HemSvensk rymdindustriInternationelltPlaneter och rymdmänniskorRYMDFORUM 2009FJÄRRANALYSOm ArielSpaceSökLogga in
   
Välkommen till ArielSpace!

ArielSpace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin. 
Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se


Ny rapport från Euroconsult: Allt fler länder satsar på rymdverksamhet. USA är fortfarande störst med ett rymdprogram på 48,8 miljarder dollar 2009.

Antalet länder som har en rymdorganisation ökar stadigt. På 90-talet tog utvecklingen en paus, men under de senaste tio åren har rymdverksamhet blivit prioriterad verksamhet. År 2000 hade 40 länder egen rymdorganisation, men 2009 var antalet uppe i 55.
(Källa: Space News. 2010-03-10)

Några av de nya verksamheterna är små till omfattningen; det kan röra sig om ett eller några projekt, t.ex. en satellit för jordobservation eller kommunikation. Enligt Euroconsult kan det i vissa fall stanna vid dessa projekt, det är för tidigt att veta om de utvecklas till en permanent rymdorganisation.

Euroconsults rapport heter "Statliga rymdprogram: En analys av 60 länder och organisationer." Enligt rapporten har regeringar världen över ökat sina utgifter på civil rymdfart med 9 % under 2009. De globala civila rymdutgifterna under 2009 var 36 miljarder dollar. Den militära sektorn växte snabbare, med 12 %. De totala militära rymdutgifterna under 2009 var 32 miljarder dollar. 

Det är naturligtvis svårt att särskilja den civila och den militära sektorn från varandra. En del länder använder militär personal för civila projekt eller skapar system som har dubbel användning. Ett annat analysproblem är svårigheten med att sätta ett dollarvärde på den lön som en rymdingenjör i Ryssland, Indien eller Kina erhåller. 

USA är fortfarande helt dominerande vad gäller investeringar i rymdverksamhet. Euroconsult bedömer att USA:s totala rymdverksamhet, dvs både civil och militär, under 2009 var 48,8 miljarder dollar. Det är 72 % av världens totala rymdverksamhet, beräknat i dollar.

Näst störst är Europa med rymdutgifter på 7,9 miljarder dollar. Då har Euroconsult summerat ESA:s budget med de enskilda europeiska ländernas rymdbudgetar, plus en anspråkslös militär verksamhet.
 
På tredje plats kommer Japan med 3 miljarder dollar. Rysslands rymdutgifter bedöms uppgå till 2,8 miljarder dollar. Som arvtagare till Sovjet hade Ryssland under många år problem med att finansiera sin rymdverksamhet, men de senaste fem åren har verksamheten expanderat kraftigt.

Kina och Indien, då? Euroconsults bedömning är att Kinas civila och militära satsning på rymden hade en budget på 2 miljarder dollar 2009, medan Indiens budget uppgick till 900 miljoner dollar.
___   ___   ___   ___   ___   ___   __   ___   ___   ___   ___   ___

Mina egen reflexion nummer ett om ovanstående siffror: USA har en rymdbudget på 48,8 miljarder dollar och Kina har en rymdbudget på 2 miljarder dollar. Det finns spekulationer om att Kina skulle kunna landa rymdfarare på Månen innan USA hinner dit. Mot bakgrund av dessa länders rymdbudgetar känns det för mig som helt orealistiskt. 

Min egen reflexion nummer två: I en artikel i Dagens Industri 25 februari om USA:s militära utgifter hittar man följande uppgifter. USA:s militära budget för 2009 uppgick till 693 miljarder dollar, vilket motsvarar 5.000 miljarder kronor. (Sveriges militära budget är 45,5 miljarder kronor vilket skulle räcka för att hålla det amerikanska försvaret igång i tre dagar). I totalbeloppet 693 miljarder dollar ingår kostnaderna för krigsinsatserna i Irak och Afghanistan med 160 miljarder dollar. Man skulle kunna hävda att det är Saddams Husseins och talibanernas fel att pengar binds upp som skulle kunna användas för NASA:s månsatsning - eller för den delen på miljövård och sjukvårdsreform i USA.

De två krigen kostar således 160 miljarder på ett år medan samtidigt månprojektet måste läggas ner för att det fattas 3 miljarder dollar per år.

Krigen i Irak och Afghanistan har hittills kostat USA 1.000 miljarder dollar.
________________________________________________________________________

Den dramatiska ändringen av USA:s planer för utforskningen av solsystemet leder till en dominoeffekt bland NASA:s internationella och kommersiella samarbetspartners.
(2010-02-26)
 
Många ser nya möjligheter i det faktum att NASA inte ska satsa stora resurser på resor till månen. De nya planerna innebär bl.a. att rymdstationens liv förlängs till år 2020. Detta betyder förstås ökade möjligheter för forskning och andra aktiviteter.

”Vi strävar efter ökat samarbete,” säger NASA:s chef Charles Bolden som försöker påbörja ändringarna samtidigt som han försöker sälja de nya idéerna till NASA:s anställda och till politikerna. Än så länge verkar entusiasmen hos dessa grupper vara måttlig.

I samband med att rymdfärjan Endeavour lyfte 8 februari träffade Bolden några av NASA:s internationella partners. Han diskuterade med chefen för ESA, Jean-Jacques Dordain, chefen för Tysklands rymdorganisation Johann-Dietrich Worner och chefen för Italiens rymdorganisation Enrico Saggese samt med representanter för rymdindustrin.

”Rymdstationen behöver bemannas, underhållas och uppgraderas.” säger Luigi Pasquali, VD för företaget Thales Alenia Space. Han är övertygad om att ISS behöver ett konstant flöde av reservdelar, förråd och utrustning och föreslår att ytterligare minst två Automated Transfer Vehicles byggs.

Thales Alenia har kontrakt med Orbital Sciences Corporation om att bygga nio transportfarkoster. Dessa ska användas i Orbitals samarbete med NASA, projektet Cygnus, för att frakta förnödenheter till rymdstationen. Orbital har erhållit bidrag från NASA för att utveckla farkosten inom ramarna för det s.k. COTS-programmet. Första provflygningen ska ske år 2011.

Läs om några av de nya möjligheterna och problemen när USA lägger om kursen för bemannad rymdfart.

          Privat rymdverksamhet.                    Europa.                 USA.

_______________________________________________________________________

(2010-02-26) Kommentar till nedanstående: Tydligen skulle man inte köpa. Företaget skulle komma med en bokslutsrapport och då steg kursen. Efter bokslutsrapporten sjönk kursen tillbaka till den ursprungliga nivån.
__      ____      ____         ______          ______           ______          _______

Köpa aktier i C2SAT?

Jag har en ide´om att köpa aktier i rymdbolag på svenska börsen. Problemet är bara att de nästan inte finns. Förr ingick ju Saab Space i Saab men utgjorde en väldigt liten del av hela bolaget, detsamma kan man ju säga om rymddelen av VolvoAero som ingår i Volvo-koncernen. Sandvik säljer verktyg till rymdbranschen osv osv men det är alltid betydelselöst för värderingen av hela företaget.
(2010-02-20)

För några år sedan hittade jag ett litet företag som är noterat på börsen NGM och verkligen är ett rymdbolag. Det är C2SAT som tillverkar antenner för satellitmarknaden. Jag köpte ett antal aktier till kursen 3 kr varefter aktiekursen föll som en meteor ner till 50 öre. Och där har den legat i några år. Men nu verkar det som om något händer. Syftet med denna text är inte att lura läsarna att köpa in sig i en osäker bransch men ni kan ta ställning själva till fakta.

Nya fakta är att företaget de senaste dagarna slutit tre nya internationella avtal om distribution av sina antenner. Kursen på aktien har sedan december stigit från 0,36 till 0,56 öre med en större uppgång i fredags (20 februari).

Kolla in företagets webbplats www.c2sat.com 

En äldre text på min webbplats finns på Investeringar

Jag har också läst ett antal upphetsade aktiekommentarer på mäklaren Avanzas webbsida.

Själv ändrar jag rådet från "sälj" till "behåll, eventuellt köp".

Ariel Borenstein
_______________________________________________________________________


"Lång tid före mannen på gatan kan åka"


Rymdresebolaget Virgin Galactics kommersiella chef Stephen Attenborough säger i en intervju för Finlands radio att två finländare bokat en rymdresa hittills och att man räknar med att ytterligare 9-12 finländare till ska boka en rymdbiljett under 2010. Vidare tror Attenborough att inom tio år ska 50.000 personer från hela världen ha rest upp i rymden med Virgin Galactics rymdskepp. 
(2010-02-18)

Läs på sidan Privat rymdverksamhet.
________________________________________________________________

Satellittillverkarna har högkonjunktu
r.

Medan de flesta sektorer inom flyg-rymdindustrin upplever en lågkonjunktur finns det ett undantag: företagen som tillverkar satelliter. En del av företagen vänder sig till den kommersiella marknaden, andra till militära köpare.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-02-18)



Bilden visar den svenska satelliten Freja.

Marknadsutsikterna för försäljning av satelliter ser robusta ut. För varje år är det allt fler länder, organisationer och företag som köper satelliter, främst för olika typer av kommunikation. Delsegment med stor tillväxt är video, HD-television och mobil-tjänster via satellit.

Man kan förvänta sig ökad efterfrågan både på satelliter i låg omloppsbana och på geostationära satelliter. Gamla satelliter behöver bytas ut men det finns även områden med expansion. HD-tv, bredband och internet via satellit hade det trögt i början på 2000-talet, men nu tar utvecklingen fart.

De stora tillverkarna av satelliter finns i USA och Europa. Prognoserna för branschen säger att det borde finnas 20-25 order per år att tävla om. Ca 70 % av dem är ersättare för satelliter som behöver bytas ut. De stora satellitföretagen i Europa är Astrium och Thales Alenia. De förväntas ta fem order var per år.

Thales Alenia Space är experter på kommunikationsatelliter. På senare år har företaget strävat att bygga satelliter som inte innehåller komponenter på USA:s lista över exportförbjuden teknik. Därmed kan satelliterna sändas upp av Kina utan att det uppstår diskussioner. Enligt Thales stiger produktionskostnaden med ca 10 % om satelliten inte får innehålla USA-tillverkade delar. Men t.ex. för satelliten Palapa-D innebar det inte någon fördyring eftersom China Great Wall Industry Corp. håller lägre priser än andra raketföretag.

Också för företaget Astrium ser framtiden ljus ut. Kunderna finns över hela världen.

De stora tillverkarna av kommersiella satelliter i USA är Space Systems/Loral och Orbital Sciences. Loral tillverkar stora satelliter medan Orbitals satelliter är mindre. Space Systems har inlett samarbete med företaget Northrop Grumman i Redondo Beach. Över huvudtaget ökar Space Systems sin kapacitet eftersom man är säkra på att ta 7-9 order per år. De senaste två åren har man bland annat byggt två satelliter för Intelsat, två för New Skies och två för Echostar.

