Välkommen till Arielspace! Arielspace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin. Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se Tyvärr fungerar detta webb-format inte bra i mobil så använd din dator!
November 2024 och december 2025: Astronauter till Månen. I april i år tillkännagav NASA att man valt de fyra astronauter som ska flyga runt Månen i november 2024. Projektet kallas Artemis 2. De fyra astronauterna heter Christina Hammock Koch, Victor Glover, Jeramy Hansen och Reid Wiseman. (Källa: Aviation Week. 2023-04-10) Astronauterna från vänster: Victor Glover, Reid Wiseman, Jeremy Hansen och Christina Hammock Koch. Deras farkost Orion ska först kretsa i två dygn runt jorden medan man testar de livsuppehållande systemen. Med den farkost man sände obemannad att runda månen, Artemis1, testade man teknik, men nu ska man testa hur det fungerar med människor ombord. Efter de två test-dygnen flyger man mot månen. Där kommer man att cirkla runt och sedan återvända till Jorden där man landar med fallskärm i Stilla Havet utanför San Diego. NASA har nu börjat hålla sina löften om att astronauter inte ska vara enbart vita män. Christina Koch presenteras som ”electrical engineer” och har arbetat länge på rymdstationen och är mest känd för att hon och Jessika Meir genomförde den första rymdpromenaden där båda deltagarna var kvinnor. Victor Glover är färgad, han har också arbetat länge på rymdstationen, och presenteras som ”US Navy Captain, test pilot and systems engineer”. Också Reid Wiseman är veteran med lång vistelse på rymdstationen, medan Jeremy Hansen inte varit uppe i rymden tidigare. Han är överste från Canadian Armed Forces, och testpilot. Deras resa ska vara i tio dagar. I december 1968 genomförde tre astronauter från NASA samma resa runt månen. Det var William Anders, Frank Borman och James Lovell som blev de första människor att komma så nära Månen. Sedan följde under åren 1969 – 1972 sex landningar på Månen. Den sista var Apollo 17. Astronauterna Harrison Schmitt och Eugene Cernan blev de hittills sista att landa på Månen. Om Artemis 2 blir framgångsrik är Artemis 3 på väg till Månen i december 2025, denna gång för att landa. Jag såg den första månlandningen på svart-vit TV när jag var 16 år. Det skulle vara trevligt att se den nya månlandningen på TV, denna gång med avancera teknik. I den svart-vita sändningen för så länge sedan var det nästan omöjligt att urskilja något över huvud taget.
Kina vill till Månen. China National Space Administration håller på att skapa en internationell organisation med syfte att bygga en bas på månen på 2030-talet. (2023-05-06) Läs på sidan om Kina.
Min sista rapport från Rymdforum 2023 (för denna gång!): Den andra dagen. Tisdagen 7 mars lyssnade jag på föredrags-blocken "Space Technology and Innovation", "Startups and Success Stories", "Space Science and Exploration" samt "Astronomy and Exoplanets". Samtidigt pågick parallella sessioner om bl.a. utbildning, fjärrobservation och hållbar rymdekonomi som jag valde bort! Det mest fantasieggande av föredragen var när fysikprofessorn Stas Barabash berättade vad som krävs för att sända en sond till närmaste stjärna! För att komma till punkt med mitt referat från Rymdforum 2023 har jag mestadels använt en stickprovs-metod, speciellt från dag två. Jag har tänkt mig att återkomma till vissa teman efter hand under 2023. Här hittar du referatet från dag två av Rymdforum2023. Jag publicerar också några random foton.
Jäklar vad trist...Virgin Orbit på gränsen till konkurs. Ur Dagens Industri idag 2023-04-04: "Bland enskilda bolag rasar rymdbolaget Virgin Orbit, med miljardären Richard Branson i fronten, runt 20 procent på börsen i USA. Företaget har varit problemtyngt den senaste tiden och på tisdagen kom beskedet att det ansöker om konkursskydd under så kallat Chapter 11 efter att ha misslyckats med att säkra finansiering. Sedan tidigare har bolaget upphört med verksamheten under överskådlig tid samtidigt som lejonparten av personalstyrkan sagts upp, skriver Nyhetsbyrån Direkt." Virgin Galactic som vill sända upp astronauter nämns inte i texten, hoppas det bolaget är ok!
En större raket till Månen år 2027. Det är företaget Boeing som bygger de stora raketerna "Space Launch System" som ska föra astronauter till Månen under detta decennium. Nu bygger Boeing ett nytt raketsteg som ska öka transportmöjligheterna med ytterligare 45 ton. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2023-03-30) Kennedy Space Center. Rymdskeppet Artemis 1 flög obemannat runt Månen under en färd som pågick 16 november till 11 december 2022. År 2024 ska astronauter göra samma resa. Inom några år därefter avser NASA att landa astronauter på Månen för första gången sedan 1972. Nu ska man bygga en ny modul, benämnd EUS, att användas första gången för rymdskeppet Artemis 4 med planerad flygning 2027. Med den ökade kraftfullheten ska man kunna transportera moduler till rymdstationen Gateway som ska kretsa runt Månen. För konstruktionsarbetet inviger man en ny byggnad vid anläggningen Michoud Assembly Facility i Florida. Under processen med konstruktion och testning kommer man också att använda anläggningar vid Marshall Space Flight Center i Alabama och Stennis Space Center i Mississippi. (Tuffa rymd-namn!) Boeing har som mål att kunna bygga två SLS (= raketen Space Launch System) och två EUS ( = Exploration Upper Stage) varje år. John Shannon, en av cheferna på Boeing, säger att det finns många raketer som kan skjuta upp föremål i bana runt Jorden, men ännu ingen raket tillräckligt kraftfull för att transportera stora föremål till Månen. SLS och EUS i kombination kommer att klara det. SLS skjuts upp från rymdbasen i Florida, så det sista jobbet med raketen och med rymdskeppet Orion görs i Space Station Processing Facility och Vehicle Assembly Buildings High Bay vid Kennedy Space Center!(Fler tuffa rymd-namn!)
