysa astronauter och förflytta sig, dvs fungera som en egen enhet. Om den internationella rymdstationen upphör skulle denna modul kunna bli en egen rymdstation eller förflyttas till en bana runt månen.

Ett tomt raketsteg.

På det tredje företaget vill man starta upp en privat rymdstation genom att använda ett raketsteg från raketen Centaur. Företaget heter Ixion och samarbetar med Space Systems Loral, NanoRacks och ULA. 

NASA kommer att välja ut ett företag att samarbeta med och delfinansiera. De företag som inte får kontrakt kan ju välja att ändå fortsätta utveckla konceptet med en kommersiell rymdstation.
_______________________________________

Rymdforum 2017.


Lars Eliasson, ordförande för Rymdforum.


Anna Rathsman, SSC, pratar om den enorma mängd information som sänds ner till oss från satelliterna, om jordytan och om Universum.

I väntans tider...

Det stora samtalsämnet på Rymdforum 2017 var något som inte finns ännu men förväntas kläckas i år: en nationell rymdstrategi.
(Av Ariel Borenstein. 2017-05-12)

Det har funnits en längtan i många år i rymdbranschen efter en strategi men det har liksom inte tagit. Men för några dagar sedan kom det glädjande beskedet från utbildnings/forskningsminister Helene Hellmark Knutsson: Ja, det blir en rymdstrategi! Det är bara att gratulera och den färdiga strategin presenteras kanske inom nio månader?

Det gäller nu för regeringen att sammanfatta alla synpunkter från Riksrevisionens utredning (2013), Rymdstrategiutredningen (2015) och remiss-svaren på densamma (2016). Annat som ska vägas in är en utredning om eventuella satellituppskjutningar från Esrange (2016) och den senaste forskningspropositionen.

Under presentationer och paneldebatt på Rymdforum 2017 var alla överens om att en rymdstrategi är viktig.



Läs om konferensen under fliken "Svensk rymdstrategi - Rymdforum 2017"


Besök på Icehotel. Kall dryck i ett glas av is i ett ishotell. Kallt i kubik. 

______________________________________________________

Rymdforum 2007 till 2017 – tioårsjubileum för Arielspace.
(2017-05-04)

8 -10 maj 2017 samlas företrädare för rymdföretag, universitet och samhälle i Kiruna för att prata om Sveriges rymdverksamhet. Dessa konferenser hålls vartannat år och inleddes år 2003. Jag har deltagit sedan 2005 och kommer att delta också i år och rapportera här på Arielspace samt på Facebook (Arielspace). I år även på Instagram och Twitter på #rymdforum2017

Jag besökte Rymdforum i Trollhättan 2005, men då hade jag ännu inte startat upp min blogg Arielspace. Vad jag minns mest från det årets Rymdforum är att Försvarsmakten ville ha en ”halvmilitär” satellit tillsammans med näringslivet, vid namn Svea, men det blev inget av med detta.  



Här är ett axplock från tidigare konferenser som jag bevakat.

Rymdforum 2007 i Kiruna: Tre temablock: Miljön, människan och framtiden. Studiebesök på Esrange. Jag intervjuade Rachel Villain från franska företaget Euroconsult som gör analyser av den internationella rymdbranschen.
Länk till reportage.      Länk till studiebesök på Esrange, foton.

Rymdforum 2009 hölls i Stockholm i lite enklare format än vanligt. Christer Fuglesang visade film om sin rymdfärd. Politiker debatterade rymd-Sveriges framtid. Länk till reportage.



Rymdforum 2011 i Kiruna på Institutet för rymdfysik. En av talarna var Stuart Witt, chef för Mojave Air & Space Port i södra Kalifornien, en annan var David D. Mc Bride, chef på NASA:s Dryden Flight Research Center.
Länk till foton och reportage.

Rymdforum 2013 i Trollhättan. Riksrevisionen presenterade en utredning och konstaterade att den statliga rymdverksamheten behövde effektiviseras. Underhållning vid middagen: Tommy Ekman från gruppen Style och Micke Syd från Gyllene Tider. Länk till reportage.   Länk till foton.



Rymdforum 2015 i Göteborg. Nu berättade regeringens utredare om sitt förslag till en statlig rymdstrategi. Utredare var Ingemar Skogö. Han var då landshövding i Västmanlands län, men är numera pensionerad. Han har varit generaldirektör för såväl Luftfartsverket som Vägverket. Sommaren efter att han erhållit uppdraget deltog vi i ett extremt egendomligt utslag av slumpen i samma resa, en vandring i Alperna i Italien. Fast jag fattade inte att det var samma person, så det blev ingen intervju uppe i Alperna. Jag tog kontakt senare för intervju och tack vare hans inbjudan kunde jag närvara på presskonferens på Rosenbad när utredningen överlämnades för utbildningsministern.Jag var för övrigt den ende journalist som ställde någon fråga. Länk till foton och reportage.
__________________________________________________

Sveriges första cubesat finns nu på rymdstationen och släpps snart iväg i omloppsbana! Luleås Tekniska Universitet byggde den!
(2017-04-29)
 
Läs här till höger under rubriken Nyheter eller gå via länken.
_____________________________________________

Esrange kan bli först med unika satellituppskjutningar!
(Av Ariel Borenstein. 2017-04-13)



Jag har publicerat en artikel i tidningarna Norrbottens-Kuriren och NSD.
Den handlar om att SCC bygger upp kapacitet vid Esrange för att gå vidare, från de suborbitala uppskjutningar man blivit expert på under 50 år, till att sända upp små satelliter. Eftersom det tills vidare inte finns en enda färdigtestad specialbyggd raket för dessa små satelliter så har man på Esrange möjlighet att bli bland de första i världen att utföra uppskjutningar speciellt anpassade för cubesats.

Läs hos Norrländska Socialdemokraten (NSD):
http://www.nsd.se/nyheter/esrange-kan-bli-forst-med-unika-satellituppskjutningar-nm4496879.aspx

eller läs:
min artikel i Norrbottens-Kuriren med tidningens foton

eller läs:
läs min längre version med mina egna foton.
______________________________________________

Christer Fuglesang fyller 60 år idag (18 mars 2017).

Arielspace gratulerar på födelsedagen!

Här är en länk till sajten arielspacebook.se och en hyllning i bilder av Christer Fuglesang.


_____________________________________________

Kursrekord på börsen för satellitbolag.
(Källa: Dagens Industri. 2017-03-01)



Det First North-listade nanosatellitbolaget GS Sweden rusar med omkring 28 procent i spåren av att dotterbolaget Gomspace avtalat med brittiska Sky and Space Global om att leverera satelliter inom en fyraårsperiod.

Kontraktet har ett värde på mellan 35 och 55 miljoner euro och aktien nådde som högst kursen 47,8 kronor på onsdagsförmiddagen.
_________________________________________________

Europas GPS – 18 satelliter i rymden men atomklockorna stannar!

Det europeiska GPS-projektet har kommit ganska långt nu. För fem år sedan sände man upp den första satelliten. Nu befinner sig 18 satelliter i bana och fler sänds upp snart. Galileo-systemet ska vara klart 2020 och inkludera 30 satelliter. Men ett oväntat problem har uppstått: nio atomklockor har slutat fungera. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2017-02-06)

Varje satellit har fyra atomklockor ombord. På fem av satelliterna har en eller flera av klockorna slutat att fungera. Som väl är har ingen satellit blivit helt utan klocka. Man vet inte vad som orsakar felet!

Istället för att köpa beprövade atomur från länder i andra världsdelar satsade man på europeiska relativt nya tillverkare, i syfte att uppnå maximal teknisk utveckling i Europa.

Varje satellit har två klockor från företaget Leonardo i Italien och två från företaget Spectratime i Schweiz. Båda typerna av klockor har felande exemplar. (På engelska: Passiv hydrogen maser clock from Leonardo and rubidium atomic frequency standard clock from Spectratime.)

Det egendomliga är att dessa atomklockor levererades flera år innan uppskjutningen och testades grundligt på jorden, men felet har visat sig först när klockorna kom upp i rymden. 

Nästa omgång satelliter, fyra stycken, ska enligt planen sändas upp i september. Men diskussion pågår på ESA om huruvida man vågar sända upp de nya satelliterna innan man vet varför atomuren slutar fungera. Felsökning pågår!
____________________________________________

En tillbakablick på den internationella rymdbranschen 2016:

Tidningen Space News berättar 19 december om fyra typer av händelser i rymdbranschen under år 2016: viktiga raketuppskjutningar, viktiga affärsavtal, stora misslyckanden och stora framgångar. Jag har gjort en fyrdelad årskrönika baserad på den artikeln.

Stora framsteg i rymdbranschen under 2106.
(Källa: Space News i december 2016: Publiceras här 2017-02-15.)

SpaceShipTwo flyger igen.