Det finns ytterligare två stora tillverkare av satelliter i USA: Boeing och Lockheed Martin. De säljer sina satelliter främst till USA:s försvarsmakt. I själva verket är Boeing och Lockheed störst i rymdindustrin men de senaste åren har deras försäljning till den civila sektorn minskat kraftigt. Men år 2014 upphör flera statliga satellitprogram och då kanske det blir intressantare för Boeing och Lockheed att rikta sig till den civila delen av marknaden.
___________________________________________________________

Prisma-satelliterna försenade igen - men Prisma leder till Proba-3. 

Den dåliga nyheten: PRISMA-satelliterna blir försenade till april, eller kanske ända till i höst. Den goda nyheten: Prisma leder vidare till ESA-projeket Proba-3 med formationsflygning.
(Källor: Prisma-bloggen och Space News. 2010-02-12)


I Uzbekistan är man rädda för rymdskrot.

På Prisma-projektets blogg skrev Krister Sjölander 11 februari: "Igår nåddes vi av budet att det inte blir någon uppskjutning den 23e mars. Istället är det nu den 6e april som gäller." 

Sverige och Proba-projektet.

ESA har under 2000-talet drivit ett teknik-demonstrationsprojekt med namnet Proba. 2001 och 2009 sände man upp de små satelliterna Proba-1 och 2 med olika nya instrument för att testa dem i verkligheten.  Nu planerar man för två nya satelliter i serien varav Proba-3 ska handla om formationsflygning, vilket ju Sverige redan planerar att testa med sina Prisma-satelliter. Så här skriver Space News om Proba-3 och om Sveriges problem med att sända upp Prisma:

"Ett satellitexperiment med namnet Proba 3 finns nu på ritbordet. Två satelliter ska flyga i formation tillsammans. Sverige deltar i diskussionerna om finansieringen av projektet tillsammans med bland annat Frankrike. Förespråkarna för experimentet Proba-3 hade hoppats att Sveriges två formationsflygande satelliter Mango och Tango vid det här laget skulle ha genomfört en lyckad flygning. Det hade varit ett bra argument vid diskussionerna om finansieringen.

Men uppskjutningen av Prisma-satelliterna från basen Yasni i Ryssland har blivit försenad på grund av att Ryssland och Uzbekistan inte kan komma överens om hur risken för en misslyckad uppskjutning ska hanteras. I Uzbekistan är myndigheterna rädda för att rymdskrot ska falla ner i deras land.

Christer Nilsson, ansvarig för Prisma-projektet på Rymdstyrelsen, säger att man nu avtalat med ryska myndigheter om hur man ska göra. Senast i slutet på februari ska man från ryskt håll ge klartecken för en start. I annat fall flyttas satellituppskjutningen till Baikonur-basen i Kazakhstan. Starten kan då tidigast bli av i augusti."

Vill du veta mer?

Om Prisma kan du läsa på www.prismasatellites.se
Om Proba kan du läsa hos ESA. 

Här följer också en tidigare artikel som jag skrev om grälet om rymdskrot mellan Ryssland om Uzbekistan:

YASNI ELLER BAIKONUR FÖR PRISMA?
(Publicerat första gången 2008-05-14)

En konflikt mellan Ryssland och Uzbekistan kan fördröja uppskjutningen av de svenska Prisma-satelliterna! I ett pressmeddelande från Rymdbolaget 2008-04-23 sägs att Prisma kommer att sändas upp ANTINGEN från Yasni i Ryssland ELLER från Baikonur i Kazakhstan. Bakom detta ”antingen-eller” döljer sig något ganska dramatiskt.

Så här inleds pressmeddelandet från Rymdbolaget: "Rymdbolaget har skrivit kontrakt med det ryska rymdföretaget Kosmotras om uppsändning av Prisma-satelliterna. De skall sändas upp på en bärraket av typen Dnepr, antingen från Baikonur i Kazakstan eller från Yasni i södra Ryssland.

Det svenskledda projektet Prisma skall demonstrera ny teknik som kommer att få användning i framtida forskningsprojekt. Tekniken gör det t ex möjligt att låta satelliter samverka för att tillsammans utgöra enorma teleskop eller antenner som når långt ut i universum – kanske för att upptäcka jordliknande planeter i andra solsystem.

Prisma består av två satelliter, en ”moder” och en ”dotter”, som skall demonstrera exakt samspel mellan rymdfarkoster (s k formationsflygning) och möten mellan farkoster i rymden (rendezvous). Detta kräver extrem precision, sofistikerad sensorteknik och avancerade system för mätning, navigering och styrning."

Uzbekistan protesterar!

Enligt en artikel i tidningen Space News 2008-04-28 ligger det till så här: Den ryska rymdbasen Yasni ligger nära gränsen till nationen Uzbekistan. Detta land har protesterat mot planerna på raketuppskjutningar från Yasni eftersom man är rädd för att någon start ska misslyckas och att raketen då skulle ramla ner och åstadkomma förödelse i Uzbekistan.

Ryssland har i många år sänt upp raketer från basen Baikonur i Kazakhstan. Under sovjettiden innebar detta inget problem, men efter Sovjets sönderfall blev ju Ryssland och Kazakhstan två olika nationer. Ryssland hyrde sedan rymdbasen, vilket gick bra ända tills för några år sedan. En misslyckad uppskjutning ledde till att en raket störtade och både Kazakhstan och dess grannland Turkmenistan protesterade mot Rysslands rymdverksamhet. Denna konflikt ledde till att Ryssland byggde en ny rymdbas på eget territorium, basen Yasni i regionen Orenburg, och började flytta sina raketuppskjutningar dit från och med år 2006. Ryssland har gjort stora investeringar i infrastruktur: raketramper, hotell osv.

Men nu visar det sig således att grannlandet Uzbekistan protesterar mot de planerade raketuppskjutningarna. Man är rädda för att det första raketsteget från raketen Dnepr ska ramla ner på uzbekistanskt territorium. Protesterna kanske leder till att Ryssland måste flytta tillbaka sin rymdverksamhet till Baikonur och det är därför Prisma eventuellt sänds upp från Baikonur istället för Yasni.
______________________________________________________________________

Felstavningar leder till intressant blogg:
70 rymdstudenter från hela Europa besöker Esrange.
(2010-02-10)

Det är elakt - jag vet det! Men jag har den här superförmågan till korrektur-läsning. Jag ser lätt stavfel och sedan skrattar jag elakt. På Rymdbolagets webbplats hittade jag följande:

70 Europesiska rymdstudenter på Esrange space Center.

Univeritets- och högskolestudenter.
De kallas sitt experiment.
En ny rymdmätplatsform.


Men artikelns innehåll är intressant. Här följer den med rättad stavning plus länk till blogg hos rymdstudentgrupp på KTH. 

"Europeiska rymdstudenter på Esrange Space Center.
(Källa: Rymdbolaget. 2010-02-04) 

Denna vecka finns ett sjuttiotal studenter från hela Europa på Esrange Space Center för att förbereda sig inför en raketuppskjutning i början på 2011. Studenterna deltar i projektet REXUS som ger universitets- och högskolestudenter möjligheten att bygga egna teknologiska experiment och flyga dem ombord på en sondraket. Det finns ett liknande program för ballongexperiment som kallas för BEXUS.

En av studentgrupperna studerar på KTH i Stockholm och de kallar sitt experiment för SQUID - en ny rymdmätplattform."

Läs deras blogg här:( OBS. speciellt spännande är en video tagen av en sondraket på väg ner.)

                                   www.kthpainsidan.se/blog4/  

(Hm...jag ska maila Rymdbolaget om stavfelen)
__________________________________________________________

OHB tar Galileo-kontrakt. Astrium blir tomhänt


EU:s val av företaget OHB Technology (Tyskland) till att bygga 14 satelliter för Galileo-systemet innebär för andra gången att företaget vinner över den mycket större konkurrenten Astrium Satellites. Eller som tidningen Space News uttrycker det: “Astrium came away empty-handed in this first round of Galileo contract awards.” (2010-02-10)
 
Läs hela texten på sidan "EUROPA"

Jag har inte hittat några uppgifter om att något svenskt företag skulle ingå i det vinnande konsortiet.

Rymdbolaget har däremot deltagit i arbetet med de första testsatelliterna GIOVE A och GIOVE-B

Gå till          Rymdbolagets webbsida.  
_________________________________________________________

"Min robot ska få se alla de där platserna som jag aldrig fick se..."

Nu när president Obama och NASA beslutat att människor inte ska resa till Månen eller Mars på ett tag så känns det bra att åtminstone våra robotar kan få möjlighet att resa dit.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-02-04) 

Först ut är Kinas Chang´e 2 som åker i oktober i år för att kretsa kring månen. 2011 reser så USA:s Grail iväg för att kartlägga månens gravitation. För 2013 planerar Kina och Indien att få iväg varsin månraket. Kinas farkost (Chang´e 3) ska landsätta en månbil som kan åka runt och titta sig omkring, och Indiens farkost Chandrayaan-2 ska i samarbete med Ryssland landsätta en - månbil! Trafikproblem på Månen år 2013?

Andra robotar kommer att resa till Mars. År 2011 startar USA:s Mars Science Laboratory. USA och Europa ska sedan samarbeta om att sända iväg två Marslandare medförande marsbil, med startdatumen 2016 och 2018. Projektet kallas Exomars.

Och slutligen sedan, de robotar som dragit den största vinstlotten: Europa-Jupiter System Mission. ESA ställer upp med Jupiter Ganymede Orbiter och NASA med Jupiter Europa Orbiter. De här två farkosterna ska sändas iväg tillsammans år 2020.

Som sagt. Kul att våra robotar får komma ut lite och se sig omkring.
________________________________________________________________

SNART FAR VI INTE DET MINSTA TILL MÅNEN.


Samma dag som jag publicerar en nostalgisk text från början på 60-talet där författaren tror att vi är på väg att kolonisera månen, offentliggör USA:s regering att månprogrammet läggs ner. Ödets ironi.
(Rymdpolitisk kommentar av Ariel Borenstein. 2010-02-04)

Jag hade gärna upplevt en månlandning år 2020 (Tittat på den på TV, vill säga). Jag ägnar en del tid just nu åt att försöka läsa om det nya beslutet från USA om att månprogrammet läggs ner, men vet inte ännu vad jag ska tycka. Å ena sidan kommer jag förmodligen inte under mitt liv att få se någon månlandning på TV, men å andra sidan verkar det som om mer skulle kunna uppnås med den nya planen, dock kommer det att ta längre tid. 