Militären vill upp i rymden. På konferensen Rymdforum2023 fanns ett informationsblock om säkerhet i rymden. Ella Carlsson som leder ett rymdprojekt i Flygvapnet var en av talarna. Gå till sidan Rymdforum/måndag upp i rymden och scrolla neråt.
Tillgång till rymden. Det behövs raketer för att komma upp i rymden. ESA och EU stöder många initiativ i Europa för att skapa europeisk tillgång till rymden. (Ariel Borenstein. 2023-03-21) Isabella Poldrugo, European Commission Deputy Head of Unit - Space Policy. Här förekommer hon i flera upplagor eftersom man filmar henne framför skärmen där hon också syns och där skärmen där hon syns också syns - och så vidare antagligen i all oändlighet. En fin illustration av universums oändlighet. Läs om Tillgång till rymden på sidan Måndag upp i rymden.
EU har en grupp för rymd inom Europeiska rådet. (2023-03-21) Jag har skrivit lite om den längst ner på sidan "Måndag NASA och EU".
Christyl Johnson (NASA Goddard Space Center) och Rodrigo da Costa (EU Space Programme) på Rymdforum2023. Läs om NASA:s planer på Mars-färder och om EU:s alla satellitprogram.
Heriberto Saldivar, Head of the Foresight, Strategy and Coordination Department at ESA. (2023-03-15) På ESA drömmer man om att Europa ska komma ikapp de tre största rymdspelarna USA, Kina och Ryssland. Då behövs en kraftigt ökad budget. Den senaste ökningen med 16 % är en bra början. Gå till sidan Rymdforum2023: Rymdforum måndag, scrolla ner och läs det senaste om ESA.
Rymd-Mats och Rymd-Anna. Deltagarna på Rymdforum2023 välkomnades av en rektor, en politiker och en representant för föreningen Rymdforum. (2023-03-12) Sedan kunde vi lyssna på utbildningsminister Mats Persson på länk, och Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman på scenen. Läs början på min rapport, snart följer mer.
Ny stad, ny rymd! Inför Rymdforum2023 anlände jag söndag morgon 5 mars med tåg till Kiruna. Man ordnade en guidad tur den dagen för deltagarna, den valde jag bort. Istället inväntade jag ett mingel på kvällen. Den lediga söndagen gav mig tid att ta två promenader: i den nya och den gamla stadskärnan. (Av Ariel Borenstein. 2023-03-10) Här är foton från nya husen i Nya Kiruna! Här är foton från platser som ska bort från Gamla Kiruna!
Rymdforum2023 var intressant och trevligt! Efter tågresa hem från Kiruna, med snökaos när jag kom in till Stockholm 8 mars, försöker jag nu sammanfatta intrycken av två dagar på Rymdforum2023 i text och bild. (2023-03-09. Av Ariel Borenstein) Bilden här nedan: Konferensen hölls i nya kulturhuset Aurora, mitt i bild, med drink och jojk-underhållning i nya stadshuset, till vänster i bild, och med middag måndag kväll i nya hotellbyggnaden Scandic, till höger i bild. Ett av föredragen hölls av Generaldirektören för Rymdstyrelsen, Anna Rathsman. Under den kommande veckan berättar jag här på min webbplats om allt nytt och spännande jag fick reda på under konferensen.
Händelser att se fram emot i USA:s rymdverksamhet 2023.
SpaceX sänder upp satelliter med sina raketer Falcon 9 och Falcon Heavy. Den största raket som sänts upp från Jorden någonsin är Space Launch System som sände ett obemannat Orion-rymdskepp mot Månen 2022. Men redan i mars är det möjligt att detta rekord slås – om SpaceX lyckas skjuta upp sin nya raket Starship för ett första försök att nå omloppsbana. (Ariel Borenstein. 2023-03-03) SpaceX flyger ju astronauter till rymdstationen. I april hoppas Boeing att med sitt rymdskepp Starliner göra sin första bemannade flygning till rymdstationen. I oktober ska en sond sändas mot asteroiden Psyche för att undersöka dess innehåll av metaller. De närmaste åren kommer ett antal privata företag att få stöd-finansiering av NASA för att försöka landa obemannade farkoster på Månen. Dessa farkoster ska bidra med undersökningar som lämnar information till NASA inför de kommande bemannade månlandningarna med början 2025.
Problem med Ariane och Vega. Konstruktionen av Europas nya stora raket Ariane 6 är försenad, den mindre raketen Vega har misslyckats vid upprepade uppskjutningar och samarbetet med Ryssland om Soyuz-raketen har upphört. Det är osäkert om Europa kan sända upp något i rymden de närmaste åren. (2023-02-24) Läs mer om detta på sidan om Europa.
Rymdforum 2023. I år är det 20-årsjubileum för konferensen benämnd Rymdforum. Den hölls första gången 2003 i Kiruna. Sedan dess har Rymdforum hållits vartannat år, omväxlande i Kiruna, Trollhättan, Göteborg och Stockholm. Jag deltog vid den andra i ordningen, i Trollhättan 2005, och sedan dess vid alla konferenser. I år är Rymdforum tillbaka i Kiruna 5 - 8 mars. (Av Ariel Borenstein. 2023-02-19) Jag kommer att rapportera på Twitter och Instagram under konferensens gång med hashtag #rymdforum2023. Kanske lite på Arielspace redan under konferensen, men definitivt mycket under dagarna efter konferensen. Också hos föreningen Svenska Rymdsällskapet, Facebook och webb. Denna gång handlar rymdforum om Sveriges rymdverksamhet. Reportage från Rymdforum 2021 i Göteborg finns här.
Många rymdnyheter om Japan. (2023-02-19) I tidningen Aviation Week & Space Technology har man i ett antal artiklar granskat Japans nya inriktning vad gäller rymdverksamhet. Jag har sammanfattat en av dem: Tusen människor på Månen: Japanska rymdföretaget ISpace har i december 2020 sänt iväg en farkost för att landa på Månen. Om man lyckas blir det första privatfinansierade farkosten som når Månen. ISpace har en storstilad plan för att skapa ekonomisk aktivitet på Månen. Företaget hävdar att år 2040 kommer 1000 människor att bo på Månen! Läs hela min artikel på sidan om JAPAN. Jag ska följa upp med fler artiklar, om japansk new space, om bekämpning av rymdskrot, konstruktion av en robotarm m m .