Virgin Galactic fortsätter att testa sin nya version av SpaceshipTwo, rymdskeppet som ska föras av ett flygplan högt upp i atmosfären, där rymdskeppet startar och flyger upp i rymden. Den första versionen av SpaceShipTwo störtade i oktober 2014 och en av de två piloterna dog. Virgin Galactic har gjort stora ändringar i rymdskeppet och 3 december 2016 genomförde man en lyckad glidflygning. Man kommer att fortsätta med ca 10 glidflygningar tills man mot slutet av 2017 hoppas kunna börja testa motorn i riktiga flygningar.

Kinas internationella framgång.

Kinas statliga rymdbolag Great Wall Industry har erhållit en order uppgående till 208 miljoner dollar på att bygga och sända upp en bredbandssatellit för Thailand. Det är ett viktigt steg för Kina i strävan att lansera sig som en internationell spelare.

Första framgången med Geosynchronous Satellite Launch Vehicle.

Indiens rymdorganisation har efter många års utvecklingsarbete lyckats skapa en helt igenom inhemsk bärraket. Man har fram tills nu använt ett sista steg byggt i Ryssland. Den nya raketen GSLV är således helt planerad och producerad i Indien. En uppskjutning 2010 misslyckades men man har utfört två lyckade testflygningar. I september 2016 gjordes så den första satellituppskjutningen. Det gällde en väderlekssatellit, INSAT-3DR .
Indien planerar att genomföra fyra flygningar med denna raket under 2017 och 2018. Bland annat ska Indien då sända rymdsonden Chandrayaan-2 till månen och den består av dels en satellit som går in i bana runt månen, dels en landare som medför ett fordon.

(Det finns flera planer på månfordon: Kina, Indien och ett antal privata företag vill sända månbilar. Men världens två största rymdnationer, USA och Ryssland, har inga planer på att sända farkoster till månen.)

Bigelow Aerospace har nu en uppblåst modul på rymdstationen.

Under 2016 levererades Bigelows uppblåsbara rymdmodul till rymdstationen av SpaceX. Astronauterna utför olika tester på modulen. Den intressanta frågan är om en sådan modul är tillräckligt hållbar för att kunna användas i rymden. För i så fall kan den användas som en del av rymdstationen och Bigelow kan även sända upp ett rymdhotell. Bigelow Aerospace och det stora företaget United Launch Alliance har redan slutit avtal om att sända upp fler moduler med raketen Atlas 5.

Stora misslyckanden under 2016:
Europas Marslandare kraschade och privat rymdfart är kraftigt försenad. (Space News i december 2016: Publiceras här 2017-02-13.)

ExoMars kraschlandade.


Så här var planen, men någonting gick fel och farkosten kraschade på Mars.

ESA gjorde ett försök att landa på planeten Mars 19 oktober med farkosten Exomars men det slutade med en krasch. En ny farkost – som är ett samarbete mellan ESA och Ryssland – ska sändas till Mars 2020. På ett ministermöte i december 2016 togs beslut om finansiering av denna farkost med 440 miljoner euro.

Falcon 9 exploderade på startplattan.

Spacex hade ett bra 2016 med många lyckade uppskjutningar ända tills en Falcon9 –raket exploderade på startplattan endast två dagar före start. Vid explosionen förstördes lasten, Israels satellit Amos-6. Utredningen tar sin tid och följande flygning flyttades en bit in på 2017. 15 månader tidigare misslyckades också en uppskjutning för SpaceX. Dessa fel med efterföljande pauser för utredning har försenat tidtabellen rejält för SpaceX.

Uppskjutning av ryska Progress misslyckades.

I december 2016 sände Ryssland upp farkosten Progress med raketen Soyuz-U, för transport av materiel till rymdstationen. Men efter att det tredje raketsteget hade tänts hände något och uppskjutningen misslyckades. Både farkost och raket hör till en typ som genomfört väldigt många lyckade färder. Dock misslyckades en uppskjutning för två år sedan. Fyra färder till rymdstationen är planerade för Progress-kapslar för 2017.

Japan förlorade astronomisatelliten Hitomi,

…som skulle ha undersökt röntgenstrålning från rymden. Det verkar som om satelliten började snurra okontrollerat så att solpanelerna och en del annan utrustning gick sönder.

Både SpaceX och Boeing

…är försenade med utvecklingsprogrammet för bemannade rymdfärder till rymdstationen. NASA sponsrar dessa två bolag för att privata företag ska kunna sköta transport av astronauter till rymdstationen, medan NASA lägger sina pengar på att utveckla en farkost för resor till Mars. Man hoppas nu att obemannade testflygningar av Boeings CST-100 och SpaceX:s Dragon ska kunna påbörjas i slutet av 2017. År 2018 börjar man flyga astronauter till rymdstationen. Men det kan ju bli nya förseningar. Tills vidare betalar NASA stora belopp till den ryska rymdorganisationen för att amerikaner flyger upp till stationen med ryska farkosten Soyuz.

Rymdavtal:
Luxemburg stöder företag som vill starta gruvbrytning på asteroider, och Sea Launch säljs till ryska företaget S7Group:
(Space News i december 2016: Publiceras här 2017-02-01.)

Luxemburg lockar rymdgruvbolag.

Det lilla europeiska landet Luxemburg har proklamerat att man vill investera 200 miljoner euro i företag som strävar efter att starta gruvbrytning i rymden. Amerikanska Planetary Resources och Deep Space Industries har öppnat filial i Luxemburg. De här två företagen strävar att genom teknikutveckling och ny lagstiftning i USA skapa möjligheter för gruvbrytning på asteroider. Planetary Resources har nu erhållit en investering motsvarande 27 miljoner dollar från Luxemburg.

Operatören SES expanderar.

En av världens största satellitoperatörer har köpt flera bolag och blivit ännu mer dominerande. Det kostade SES 1,2 miljarder dollar att köpa O3b som äger satelliter i medelhög bana. SES driver ca 50 satelliter i högre bana, s.k. geostationär bana. SES har dessutom för 242 miljoner dollar köpt ett mediaföretag.

Konsortiet Airbus-Safran köpte aktiemajoritet i Arianespace.

För två år sedan väcktes tanken på att de stora europeiska företagen Airbus och Safran skulle ha huvudansvaret för att bygga ESA:s nya raket Ariane 6.

Företagen skulle även köpa den franska rymdorganisationens aktier i företaget Arianespace som har hand om uppskjutning av raketer vid rymdbasen i Franska Guyana. Europeiska Kommissionen hade invändningar men efter en lång utredning godkändes affären i juli 2016 och genomfördes i november samma år. 

Konsortiet Airbus Safran Launchers har nu köpt Frankrikes 35 % i Arianespace. Man ägde redan aktier sedan tidigare och innehar nu 74 %.

Vad gäller konstruktionen av den nya raketen Ariane 6 så har ESA frångått principen att så långt som möjligt fördela jobbet på olika medlemsstater utan satsar på kostnadseffektiv produktion.

Ytterligare en rymdleverantör.

Sedan några år har företagen SpaceX och Orbital kontrakt med NASA om att utföra leveranser av mat, utrustning m.m. till den internationella rymdstationen. Nu har också Sierra Nevada Corp. slutit avtal med NASA om att utföra leveranser med rymdskeppet Dream Chaser. Kontraktet är värt en miljard dollar.

Sea Launch byter ägare.

För ett antal år sedan bildades företaget Sea Launch med idén att skjuta upp satelliter från en stor plattform i Stilla Havet. Ägarna var ryska Energia, amerikanska Boeing och danska Kvaerner. Verksamheten har inte fungerat så bra. Man har sänt upp några satelliter men många uppskjutningar har misslyckats med efterföljande stopp i åratal.

Sedan blev ägarna osams. Till slut kvarstod Energia som enda ägare. Nu har man sålt allt till ett annat ryskt företag med namnet S7Group för 150 miljoner dollar. Sea Launch äger två plattformar, men ingen uppskjutning har gjorts sedan 2014.
Man hoppas kunna skjuta upp satelliter igen om ca 2 år.

Nästa artikel snart: några raketer och satelliter som man misslyckades med 2016. Och därefter: några stora framgångar.

___________________________________________________

Företagen SpaceX och Blue Origin lär sig återanvända raketsteg.
(Källa: Space News i december. Publicerat 2017-01-14).

På SpaceX vill man sänka kostnaderna för raketuppskjutningar genom att låta ett raketsteg – det som sitter längst ner och lösgörs först – landa igen efter uppskjutningen för att sedan kunna användas en gång till.


SpaceX lyckas under 2016 landa första raketsteget av raketen Falcon 9.  