USA kommer inom ett år att stå helt utan ett rymdskepp. Amerikansk bemannad rymdfart kommer att finnas igen ungefär 2016 - om ett antal privata företag kunnat skapa några fungerande rymdskepp. För mig känns det som ett bevis på att USA som stormakt har börjat sin vandring neråt. The decline and fall of the American empire - and the rise of new empires such as China and India.

Eller också var Constellation-planen dålig och detta är en mycket bättre plan för att uppnå en kostnadseffektiv och uthållig plan för utforskning av solsystemet.

Om man intar ett helikopter-perspektiv, eller varför inte ett rymdskepps-perspektiv, så ser saker och ting dock väldigt bra ut. OK, Constellationprogrammet upphör. Men... efter att den bemannade rymdfarten verkade ha hakat upp sig efter de första månlandningarna och astronauter och kosmonauter verkade ha fastnat i rymdstationerna, så började allt lossna på 2000-talet. USA:s dåvarande president Bush drar igång ett projekt  för att sända astronauter till månen, Kina sänder upp astronauter, Indien och Europa börjar planera för bemannad rymdfart, några privata företag börjar planera för bemannad rymdfart
osv osv . Och president Obama säger inte att USA ska upphöra med sin utforskning av solsystemet, bara att det ska göras på ett annat sätt.

Det har funnits människor på jorden i miljoner år - men nu är vi definitivt på väg ut i solsystemet. Det kan dröja tio, tjugo eller trettio år till innan människor landar på Månen och Mars - men det är ju en kort tidsrymd trots allt. 

Men det hade varit roligt att få se en månlandning på TV. Så beskedet från USA gör mig rätt så lessen ändå.
_______________________________________________________________________

SNART FAR VI TILL MÅNEN:
(2010-02-01)

"Människan! Hur skall det gå för den bräckliga varelsen, som inte ens uthärdar modernt storstadsliv och jäkt utan allvarliga rubbningar för hjärta, kärl och nerver?

Kan hon klara sig i världsrymden? Uthärdar hon dess mörker och köld, brännhet sol och kosmisk strålning? Kan hon klara de våldsamma accelerationerna och uppbromsningarna? Kan hon klara sig utan tid och rymd?

Och hur går det för människoanden? Vår framtid är nu en ödesfråga, säger Harry Martinsson."

Så tänkte man på 50-talet om rymdresor.
 
Läs tredje och sista delen av artikeln "Snart far vi till månen". Denna gång handlar det om resor till Mars. Författaren håller det för troligt att det finns växter på Mars, vilket är bra, för då kan rymdresenärerna äta upp dem. Vi får också veta hur man driver ett rymdskepp med en ångkokare. Slutligen ställs frågan: kan människan klara sig utan tid och rymd?

Gå till sidan RYMDLITTERATUR (under rubriken Planeter och rymdmänniskor) och skrolla förbi avsnitt ett och två -ifall ni redan läst dem!

_______________________________________________________________________

ESA vill ha samarbete med EU och alla rymdnationer om jordobservation, ISS och rymdskrot. (Källa: Aviation Week. 2010-01-29)

Läs på sidan som heter Europa, Ryssland.
______________________________________________________________________

Blomstrande 2009 för satellitbranschen – statliga lån bidrog till uppgång.

Rymdbranschen tog order på 30 kommersiella geostationära satelliter under 2009. (Under 2008 beställdes 23 st.) De två största satellitoperatörerna heter Intelsat och SES, och de svarade för 37 % av de beställda satelliterna under 2009.
(Källa: Space News. 2010-01-27)

Intelsat är registrerat på Bermuda och i Washington. Företaget ska bl.a. köpa fyra satelliter från Boeing. SES (baserat i Luxemburg) ska köpa fyra satelliter från Astrium, och köpet finansieras av en fransk statlig bank, Coface. Samma bank är också med och finansierar två satelliter byggda av Thales Alenia Space för ryska Gazprom Space Systems.

Avanti Communications, ett nytt företag inom rymdbaserat bredband, har säkrat lån från Coface och U.S. Export-Import Bank och beställt en satellit från Orbital Sciences. Uppsändningen ska utföras av Arianespace.

För företag som tillverkar satelliter är frågan nu vad som kommer att ske i branschen efter att de stora operatörerna SES, Intelsat och Eutelsat (baserat i Paris) har avslutat en runda ersättningsbeställningar och expansiva beställningar. Operatörerna har lovat sina ägare att dämpa takten framöver. Statliga beställningar i USA och Europa väntas också bromsa. Flera stora projekt, inklusive Europas Galileo, är på gång men sedan dämpas takten även där. 

Hittills har sex amerikanska och europeiska företag kämpat om marknaden för tillverkning av kommersiella satelliter. Nu börjar det dessutom komma uppstickare från bland annat Japan, Kina, Ryssland, Indien och Syd-Korea. Alla kämpar om en marknad som de kommande åren kommer att utgöras av 20-25 geostationära satelliter per år.

De sex stora företag som dominerar branschen för produktion av kommersiella satelliter är Astrium Satellites, Boeing Satellite Systems, Lockheed Martin, Orbital Sciences, Space Systems/Loral, Thales Alenia Space och ISS Reshetnev.

(Min kommentar: Om någon svensk entreprenör skulle vilja sända upp en satellit (för t.ex. jordobservation, bredband eller forskning) så kunde det ju ske t.ex. genom att kontraktera Rymdbolaget som huvudleverantör. Rymdbolaget kan sedan kontraktera underleverantörer, t.ex. RUAG Space (f.d. Saab Space) för satellitens dator. Uppsändningen köper man hos Arianespace eller den kinesiska rymdorganisationen. Man kan försöka finansiera projektet med lån.

Den som vill sända upp en satellit behöver således inte veta hur man bygger eller sänder upp den. Man köper alla tjänster. Det finns länder och företag som gör så här, så varför inte även något svenskt företag. Den stora frågan är förstås: Hur får man satellitprojektet att gå med vinst eller åtminstone täcka sina kostnader?)

______________________________________________________________________________

Andra delen av artikeln "Snart far vi till Månen" publiceras nu.
(2010-01-24) 

Bland annat får vi veta att månfararna måste odla grönfoder i underjordiska växthus, för "Man får ju räkna med att det inte finns mycket att livnära sig av på Månen". 

              Läs på sidan       Rymdlitteratur                          
________________________________________________________________

Uppsändning av kommersiella satelliter under 2009 och 2010.

Det går bra för Arianespace och ILS. Men råder det brist på kommersiella raketer efter att Sea Launch försatts i konkurs?
(2010-01-23)

Läs en branschöversikt för raketföretagen som sänder upp de kommersiella satelliterna. Den finns på: Den internationella rymdindustrin.
___________________________________________________________

Finlands förste rymdturist.

För den som kan läsa finska är nedanstående text väldigt intressant.
(Källa: Ilta-Sanomat) (2010-01-20)

"Suomessa tehdään parin vuoden sisällä historiaa. Ensimmäinen suomalainen lähtee avaruuteen miljonääri Richard Bransonin Virgin Galactic -avaruusaluksella.

- Henkilö ei halua kertoa tietojaan julkisuuteen. Ei edes sitä, onko hän mies vai nainen, matkatoimisto Arean viestintäpäällikkö kommentoi IS:lle.

Matkatoimisto Area on Virgin Galacticin ainoa jälleenmyyjä Suomessa.

Samanlaisen pikkupojan unelman toteutti suomensukuinen amerikkalaisastronautti Timothy Kopra, joka kävi Endeavour- ja Discovery-avaruussukkuloilla avaruudessa.Puolisisunautilla oli yksi pieni mutta matkassa: hänen isoisänsä oli Suomesta, pojanpoika jo Amerikan kansalainen."

Tidningen Ilta-Sanomat berättar om den första personen bosatt i Finland som betalat för en rymdresa hos Virgin Galactic. Resebyrån Area är Virgins enda återförsäljare för rymdturistbiljetter i Finland. Personen önskar förbli hemlig.
Ilta-Sanomat berättar också att USA-astronauten Timothy Kopra som rest i rymden både med Endeavour och Discovery hade en finsk farfar!
__________________________________________________________

"Snart far vi till månen"

Innan vi kan riskera människoliv vid en månfärd måste vi sända apor och hundar dit. En människa som ska sändas ut i rymden måste sövas ner för att stå ut med de fruktansvärda accelerationerna. Om vi hittar enklare livsformer på Mars så kan vi använda dem som mat. 
(2010-01-16)

Dessa och andra intressanta tankegångar hittade jag i en text i min gamla läsebok från början av 60-talet. 

Nu ska den gå som en följetong under tre lördagar här på Arielspace. Första avsnittet är en regelrätt skräckskildring om vad som händer om rymddräkten går sönder.
Den andra delen kommer att handla om vistelsen på Månen. Tredje delen handlar om resor till Mars och avslutas med en djup betraktelse av Harry Martinsson om människans situation i världsrymden. 

Följetongen finns under "Planeter och rymdmänniskor" på sidan                      
                              RYMDLITTERATUR.

______________________________________________________________  

Svenska rymdföretaget C2SAT erhåller viktig order.

(Pressrelease: Stockholm, Sverige, 14 januari 2010.) 

C2SAT,  en leverantör av maritima VSAT antennsystem, tillkännager idag, att man i enlighet med distributionsavtal med Orange (Frankrike), har erhållit en första inledande inköpsorder, totalt om åtta C2SAT 1,2 m Ku-bands antenner som en delleverans av två olika projekt. De första antennerna kommer att levereras under januari. Resterande leverans förväntas ske under det första kvartalet 2010.
 
Orange

Orange är det viktigaste varumärket i France Telecom, en av världens ledande telekomoperatörer. Med 124,5 miljoner kunder, omfattar Orange idag Internet, TV och mobila tjänster i de flesta länder där koncernen är verksam. Genom sina större internationella varumärken, bland annat Orange, erbjuder France Telecom företag, konsumenter och andra transportörer ett komplett utbud av lösningar som sträcker sig över nationell och internationell telefoni, trådlöst, Internet, multimedia, data, TV- och kabel-TV-tjänster.

Orange är den tredje största mobiloperatören och den andra största leverantören av bredband via Internet inom Europa och, varumärket Orange Business Services är en av världens ledande leverantörer av telekommunikationstjänster till multinationella företag. France Telecom (NYSE: FTE) är noterat på Euronext Paris (område A) och på New York Stock Exchange.

www.orange.com          www.orange-business.com  

C2SAT

C2SAT med huvudkontor i Solna, Sverige, ett dotterbolag i Singapore samt ett BSO i Shanghai, Kina, är ett svenskt bolag som utvecklar, tillverkar och säljer innovativa stabiliserade VSAT antenner och erbjuder on-line dubbelriktad bredbandskapacitet via satellit för marina installationer. Systemet skyddas av en rad globala patent. 

www.C2SAT.se
 

Min kommentar 15 januari:
Efter ovanstående besked steg aktiekursen för C2SAT från 0,40 kr till 0.49 kr igår på börsen. C2SAT holding AB är noterat på NGM-börsen.