Beyond Gravity. Företaget RUAG Space har bytt namn och heter numera Beyond Gravity. (2023-02-18) Se deras webbplats, här om raketer.
Det fattas en pusselbit – en raket. Swedish Space Corporation meddelar att infrastruktur för att sända upp satelliter från Esrange nu är klar och att den första uppsändningen kan ske i slutet på 2023. Men, som de uttrycker det: det fattas en liten pusselbit. (2022-01-12) Sanningen är att det inte finns några lämpliga raketer ännu. Men en ketchup-effekt är trolig inom några år. Åtta företag i Europa försöker bygga en raket lämplig som mini-launcher eller mikro-launcher. Swedish Space Corporation inviger den nya infrastrukturen på Esrange imorgon 13 januari, kungen klipper ett band i närvaro av inhemska och EU-politiker. Läs mer om raketerna här. En raket från företaget Isar Aerospace.
Virgin Orbit misslyckades med satellit-uppsändning från Storbritannien. (2022-01-09) Citat från Space News: Virgin Orbit’s first launch from the United Kingdom failed to reach orbit Jan. 9, dealing a high-profile setback to a company that has been struggling financially. Virgin Orbit’s Boeing 747 aircraft took off from Spaceport Cornwall in southwestern England at about 5:02 p.m. Eastern on the company’s “Start Me Up” mission, the sixth LauncherOne mission for the company but the first to fly from a location other than Mojave Air and Space Port.
Första satellit-uppskjutningen i Europa blir från Cornwall, inte från Norrland. Virgin Orbital planerar att skjuta upp sju satelliter från Storbritannien. En Boeing 747-400 med smeknamnet Cosmic Girl flyger från Cornwall med en raket monterad under planet. (Källa: Space News. 2022-01-08) Läs på sidan Internationellt/Europa.
Nya raketrampen på Esrange invigs av kungen 13 januari. Uppskjutningar av satelliter kan börja i slutet av 2023. Nyhet från Swedish Space Corporation 22 december: "On 13 January 2023, the Swedish head of state, King Carl XVI Gustaf, together with European and Swedish political dignitaries will visit Esrange Space Center in northern Sweden to cut the ribbon of a new spaceport that will significantly reshape the European space landscape. After years of preparation and construction, European mainland’s first orbital launch complex, Spaceport Esrange, will be inaugurated. The event will take place in the city of Kiruna in conjunction with Sweden taking over the Presidency of the Council of the European Union. For Europe, the new orbital launch facility at Esrange is a long-awaited critical asset. Today, only some ten countries in the world have the capability to launch satellites. Spaceport Esrange will offer an independent European gateway to Space, supplementing and strengthening current European capabilities in French Guiana." Arielspace har bevakat nyheter om Esrange sedan 2007. Konferensen Rymdforum 2007 hölls i Kiruna och vi deltagare guidades runt på hela rymdbasen. Texten är ju föråldrad men mina foton är intressanta eftersom det numera är besöksförbud på basen. Här är länk till mitt reportage från det besöket: Esrange 2007 När jag besökte Esrange 2018 hade strikt sekretess upprättats med besöksförbud på större delen av basen på grund av skärpt säkerhet. Jag intervjuade chefen för Esrange, Lennart Poromaa, och publicerade en artikel i tidningen Populär Astronomi om arbetet på att bygga testanläggning och ramp för uppskjutning av satelliter. Länk till artikeln. Några av mina artiklar om tillkomsten av projektet "Smallsat" finns här.
Fireside chat: Tomtarna och astronauterna. (2022-12-23) Tomten Tim: Välkomna till det här samtalet. Trevligt att det blir av. Det första jag vill prata om är min oro för att ni inte firar jul speciellt mycket på rymdstationen. Hur kommer det sig? Astronauten Bill ”Buzz” Jonsson: Det beror på att det är svårt att transportera upp en julgran till rymdstationen. Den sticks. Dessutom skulle alla barr utgöra en säkerhetsrisk när de flög omkring överallt. Tomten Tom: Men ni kunde väl fira på något sätt. Astronauten John ”Buzz” Billson: Vi brukade fira genom att vi bjöd varandra på någon maträtt från vårt hemland. Men ett år var det den här svenske astronauten som hette Fågelsång eller nåt sånt som ville bjuda på sk renklämma, och vi amerikaner kan inte tänka oss att äta upp Rudolf the Red-Noised Reindeer. Så traditionen kom av sig. Tomten Tam: Om det byggs en internationell rymdbas på Månen, kommer det då att firas jul där? Astronauten Bill ”Buzz” Jonsson: Absolut! Tänk er dansen runt granen! Gravitationen på månen är en sjättedel av den på jorden, det kommer att bli jätteskutt runt granen. En av småtomtarna: Ok, men vet ni att Svenska Rymdsällskapet har startat en Youtube-kanal? Den är amatörmässig och på gränsen till pinsam men alla är barn i början. Den första satelliten var väldigt liten. Den kanalen kan bli något stort vad tiden lider. Sök på ”Svenska Rymdsällskapet” på Youtube. Just nu finns tre extremt korta filmer där.