I slutet av 2015 lyckades SpaceX efter flera misslyckade försök med sin plan att återvinna detta raketsteg på Falcon 9. Under 2016 har man gjort fem lyckade landningar med raketsteget. Ett exemplar ska användas en gång till 2017 för att sända upp en satellit. Satellit-operatören SES tar risken att detta misslyckas genom att låta satelliten SES-10 skjutas upp under våren 2017.

Blue Origin har byggt en suborbital raket – med ett raketsteg – och har framgångsrikt testat att lyfta och landa raketen flera gånger. Företagets mål är att inleda bemannade suborbitala flygningar 2018.

Kina testade en ny raket – en av världens största.

3 november sände Kina för första gången upp sin nya raket Long March 5. Det är en av världens största raketer. Den här gången sände man upp en satellit, men i framtiden ska den användas för att sända farkoster till Månen och Mars.

Bland annat kommer Kina under 2017 att använda Long March 5 för att sända farkosten Chang´e-5 till månen för att hämta mångrus. Det är 40 år sedan man förra gången hämtade grus och jord på månen.

Amerikanska astronauter landade sex gånger på månen åren 1969 – 72 och tog med ca 400 kg sten till Jorden. Ryska obemannade farkoster – Luna 16, Luna 20 och Luna 24 hämtade ca 300 gram. Det var 1976 som Luna 24 utförde den sista hämtningen. Sedan dess har ingen s.k. ”sample return mission” gjorts till Månen.

Orbitals raket flyger igen.

För två år sedan exploderade raketen Antares genast vid starten och förstörde startplattan. Företaget Orbital ATK skulle använda raketen för NASA:s transporter till rymdstationen.

Medan man byggde en ny raket - med en annan typ av motor - köpte man uppskjutningar med raketen Atlas för att kunna leverera förnödenheter till rymdstationen med sin farkost Cygnus.

17 oktober 2016 var det så dags för Orbital att testa den nya versionen av Antares. Den fungerade bra och man lyckades leverera förnödenheter till rymdstationen.

_____________________________________________

ÅAC Microtec till börsen idag.

Idag noteras aktierna för företaget ÅAC Microtec på listan som heter First North. (2016-12-21)

Tidigare i år noterades det danska rymdföretaget GOM Space på svenska listan First North, och nu följer ÅAC Microtec efter. Det är första gången någonsin som renodlade rymdföretag tas upp på svensk börs. Volvo och Saab hade under många år dotterbolag som tillverkade komponenter till rymdfarkoster, men denna verksamhet utgjorde bara en liten del av den totala omsättningen. Dessa dotterbolag har sålts och ingår nu i internationella koncerner.

Lanseringarna på First North har hittills varit framgångsrika. GOM Space lanserades till kursen 12:50 och tredubblades ganska snabbt till 30 kr. Där har kursen legat ganska still under de senaste månaderna.

ÅAC Microtec lanseras till kursen 6,80 och har under första handelsdagen hittills stigit med 6 %.
_______________________________________________

Populär Astronomi publicerar ett reportage av mig om
OHB Sweden/rymdskeppet Orion i nya numret, nr 4, som utkommer 12 december. I webbutgåvan av Populär Astronomi finns nu några av artiklarna från nr 4, dock inte min artikel, ni måste förstås köpa detta nummer av tidningen!


Foto: Roger Schederin.

På min sida om OHB finns mina egna foton från OHB:s presskonferens.

Och missa inte proffsiga, vackra foton från samma presskonferens av fotografen Roger Schederin, både i tidningen och i min länk!


Staffan Persson, projektledare. Foto: Roger Schederin.
______________________________________________

Läs DN Debatt idag 2016-12-09, sidan 6.

Christer Fuglesang (astronaut), Karin Nilsdotter (rymdentreprenör), Jennifer Andersson (från Astronomisk ungdom) samt Mathias Sundin och Maria Weimer (riksdagsledamöter för Liberalerna) ställer frågan:

Efter utredning av Riksrevision 2013, förra regeringens rymdstrategiutredning blev klar 2015 och denna ute på remiss till januari 2016, varför händer inget? När får Sverige en rymdstrategi, en plan, en större satsning på rymdverksamhet?
_______________________________________________

Rymdinkubator.

Med 50.000 euro på banken och hela rymd-Sverige i ryggen får 40 start-up företag nu exklusiv hjälp med att växa. (Presskonferens 2016-11-21)


Fredrik Bruhn (till vänster i bild) presenterar företaget Unibap AB.

ESA har skapat 16 inkubatorer i 12 länder i Europa för startup – företag i rymdbranschen. Nu finns verksamheten också i Sverige. ESA BIC Sweden kommer fram till 2020 att stöda 40 rymd-startups, företag som använder kunskap från rymdverksamhet på jorden eller som skapar något att användas i rymden.

De företag som deltar får ett verksamhetsbidrag med 50.000 euro, och vad som enligt företagens representanter är ännu värdefullare, tillgång till ett stort nätverk. Det finns tre svenska inkubatorer för rymdföretag: Arctic Business Incubator i Luleå, Uppsala Innovation Center och Innovatum i Trollhättan. Verksamheten stöttas av ESA, Rymdstyrelsen och Vinnova.

Idag höll BIC en presskonferens i Stockholm där man presenterade de åtta första företag som får stöd i sin verksamhet. 

Fyra av företagen var på plats och presenterade sig. Featherway Robotics AB och Unibap AB utvecklar robotteknologi, Geografiska Informationsbyrån AB använder satellitdata för fjärranalys och WideFind AB utvecklar ett system de kallar "Localise Everything Everywhere."

De åtta företagen har gallrats fram med hjälp av en ansökningsprocedur, och nästa tillfälle att söka detta stöd kommer i maj 2017. 

Förutom ovannämnda företag deltar ytterligare fyra i programmet: APR Technologies AB, Schvung Ride AB, Sally R AB och The Code Company AB.

Här kan ni se vilken imponerande skara företag som ska stöda nykomlingarna:


Partners till de nya företagen: alla etablerade svenska rymdföretag!

Länk till ESA business incubation center (Sweden)

Länk direkt till presentation av företagen (The incubatees!!!).
__________________________________________

Uppföljning av förslaget om ny statlig rymdstrategi: 
Vad har hänt sedan utredningen blev klar i september 2015?

2 september 2015 överlämnade regeringens utredare Ingemar Skogö betänkandet ”En rymdstrategi för nytta och tillväxt” till utbildningsminister Helena Hellmark Knutsson. Utredningen föreslår främst ett förbättrat rymdsamarbete mellan olika myndigheter. (Information från regeringen, olika källor)(2016-10-29)



Några av de övriga förslagen är: Rymdstyrelsen borde få en viktigare roll som samordnare av all rymdverksamhet, staten bör stöda SSC:s planer på satellituppskjutning från Esrange, rymdlagen behöver skrivas om så att den är bättre anpassad till dagens rymdverksamhet samt att det finns ett behov av att stöda skapandet av rymdturism.

På remiss.

Regeringen sände utredningen på remiss med sista svarsdatum 29 januari 2016. 94 myndigheter, organisationer och företag erhöll inbjudan till remiss. Några exempel: Polismyndigheten, Statistiska centralbyrån, Institutet för rymdfysik, Örebro universitet, Trollhättan kommun, RUAG Space AB, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Skogsstyrelsen. Myndigheter måste svara, om inte annat måste de tala om att de inte har något att tillägga. För övriga kontaktade är det frivilligt att svara.

Satelliter från Esrange.

Regeringen har inte ännu tagit något helhetsgrepp under 2016. Man tillsatte dock en uppföljande utredning: Jan Nygren, som tidigare varit minister och nu är styrelseordförande för Försvarets materielverk, har tittat på förslaget att SSC skulle börja sända upp satelliter från Esrange. Under 50 år har man från Esrange sänt upp s.k. sounding rockets, dvs raketer som flyger rakt upp och sedan landar igen med fallskärm. Man kan då t.ex. forska på tyngdlöshet.

Nu vill SSC ta nästa steg: uppskjutning av satelliter. Planeringen har redan pågått i några år, och det finns skäl att tro att det blir verklighet. Man vill starta något som kallas Smallsat Express, där kunderna ska få fasta ramar vad gäller uppskjutningsdatum, pris, gränssnitt mot raketen osv.

Jan Nygren la fram sin utredning 17 oktober (se artikeln här nedan) och han tillstyrker SSC:s och rymdstrategiutredningens förslag om satellituppskjutningar från Esrange. Detaljerna i utredningen är inte offentliga ännu. Det behövs politiskt stöd för planerna, det behövs finansiering på ca 600 miljoner kr och man behöver bygga en ny uppskjutningsramp.

Utredningens framtid.

Vad gäller utredningen om rymdstrategi som helhet, så förefaller det troligt att regeringen väntar med att ta ställning till den till efter att man presenterat den nya forskningspropositionen denna höst.