______________________________________________________________

Svenska rymdföretaget OverHorizon köper satellit.


Orbital Sciences och Thales Alenia ska leverera en satellit till svenska bredbandsoperatören OverHorizon.
(Källa: Aviation Week & Space Technology.2010-01-13 och pressrelease från ThalesGroup.com)

OverHorizon är en ny svensk satellitoperatör med en patentsökt tjänst som kombinerar satellittelefonins mobilitet med fasta systems överföringshastighet. Kunder är försvarsorganisationer, TV-bolag samt räddningsorganisationer. OverHorizon startades år 2005 och har idag bolag i Sverige och två dotterbolag i USA.

Thales Alenia Space ska konstruera en omborddator medan Orbital Sciences bygger satelliten. Satelliten ska levereras år 2012. OverHorizons satellit ska sälja bredbandskapacitet som möjliggör kommunikation mellan små, relativt billiga terminaler på fordon i rörelse, t.ex. bilar, båtar och flygplan.

(Tekniska data: The spacecraft will carry an on-board processing payload provided by Thales Alenia Space, mounted on Orbital Sciences Corporation (Orbital)’s STARTM 2.3 satellite platform. The satellite will be a Ku-band unit.)

Mer om företaget OverHorizon på sidan: ”Reportage – svenska företag i närbild”
och på företagets webbplats.

__________________________________________________________

Rymdåret 2010.

Rymdåret 2010 borde kunna bli spännande och jag på Arielspace planerar för en ökad bevakning av rymdindustrin, rymdfärder, satelliter och astronomi. 

Bland annat väntas ett beslut från USA om hur den framtida bemannade rymdfarten ska utformas och Sveriges nya satelliter Mango och Tango ska sändas upp i början på året.

Arielspace kommer speciellt att öka bevakningen av den svenska rymdindustrin med fler nyheter, reportage och intervjuer. Jag hoppas också kunna aktivera den engelskspråkiga delen av webbplatsen igen.

______________________________________________________________________

Jag vill ha en månlandning år 2020.

Ta ett nytt grepp: NASA skulle kunna finansiera månprojektet med hjälp av samarbete, försäljningar och lån.
(Av Ariel Borenstein. 2010-01-07)

"A small step for man..."

När den första månlandningen ägde rum var jag 16 år. Jag tittade på månpromenaden i en TV med svart-vit bild. Sedan väntade jag på att den första månbasen skulle etableras. Men det blev inget av med det. 1972 upphörde månresorna och USA:s verksamhet handlade sedan om att kretsa kring jorden och så småningom bygga en rymdstation. Jag fick nöja mig med att läsa om månbaser i science-fictionromaner, (t.ex. ”The moon is a harsh mistress” av Robert Heinlein där tiotusentals kolonister bor i underjordiska städer.)

Men för några år sedan vaknade mitt hopp igen om en månbas. På NASA har man nu i fem år arbetat för att möjliggöra resor till månen. Man konstruerar den nya bärraketen Ares och det nya rymdskeppet Orion. Målet var att börja bygga en månbas år 2020.

Pengarna räcker inte.

Men efter hand som projektet framskrider har det framgått att det är kraftigt underfinansierat. Projektet inleddes under president Bush. Efter att Obama tillträdde som president började en stor omprövning. En kommitté under ledning av Norm Augustine, tidigare chef för företaget Lockheed Martin, har konstaterat att månplanerna är orealistiska med nuvarande finansiering. Kommittén har kläckt ett antal ändringsförslag som man förelagt president Obama. Hans beslut väntas i början på 2010.

Nu ser det ut som om månplanerna kommer att skjutas upp på obestämd tid. Är det för att de tekniska problemen är för stora? Nej. Människor flög till månen redan på 60-talet. Som alla vet så har en otrolig utveckling skett sedan dess vad gäller datorer, kommunikationer, nya material osv.

Vad är rymdproblemet?

Vad är problemet då? Det finns två problem: Politik och pengar. Länder som med sina samlade resurser skulle kunna skapa en infrastruktur för månresor lagom till år 2020 har svårt att samarbeta. I USA vill inte politikerna avsätta de budgetmedel som behövs för att genomföra projektet.

Egentligen är det ju absurt sett i ett historiskt perspektiv:

Columbus har upptäckt en ny kontinent men vi vill inte resa dit för det blir för dyrt.
Marco Polo funderar på att resa till Kina men vet inte om han har råd.
De första människorna skulle vilja lämna den afrikanska kontinenten och vandra ut i resten av världen men är osäkra på om det kan bli ekonomiskt lönsamt.
För miljoner år sedan planerade ett antal fiskar att krypa upp på land men ekonomiavdelningen avrådde dem eftersom nästa budgetår såg dåligt ut och dessutom saknades ett politiskt beslut om vilken fisk som skulle krypa upp först.

Vi skulle kunna resa till månen men vi har inte råd.

Mitt förslag är:

Om NASA inte får tillräckligt med budgetmedel så finns andra möjligheter:

A. Samarbeta mer med andra länder.
B. Sälj.
C. Låna.

USA äger fantastiska rymdtillgångar. Man har rymdskepp, bärraketer, en rymdstation (eller större delen av den), kunskap och erfarenhet av rymdverksamhet. Det måste gå att uppbåda finansiering med hjälp av dessa tillgångar.

A. Samarbete med andra länder.

Andra rymdnationer – Europa, Ryssland, Indien, Kanada, Kina, Japan – kunde bidra mer till driften av rymdstationen eller till själva månprojektet för att lösgöra resurser hos NASA. I gengäld kan länderna sluta avtal med USA om att erhålla framtida tjänster, t.ex. användning av rymdstationen eller infrastrukturen för månbasen. (T.ex. kunde ju Sverige bidra med pengar nu mot löfte om att svenskar ska få utbildning till astronauter hos NASA på 20-talet för att senare arbeta på månbasen!)

Kina har redan bemannad rymdfart, Indien och Europa är långsamt på gång. I USA pågår en diskussion om det skulle vara möjligt att privata företag skötte transporterna till och från rymdstationen.

B. Sälja.

Jag läste en novell av Rober Heinlein och den var skriven på 50-talet. Den heter ”The man who sold the moon.” En excentrisk amerikansk miljardär vid namn Harrison är besatt av tanken på månresor. Men alla säger att han inte är riktigt klok. De säger att det är omöjligt att resa till Månen och även om det vore möjligt så finns det inga pengar att tjäna på det!

Harrison vill inte bara möjliggöra månresor, han vill också själv resa till Månen. Han satsar alla sina resurser och övertalar andra industrialister att gå med. Han bildar bolag, säljer aktier och tar upp lån. Han anställer de bästa ingenjörerna och andra behövliga yrkeskategorier för att bygga ett rymdskepp och en rymdbas (i ödemarken i södra USA, Heinlein förutsåg Spaceport America?).

Han säljer framtida rättigheter till länder och företag, t.ex. ensamrätt till gruvbrytning på månen och olika funktioner i en framtida månkoloni. Efter att Harrisons projekt kämpat i ett antal år med ekonomiska problem, samarbetsproblem och politiska problem så lyckas man sända ett rymdskepp med en astronaut till månen. Rymdskeppet återvänder till Jorden och nu står investerarna på kö för att få vara med och finansiera den första månkolonin.
(Om Harrison själv kom iväg till månen berättar jag inte. Läs novellen.)

Kunde Harrison så kan väl NASA. Sälj! Och skaffa pengar till en månbas.

C. Låna.

ESA meddelade i december att man avser att låna 400 miljoner euro för att täcka sitt budgetunderskott för år 2010.

Kan ESA så kan väl NASA. Låna! Och skaffa pengar till en månbas.

Arielspace ska försöka hjälpa NASA!
 
Arielspace drar nu igång sin kampanj för att hjälpa NASA att finansiera en månbas under 20-talet. Det saknas 3 miljarder dollar per år fram till 2015 för att NASA ska klara sina planer för rymdstationen och månbasen.

Naturligtvis känns det helt orealistiskt att jag skulle kunna påverka dessa stora skeenden som innefattar världspolitik och ekonomin för världens mäktigaste nation. Men jag skulle så väldigt gärna vilja se månlandningar igen på TV. Själv är jag för feg för att våga resa ut i rymden, men jag såg som sagt den första månlandningen på svart-vit TV. Skulle vara kul att se det i färg den här gången.

Min slogan är: NASA måste samarbeta, sälja och låna för att kunna bygga en månbas på 20-talet.

_________________________________________________________________

CHRISTER FUGLESANG MED BESÄTTNING KOMMER TILL SVERIGE.
(Publicerat 9 december 2009) 

Fredagen den 11 december kommer besättningen från rymduppdrag STS-128 till
Sverige för ett fem dagars fullspäckat program med besök i Göteborg, Stockholm
och Linköping. Ljusceremoni på Götaplatsen, möte med Fredrik Reinfeldt och Lucia
på Globen är några av aktiviteterna som besättningen ska hinna med.
Besättningens besök i Sverige arrangeras av ESA, European Space Agency.

Se hela resplanen.
______________________________________________________________________________

Rymdgräl om 147 miljoner dollar ska avgöras av Stockholms Handelskammare!
(Källa: Space News och Aviation Week. 2009-12-02) 

Företaget Sea Launch som sänder upp satelliter från en flytande plattform i Stilla havet var nära konkurs i somras och använde sig då av lagstiftningen om Chapter 11. Sea Launch måste nu lyda order från en domstol i amerikanska delstaten Delaware men får rätt att vänta med att betala sina skulder. Företaget kämpar nu för att komma på fötter igen. Största ägaren, företaget Boeing, riskerar att förlora en miljard dollar vid en konkurs. Boeing kräver nu de övriga delägarna i Sea Launch på 147 miljoner dollar. Parterna har vänt sig till en skiljedomsnämnd vid Stockholms Handelskammare!


Nära konkurs sommaren 2009.

22 juni 2009 ansökte företaget Sea Launch om förfarande enligt ”Chapter 11”, dvs att en domstol tar över beslutanderätten för företaget. Företaget kan då vänta med att betala sina skulder och istället försöka få rätsida på sin ekonomi. Av handlingarna framgick att skulderna för Sea Launch uppgick till 2 miljarder dollar. Företaget Boeing är både största ägare och största leverantör till Sea Launch. Boeings krav på Sea Launch är 977 miljoner dollar.