50 år sedan sista månlandningen. 14 december 1972 lyfte astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmitt från månens yta efter att ha vistats på månen i 75 timmar. Efter det har ingen människa satt sin fot på Månen. (2022-12-17. Information från NASA) Den första månlandningen ägde rum 1969, och totalt landade astronauter 6 gånger på olika platser på månen fram till 1972. Därefter beslöt sig politikerna i Washington för att det var för dyrt med månlandningar, flera planerade färder ställdes in, och därefter upphörde all aktivitet om månen på många år. Man sände inte ens obemannade sonder innan aktiviteten sedan tog fart igen med en sond på 90-talet. En jättelik raket lyfte upp Apollo 17 i omloppsbana runt jorden 7 december. Ombord på rymdskeppet America fanns Ronald Evans, Eugene Cernan och Harrison Schmitt. Medan Evans stannade kvar i America i omloppsbana runt månen landade Cernan och Schmitt på månen med landningsmodulen Challenger. Astronauterna landade öster om Mons Argaeus i Taurus-Littrow-dalen. Man medförde en liten uppfällbar bil som man körde med i sammanlagt 35 km. 19 december 1972 landade de igen på jorden och hade därmed genomfört den sista månfärden hittills. I november 2022 flög det obemannade rymdskeppet Orion till månen, kretsade runt den och återvände 11 december. 2024 ska astronauter göra samma färd, och innan detta decennium är slut ska människan ha etablerat en bas på månen. Det dröjde 50 år, men nu är vi på väg tillbaka till Månen.
Besök hos Kvarken Space Center. (2022-11-18) _____________________________________________________________________ Besök hos Forsway, satellitföretag i Skövde. (2022-10-20)
Capstone – flyger nu mot månen. En pusselbit i USA:s nya planer på månlandningar är rymdstationen Gateway, som ska kretsa runt månen. För att testa datormodeller av månstationens bana har man sänt iväg en cubesat på en lång resa. Farkosten heter Capstone. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2022-07-11) Vill ni få själva känslan av något som pågår just nu i mänsklighetens expansion ut i solsystemet? Smaka då på detta namn: Cislunar Autonomous Positioning System Technology Operations and Navigation Experiment. Förkortas Capstone! Här är mer insikt i och känsla av hur rymdbranschen expanderar, både på jorden och i rymden: Capstone ägs av företaget Advanced Space i Colorado och byggdes av företaget Terran Orbital i Kalifornien, raketmotorn byggdes av Stellar Exploration i Kalifornien. Driften sköts av Terran Orbital i samarbete med NASA-centret Ames Research Center. Farkosten sköts upp med raketen Electron, av företaget Rocket Lab, från Nya Zealand. En långsam färd. Den här färden till Månen går inte alls till på samma sätt som månlandningarna på 60-talet. Då flög man raka vägen till Månen. Nu vill man spara bränsle och utnyttjar därför de gravitationskrafter som existerar mellan Jorden, Månen och Solen. Farkosten sändes iväg 28 juni. Den är en cubesat på 12 enheter och stor ungefär som en mikrovågsugn. När den gått in i omloppsbana fanns fortfarande enheten Lunar Photon, ett raketsteg, kvar, och man började nu höja banan genom en serie manövrer. 4 juli var hastigheten så hög att Capstone lämnade omloppsbanan och började färden mot Månen. Man vecklade ut solpaneler som började ladda farkostens batterier. I planen ingick några korrektioner av banan, men plötsligt bröts kontakten med farkosten. 7 juli återfick man kontrollen och gjorde en korrektion av banan. Capstone får draghjälp av solens dragningskraft och kommer att flyga så långt bort som tre gånger avståndet mellan jorden och månen. Sedan dras den tillbaka mot månen. Dragningskraften mellan jorden, månen och solen. Farkosten följer en bana som kallas ballistisk månbana, och är en skicklig användning av dragningskraften mellan jorden, månen och solen. Denna bana är bränsleeffektiv men långsam. Capstone beräknas nå sin bana runt månen 13 november. Den ligger sedan i en bana som gravitationen mellan jorden och månen gör stabil. Den banan gör att Capstone var sjunde dag passerar lågt ovanför månens nordpol och högt ovanför månens sydpol. Som nämndes i inledningen ska experimentet validera datorberäkningar av den bana man vill ge Gateway. Men man ska också testa diverse kommunikation, med månsatelliten Lunar Reconnaissance Orbiter, och med NASA:s Deep Space Network. NASA har bidragit till finansieringen av projektet med 23 miljoner dollar för Capstone och 10 miljoner dollar för Electron. Medan Capstone strävar på i sin långsamma färd lyfter NASA:s stora raket SLS med obemannade rymdskeppet Orion 29 augusti (eller några dagar senare), flyger till Månen och cirklar runt tills det är dags att återvända till Jorden 42 dagar senare, en bit in i oktober.
Ryssland planerar för en egen rymdstation.
Från ryskt håll har man i flera år sagt att man avser att lämna samarbetet på den internationella rymdstationen. Istället ska man bygga en egen rymdstation. (2022-08-30) Läs om detta på sidan "Europa, Ryssland"
Ekonomiska problem för New Space: Aktiekursen rasar för Rocket Lab och Virgin Galactic.
Under 2000-talet har många nya rymdföretag startats i USA. De flesta är små men har höga vinstförväntningar – men vinsterna låter vänta på sig. Pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation har fått många investerare att tveka. (Källa: Aviation Week & Space Technology. Juli 2022) Läs mer på sidan Privat rymdverksamhet.
Snart får astronauterna modernare rymddräkter.
NASA har slutit avtal med två företagsgrupper ledda av företagen Collins och Axiom om design och tillverkning av nya rymddräkter. Det gäller dräkter som kan användas både på den internationella rymdstationen och vid kommande färder till Månen. (Källa: Aviation Week & Space Technology. Juni 2022) NASA har startat ett program som kallas xEVAS, vilket är förkortning för Exploration Extravehicular Activity Services. Det innebär helt enkelt att några företag får i uppdrag att utveckla nya rymddräkter, träna astronauterna och stå för underhåll. Den nya dräkten ska ersätta EMU, extravehicular mobility units, som är de rymddräkter som man använt ända sedan rymdfärjan började flyga. Det är två team som ska ta fram de nya dräkterna. Team Collins omfattar ILC Dover, som byggt rymddräkter sedan månlandningarna på 60-talet, och företaget Oceaneering. Axiom har teamat upp med företagen KBR, Air-Lock, Paragon Space Development, Sophic Synergistics och APT Research. Företagen har investerat stora belopp och NASA ska totalt betala upp till 3,5 miljarder dollar för de nya rymddräkterna. Det nya jämfört med tidigare kontrakt är att företagen, inte NASA, äger dräkterna. Företagen kan således sälja produkten också till privata företag som vill göra rymdfärder eller bygga rymdstationer. Ny teknik ska möjliggöra dräkter med större rörlighet och kapacitet. På rymdstationen har man haft problem t.ex. med att standarddräkten är anpassad för män, så att det ibland inte fanns tillräckligt många små dräkter, anpassade för kvinnor. Nu ska ny teknik tillåta större flexibilitet. Utveckling av de nya dräkterna kommer att delfinansieras av NASA under perioden 2022 till 2034. Beställningen från Collins och Axiom ingår i ett stort projekt som omfattar byggandet av en rymdstation som ska cirkla runt månen (Gateway), landningsfarkoster för transport mellan denna rymdstation och månytan, samt också månbilar. Läs om NASA:s nya policy: köpa tjänster istället för prylar. Företagen som bygger rymdskepp och rymddräkter får delfinansiering av NASA men kan sälja skepp och dräkter både till NASA och privata företag. Se "Nyheter" uppe till höger på denna sida.