Under tiden har dock rymdverksamheten redan erhållit stöd från regeringen. I statsbudgeten som lades fram 2016 säger man: ”Rymdverksamhet är idag av strategisk betydelseför samhället och forskning baserad på satellitdata om tillståndet på jorden, i haven och i atmosfären vilket är helt avgörande för att förstå och hantera den globala klimat- och miljöutmaningen.

För att stärka rymdforskningen beräknar regeringen att Rymdstyrelsen anvisas en anslagsökning på totalt 40 miljoner kr under perioden 2018 – 2020.” I en bifogad tabell framställs det lite annorlunda. Där sägs att de extra miljonerna fördelar sig med 15 milj. för 2018, 40 milj. för 2019 och likaså 40 milj. för 2020.

Om forskningspropositionen skrev man på Regeringens webbplats:
”Regeringen har beslutat ge i uppdrag till sex forskningsfinansiärer, bl.a. Vetenskapsrådet, Vinnova och Rymdstyrelsen, att ta fram underlag till regeringen inför den forskningspolitiska proposition som avses presenteras hösten 2016.”

Det är troligt att regeringen presenterar en proposition om ny rymdstrategi år 2017.
___________________________________________

Regeringens utredare vill ha satelliter från Esrange. 

Som en följd av utredningen om ny statlig rymdstrategi gav regeringen i uppdrag åt Jan Nygren, som innehaft många prestigefyllda poster, bland annat varit minister, att utreda om det skulle vara en bra idé att sända upp satelliter från Esrange. Han presenterade sin utredning igår och han stöder planen på en utbyggnad av Esrange. (2016-10-18)

Ett antal tidningar publicerar idag ett pressmeddelande om utredningen. Jan Nygren säger att man kan konstatera att efterfrågan på uppskjutningskapacitet ökar bland annat pga alla cubesats som ska sändas upp och alla planerade stora konstellationer av satelliter.

Regeringen borde satsa en halv miljard på att bygga ut Esrange så att man kan sända upp satelliter. Swedish Space Corporation har femtio års erfarenhet av att sända upp s.k. sounding rockets, nu kan man ta steget fullt ut och inleda satellituppskjutningar.

Forskningsminister Helene Knutsson säger att regeringen ska titta på utredningens resultat och komma med ett initiativ nästa år.

I höst presenterar regeringen en ny forskningsproposition. Det skulle vara lämpligt om den följdes upp nästa år med en proposition om en ny rymdstrategi, där planer på satellituppskjutningar från Esrange ingår.
___________________________________________

Scrubber och flip, vår satellit blev en flopp!

2016-10-12.

Hej.

Jag gör nu något som är ovanligt för mig, jag rapporterar på arielspace.se under pågående handling vad som är på gång.

Igår började kongressen "Aerospace Technology Congress 2016" och den fortsätter idag. Nu är det eftermiddag, klockan är 13:40 och jag har tagit paus eftersom det handlar om flyget fram till 15:00 då det är kaffe och sedan följer några rymdföreläsningar. Jag sitter på Starbucks i Mall of Scandinavia och skriver.

Igår öppnade ordförande Roland Karlsson Flyg-och rymdtekniska föreningens kongress, den hålls varannat år. Första talare var Major General Robert D. McMurry Jr (eller var det McCurry?), chef för US Air Force Research & Development, en jättelik forskningsinstitution. Man forskar på vapen, flygplan, internet-kamp, lite om rymden m.m.  

Generalen var en imponerande gestalt med massor av medaljer och ett enormt lugn över sig.

Därefter pratade en till sin gestalt mindre imponerande militär (inga medaljer, om jag såg rätt), Magnus Liljegren, chef för svenska militära flyget. Han visade sig dock vara imponerande på andra sätt, bl.a. en erfaren pilot, plus att han hade en hel del humor.

Båda presentationerna var intressanta.

Sedan följde presentationer av företrädare för Saab, GKN Aerospace och Vinnova. Förmiddagen avrundades av generaldirektören för Rymdstyrelsen, Olle Norberg, som på ett intressant sätt berättade om vad som är aktuellt inom svensk rymdverksamhet. Efter föredraget tog han sin väska och reste iväg till Bryssel för möte med ESA. "Ministermötet närmar sig, i november" sa han och tog rulltrappan ner.

Eftermiddagen igår.

Jag lyssnade på några föredrag om rymdindustrin igår eftermiddag, men det är svårt att förstå dessa teknikföredrag om man som jag är ekonom. En forskare fångade dock mitt intresse med sin presentation, han talade om att partiklar kan träffa datorn i satelliter uppe i rymden, och sabba programmeringen. Då gällde det att "scrub the scrubber" och "flip the flip". Jag frågade honom efter föredraget vad detta babyspråk betydde, så nu vet jag det, men jag tänker inte berätta för er. Bättre att ni får behålla er "sense- of-wonder"-känsla inför rymdens hemligheter.    

Idag.

På morgonen berättade Anna Rathsman på SSC om ett projekt som jag tycker är helt fantastiskt, men det tyckte tydligen inte alla piloter och flygingenjörer på kongressen, för en mycket liten publik hade infunnit sig.

ÅR 2021 KOMMER SVERIGE ATT BÖRJA SÄNDA UPP SATELLITER FRÅN ESRANGE!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Man har ju i 50 år sänt upp sondraketer men nu vill man ta steget till satellituppskjutningar. Man har som sagt 50 års erfarenhet som "hamn" eller "flygfält" för raketer, man har ett stort nästan folktomt område runt omkring basen, men ändå bara fyra mil till närmaste stad. Och man har ett världsomspännande nätverk av antenner för kommunikation med satelliter.

Och de senaste åren har antalet aktörer som vill sända upp små satelliter ökat med raketfart.

Den raket (eventuellt en raket byggd av Brasilien och Tyskland) som ska placera satelliterna i omloppsbana ska flyga ut över Atlanten över Norge, men den passerar Norge på några sekunder.

Nu pågår strävanden efter att finna politiskt och finansiellt stöd. Regeringens utredning om satelliter från Esrange ska snart presenteras. Återstår också bl. a. att bygga en ny uppskjutningsramp och att finna finansiellt stöd med ca 600 miljoner kr.

Men allt kommer säkert att ordna sig, jag känner det på mig, och år 2021 lyfter den första raketen mot himlen över Esrange, medförande en satellit.

Projektet heter Smallsat Express. Aktörer som vill sända upp en cubesat eller liten satellit kommer att veta vilka datum uppskjutningar sker, hur gränsytan mot raketen ser ut, vad det kostar osv. Hittills har cubesats oftast tvingats åka s.k. piggy-back, dvs lifta med en större satellit. Då kan man inte välja datum eller banhöjd, det är bara att hänga på. Smallsat Express kommer att vara som en infrastruktur för rymden, med tidtabell och fast biljettpris.

MATS.

Ett annat intressant rymdföredrag senare på förmiddagen: Just nu byggs MATS, den första helsvenska satelliten på många år. Själva strukturen, som kallas plattform, byggs av OHB och ÅAC Microtec. Forskningsinstrumenten konstrueras av forskare vid Stockholms Universitet, KTH och Chalmers, samt av företaget Omnisys. 

MATS utläses Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy. Säg det snabbt tio gånger. Detta handlar i första hand om forskning på det lager i atmosfären som kallas mesosfären. Luftlagret vid jordytan kallas stratosfär, mellan 5 mil och 8 mil upp kallas luften mesosfär. Det är ett relativt outforskat atmosfärlager. Forskare vill ta reda på hur olika skikt i atmosfären påverkar varandra. 

Jag hade på förmiddagskaffet några intressanta samtal med företrädare för Brasiliens rymdverksamhet. Landet har två rymdbaser, bygger raketer och har fyra stora satelliter i bana. Brasilien och Sverige samarbetar både inom flyg och rymd.

Kaffe.

Nu närmar sig klockan 15.00. Dags att gå tillbaka till Quality First Hotel för att dricka flyg-och rymdkaffe och sedan lyssna på de avslutande föredragen.

Chefen för SSC, Stefan Gardefjord, chefen för OHB Sweden,Gierth Olsson, och marknadschefen för RUAG Sweden, Folke Brundin, ska prata. 

Och ja, vår astronaut Christer Fuglesang deltar på kongressen, men han håller inget föredrag utan är här som åhörare.  

Jag återkommer med foton från kongressen, på webbplatsen och på Arielspace Facebook.

Ariel Borenstein

________________________________________

Flyg- och rymdtekniska föreningen håller nu sin varannan-års-kongress: Aerospace Technology Congress 2016. (2016-10-12)



Första dagen var igår med tal av bl.a. Major General Robert McMurry (chef för forskning inom US Air Force), Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg och representanter för många företag inom flyg och rymdbranschen.
Brasilien medverkar med en stor delegation. Inte så mycket om rymdverksamhet igår, men ska bli mer idag.
_______________________________________

Rymdhelg på Tekniska Muséet 8 - 9 oktober:

Astronomisk Ungdom, Christer Fuglesang, studenter från KTH som bygger en satellit, Svenska Rymdsällskapet, Institutet för rymdfysik och många andra!