Förklaringarna till den hotande konkursen är bl.a. en raketexplosion i januari 2007, höjda kostnader för de ryskbyggda raketerna och det svåra ekonomiska världsläget. Problemet för Sea Launch ända från början har varit att man inte kunnat ha USA:s regering som kund. Men med ryska delägare, ryska och ukrainska komponenter i raketen, norskägd havsplattform, verksamhet på internationellt vatten osv så har amerikansk lagstiftning inte tillåtit att Sea Launch sänder upp USA-tillverkade satelliter.

Stora skulder till ägarna.

Det är ägarna till Sea Launch som förlorar mest om företaget inte kan reda upp sin situation. Norska delägaren Aker Marine har bidragit med raketplattformen och ett kommandoskepp till verksamheten. Aker Marine har krav på 312 miljoner dollar på Sea Launch. Andra delägare är företaget PO Yuzhnoye i Ukraina som bygger raketen Zenit och företagen S.P. Korolev Rocket och Space Corporation Energia i Ryssland som bygger raketens översta steg. Yuzhnoye har krav på 140 miljoner dollar och de två ryska företagen kräver 74 miljoner dollar.

Kunder och banker.

Bland fodringsägarna finns också en kund, Hughes Communications, som kräver en återbetalning på 52 miljoner eftersom raketolyckan gjorde det omöjligt för Sea Launch att sända upp satelliter under hela 2007.

Och så har vi förstås bankerna. Sea Launch skulle behöva betala ut följande belopp de närmaste åren till ett bankkonsortium: 251 miljoner dollar under 2009, 100 miljoner dollar under 2010 och 100 miljoner dollar under ett antal år från och med 2014.

(Överkurs. Här är hela banklistan: ING Bank, Bayerische Landesbank, Calyon, Sumitomo Mitsui, Citicorp, Sanpaolo IMI, PNS Bank, Wachovia, Societe Generale, Aegon USA Investment Management samt slutligen JP Morgan Chase.)

Nya tag.

Chefen för Sea Launch heter Kjell Karlsen och han hade försäkrat omvärlden att Sea Launch hade en tillräcklig uppbackning finansiellt. Men kravet från Hughes Communications fick företaget att välja skyddet under Chapter 11.

Under november har Sea Launch lyckats säkra nya lån på 12,5 miljoner dollar som ska klara verksamheten någon tid framöver. En ny investerargrupp, Space Launch Services, har trätt fram. De tidigare ägarna Boeing och Aker förväntas inte skjuta till mer pengar.

Stockholms Handelkammare medlar mellan rymdbolag.

Företaget Boeing vill ha ersättning från övriga delägare med sammanlagt 147 miljoner dollar som man betalade ut i akut hjälp till Sea Launch sommaren 2009. Tvisten om detta ska avgöras i Sverige! Stockholms Handelskammare har ett skiljenämndsförfarande som har högt anseende internationellt.

Historia och framtid.

Sea Launch etablerades för att göra uppsändningar av kommersiella satelliter med ryskproducerade Zenitraketen från en plattform flytande vid ekvatorn. Företaget har fortsatt att sänd upp satelliter under Chapter 11 – perioden. Man har även börjat sända satelliter från landbacken, närmare bestämt från Baikonur-basen i Kazakhstan.

Företaget hoppas ha organiserat om och anskaffat mer pengar under våren 2010 och då kunna upphöra att förvaltas enligt Chapter 11. Man hoppas kunna sända upp sex satelliter nästa år, två från havsplattformen och fyra från Baikonur.

Och hur ser konkurrenterna och kunderna på de problem som drabbat Sea Launch?

Det finns bara två stora konkurrenter: Arianespace och International Launch Services (ILS). De försöker förstås stjäla kunder från Sea Launch. En talesman för ILS säger att man tagit över tre satellituppskjutningar från Sea Launch under 2009.

Satellitoperatörerna oroar sig för att det kommer att bli brist på möjligheter att sända upp kommersiella satelliter. Raketerna Delta och Atlas används bara för att sända upp de amerikanska myndigheternas raketer, dvs för forskning och militära ändamål. Amerikanska satelliter får inte sändas upp av Kina, Indien har än så länge för liten kapacitet och de nya privata företagen, t.ex. SpaceX, behöver mer tid på sig att bli klara med sina raketer.

Åtminstone kunderna vill att Sea Launch ska överleva.

Stockholms Handelskammare.

Jag ringde till Stockholms Handelskammare för att fråga om tvisten mellan Boeing och de övriga delägarna i Sea Launch. Men handlingarna är sekretessbelagda.

Läs mer om Stockholms Handelskammare och om hur dess skiljenämnd fungerarpå

                        www.sccinstitute.se/
______________________________________________________________

Rymdforum 2009– hög kvalité på föredragen. Astronauten Christer Fuglesang visade en fantastisk film från sin andra rymdresa!
(2009-11-12)(Klockan 17:58)  

Efter att ha besökt branschsamlingen Rymdforum 2009 kan jag konstatera att årets talare hade mycket intressant att berätta. Så var det också på de två träffar jag besökt tidigare: Rymdforum 2005 i Trollhättan och 2007 i Kiruna. Skillnaden denna gång var att företagen spelade en minimal roll.


Deltagarna tar kafferast.

Rymdbolaget, Volvo Aero och Saab Space (numera heter det RUAG Space) brukar annars dominera dessa samlingar. De mindre rymdföretagen uteblir varje år – de gör då förstås bedömningen att Rymdforum bara är ett nöje och en kostnad, men inte genererar några intäkter.

Talarna grupperade sig så här:

Staten: Rymdstyrelsen.
Stora och små företag: Arianespace och Umbilical Design.
Forskning: ESA och KTH.
Användare av satellitdata: Rikspolisstyrelsen, Länsstyrelsen i Uppsala, Försvarsmakten och och Kustbevakningen.

Rymdforum 2009 höll till i byggnaden Piperska muren i centrala Stockholm. Också andra möten hölls i huset samtidigt. Rymdträffen hade tilldelats en sal högt upp i byggnaden, vilket ju var passande. På väggarna hängde tavlor från en svunnen tid långt innan några satelliter kretsade runt jorden. En tavla föreföll att förutspå framtiden: På ett porträtt av konstnären Carl G. Plageman (1805-1868) pekar Columbus på den plats på jorden där USA:s rymdbas Cape Canaveral skulle byggas 100 år senare.


Columbus pekar: Här ska rymdbasen ligga!

Illegal muddring!

Det första föredraget handlade om hur polisen använder satellitbilder för att upptäcka miljöbrott.
Läs på specialsidan om RYMDFORUM 2009.

Rymden och Försvaret

Nästa föredrag hölls av en militär vars namn verkade bekant: Ella Carlsson. Jovisst! Det är hon som skrivit en bok om sitt stora intresse för planeten Mars. Hennes föredrag handlade om att det svenska försvaret länge saknat mål och handlingsplan vad gäller rymden. Det har gjorts många utredningar men de initiativ som försvaret tagit har fallit på bristande intresse från politikernas sida.

På senare år har emellertid ESA och EU börjat skapa ett informationssystem som bland annat innebär användning av satelliter. Sverige kommer förmodligen att ansluta sig till det samarbetet. Arielspace kommer att berätta mycket mer om detta inom en snar framtid. Håll utkik!
 
Universums hemligheter avslöjas av satelliter och ballonger.

Två vetenskapliga föredrag blev levande främst tack vare sina filmer och bilder:
”Satelliterna Herschel och Planck” av Göran Pilbratt på ESA och
”Exploring the cosmic radiation with satellites and balloons” av Mark Pearce från KTH.
Men detta är inte riktigt mitt område så jag hoppas på ett referat på Populär Astronomis webbplats eftersom redaktören deltog i Rymdforum.

Operativ användning av radardata från satellit.

På eftermiddagen berättade Ronnie Willman från Kustbevakningen om användning av radardata från satelliter för att leta efter oljeutsläpp i Östersjön. Systemet användes för Europas kuster. Man hade mycket stor precision och kunde erhålla information 30 minuter efter att satelliten upptäckt utsläpp från ett fartyg. Glädjande var att utsläppen de senaste åren stadigt minskat i antal och storlek. Intressant – men dystert - var också att satelliterna upptäckt ett antal vrak som ligger i Östersjön och långsamt släpper ut olja.
Läs mer här om Kustbevakningens användning av satellitdata.

Och företagen då? Ja, det var Michel Doubovick från jättelika Arianespace och Cecilia Hertz från lilla Umbilical Design.

Doubovick berättade rent allmänt om Ariane. Det var det enda föredrag jag hade invändningar mot. Dels var hans föredrag en ren försäljningstirad som talade om hur enormt bra företag Arianespace är, dels talade han engelska med stark fransk brytning och jag kunde följa med bara på grund av en detaljerad engelskspråkig text på en bildskärm. Men föredraget innehöll ju intressant information: Vid ESA:s rymdbas i Guiana kommer man nästa år att börja använda två (!!) helt nya raketer. Dels ryska Soyuz som ju är gammal och beprövad i Ryssland men ny för ESA. Dels ska den Europa-tillverkade lilla raketen Vega börja användas.

Umbilical Design startades av Cecilia Hertz som ett projekt för att designa interiören i en rymdfarkost. De senaste åren har man experimenterat med att omsätta kunskapen från rymdverksamhet till andra områden, det gäller såväl material som teknik. Företaget kommer att visa upp sig nästa år på världsutställningen i Shanghai där besöksantalet väntas bli 70 miljoner! Jag hoppas kunna skriva mer om detta företag inom snar framtid.

Rymdstyrelsens syn på framtiden.

Och så ett föredrag av Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg. Han talade om vad Rymdstyrelsen gör för att stöda Sveriges rymdverksamhet och om pågående projekt. 75 % av rymdstyrelsens budget går till ESA-projekt men man försöker också få fart på den inhemska verksamheten. Just nu håller styrelsen på att uppdatera sitt policydokument.
Läs mer på Rymdstyrelsens webbplats.



Christer Fuglesang kopplar av.

Min senaste rymdresa.
(Vilken anspåkslös titel. Fuglesang är ju den ende i hela Sverige som kan använda den rubriken på ett föredrag.) 

Det sista föredraget var en film. Christer Fuglesang visade en helt fantastiskt suggestiv och tydlig film från sin andra rymdresa. Man blir matt av att tänka sig in i att han varit där uppe.
Christer var solbränd och berättade att han flyttar tillbaka till Europa nästa år. Han hoppas få någon högre (!!!) tjänst inom ESA. Jag uppfattade inte om han skulle flytta till Sverige eller till något annat land i Europa.