Årsstämma med Ovzon 2022.
De börsnoterade rymdbolagen Gomspace, AAC Clyde, Ovzon och Unibap har inte hållit fysiska årsstämmor under pandemin. Men i år kunde jag delta på Ovzons årsstämma som hölls på huvudkontoret i Solna torsdagen 21 april. En sammanfattning av mina intryck kunde vara: ”Det går bra nu!” (2022-06-14) Det mest spektakulära med satellit-bolaget Ovzon är planerna på att sända upp en egen kommunikationssatellit, Ovzon-3. Planen är nu att satelliten ska kunna skjutas upp i slutet på 2022. Hela reportaget från bolagsstämman finns här: Ovzon
Boeing nr 2 efter SpaceX: ska flyga astronauter till rymdstationen.
NASA startade år 2010 ett program för att sponsra privata företag som skulle flyga astronauter till rymdstationen. Flera av de företag som medverkade i projektet från början har fallit ifrån. Kvar är SpaceX och Boeing. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2022-06-12) SpaceX har redan transporterat astronauter tre gånger till rymdstationen med sitt rymdskepp, samt använt rymdskeppet till att flyga rymdturister till rymdstationen och att genomföra en privatflygning med flera varv i omloppsbana runt jorden. Boeing stötte på tekniska problem och har ännu inte har påbörjat sitt uppdrag. Men i maj genomförde Boeing en första flygning med sitt rymdskepp CST-100 Starliner till rymdstationen. Det var en obemannad flygning. Den första bemannade färden hoppas man göra i augusti. Sex dagar efter starten landade Starliner 25 maj i New Mexico. Boeing kommer så småningom att använda en ny motor i de raketer som skjuter upp rymdskeppen, men än så länge använder man den gamla rakettypen Atlas. Den nya motorn heter Vulcan, den tillverkas av företaget Blue Origin och den kommer att monteras i raketen Centaur. Den här motorn kommer Blue Origin också att använda i sin egen raket New Shepard. Boeing har de senaste åren haft problem, med flygplan som inte fungerat, och misslyckad omorganisation. Alla förseningar med Starliner har gjort att företagets rymdskepp hittills varit väldigt olönsamt, eftersom sponsringen från NASA inte alls täcker kostnaderna.
Apollo 16 till Månen för 50 år sedan.
I år är det 50 år sedan näst-sista månlandningen i Apollo-projektet. År 2011 kom en av astronauterna till Stockholm och jag hade tillfälle att lyssna på honom och ställa frågor! Läs min artikel om Charles Duke som flög till Månen med Apollo 16 år 1972. (Av Ariel Borenstein. 2022-04-26) Man lyfte 16 april och landade på månen 20 april 1972. Astronauterna Charles Duke och John Young tillbringade sammanlagt 71 timmarpå månytan. De hade med sig en liten bil och färdades 27 km med den. (En kopia syns på fotot nedan). Jag fotograferade Charles Duke på Tekniska Museet i Stockholm. Länk till artikeln: Charles Duke besökte Månen.
Förändrad rymd efter Rysslands krig.
Efter att Rysslands militär överfallit Ukraina har mycket förändrats i relationen mellan världens länder. Här berättar jag om följderna för rymdverksamhet i Ukraina, Ryssland, USA och ESA. (Källor: Aviation Week och Space News. 2022-03-28) Ukrainas rymdindustri står stilla under kriget. På 50-talet var Ukraina en del av Sovjetunionen. I staden Dniepropetrovsk byggdes en fabrik för tillverkning av kraftfulla missiler. De kunde laddas med kärnvapen och skjutas långa sträckor. Efter hand blev industrikomplexet, som hette Yuzhny, ett av Sovjetunionens största, och byggde både missiler och rymdraketer. Efter Sovjetunions fall kunde Yuzhny finna kunder i Ryssland. Man kunde också hjälpa nya rymdnationer med deras projekt: Brasilien, Kina, Indien, Saudi-Arabien och Syd-Korea. När Ryssland ockuperade Krim år 2014 avbröts rymdsamarbetet mellan Ukraina och Ryssland. Staden hette då Dnipro och där fanns fabriken Yuzhmash som byggde raketen Zenit för Rysslands rymdverksamhet. Den verksamhet som återstod var leverans av motorer till den amerikanska raketen Antares och europeiska raketen Vega. Hittills har företaget Northrop Grumman sänt upp 16 Antares-raketer till den internationella rymdstationen med frakt-rymdskeppet Cygnus. Två nya Antares-raketer fanns i hamnstaden Mykolaiv i Ukraina när Ryssland anföll. Det har blivit omöjligt att få ut dem därifrån. Northrop Grumman har två raketer på lager och kan därmed fullfölja sitt aktuella kontrakt med NASA, men man kan inte sluta nytt avtal eftersom man tills vidare saknar tillgång till nya raketer. Framtiden ter sig väldigt osäker för Ukrainas rymdindustri. Kan driften av ISS hållas utanför konflikten på Jorden? När man 1993 planerade den internationella rymdstationen så tog man medvetet ett beslut om att göra modulerna beroende av varandra för att uppmuntra till samarbete. Medlemmarna i samarbetet har genom åren tvingats hantera ändrade målsättningar, problem med finansieringen, olyckor, politiska konflikter. Makthavare i de länder som ingår har gjort sitt bästa för att hålla rymdstationen utanför konflikter. Astronauterna har inte haft några problem med att samarbeta. Nu i slutet på mars ska Mark Vande Hei från USA lämna rymdstationen tillsammans med Anton Shkaplerov och Pyotr Dubrov från Ryssland i en Soyuz-kapsel. USA och Ryssland turas om att med sina rymdskepp flytta upp ISS till en lite högre bana. Utan de här puffarna skulle rymdstationen till slut ramla ner. Om man lyckas hålla igång samarbetet trots krisen mellan Ryssland och andra länder så är det tveksamt om man från rysk sida vill fortsätta efter 2024. Övriga medlemmar har tagit beslut om att fortsätta till 2030, men utan rysk medverkan blir det svårt. Stopp för samarbete mellan ESA och Ryssland. Ryska Soyuz-raketer har i många