Imorgon och på söndag kan du få en unik rymdupplevelse på Tekniska Muséet i Stockholm! Flera av Sveriges intressantaste aktörer inom rymdforskning och privat rymdverksamhet samlas för att ge barn och vuxna en upplevelse av rymden! (2016-10-07)

På lördag 8 oktober är det Astronomins dag för femte året i rad och då ordnas många aktiviteter över hela landet.

Länk till Astronomins dag.

På Tekniska Muséet i Stockholm är hela helgen en Rymdhelg, främst riktad till barn 8 - 12 år, men absolut intressant också för föräldrarna och övriga vuxna. Och för äldre barn också! För alla!!!!!!

Vad sägs om detta program:

Workshop med studenter från KTH (som där håller på att bygga en riktig satellit!): Bygg en egen rymdfarkost!

På söndag eftermiddag: Träffa astronauten Christer Fuglesang!

Svenska Rymdsällskapet berättar om rymdkolonier: Bygg din egen rymdkoloni!

Forskare från Institutet för rymdfysik berättar!

Raketuppskjutning på Gärdet!

Direktsändning från rekordförsök med släpp av pappersflygplan från höghöjdsballong!

Medlemmar från Astronomisk ungdom och Svenska Rymdsällskapet finns på plats, ivriga att prata om rymdfärder och rymdforskning!

Länk till Tekniska Muséet, läs hela programmet! 

__________________________________________

Presskonferens om OHB och servicemodulen!(2016-09-13)

Jag vill betona att jag var först med nyheten att det svenska företaget OHB Sweden bygger en testmodul för ESA och NASA (Se artikeln här nedan).

En vecka senare kom Ny Teknik med samma nyhet och idag har företaget haft presskonferens tillsammans med NASA, ESA, Airbus och Rymdstyrelsen. Det ledde till ett ganska långt nyhetsinslag på Rapport ikväll. TT och Rymdkanalen var också på presskonferensen så nu kommer denna nyhet på bred front med ord, bild och film. Men jag var först!

Här är några foton från idag. Fler foton finns på Facebook för Arielspace.


Projektledare Staffan Persson berättar.


Servicemodulen på en stödkonstruktion som möjliggör att man jobbar även på undersidan.
__________________________________________

Svenskt rymdföretag bygger Mars-farkost!


OHB i Kista bygger en modul till rymdskeppet Orion.

Med Sverige mot planeten Mars! (2016-08-25)

Arielspace har intervjuat Gierth Olsson, VD för OHB Sweden i Kista, om den testmodul som företaget monterar ihop åt Airbus Defence and Space, på uppdrag av ESA. Det betyder att ett svenskt företag deltar i projektet att sända människor till Mars! 

“European Service Module” är ESA:s bidrag till NASAs bemannade rymdkapsel Orion som ska sända astronauter till månen och Mars. Modulen innehåller farkostens raketmotor och bränsle, samt elektricitet, vatten och syre.

Den modul som byggs ihop hos OHB Sweden ska fraktas till USA för att genomgå NASA:s tester. Om testerna utfaller positivt kommer en identisk modul att monteras ihop med rymdskeppet Orion och sändas mot månen. Farkosten är obemannad, den ska runda månen och sedan återvända till Jorden. Detta sker 2018. Men år 2022 flyger astronauter med Orion runt månen. På 2030-talet hoppas NASA sedan vara redo att sända astronauter till Mars med Orion.

Läs hela intervjun på sidan 
"Svensk rymdindustri/Reportage/OHB"


Modulen anländer till OHB:s anläggning i Kista.
_____________________________________________

Satellit-aktie blev raket på aktiebörsen:
GS Sweden är favorit på First North-listan.
(2016-08-21)

16 juni 2016 noterades för första gången någonsin ett renodlat rymdföretag på en svensk börs. Danska nanosatellit-tillverkaren GomSpace noterades på listan First North under namnet GS Sweden.

Men är just GS Sweden ett framgångsrikt företag eller kan farorna inom rymdbranschen sätta krokben? Uppskjutning av satelliter kan misslyckas, konkurrensen är stor och det är ofta svårt att hitta finansiering till långsiktiga projekt. Arielspace inleder en artikelserie som analyserar företagets möjligheter och faror.

Läs första delen av artikelserien om GS Sweden på sidan
"Reportage - svenska rymdföretag i närbild/ GS Sweden."
____________________________________________________

SSC förhandlar med danska GomSpace om försäljning av Nanospace.

SSC (Swedish Space Corporation) och GomSpace har avtalat om ett s.k. "Letter of intent" som innebär att företagen ska förhandla om en försäljning av SSC:s helägda dotterbolag. (Källa: pressmeddelanden från SSC och GomSpace. 2016-08-19)   

Företagen gick på fredagen ut med ett pressmeddelande där bland annat följande sägs:

" The LOI contains broad terms of a potential transaction with the right for GomSpace to conduct a due diligence investigation and the acquisition is conditional upon both parties entering into a definite agreement containing specific signing and closing terms and conditions yet to be negotiated.

About Swedish Space Corporation.

SSC's focus is to be a leading global provider of advanced space services through its core business activities organized in three divisions; Science Services, Satellite Management Services and Engineering Services. SSC is therefore seeking new owners for its fully-owned space technology and product oriented subsidiary NanoSpace.

About Nanospace.

NanoSpace is a company that develops and provides propulsion technology and products for satellites, and participates in space technology projects funded by the European Space Agency (ESA), US Space Agency (NASA) and Swedish R&D programs.

About GomSpace. 

The Company's business operations are conducted through the wholly-owned Danish subsidiary, GomSpace ApS, with operational office in Aalborg, Denmark. GomSpace is a space company with a mission to be engaged in the global market for space systems and services by introducing new products, i.e. components, platforms and systems based on innovation within professional nanosatellites."

__________________________________________

Till Mars på 30-talet. (2016-07-31)

NASA:s arbete med att sända astronauter till planeten Mars på 2030-talet går framåt sakta men säkert. 28 juni testade man motorn på den stora raketen Space Launch Systems som ska lyfta rymdskeppet Orion ut i rymden. Testet tog endast två minuter och var framgångsrikt. Första testflygningen blir en obemannad flygning runt månen och tillbaka år 2018.
__________________________________________________

Luxemburg investerar i gruvdrift på asteroiderna. (2016-07-20)

Det amerikanska företaget Planetary Resources vill utvinna metaller från asteroider. Staten Luxemburg har inlett samarbete med detta företag. (Källa: Space News. 2016-06-20)

13 juni meddelade Luxemburgs regering att man köper 49 % av aktierna i Planetary Resources. Detta är ett led i den satsning som landet gör för att etablera sig som en aktör i gruvdrift på asteroider. Luxemburgs regering har avsatt 200 miljoner euro för investeringar i detta projekt.
______________________________________________

Stratolaunch. (2016-07-12).

Stratolaunch är ett projekt för att sända upp satelliter med hjälp av ett gigantiskt flygplan. Under de senaste åren har planeringen och konstruktionen framskridit och man börjar nu bli redo att installera motorn. Testflygningar påbörjas under 2017.



Läs mer på sidan "Privat rymdverksamhet"
___________________________________________________

Fonden "Didner & Gerge Small and Microcap" har investerat i OHB.

"OHB System AG is one of the three leading space companies in Europe. With two strong sites in Bremen and Oberpfaffenhofen and more than three decades of experience, OHB System specializes in high-tech solutions for space, science and industry." (Citat från webbplatsen för OHB)



Arielspace har intervjuat två fondförvaltare hos fondbolaget Didner & Gerge för att prata om deras innehav av aktier i rymdföretaget OHB. Fonden ”Small and Microcap” är den enda svenska aktiefonden med innehav i ett rymdföretag. (2016-06-02.)

Henrik Didner och Adam Gerge: framgångsrika fondförvaltare i Uppsala.

I början på 90-talet besökte jag en aktiemässa i Sollentuna. Där köpte jag en bok skriven av en känd amerikansk fondförvaltare, Peter Lynch. Han var chef för Fidelity Magellan Fund i USA. Jag tyckte att hans idéer verkade väldigt kloka och att det var en bra och trevlig bok.

Några år senare läste jag om två entusiastiska civilekonomer, Henrik Didner och Adam Gerge, som 1994 startat en aktiefond grundad på Peter Lynchs idéer.
Fonden blev framgångsrik. När PPM-systemet för pensioner infördes var denna fond en av favoriterna. Didner & Gerge förvaltar idag 46 miljarder kr och har 21 anställda. Länge hade man endast en fond men har nu fyra (och startar upp en femte).