Jag har redan besvärat honom två gånger med att be om en autograf så denna gång lät jag honom vara ifred.
_______________________________________________________________________ 

Mycket livlig paneldebatt på Rymdforum 2009 om den svenska rymdverksamhetens framtid.
(2009-11-12. Klockan 11:02)
 

”Politiker och allmänhet har inte förstått att Sverige är en framgångsrik rymdnation. Hur ska vi kunna åstadkomma större satsningar på svensk rymdverksamhet?”



Panelen bestod av (från vänster): Mark Pearce (KTH, forskare), Olle Norberg (Rymdstyrelsen, generaldirektör), Anna Rathsman (Rymdbolaget, industrirepresentant), Yvonne Andersson (Sällskapet riksdagsledamöter och forskare) och Christer Fuglesang (astronaut). Moderator var journalisten Lotta Gröning.

Stor debatt.

Ett stort antal av rymd-Sveriges stora namn, bl.a. astronauten Christer Fuglesang och Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg, deltog 11 november i en debatt på branschkonferensen Rymdforum 2009 i Stockholm.

Det hela var upplagt som tre debatter med rubrikerna: ”Varför ska Sverige satsa pengar på rymdverksamhet?”, ”Hur skall en svensk rymdsatsning se ut?” och ”Hur öka intresset för rymd i Sverige”.

Men huvudfrågan som genomsyrade alla tre debatterna var: Hur ska vi få allmänhet och politiker att förstå hur viktig och intressant rymdverksamhet är? En väldigt livlig debatt uppstod med många inlägg från publiken. Hur ska rymd-Sverige göra reklam för sin verksamhet? Hur ska man få ungdomar att bli intresserade av de rymdutbildningar som finns? Hur ska man kunna erhålla mer budgetmedel från riksdagen?

I publiken fanns representanter från Rymdbolaget, från Volvo Aero och RUAG Space, från Näringsdepartementet och riksdagen, elever från Luleå tekniska universitet, journalister från tidningarna Ny teknik, Norrländska Socialdemokraten och Populär Astronomi. Samt många andra som arbetar inom rymdföretag och rymdorganisationer eller helt enkelt är rymdintresserade.

Uppror!

Jag har deltagit vid Rymdforum 2005 i Trollhättan och Rymdforum 2007 i Kiruna. Men jag har aldrig förut hört en liknande debatt. Det var ett riktigt uppror mot politiker, opinionsbildare och allmänhet som inte tagit till sig de stora framgångar som svensk rymdverksamhet uppnått. Medborgarna i Sverige har förstås uppmärksammat att en astronaut från Sverige besökt rymdstationen två gånger. Men har man förstått hur viktig världens rymdverksamhet är? Vet man att vi alla använder satelliter i stor skala till exempel genom att titta på väderleksprognoser på TV och använda GPS-mottagare? Känner man till att många svenska myndigheter i sitt arbete är beroende av satellitbilder? Vet man att svensk rymdindustri säljer många produkter till rymdprojekt i andra länder?

Sven Grahn från Rymdbolaget berättade om de två engelska orden ”benefit” och ”reason”. Vi kanske inte har ekonomisk nytta av alla rymdprojekt, men det kan finnas andra orsaker till att genomföra dem. Vi vill förstå hur universum fungerar. Och någon påpekade att det är omöjligt att veta i förväg vad grundforskning kommer att leda till.

På tal om detta nämnde några andra talare att t.ex. USA, Frankrike och på senare tid Kina och Indien vill ha rymdverksamhet för att visa att man är ledande inom vetenskap och teknik.

Pressens roll.

Ett tema i debatten var att svensk press behandlar svensk rymdverksamhet styvmoderligt. Det uppstod ett spänningsmoment där moderatorn Lotta Gröning (krönikör på Expressen) plötsligt påtvingades rollen som representant för media och anklagades för att ge för lite utrymme åt rymden. ”Ge oss en sida varannan dag i Expressen så borde vi kunna nå ut med information om Sveriges rymdverksamhet”, sa Christer Fuglesang. En annan debattör kunde tänka sig en rymdbilaga i tidningarna tillsammans med sport, ekonomi m.m.

Politik.

Hur ska man få mer pengar av politikerna? Rymdstyrelsens budget är ca 900 miljoner kr. På de olika departementen bemöter man förslag med att ”Det där var en väldigt bra idé, men det finns inga pengar till att finansiera det.” Men Yvonne Andersson i panelen hävdade att det finns pengar att avsätta om man kan integrera rymdverksamheten i budgeten för olika områden t.ex. utbildning, 

Ungdomar.

En studerande från Luleå tekniska universitet sa att det ju inte räcker med att locka unga att påbörja rymdutbildningar, det är också viktigt att det finns arbetstillfällen inom rymdområdet när man är klar med utbildningen. Johanna Bergström-Roos från Rymdbolaget presenterade en idé om en tävling för barn på temat rymd i stil med ”Vi-i-femman”.

Det har redan blivit bättre!

Under debatten framkom att olika aktörer på rymdområdet redan anstränger sig för att nå ut med information. Några exempel: Föreningen Rymdforum har redan presenterat en ny policy, Rymdstyrelsen arbetar med att ta fram en ny policy, svensk rymdverksamhet ska presenteras på den kommande världsutställningen i Shanghai (bl.a. med företaget Umbilical Design).

Och 14 december ska Sveriges astronaut Christer Fuglesang och de andra astronauterna från hans senaste rymdresa träffa ett antal riksdagsledamöter. Så det finns hopp om mer svenskt i rymden.
______________________________________________________________________

Igår 11 november deltog jag vid branschträffen Rymdforum 2009. Idag kommer jag under dagens lopp att publicera texter och bilder från Rymdforum.
(2009-11-12. Klockan är 8:19) 



______________________________________________________________ 

Mango och Tango är försenade.

Uppsändningen av de två svenska satelliterna Mango och Tango har flyttats fram till februari 2010. Man planerade ursprungligen att sända upp dem i juni 2009.
(Källa: Space News. 2009-11-09.)

Satelliterna byggs av Rymdbolaget och ska testa formationsflygning. Uppskjutningen sker från rymdbasen Yasny i Ryssland. Basen ligger relativt nära Uzbekistan och där oroar sig myndigheterna för att någon raket ska ramla ner i landet om en uppskjutning misslyckas. De två länderna har diskuterat detta problem en längre tid och oenigheten har vid ett flertal tillfällen medfört förseningar vid satellituppskjutningar.

Rymdbolaget vill vänta med att frakta iväg sina satelliter till Yasny tills man erhållit tillräckliga garantier för att uppskjutningen verkligen blir av. Staffan Persson, projektledare för Prisma –projektet, säger att man inte vill råka ut för att satelliterna ”fastnar” i Yasny. Det kan visa sig att det är bättre att sända upp satelliterna från någon annan rymdbas.

”Vår nuvarande plan är att skeppa iväg Mango och Tango i januari så att man har fyra veckor på sig att förbereda dem på plats", säger Staffan Persson. ”Kosmotras gör sitt bästa och vi tror att uppskjutningen verkligen blir av i februari.”

Rymdbasen Yasny ligger således i Ryssland, 120 km väster om staden Orsk i ett område som heter Orenburg. Ryssland har stora planer för den här basen. Tanken är att bygga ut den för 400 miljoner rubel (14 miljoner dollar) tills där bor 30.000 människor. Men man har problem med grannlandet Uzbekistan som inte vill att rymdskrot ska fall ner där.

Ryssland har för övrigt samma problem även med sin gamla rymdbas Baikonur. Den finns ju i Kazakhstan som tidigare var en av republikerna i Sovjetunionen. Efter att Sovjet upplöstes hyrde Ryssland basen, men man har således bråkat om ansvaret för nedfallande raketer. Från Baikonour sänds raketen Proton upp och därifrån görs även de bemannade uppskjutningarna med Soyuz.

De svenska satelliterna ska sändas upp med raketen Dnepr och på färden upp medföljer en fransk satellit som ska studera solen. Frankrike tar det också försiktigt med att frakta sin satellit Picard till Yasny eftersom man vill ha garantier för att den faktiskt kan sändas upp.

En satellit tillhörande Thailand, avsedd för fjärranalys, råkade ut för problem. Den skulle ha sänts upp år 2007 med en Dnepr-raket från Yasny men konflikten mellan Ryssland och Uzbekistan ledde till ideliga förseningar. Den lyfte till slut i oktober 2008, två år försenad.

För mer information om Mango och Tango, det så kallade Prisma-projektet, kan ni gå till projektets webbplats www.prismasatellites.se  

_________________________________________________________________________

Månlandning eller inte?

Den stora utredning om NASA:s planer som USA:s president Obama tillsatte i våras har nu lagt fram sin slutliga rapport. Den innehåller ett antal slutsatser och ett antal förslag. Men presidenten måste fatta det slutliga beslutet.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2009-11-02)
 
Den kommitté som presidenten tillsatte leddes av Norman Augustine, tidigare chef för det stora företaget Lockheed Martin. Utredningens slutliga rapport innehåller inte några bestämda råd – men istället ett antal alternativ. Den stora slutsatsen är dock att projektet för månlandningar kommer att vara underfinansierat med 3 miljarder dollar per år och att någon månlandning år 2020 därför inte är möjlig.

Den tidigare planen innebar att man byggde raketen Ares och rymdskeppet Orion och med hjälp av dem genomförde en månlandning år 2020 varefter koloniseringen av Månen tar sin början. Det skulle innebära kostnader på 145 miljoner dollar under perioden 2010-2020. Då skulle man i så fall skrota rymdstationen år 2015.

Om NASA fullföljde planen samt dessutom behöll rymdstationen till 2020 så skulle detta innebära att man behövde 50 miljarder dollar till för den aktuella tioårsperioden.

Diskussioner pågår nu både inom NASA, i rymdindustrin och bland politiker i USA. Vill politikerna tillföra mer medel till NASA? Ska man bygga vidare på den nya raketen ? Kan privata företag transportera astronauter till rymdstationen så att NASA kan satsa på det nya systemet istället? Augustine´s kommitté anser att om NASA satsade 5 miljoner dollar på SpaceX och Orbital så skulle de senast 2016 vara klara att sköta astronauttransporterna.

Troligtvis dröjer Obamas beslut åtminstone till december – han har ju mycket att tänka på just nu. Men det blir ett dramatiskt beslut: Kommer människor att landa på Månen inom en snar framtid eller förblir vi kvar i omloppsbana kring Jorden länge, länge ännu.
______________________________________________________________________

Det hände sommaren 2009: Rymdpromenad inne!
(2009-10-12)

En kosmonaut och en astronaut bytte ut en dörr inne i modulen Zvezda på den internationella rymdstationen 10 juni i somras. Eftersom de då vistades i vakuum måste de arbeta i sina rymddräkter. Arbetet klassas som rymdpromenad trots att de aldrig var utanför rymdstationen. Det tog endast 12 minuter att utföra bytet.