år skjutits upp från Europas rymdbas i franska Guiana i Syd-Amrika. Nu har ryska rymdorganisationen Roscosmos pausat allt samarbete och den ryska personalen reser hem. Flera uppskjutningar av satelliter får därför vänta tills ESA hittar alternativa raketer. Ett av samarbetsprojekten mellan ESA och Ryssland är farkosten Exo-Mars som skulle ha sänts iväg till Mars i september från Bajkonur. Det projektet blir nu försenat, åtminstone flyttas det fram till 2024. En av Putins män, en agressiv lögnare, är chef för Roscomos. År 2018 utsågs Dmitry Rogozin till ny chef för den statliga rymdverksamheten, Roscosmos. Han har varit vice premiärminister tidigare, och är en man helt i Vladimir Putins smak. Tragiskt nog har han ansträngt sig att sabotera samarbetet mellan Ryssland och USA. Efter Rysslands ockupation av Krim sattes Rogozin upp på USA:s sanktionslista. Som chef för Roscosmos har han varit aggressiv och kommit med hotelser och förolämpningar mot väst. Det ser ut som om Ryssland inte vill fortsätta samarbetet med rymdstationen, och samarbetet om en bas i bana runt Månen, Gateway, har definitivt upphört på ryskt initiativ. Ryssland vill istället öka rymdsamarbetet med Kina. När de nya sanktionerna trädde i kraft nu när Ryssland startat krig mot Ukraina, så har Rogozin använt Twitter för att utslunga allehanda aggressiva påhopp och lögner. Men så har han ju Vladimir Putin som chef.
USA:s sanktioner försvårar Rysslands rymdprogram. Oklart om det försvårar rymdsamarbetet mellan länderna.
Här är ett citat från Space News (2022-02-25): Russia’s space program won’t be shielded from U.S. sanctions in the wake of Russia’s invasion of Ukraine, U.S. President Joe Biden said Thursday afternoon. “We estimate that we will cut off more than half of Russia’s high-tech imports, and it will strike a blow to their ability to continue to modernize their military. It will degrade their aerospace industry, including their space program,” Biden said in a White House address outlining new sanctions. A White House fact sheet released Feb. 24 did not elaborate on specific sanctions or restrictions for Russia’s space program. The administration said it is imposing “Russia-wide denial of exports of sensitive technology, primarily targeting the Russian defense, aviation, and maritime sectors to cut off Russia’s access to cutting-edge technology.” Examples of such technologies include semiconductors, telecommunication, encryption security, lasers, sensors, navigation, avionics and maritime technologies. “These severe and sustained controls will cut off Russia’s access to cutting edge technology,” the fact sheet stated. In a brief statement late Feb. 24, NASA said the new export restrictions would not affect its work with its Russian counterpart, Roscosmos, of operations of the International Space Station. “The new export control measures will continue to allow U.S.-Russia civil space cooperation,” the agency stated. “No changes are planned to the agency’s support for ongoing in orbit and ground station operations.” Rysslands rymdchef svarar: Biden’s statement prompted a sharp rebuke from Dmitry Rogozin, director general of Roscosmos and former deputy prime minister of Russia. In a series Russian language tweets, he noted that the U.S. had already blocked imports of radiation-hardened electronics and made it difficult for Western nations to procure commercial launches on Russian rockets. “We are ready to act here, too,” he said regarding launch restrictions. Rogozin also raised questions about the future of the International Space Station. “Do you want to destroy our cooperation on the ISS?” he asked, noting that the station’s orbit is maintained by thruster firings on the Russian segment of the station, primarily by Progress cargo spacecraft. “If you block cooperation with us, who will save the ISS from an uncontrolled deorbit and fall into the United States or Europe?” ________________________________________________________________________
Försenad satellit. (2022-02-19) Företaget Ovzon meddelar att uppskjutningen av satelliten Ovzon 3 kommer att försenas, men är planerad att ske under senare delen av 2022. Senareläggningen är en konsekvens av fortsatta brister och förseningar i leveranser av nyckelkomponenter som påverkar färdigställandet av Ovzon 3 och ett stort antal andra satelliter i branschen. _____________________________________________________________________
Jobba snabbare på Esrange! (2022-01-31)
Storbritannien, Norge och Tyskland gör stora satsningar på att börja sända upp satelliter. På Esrange har man i decennier haft önskemål om kapacitet att sända upp satelliter, men det är bara de senaste åren man börjat bygga infrastruktur. Nu riskerar Sverige att bli omsprunget av länder som satsar stora ekonomiska resurser på att förverkliga satellitverksamhet. Tyskland ska bygga om ett fartyg till raketramp, Norge har basen Andoya och i Storbritannien planeras flera nya raketbaser. Ska vi GOSA? (Källa: Aviation Week & Space Technology. Januari 2021) Från Tyskland meddelades i januari 2021 att man undersöker möjligheten att börja sända upp satelliter från ett skepp på Nordsjön. Tyskland är så tättbebyggt att det inte är lätt att skapa en rymdbas på fastlandet, och samtidigt har det startats flera nya tyska företag som bygger raketer. I Bremen finns GOSA (German Off-shore Spaceport Alliance). Det är ett företag som vill utrusta ett skepp för satellituppskjutningar och placera det ute på Nordsjön. På så sätt kan man undvika att flyga raketer över bebyggda områden, undvika att störa flyglinjer och