Företagets huvudkontor ligger i Uppsala men man har en filial i Stockholm. Där arbetar Henrik Sandell och Carl Granath som förvaltar fonden Didner & Gerge Small and Microcap. Det är en ny fond, den startade i augusti 2014 och utvecklas väldigt bra. (Genomsnittlig årlig avkastning 21,5 %).

I maj besökte jag Stockholmskontoret för att prata om fondens innehav i rymdbolaget OHB.

Didner & Gerge idag.

Arielspace: Tillämpar D & G fortfarande Peter Lynchs idéer, t.ex. att man ska studera enskilda företag och inte fästa för stor vikt vid börsens svängningar, och bara köpa aktier i företag där man förstår verksamheten.

H & C: Vi tillämpar många av hans idéer, men följer dem inte slaviskt. Det stämmer att vi analyserar ett företag grundligt innan vi köper aktier. Vi ser det inte som att vi köper ett värdepapper, utan som att vi blir delägare i företaget. Och det gäller fortfarande att vi strävar efter att förstå vad företag gör och att förstå deras produkter.

Didner & Gerge har varit framgångsrikt, men vi är ju fortfarande små t.ex. jämfört med de stora bankerna. De erbjuder många fonder, vi förvaltar fyra. D & G har ca 3 % av marknaden för aktiefonder.


Från vänster: Henrik Sandell, Carl Granath och Ariel Borenstein.

Varför OHB?

Arielspace: Varför valde ni att investera i just OHB? Började ni med att analysera rymdbranschen eller hittade ni OHB på något annat sätt?

H & C: Det började med företaget. OHB fanns med bland ett antal lovande företag vi tittade på. Vi gör alltid noggrann analys av möjliga köpkandidater och i detta fall ledde det till att vi analyserade rymdbranschen.

I Europa domineras marknaden av två stora företag: ”Airbus Defence and Space” och ”Thales Alenia Space”. De här företagen är mycket större än OHB, de finns i flera branscher, medan OHB är ett renodlat rymdföretag. Men även om OHB inte kan mäta sig i storlek med de här två så är man ändå det tredje största rymdföretaget i Europa. OHB har 10 % av rymdmarknaden i Europa men 30 % av den tyska marknaden.

Familjen Fuchs köpte företaget på 80-talet och det har sedan dess växt kraftigt. Under de senaste decennierna har man tagit hem många projekt i konkurrens med Airbus och Thales. År 2001 var omsättningen 12,4 miljoner euro och 2016 beräknas den uppgå till 740 miljoner euro.

Innehavet i OHB är ett av de mindre i fonden Small & Microcap. Innehavet utgörs av 136.000 aktier och utgör 1,9 % av fondens förmögenhet. Men eftersom familjen Fuchs äger 69 % av företaget så är Didner & Gerge ändå 7:de största ägare.

Dotterbolaget OHB Sweden.

Arielspace: OHB köpte för några år sedan Rymdbolagets (numera under namnet Swedish Space Corporation) satellitdivision som ombildades till ett dotterbolag. OHB Sweden har kontor och ett stort clean-room i Kista. Har ni besökt dem?

H & C: Ja, och vi träffade VD Gierth Olsson. Vi blev imponerade av verksamheten. Deras verkstad/laboratorium, clean-room, är stor och avancerad. Vi har också besökt huvudkontoret i Bremen i Tyskland. Vi har uppmärksammat att man inom OHB ser det svenska dotterbolaget som en viktig del av koncernen.


OHB Sweden i Kista.

Investerar ni i rymdturism?

Arielspace: Det är mycket på gång inom rymdbranschen. Är ni intresserade av att köpa aktier i något av de stora internationella rymdbolagen, i rymdturistprojekt eller svenska rymdbolag.

H & C: Inget av de bolagen passar in i placeringsstrategin för just vår fond. Vi köper i börsnoterade företag inom ett visst intervall storleksmässigt. Boeing är för stort. De stora rymdföretagen verkar oftast också inom flyg- och försvarsindustrin, och våra etiska regler innebär att vi ratar t.ex. företag som tillverkar kärnvapen.

De svenska företag som verkar inom rymdbranschen är inte börsnoterade och hos de flesta är bara en mindre del av produktionen rymdindustri.

Arielspace: Hur bedömer ni framtidsutsikterna för aktieplaceringen i OHB?

H+C: Aktien har inte utvecklats så väl det senaste året, men å andra sidan är vår fond relativt nystartad. Vi har fortsatt positiv syn på OHB. Företagets omsättning har i genomsnitt ökat med 20 % per år. De hoppas nå en omsättning på 1 miljard euro år 2018 och har ett börsvärde på endast omkring 300 miljoner euro. Å andra sidan måste vi ju ständigt vara beredda att omvärdera ett aktieinnehav om något nytt händer.

Arielspace: Kan OHB hotas av nya trender inom rymdbranschen, t.ex. att det nu byggs många riktigt små satelliter?

Henrik använder termen ”disruptive technologies”. (Ariel: Mitt eget bästa exempel på detta är när kanalerna på 1800-talet blev utkonkurrerade som transportmedel av järnvägen). Trots att OHB inte tillhör ”new space”-företagen utan ingår i den etablerade rymdindustrin, anser Henrik det inte troligt att företaget blir utkonkurrerat. För utforskning av solsystemet och mycket av övrig rymdforskning behövs fortfarande stora satelliter och sonder.

OHB är bra på att bygga medelstora, kostnadseffektiva satelliter, s.k. Small Geo. Stora och medelstora satelliter är fortfarande hantverk, små satelliter kan massproduceras.

Vi kan konstatera att OHB:s försäljning och vinst växer. Ett hot mot företaget är att kassaflödet varierar. Projekten är ju så stora. OHB ägs inte av något stort företag som kan backa upp finansiellt. Men företaget växer som sagt, och omsättningen beräknas nå nivån en miljard euro år 2018.

OHB levererar satelliter eller komponenter till flera av de riktigt stora projekten. Aktuella projekt är Europas GPS-satelliter Galileo, farkoster till Mars och Jupiter samt Solar Orbiter.

Kolonier på Månen och Mars får vänta.

Arielspace, kommentar: Mot slutet av intervjun försöker jag locka Henrik och Carl att spekulera om framtida investeringar i företag som ägnar sig åt rymdturism, privata rymdstationer och kolonier på Månen och Mars. Men som professionella aktieanalytiker och representanter för Didner & Gerge vill de inte spekulera i detta, så jag får nöja mig med att diskutera OHB med en placeringshorisont på 3-5 år.

Henrik och Carl berättar istället om ett annat av fondens innehav, företaget Corticeira Amorim, som tillverkar korkar för vintillverkare. Detta företag har koppling till rymdindustrin! Kork används som isoleringsmaterial på rymdfarkoster. (Se citat från företagets webbplats i slutet på artikeln).

Till sist: Tack Henrik och Carl för ett trevligt samtal om aktieplaceringar och rymdindustri.

    Länk till fondbolaget Didner & Gerge

                 Länk till OHB.

           Länk till OHB Sweden. 

Länk till reportage från 2014 om OHB (på Arielspace).   

Korkarna:
Since the dawn of Space exploration, Corticeira Amorim has been the main technological partner in supplying insulation solutions for NASA and the European Space Agency (ESA). The integration of cork in spacecraft and rockets began with the Apollo 11 mission, which took Man to the Moon for the first time. From success to success, it has been part of the Titan, Delta, Mars Rovers and Atlantis programmes. In the European programme, Corticeira Amorim has also been responsible for integrating cork solutions in thermal and anti-vibration shields, with important contributions within the framework of the Ariane 5 project and the new Vega rocket. (Citat från webbplatsen för företaget Corticeira Amorim.)

_______________________________________________

Barbie i rymden. (2016-05-15)

Trevliga Barbie-dockor från 60-talet: Ken och Barbie är astronauter.


Foto: vykort från Leksaksmuséet i Stockholm. Dockorna är från år 1965.
_______________________________________________

Att investera i rymdföretag.

För ett antal år sedan köpte jag aktier i Saab AB därför att de ägde ett dotterbolag som hette Saab Space. Sedan deltog jag i flera år på Saabs bolagsstämma i hopp om att man där skulle berätta nyheter om sitt rymdbolag. En gång upptäckte jag, i minglet efter stämman, att Marcus Wallenberg stod alldeles i närheten av mig. Han var då, om jag minns rätt, ordförande i Saab, och Investor var ju storägare i Saab.
(2016-05-08. Av: Ariel Borenstein.) 

Jag stegade fram till honom, hälsade, och sa att jag hoppades att Saab Space snart skulle börsnoteras eftersom det inte fanns några renodlade rymdbolag på svenska börsen. Han gav mig inga löften om detta och något år senare såldes Saab Space till företaget RUAG Space (med säte i Österrike).