Kosmonauten Gennady Padalka och astronauten Michael Barrat bytte ut en dörr mot en dockningsmekanism som ska möjliggöra anslutning i november av en ny rysk laboratoriemodul.

All aktivitet som sker i vakuum definieras som rymdpromenad både av NASA och den ryska rymdorganisationen. Ryska promenader avgränsas av att en lucka öppnas och stängs, medan en amerikansk promenad anses börja när astronauten kopplar över till rymddräktens interna elsystem och avslutas när luften har fyllts på i slussen efter att personen kommit in.
(från Space News 2009-06-15)
_______________________________________________________________

Rysk-kinesisk farkost till Mars måste vänta två år.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2009-10-12)

Det rysk-kinesiska projektet med en studie av Phobos - som är en av de två månarna kring planeten Mars - har försenats i två år. En rysk Zenit-raket skulle ha lyft 6 oktober för att föra den ryska farkosten Phobos-Grunt och den kinesiska farkosten Yinguo-1 till Mars.

En del av Phobos-Grunt utgörs av en farkost som ska ta markprover på Phobos och sedan återvända till Jorden. Nu uppstod problem med denna farkost och för att kunna åtgärda felet måste man vänta med hela projektet fram till nästa tidpunkt då Jorden och Mars ligger i rätt position, vilket inträffar om 26 månader.

De två Mars-farkosterna ska även studera Mars-atmosfären. (Den som är kunnig på området begriper förstås vad följande innebär: "study the ionosphere of the red planet through atmospheric occultation, as well as the planet´s plasma environment and ion escape mechanism."  

___________________________________________________________

USA och Kina i rymdsamarbete – dörren öppnas!
(2009-10-08)

Två astronauter och fem taikonauter har träffats under ett besök som NASA gjorde i Kina häromveckan. Även höga tjänstemän från de båda ländernas rymd-organisationer träffades och diskuterade ett framtida samarbete. Kina är intresserat av att delta i samarbetet med rymdstationen. Amerikanerna fick tillfälle till unika besök vid rymdcentret som tillverkar det nya kinesiska rymdskeppet. Och snart reser NASA:s nya chef Bolden till Kina.



Tidningen ”Aviation Week & Space Technology” berättar i sitt nummer från 28 september om en amerikansk rymddelegation på besök i Kina. Chefer från NASA och Kinas ”Manned Space Engineering Office” diskuterade med varandra, astronauter och taikonauter träffades och NASA:s delegater inbjöds att besöka kinesiska rymdbaser som tidigare varit absolut stängda för utländska besökare.

Kina och USA kan erbjuda varandra hjälp på rymdområdet. NASA har budgetproblem men har naturligtvis stor erfarenhet av bemannad rymdfart, Kinas rymdorganisation får en allt större budget varje år, men man har begränsad kunskap och erfarenhet. Nu har dörren öppnats för ett samarbete.

Den nya administrationen i USA är mer villig än sin föregångare att samarbeta internationellt, och även Kina visar ett ökat intresse för samarbete. Den amerikanska delegationen bestod av både tjänstemän och astronauter. Man fick bl.a. titta på de nya rymdfarkosterna Tiangong-1 (som ska användas vid dockningsövningar) och Shenzhou 8.

Sammanlagt har nu sex taikonauter färdats i rymden. Fem av dem träffade två tidigare befälhavare på rymdfärjor: Fred Gregory (tre rymdfärder) och Tom Henricks (fyra rymdfärder). De två amerikanska astronauterna har tillbringat 6 gånger mer tid i rymden än alla kinesiska rymdfarare sammanlagt.

Hela besöket tillkom på initiativ av en privat amerikansk organisation, Space Foundation. De två astronauterna berättade om sina erfarenheter för en grupp taikonauter, ingenjörer och experter på rymdmedicin. Med på mötet fanns bland annat Yang Liwei, Kinas första astronaut och Zhai Zhi-Gang, den förste taikonut som gjort en rymdpromenad.

Man ställde frågor om hur amerikanerna hanterade sjukdomsfall i rymden och om det var tillåtet för astronauterna att ta reklamuppdrag efter avslutad karriär. Detta möte för tankarna till det tillfälle när USA och Ryssland började samarbeta i början på 90-talet. Efter Sovjets fall hade den ryska rymdorganisationen stor erfarenhet men inga pengar.

Kina har kanske begränsad erfarenhet men man lägger ut stora summor på att bygga ut sina rymdanläggningar, t.ex. ”China Academy of Space Technology” (CAST), ”China Astronaut Research and Training Center” och ”Beijing Aerospace Control Center”. Vid anläggningen CAST fick besökarna se några farkoster som Kina bygger där: Shenzhou 8, Tiangong och Change 2.

Shenzhou 8 är identisk med rymdskeppet Shenzhou 7 som sändes upp i september 2008 med tre taikonauter, men detta rymdskepp kommer att vara obemannat och ha en dockningsmekanism och kamera i fören. Den ska testa dockningsmanöver med likaledes obemannade farkosten Tiangong 1. Start blir det år 2011.

Farkosten Change 2 är något annat. Det rör sig här om Kinas andra månfarkost, med startdatum oktober 2010.

Förutom olika rymdcenter i Peking fick man också besöka uppskjutningsplatsen i Jiquan därifrån de bemannade Shenzhou sänds upp.

Vid tidigare resor har NASA-representanter fått träffa civila rymdchefer, men nu fick de träffa militära chefer. Kinas bemannade rymdfart finansieras över den militära budgeten.

Både NASA:s chef Charles Bolden och USA:s president Barack Obama har inbjudits till Kina och kommer antagligen att resa dit redan i år.
________________________________________________________________________

2009 ser ut att bli ett lönsamt år för försäkringsbolagen på rymdområdet.
(2009-09-28)

Hittills har misslyckade satellitprojekt under 2009 resulterat i krav på 500 miljoner dollar gentemot försäkringsbolagen. Det nyaste kravet gäller 100 miljoner dollar för Indonesiens kommunikationsatellit Palapa-1. Men 500 miljoner i utgifter ska ställas mot 800 miljoner dollar i inbetalda försäkringspremier under året.

Fyra stora misslyckanden under 2009 svarar för större delen av försäkringskraven.

Läs mer på sidan Rymdförsäkringar!
________________________________________________________________

Japans transportfarkost HTV har anlänt till rymdstationen. 
(2009-09-18)

Så här kärnfullt beskrivs den lyckade dockningen på japanska rymdorganisationens (JAXA) webbplats:


HTV Demonstration Flight successfully berthed at ISS.

The H-II Transfer Vehicle (HTV) Demonstration Flight, launched by the H-IIB Launch Vehicle Test Flight at 2:01 a.m. on Sept. 11 (Japan Standard Time, JST,) took almost one week to approach the International Space Station (ISS) and arrived at the Berthing Point 10 meters below the ISS at 4:27 a.m. on the 18th (JST, following times are all JST.) At 4:51 a.m., the HTV was captured by the ISS robotic arm (Space Station Remote Manipulator System, SSRMS) manipulated by the ISS crew, and it was installed onto the Common Berthing Mechanism (CBM) on the lower side (earth side) of the Harmony (Node 2) at 7:26 a.m. At 10:49 a.m., electric and communication lines were connected, and the HTV was successfully berthed at the ISS.
________________________________________________________________________

JAPANS TRANSPORTFARKOST HTV/H-IIB HAR LYFT - NU FLYGER DEN MOT RYMDSTATIONEN!
(2009-09-11)

Så här skriver man på JAXA:s webbplats idag:

"HTV/H-IIB Successfully Launched!!
The Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA) launched the H-II Transfer Vehicle (HTV) Demonstration Flight aboard the H-IIB Launch Vehicle Test Flight (H-IIB TF1) at 2:01:46 a.m. on September 11, 2009 (Japan Standard Time, JST) from the Tanegashima Space Center. The launch vehicle flew smoothly, and, at about 15 minutes and 6 seconds after liftoff, the separation of the HTV Demonstration Flight was confirmed.

The HTV will gradually approach the International Space Station (ISS) and berth at the ISS on the 18th (Friday, JST.)"

Japans obemannade rymdfarkost H-2 har lyft och färdas för första gången till den internationella rymdstationen.  Syftet är att transportera nya förråd till stationen.

Raketen H-2B som används vid uppskjutningen är också ny. Transportfarkosten är 10 meter lång och ska transportera 2,5 ton förnödenheter till stationen. En del av lasten är experimentutrustning för den japanska modulen Kibo. Experimenten heter på engelska "Superconducting Submillimeter-wave Limb Emission Sounder" och " HREP". Det förstnämnda är ett japanskt experiment som ska studera jordens ozonlager.

HREP är byggd av NASA och ska studera två lager av jordens atmosfär som kallas jonosfären och thermosfären. (tror jag). HREP är förkortning för "Hyperspectral Imager for the Coastal Ocean and Remote Atmospheric and Ionospheric Detection System Experiment Payload".

Man kommer att docka farkosten vid den amerikanska delen av rymdstationen. Det kommer att ta ca 70 timmar att lasta över lasten från farkosten till stationen. Därefter förblir farkosten dockad i sex veckor varpå den kopplas loss och sänds iväg att brinna upp i atmosfären.

Min kommentar: För en tid sedan sände ESA en liknande transportfarkost till rymdstationen. Det känns fantastiskt att fyra nationer nu kan samarbeta om att sköta transporter till rymdstationen. Det finns förhoppningar om att några rymdföretag i USA - Orbital och SpaceX - också snart ska kunna bidra. Bara USA och Ryssland klarar än så länge transporter tillbaka till Jorden, men ESA jobbar på en sådan farkost.

I en debattartikel framfördes nyligen tanken på att ett internationellt konsortium bestående av alla rymdnationer borde överta driften av rymdstationen så att NASA kan frigöra medel till att bygga det nya rymdtransportsystemet. I detta konsortium borde ju Kina ingå - det tredje landet i världen som har egen kapacitet att sända upp rymdfarare och även klarar nertransporter. Indien kan ha dessa kapaciteter inom några år. Kanske även Sverige kan vara med på något litet hörn i samarbetet.

_________________________________________________________________________

Dags för Fuglesangs rymdpromenader.
(2009-09-03)

Sent i kväll svensk tid (torsdag) ska Christer Fuglesang utföra den första av sina två rymdpromenader. När jag läser om "the Swedish astronaut" i utländsk press kan jag inte låta bli att känna någon typ av stolthet över att Sverige är med på ett hörn. (Ändå är jag ju finlands-svensk, men någon finländare i rymden ser det ju inte ut att bli i första taget).