det behövs inte så mycket förhandlingar med myndigheter. Tanken på detta uppstod 2019 i en utredning om Tysklands framtid som industrination. Man kom fram till att alla önskade sig kapacitet för satellituppskjutningar. Det finns numera tre företag som snabbt gör framsteg med att bygga raketer för att sända upp små satelliter. De heter Rocket Factory Augsburg, HyImpulse och ISAR Aerospace. Det finns prognoser på att tysk industri, t ex bilindustrin, behöver snabb kommunikation via satelliter. Storbritannien och Norge vill ju också sända upp satelliter, men de länderna är inte medlemmar i EU. Sverige är medlem så valet inom EU för ett företag som vill sända upp en satellit kanske står mellan tyskt fartyg och norrländsk bas. Den tyska planen på ett raketskepp innebär en första uppskjutning under år 2023. Raket-skepp. Tyskland har kort kust mot Östersjön och likaså mot Nordsjön, och att flyga över tätt befolkade områden i Tyskland, Danmark, Sverige eller Norge skulle kräva omfattande förhandlingar. Att skjuta upp raketer från fartyg är inte en ny ide´. Företaget Sea Launch sköt upp satelliter från en plattform i Stilla Havet. Efter problem både med teknik och ekonomi lades projektet ner. Fartyget som Tyskland vill använda är konstruerat för att klara tuffa väderförhållanden och har använts för att bygga vindkraftverk till havs. Enligt vad man hävdar ska det vara möjligt att använda fartyget 250 dagar per år. Något som saknas ännu är regler kring detta, t ex lagstiftning. Det uppges dock finna stort politiskt stöd för planerna. Förutom raketuppskjutning från fartyg planeras i Tyskland även att använda flygplan som ett första steg ut i rymden, och detta skulle ske från ett flygfält i Rostock vid östersjökusten. Flera rymdföretag sluter avtal om att använda raketfartyg. (September 2021) De tyska företagen Rocket Factory Augsburg och HyImpulse, holländska T-Minus och brittiska Skyrora har avtalat om att använda tyska skeppet Spaceport Alliance Purpose Ship för att sända upp satelliter i Nordsjön. (Varför vill de inte skjuta upp satelliter från Esrange istället?) Norge bygger ut. (Oktober 2021) I Norge erhöll rymdbasen Andoya hösten 2021 ett anslag på 365 miljoner norska kronor för att man ska kunna bygga infrastruktur för uppskjutning av satelliter. Enligt uppgift hoppas man börja sända upp satelliter hösten 2022, dvs i år. Nyheter från Storbritannien: Flygmyndighet blir rymdmyndighet, ny rymdlag och avsikt att börja skjuta upp satelliter 2022. Men rymdbaserna är långt ifrån färdigbyggda! (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2021-08-09.) Läs artikel på sidan "Europa" Läs min grundliga artikel om planer på rymdbaser i Europa hos Populär Astronomi. __________________________________________________________________
Lucy möter Jupiters Trojaner För några månader sedan sände NASA iväg sonden Lucy med destination Jupiter. Sonden når Jupiter först 2027, och innan dess ska den ta fart genom att flera gånger avlägsna sig från jorden och sedan återvända för att använda jorden som ”gravitations-slunga”. (Publicerat 2022-01-09) Sonden ska studera två samlingar asteroider som fastnat i Jupiters gravitation och flyger i samma bana som planeten: ett antal asteroider flyger före Jupiter och en annan grupp flyger efter! Läs på sidan Rymdsonder. ____________________________________________________________________
Utredningsbetänkande om ny rymdlag: Bra om satellituppskjutningar men ofullständigt om rymdturism. En statlig utredning om ny rymdlag presenterades 23 november. Den föreslår omfattande ny lagstiftning om bl a tillståndsprocess för rymdverksamhet, registrering av rymdföremål och villkor för skadestånd. Men inget nytt föreslås om bemannad rymdfart – utredningen hänvisar till Luftfartslagen och till framtida lagstiftning. (Av Ariel Borenstein. 2021-12-23) Utredaren: juristen Göran Lundahl. Nya tider. 1982 dominerades rymden av Sovjetunionen och USA. I Sverige grydde en statlig rymdverksamhet och en rymdindustri. Då tyckte man att det var dags att lagstifta om Sveriges rymdverksamhet och riksdagen tog beslut om ”lag om rymdverksamhet”. Lagen var kort, bara 6 paragrafer, och den handlade nästan uteslutande om olika sätt att sätta käppar i hjulet för privat rymdverksamhet. Nu är det 2021. Ett stort antal stater bedriver numera rymdverksamhet. Den globala rymdbranschen, statlig plus privat, omsatte 2020 ett belopp uppgående till 385 miljarder dollar. Teknisk utveckling har gjort att satelliter kan utföra de mest häpnadsväckande arbetsuppgifter. Avancerad teknologi kan rymmas i små satelliter, som kan sändas upp med små raketer. Det finns en internationell rymdstation. Militär verksamhet är alltmer beroende av satelliter. Människans aktiviteter i rymden blir allt mer omfattande. Rymdlagen från 1982 klarar inte allt detta, det är dags för en ny lag. En ny lag om rymdverksamhet. 