Det finns fortfarande inga företag på den svenska börsen där bolagets huvudsakliga verksamhet är rymden. En investerare får köpa aktier i något onoterat bolag, eller köpa aktier i utländska rymdföretag.

Arielspace publicerar under de kommande månaderna artiklar på temat privata investeringar i rymdbranschen. Jag har intervjuat två mäklare på fondfirman Didner&Gerge som köpt aktier i tyska rymdföretaget OHB (med dotterbolag i Sverige), jag ska berätta om företagen som bedriver privat rymdverksamhet på den internationella rymdstationen, jag tar reda på varför rymdturismen inte verkar komma igång. Och hur ligger det till med investeringar i svenska rymdföretag: de största svenska rymdföretagen har numera utländska ägare, vad säger Rymdstrategiutredningen om svensk rymdframtid?
_______________________________________________

Ryssland: Stora planer men krympande budget.

Rysslands rymdbudget för de närmaste tio åren är samma belopp som
USA:s rymdbudget för ett år: 20 miljarder dollar. Och beloppet har
reviderats neråt flera gånger. Orsaken är fallande oljepriser och
ekonomiska sanktioner från Europa pga Rysslands militära aggression
på Krim och i Ukraina. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2016-04-10)

Ryssland budgeterar 1,4 triljoner rubel ( 20 miljarder dollar) för
rymdverksamhet för åren 2016 – 25. Den ursprungliga planen hade en
budget på 3,4 triljoner rubel.

Ryssland går i Sovjets fotspår i rymden.

Men också den minskade budgeten, som fastställdes i mars, innebär att
Ryssland ökar sitt engagemang och tar upp manteln efter sin föregångare Sovjetunionen. Man avser att öka på alla områden, från jordobservation
och kommunikation, till sonder ut i solsystemet och bemannade rymdfärder.

Man planerar att sända obemannade farkoster till månen, och så småningom
även kosmonauter. Deltagandet i den internationella rymdstationen fortsätter,
men efter 2024 bygger man eventuellt en egen rymdstation.

Ryssland utvecklar en ny raket som kallas Angara och man vidareutvecklar raketen Souyz. Alla övriga raketer kommer att avvecklas: Proton, Rockot, Kosmos, Cyclone, Dnepr och Zenit. Planer finns på en riktigt stor raket som
kan användas för att utforska solsystemet.

55 år sedan Gagarins rymdfärd.

2016 är ett jubileumsår för rysk rymdverksamhet: det är 55 år sedan Jurij
Gagarin blev första människan i rymden och 50 år sedan sonden Luna 10 blev
den första satelliten som kretsade runt månen.

Under de kommande tio åren vill man från ryskt håll upprätthålla sin kapacitet inom t.ex. jordobservation, kommunikation och bemannad rymdfart.

Igor Komarov är chef för Rysslands rymdorganisation Roscosmos. Han säger
att det ansträngda budgetläget gör det viktigt att prioritera.

Det viktigaste är att ha satelliter för jordobservation och kommunikation, och
bra raketer som kan sända upp dem. De närmaste tio åren planerar man att
öka antalet kommunikationssatelliter från 32 till 41 och antalet satelliter för jordobservation från 8 till 23.

Ryssland vill också fortsätta att satsa på rymdforskning. Nyligen sändes – i samarbete med ESA – en farkost till Mars. Sonden Exomars lyfte med en rysk Proton-raket. Enligt planen ska den följas av en till gemensam farkost 2018, en farkost som ska landa på Mars och medföra en rover och en avancerad borr för geologiska undersökningar. Men Rysslands budgetproblem tyder på att farkost nummer två snarare sänds iväg 2020.

Roscosmos har påbörjat planeringen för tre typer av månfarkoster. De kallas
Luna-Glob, Luna-Resurs och Luna-Grunt. Det är satelliter som ska kretsa kring månen, det är landare och det är markfordon. Man vill bland annat hämta hem mångrus, vilket man dock redan gjort med ett antal farkoster på 70-talet.
(Luna 16, 20 och 24).

Bemannad rymdfart: kosmonauter till månen.

Ryssland och USA har sedan rymdålderns början 1957 helt dominerat på
området bemannad rymdfart. Kina har de senaste åren inlett ett program
för bemannad rymdfart, men annars är det bara ryska och amerikanska
raketer och rymdskepp som kunnat föra upp astronauter i rymden.

Ryssland har som mål att kunna sända kosmonauter till månen, Mars och
ännu längre ut i solsystemet. Därför vill man fortsätta att medverka i arbetet
på den internationella rymdstationen. De fem parter som driver stationen
(USA, Ryssland, Japan, Kanada och ESA) har kommit överens om finansiering fram till 2024, därefter kanske man överger den. Ryssland planerar att i så
fall bygga en egen rymdstation.

Ryssland ska utveckla en ny version av Soyuz-raketen för bemannad
rymdfart. Raketerna Soyuz och Angara kommer att testas vid den nya
rymdbas som Ryssland bygger i östra delarna av Sibirien. Basen heter
Vostochny Cosmodrome och ligger i regionen Amur. Bemannade
uppskjutningar från den nya basen sker tidigast 2023.

Budgetproblem.

Ryssland vill sända kosmonauter till månen på 30-talet, men liksom många
andra projekt har man nu tvingats senarelägga arbetet. Mars-farkost nr två
med ESA flyttas troligtvis från 2018 till 2020, arbetet på Vostochny försenas
och man skulle ha gjort den första raketuppskjutningen därifrån 2016 men
den är framflyttad, arbetet på den nya super-stora raketen är försenat osv.

Analytiker i väst gör bedömningen att Rysslands rymdprogram kommer att
bli ännu mer försenat. Låga oljepriser gör det troligt att budgeten kommer
att revideras neråt igen.

Citat ur Aviation Week: ” All the multiyear plans should be treated with
caution,” says Simon Saradzhyan, director of the Russia Matters project at
Harvard University´s Belfer Center for Science and International Affairs.”
There´s a reason why the Russian Federation´s finance ministry suspended drafting three-year fedral budgets for Russia in 2015, and the reason is the volatility of oil prices, on which the Russian budget depends to a very
significant extent. If oil prices stay low or drop even lower; the space
program would hve to be revised down again.”
__________________________________________

Snabbare till Europa, i rymden.

NASA bygger en rymdsond som ska kartlägga ytan på Jupiters måne
Europa. Man hoppas dessutom kunna sända med en landare som ska undersöka Europas yta. Forskarna är säkra på att en stor ocean döljer
sig under isen som täcker denna måne och det finns t.o.m. hopp om
att hitta någon form av liv i oceanen. (Källa: Aviation Week & Space
Technology. 2016-03-14)

Man planerade först att använda det vanliga sättet när sonder sänds ut i solsystemet, och det är att låta sonden passera någon eller några planeter
så att deras gravitation ökar farkostens hastighet. Det gäller att komma in
mot planeten på rätt sätt så att sonden inte dras ner utan istället dras mot planeten men sedan slungas iväg av centrifugalkraften. Om man gör på det
sättet tar sondens resa till Jupiter 7,5 år.

Men nu finns en ny plan. Man hoppas kunna använda ett exemplar av NASA:s
nya raket SLS. Den raketen är så kraftfull att man kunde klara en resa till
Jupiter på 2,5 år istället.

Senator John Culberson är ordförande för den kommitté i USA:s kongress
(House Appropriations subcommittee) som handlägger NASA:s budgetansökan. 

Han hoppas på två stora upptäckter under sin tid som ordförande för
kommittén: att man ska upptäcka liv både på någon av solsystemets
månar och på någon exoplanet.

Han har använt sin makt att påverka till att försöka skynda på Europa-resan
med hjälp av ökade anslag. För det nu aktuella budgetåret hade NASA begärt
30 miljoner dollar för arbetet på sonden, men kommittén beviljade 170
miljoner dollar.

Olika försök görs för att skynda på projektet. Ett sätt är det ovannämnda:
en kortare resa. Men man funderar också på att sända med en landare trots
att den egentligen skulle ha flygit först med nästa Jupitersond.

Den ursprungliga planen var att låta sonden flyga förbi Europa flera gånger
för att kartlägga ytan och leta efter en bra landningsplan för en framtida
landare. Men nu hoppas man således kunna landa redan under denna resa.
Färden till Jupiter och dess måne Europa inleds någon gång på 2020-talet.

NASA:s underavdelning Jet Propulsion Laboratory (JPL) utreder de olika alternativen: vilken typ av raket, medföra landare eller inte på första resan
osv.

Citat ur artikeln:"With a lander equipped with an imager, spectrometers and
a drill, scientists could collect subsurface composition data that may be
hidden from orbiting instruments."

Man hoppas hitta tecken på någon form av liv. Andra månar i solsystemet
som är möjliga att hitta liv på är Enceladus och Titan som kretsar kring
Saturnus och Triton som kretsar kring Neptunus.