2018 fick juristen Göran Lundahl i uppdrag av regeringen att utreda vilka krav som borde ställas på en ny rymdlag. Han överlämnade ett betänkande till regeringen 23 november 2021. Jag var journalisten i rummet! På presskonferensen där lagförslaget presenterades fanns ingen större mediabevakning. Jag var ende närvarande journalist, TT fanns med på länk. Övriga i rummet var personal som skötte kommunikationsutrustningen och några experter som deltagit i utredningen. Utredaren avslutade sin presentation med orden: ”Finns det några frågor?” Alla tittade på mig. Ja, jag ställde en fråga. En sak är klar: den nya lagen kommer att bli mycket mer innehållsrik än den gamla. Det behövs ett antal definitioner: Vad är ett rymdföremål? Var går gränsen mellan den höjd där luftfartsregler gäller och där rymdlagen ska börja gälla? Det behövs regler om hur det ska gå till att få tillstånd att bedriva rymdverksamhet: Det behövs regler för tillsyn, dvs hur ska kontroll göras av att lagen följs? Sverige måste föra ett register över alla farkoster vi sänder upp i rymden och rapportera detta till FN. Hur ska detta gå till? Olyckor kan inträffa. Hur ska skadeståndsreglerna vara utformade? Vilka regler ska gälla om försäkringar? Vilka krav måste ställas på vår rymdverksamhet vad gäller rymdmiljö och rymdskrot? Behövs särskild lagstiftning för att underlätta bedrivande av privat rymdverksamhet, t. ex. rymdturism. Den nya lagen måste beakta utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiska frågor. Sänd inte en raket till månen av misstag! Lagstiftning brukar inte locka till skratt, men en formulering i förslaget till ny rymdlag är som gjord att skämtas om: ”Den som av oaktsamhet bedriver rymdverksamhet utan tillstånd ska dömas till böter eller fängelse.” Den här paragrafen ingår i förslaget till tillståndsprocedur. Jag förstår vad som avses, men det är komiskt att tänka sig att någon av misstag sänder upp en raket. Till att börja med ställs lagstiftaren inför problemet om var rymden börjar. Det finns inget internationellt avtal som reglerar detta. Här föreslås att man väljer höjden 10 mil som gräns och att alla ”rymdföremål” som passerar den gränsen ska omfattas av lagen. Vi tror på kraftigt ökad rymdverksamhet. Det blir Rymdstyrelsen som både ska bevilja tillstånd och övervaka att reglerna följs. Än så länge är det regeringen som beviljar tillstånd till rymdverksamhet, men utredaren tror att antalet ärenden kommer att öka kraftigt de närmaste åren, och därför är det bäst att detta delegeras till Rymdstyrelsen, som har den största kompetensen på området. Det är önskvärt att tillståndsansökningar behandlas ganska skyndsamt. Man specificerar i två paragrafer omfattande 15 punkter de krav som en ansökan om rymdverksamhet måste uppfylla. Lagförslaget kompletteras med förslag på en rymdförordning där några ämnen detaljregleras. Bl a specificerar man i 17 punkter ytterligare vad som krävs av en tillståndsansökan. Både statlig och privat rymdverksamhet ska kräva ansökan om tillstånd. Men regeringen kan besluta att någon viss statlig verksamhet ska få göras utan undantag, och försvaret behöver inget tillstånd! Det ska inte utfärdas något generellt tillstånd till t.ex. ett företag, utan det ska finnas olika typer av tillstånd: för uppsändning av rymdföremål, för manövrering eller annan påverkan av föremålet i rymden, återföring, aktivitet på annan himlakropp (!!!), annan verksamhet. Kommersiell rymdverksamhet. Något som överraskar rejält är att utredningen inte föreslår någon specifik lagreglering alls om kommersiell bemannad rymdverksamhet. I USA har Federal Aviation Administration 2020 fått lagstöd 2020 för att hantera kommersiella rymdfärder. I Sverige har man efterlyst ny lagstiftning. T.ex. vill företaget Spaceport Sweden samarbeta med Virgin Galactic som tar upp ett flygplan på hög höjd och där sänder iväg en raket som finns monterad under planet. För att utländska företag i branschen ska våga starta aktivitet i Sverige krävs klara spelregler. Utredaren skriver att eftersom den rymdturism som kan bli aktuell sker med sondraket eller flygplan så gäller luftfartslagen. Om farkosten ska nå över gränsen 100 km anses det ju handla om rymdverksamhet och då krävs tillstånd av Rymdstyrelsen. Vad gäller en rymdbas säger man att rymdlagen inte ska reglera vad som sker på marken, så luftfartslagen gäller s k horisontell uppfart (Virgin Galactic). Vad gäller vertikal uppskjutning av rymdfarare så konstaterar utredaren att den enda rymdbas som finns i Sverige är Esrange, och där planeras inga bemannade uppskjutningar, så det krävs ingen ny lagstiftning. Och någon ny rymdbas planeras inte. Slutklämmen i avsnittet om kommersiell rymdfart blir en efterlysning av ny lagstiftning som reglerar luftfart och rymdfart i samma lag, och som omfattar Esrange. Utredarens uppdrag omfattar inte aktiviteter på marken. Min åsikt är att man borde ta detta helhetsgrepp redan i den nu aktuella nya rymdlagen. När börjar det? I betänkandet föreslås att den nya lagen börjar gälla 1 januari 2023. På denna sida är min artikeln förkortad, en grundligare genomgång finns på sidan Rymdlagen - analys. Följ länken och läs om Rymdstyrelsens tillsyn, nationell säkerhet, Esrange, rymdskrot, försäkringar, skadestånd mm. OBS! Den här artikeln är både tänkt som information om lagförslaget och som ett diskussionsinlägg. Har du några synpunkter på lagförslaget eller på min artikel, maila mig på rymden@arielspace.se och uppge om jag ska publicera dina synpunkter på Arielspace. __________________________________________________________________
Vad är ULA? Läs om ett stort företag i USA som hade monopol på statlig rymdfart men fick problem när Ryssland invaderade Krim och SpaceX började konkurrera. (2021-12-20) Läs på sidan om USA.
Commercial Lunar Payload Services. NASA sponsrar 14 amerikanska företag som ska sända obemannade farkoster till Månen. De ska medföra olika typer av mätinstrument för att kartlägga månens egenskaper. (2021-12-13) Redan 2022 ska Astrobotic Technology och Intuitive Machines landa sina farkoster på Månen. Läs nyheten uppe till höger på denna sida. Intuitive Machines ska landa sin farkost Nova på Månen 2022. _______________________________________________________________
Nya besökare på internationella rymdstationen!