Vad gäller letandet efter liv på exoplaneter så hoppas man nå framsteg med
två avancerade teleskop som ska sändas upp med satelliter. Om några år
sänds James Webb Space Telescope upp och man planerar för Wfirst =
Wide Field Infrared Telescope.

Chefen på JPL, Charles Elachi, säger att om man upptäckte liv i rymden
skulle det vara "the discovery of the millennium". 
_______________________________________________

NASA:s budgetansökan för 2016.

NASA:s sista budgetförslag till Obama-administrationen har en totalsumma på 19 miljarder dollar. 2016 är valår och en ny president kan ha en ny prioritering för rymden. Bush tog beslut om att sända människor till månen, men hans efterträdare Obama skrotade den planen och tog istället beslut om att sända människor till Mars. (Källa: Aviation Week , 15 -28 februari.)

Kommer den nya administrationen att hålla fast vid Mars-planen eller omdirigera till Månen? Tills vidare handlar budgeten dock om att förverkliga en Mars-färd på 2030-talet.

Ett delmål vad gäller Mars-färderna är att NASA ska sända en obemannad farkost att hämta en asteroid ca 2025 och placera asteroiden i bana runt månen. Sedan ska man sända en liten bemannad rymdstation för att utforska asteroiden. Man är främst ute efter att pröva ny teknik som behövs vid en Mars-färd.

Citat från Aviation Week om asteroid-motståndet I kongressen:
”This administration cannot continue to tout plans to send astronauts to Mars while strangling the programs that will take us there, Rep. Lamar Smith (Texas), chairman of the House Science Committee, stated Februari 9 in reaction to the new NASA budget.”

Asteroid-planen har inte mötts med speciellt stark entusiasm. Både i kongressen och hos folk som jobbar i rymdbranschen känner man att detta blir en omväg, det tar för mycket tid och pengar från huvudplanen. I den nya budgeten vill NASA använda 130 miljoner dollar till ett projekt som kanske kan ersätta asteroid-projektet som möjlighet att testa den nya teknologin.

Det nya projektet handlar om att bygga en obemannad farkost som kan utföra service på satelliter. Farkosten ska kunna närma sig och inspektera en satellit, den ska kunna fånga in satelliten och utföra en del förbättringar, t.ex. tanka den eller ändra banan. Den nya farkosten skulle också testa en ny motor som drivs med förbättrad användning av solenergi. De här olika teknikerna kommer att behövas vid färder till Mars.

I det aktuella budgetförslaget avsätts 90 miljoner dollar för att börja konstruera en bostadsmodul som tillsammans med ett Orion-rymdskepp ska fungera som en liten rymdstation i ”cis-lunar space” (= lying between the earth and the moon or the moon's orbit ).

NASA vill ha 8,4 miljarder dollar till bemannad rymdfart under 2016. 1,2 miljarder dollar går till privata industrin för att utveckla rymdfarkoster som om några år ska flyga astronauter till rymdstationen. 1,3 miljarder dollar ska betalas till Ryssland för att amerikanska astronauter ska transporteras till rymdstationen under de närmaste åren, i väntan på nya amerikanska rymdskepp.

NASA vill använda 1,5 miljarder dollar för att planera nya farkoster till planeterna. Bland annat vill man sända en farkost till Jupiters måne Europa någon gång på 20-talet.

Några andra exempel på projekt: 569 miljoner dollar för att hålla igång arbetet på James Webb-teleskopet som ska sändas upp 2018, och ett antal miljoner på att utveckla nästa astronomi-satellit, Wide-Field Infrared Survey Telescope.

Så här ser listan över budgetförslag ut i dollar:

Science: 5,6 miljarder
Aeronautics: 640 miljoner
Space Technology: 686 miljoner
Exploration: 4 miljarder
Space operations: 5 miljarder
Education: 115 miljoner
Safety, Security, Services: 2,8 miljarder
Construction, Environmental: 389 miljoner
__________________________________________

Om asteroiden kommer…NASA är redo!

NASA har nyligen inrättat ett nytt kontor: Planetary Defense Coordination Office. Den förste att inneha tjänsten som chef är Lindley Johnson. Han har nu presenterat den plan som NASA ska följa om en asteroid upptäcks vara på kollisionskurs med Jorden. (Källa: Space News. 2016-02-01)

Om en asteroid upptäcks och förefaller vara på väg mot vår planet så görs förstås först så exakta beräkningar som möjligt. Om beräkningen visar att sannolikheten för kollision är större än 1 % så sker allt enligt en på förhand beslutad handlingsplan.

(I den fortsatta beskrivningen översätter jag inte benämningen på alla underavdelningar på NASA eller alla myndigheter.)

Slutsats av vetenskapsmännens banberäkning: är en kollision trolig?

Om svaret är nej, men asteroiden kommer att passera på ett avstånd närmare än till månen ska NASA offentliggöra detta.

Om svaret är ja ska Planetary Defense Coordination Office informera NASA:s chef och avdelningen Science Mission Directorate.

NASA:s chef informerar Vita Husets vetenskapliga rådgivare (Executive Office of the President , White House Science Adviser.

Om Vita Huset ger tillstånd ska NASA: s avdelning Office of International and Interagency Relations nu informera andra myndigheter om asteroidhotet.

Beräknas asteroiden slå ner i USA? Då ska FEMA (Federal Emergency Management Agency) varna nationella och lokala myndigheter.

Beräknas asteroiden slå ner utanför USA? Då ska USA:s utrikesdepartement (US State Department) varna berörda länder.

Samtidigt ska NASA:s Office of Legislative Affairs informera USA:s kongress.

Slutligen går NASA ut och informerar allmänheten om den hotande katastrofen.

Men Lindsley Johnson kommenterade NASA:s plan med att den förmodligen inte skulle fungera. Han sa: ”Innan vi hunnit informera alla berörda myndigheter kommer de antagligen att kunna läsa nyheten på Internet.”

Min kommentar till ovanstående: Det är förstås bra att alla blir informerade. Men har NASA någon plan för hur man ska hindra asteroider att kollidera med Jorden? Verkar inte så! HJÄLP!
______________________________________________

Återanvändning av raketer. (2016-02-20)

De senaste månaderna har företagen Blue Origin och SpaceX utfört flera experiment med att landa raketsteg efter uppskjutningar.

Läs om detta och se två Youtube-klipp från landningarna på sidan:

                                     Privat rymdverksamhet
____________________________________________________

Bokningar av satellituppskjutningar och beställningar av satelliter.
(Källa: Space News. 2016-01-18) 

Marknaden för satellituppskjutningar domineras av Arianespace och SpaceX.

Under 2015 rådde nästan duopol på marknaden för kommersiella satelliter som ska sändas upp i geostationär bana. Arianespace bokade order för 11 nya uppskjutningar och SpaceX tog order på 9 uppskjutningar. Företaget International Launch Services gör come-back efter ett antal motgångar med sina raketer och har bokat in några order.

Kinas statliga rymdindustri kommer också att göra några uppsändningar av kommersiella satelliter, men har svårt att få kunder eftersom USA förbjudit uppskjutning i Kina av satelliter med amerikanska komponenter. Däremot kommer man i Kina att bygga några satelliter för kunder och då kan man förstås sända upp dem.

En del av de bokningar som gjordes under 2015 är väldigt preliminära, som t.ex. att företaget OneWeb avtalat med Arianespace om att ett stort antal satelliter ska sändas upp med 21 Soyuz-raketer.

Många nya satelliter är beställda.   

De företag som bygger kommersiella telekommunikationssatelliter mottog beställningar på ca 20 st under 2015. (Den osäkra siffran beror förstås på hur man räknar, många satelliter är mer eller mindre statligt finansierade.)

Företaget Space Systems Loral tog de flesta ordrarna, fem stycken. Airbus Defence and Space tog hem fyra. Övriga företag som tagit beställningar på byggen av geostationära satelliter är Boeing, Thales Alenia Space och Orbital ATK.

Några länder som hittills köpt satelliter har nu börjat bygga egna, t.ex. Turkiet och Argentina.
____________________________________________

Årskrönika för 2015.

Tidningen Space News publicerar varje år i december en mycket innehållsrik nyårskrönika. Där kan man läsa om raketuppskjutningar, aktiva och planerade satelliter, avtal inom rymdindustrin, politiska beslut i världen som påverkar rymdverksamheten, företagsrapporter, sonder till planeterna. Här följer ett litet urval, i vissa fall med inledande kommentarer av mig om året som helhet. 

Läs årskrönikan på sidan: Internationellt.



NASA publicerade 2015 en studie som visar att med samarbete mellan världens rymdorganisationer och företag skulle en månfärd kunna genomföras för 10 miljarder dollar. (Jfr med NASA:s årsbudget som är 19 miljarder dollar.)

_______________________________________________________