Så här skriver tidningen Aviation Week inför rymdpromenaderna:

"John D. Olivas will be joined by Swedish astronaut Christer Fuglesang, also an EVA veteran (!!!), on the second spacewalk of the mission, which will be devoted entirely to removing the old ammonia tank from the station arm, pulling a fresh tank from the payload bay and installing it on the port side of the station truss. 

Olivas and Fuglesang will pair upp again for the third and final EVA, a mixed bag of chores that include deployment of a payload attach system for stowage of spare parts on the station truss, replacement of a rate gyro assembly and a remote power control module, and some cable routing for the Tranquility node."

Jag förstår inte heller allt av ovanstående men vi kan ju titta på NASA-TV och kolla vad han egentligen har för sig.

______________________________________________________________


Discoverys start försenad - Japans transportfarkost till rymdstationen får problem. 
(2009-08-26)

Japan planerar att sända sin transportfarkost HTV till rymdstationen för första gången i september, meddelar Japans rymdorganisation ”Aerospace Exploration Agency”. Farkosten kallas ”H-2B Transfer Vehicle” och sänds upp med raketen H-2B. Men den försenade starten för rymdfärjan kan ställa till problem. Om den japanska raketen anländer i mitten på september måste rymdfärjan ha hunnit lämna rymdstationen. 

Det kommer att bli den första testflygningen för både farkost och raket, som byggts av företaget Mitsubishi Heavy Industries. Uppsändningen ska ske från basen Tanegashima Space Center någon gång mellan 11 och 30 september beroende på vad som i övrigt är på gång vid rymdstationen.

De enda rymdnationer som hittills sänt transportfarkoster till rymdstationen är USA, Ryssland och Europa. NASA hoppas att även några privata företag i USA – SpaceX och Orbital - ska klara av att sköta transporter till rymdstationen när rymdfärjorna slutar flyga inom några år. Både den europeiska och den japanska farkosten har enbart kapacitet att transportera till rymdstationen, inte tillbaka till Jorden. Farkosterna brinner upp vid återinträde i atmosfären.

Läs mer på webbplatsen för Japans rymdorganisation: JAXA.
________________________________________________________________

Christer Fuglesangs andra rymdfärd börjar 25 augusti.

Rymdfärjan Discovery ska lyfta från Kennedy Space Center 25 augusti. Ombord finns Christer Fuglesang som ska göra sin andra resa till den internationella rymdstationen. Besättningen uppgår till sju personer och resan varar i 13 dygn.



Bildtext: Christer Fuglesang är inte den ende svensken ombord. Här ställer Christer gärna upp på fotografering tillsammans med Sven Björn och robotarna Odin och Astrid.

Discovery ska leverera bland annat utrustning för olika vetenskapliga experiment och nya sovplatser. Under vistelsen vid stationen gör man tre rymdpromenader där Christer Fuglesang deltar i två. En av arbetsuppgifterna är att byta experimentutrustning på utsidan  av Columbus-modulen. Astronauten Nicole Scott ska stanna kvar på stationen och ingå i dess besättning (Expedition 20) och Tim Kopra som befunnit sig några månader på rymdstationen reser hem.

Det är viktigt att rymdfärjan inte blir försenad eftersom Japans första försök att sända sin transportfarkost till rymdstationen görs mellan 11 och 30 september.

Den här webbplatsen ägnar sig i första hand åt rymdindustrin och kommer därför inte att handla så enormt mycket om Christer Fuglesangs rymdfärd, men jag vill betona att jag träffat Fuglesang helt kort vid två tillfällen och därför närmast betraktar mig som kompis med honom.
Ni kan läsa mer om detta på min oseriösa sida. 

Vad gäller rapportering om rymdfärden så vet ni förstås att ni kan läsa allt om den på bland annat dessa
 webbsidor:

       www.nasa.gov            ESA        Rymdstyrelsen      Dagens Nyheter

       Popast         Astrowebb        Rymden idag         Rymdportalen
_____________________________________________________________________

RYMDFORUM hålls i Stockholm i år!
(2009-08-21)

Vartannat år går Rymdforum av stapeln. Det är den svenska rymdindustrins största branschmässa. Hittills har man samlats för att umgås och lyssna på föredrag i Kiruna 2003, Trollhättan 2005 och Kiruna igen 2007.

Enligt uppgift från Rymdbolagets informationschef Anna Rathsman blir årets Rymdforum en nedbantad historia – bara en dag istället för de vanliga två - och är placerad i centrala Stockholm. Datum blir 11 november. 

Information kommer att gå ut till pressen inom kort med detaljer om årets Rymdforum. Efter lite tjat från undertecknad gav dock Anna Rathsman lite förhandsinformation om programmet. Förmiddagen är avsedd för branschens interna kontakter medan pressen kommer att bjudas in på eftermiddagen för att lyssna på debatter om rymdverksamhet. Hon använde faktiskt ordet ”debattdueller” vilket ju låter mycket spännande!

Arrangörerna ska göra vad de kan för att hålla nere kostnaderna för deltagandet
.

Läs mina rapporter om Rymdforum i Kiruna 2007 och läs mer på den ideella organisationen Rymdforums webbplats.
________________________________________________________________________

FRANKRIKE OCH RYMDEN.
(2009-07-25)

För några veckor sedan besökte jag Paris och Normandie. Här är några intryck och nyheter från Frankrike. 

 

Måne över Montmartre.
________________________________________________________________

Satellit-utställning.

Tyvärr kan jag inte tala franska men för er som behärskar detta språk har jag ett tips på ett vetenskapligt museum i Paris. Just nu har man en stor utställning om satelliter. Detta museum heter "Cité des Sciences et de L´Industrie", eller nåt sånt. 

Här är webbplatsen: www.cite-sciences.fr
_________________________________________________________________

Snecma och Volvo Aero.

På väg med bil till orten Giverny för att titta på Monets trädgård såg jag en skylt som fick någon dunkel rymdvrå i min hjärna att vakna: "Vernon - Snecma".
Men är inte Snecma ett rymdföretag? Jovisst!

Hemma i Sverige igen har jag letat upp dels lite information om Snecmas fabrik, dels hittat ett pressmeddeland efrån Volvo Aero där de talar om att samarbetet med Snecma blomstrar nu när den svenska regeringen släppt mera pengar till ESA:s Ariane-projekt.

Snecma och Volvo Aero tecknar principavtal om leveranser fram till 2014.
(Pressmeddelande från Volvo Aero. 2009-06-26.)

I samband med flygmässan i Paris blev Snecma och Volvo Aero överens om grundprinciperna för hur de bägge företagen ska samarbeta på rymdområdet de närmaste fem åren. Avtalet mellan Snecma och Volvo Aero omfattar serieproduktion av 37 raketmunstycken och lika många turbiner som ska tillverkas av Volvo Aero i Trollhättan från slutet av 2009 fram till mitten av 2014.

För Volvo Aero handlar det om en omsättning på ett antal hundra miljoner kronor som säkras genom avtalet. Att avtalet kunde tecknas hänger samman med att den svenska regeringen nyligen deklarerade att Sverige ska fortsätta delta i bärraketprogrammet, dvs fortsätta medverka i Ariane-programmet.
– Vi är väldigt glada över stödet från den svenska regeringen. Det var en förutsättning för att vi och Snecma kunde diskutera ett fortsatt samarbete. Nu är vi redo för att tillsammans utveckla den nya generationen av Ariane-raketer, kommenterar Leif Johansson, programchef på Volvo Aero.
Avtalet innebär att Volvo Aero kommer att leverera alla munstycken och turbiner till Ariane-raketerna. Det betyder att man nu säkrar produktionen på rymdområdet i Trollhättan i ytterligare fem år. Samtidigt ger det Snecma garantier om leveranser från Volvo Aero under lika lång tid.

På flyg- och rymdmässan i Paris visade Volvo Aero för första gången också upp ett helt nytt raketmunstycke till framtida Ariane-raketers Vulcain 2-motor. Genom att använda ny svetsteknik blir det nya munstycket betydligt billigare att tillverka, samtidigt som det blir robustare och får högre prestanda, som gör att nyttolasten för Ariane 5 kan öka med 100 kilo.
Företaget har dessutom redan kommit långt i arbetet med TPX, som är en demonstrator för att utveckla teknologierna kring turbiner med flytande väte.
– Volvo Aero är redan ledande inom turbiner och munstycken. Nu kan vi gå vidare med teknikutvecklingen av demonstratorer för nästa generation av Ariane-raketer, tillägger Leif Johansson. Några nyanställningar skapas inte genom avtalet; däremot säkrar det sysselsättningen för många inom rymdverksamheten på Volvo Aero.

Från Wikipedia: Snecma is a major French manufacturer of engines for commercial and military aircraft, and for space vehicles. Snecma is short for Société Nationale d'Étude et de Construction de Moteurs d'Aviation (in English, "National Company for the Design and Construction of Aviation Engines").

Här är en länk som visar fabriken i Normandie: SNECMA i Vernon.
Företagets webbadress är www.snecma.com 
_____________________________________________________________________________

Och Monets trädgård då? Jo, så här ser det ut där:



_____________________________________________________________________________ 
 

 

20 juli 1969 landade Apollo 11 på Månen.


När den första människan landsteg på Månen 1969 var jag 16 år. Jag tycker att utvecklingen sedan dess varit helt fantastisk. Händelser som jag bara kunde läsa om i science-fiction-romaner när jag var tonåring är verklighet idag.

Även om människor inte sedan början på 70-talet rest till månen så har väldigt mycket hänt. Det har funnits flera rymdstationer och nu byggs en stor internationell sådan, obemannade farkoster har utforskat nästan alla planeter, ett stort antal astronauter har kretsat i bana runt jorden. Och allt fler länder och företag sysslar med rymdverksamhet.

De senaste trenderna har för mig ett verkligt skimmer av science-fiction: Europa, Kina, Indien och Japan strävar nu efter att sända upp rymdfarare och sända farkoster till andra planeter. Privata företag planerar för rymdturism. Och USA går i spetsen för en internationell strävan efter att sända människor till Månen och till Mars.

Vad händer sedan? Tja, det kan man läsa om i science-fictionromaner: Städer på Månen och Mars, gruvdrift på asteroiderna och en upptäcksresa till Pluto. Slutligen uppfinner man något sätt att resa ut bland stjärnorna.


_______________________________________________________________________

MÅNGA GODA NYHETER FÖR SVENSK RYMDINDUSTRI:

(2009-06-10)

1. REGERINGEN ÄNDRAR SIG: satsar på Ariane.
2. RUAG (där f.d. Saab Space ingår) köper stort rymdföretag.
3. OMNISYS tar jättelik order för teleskop i Chile.

1. REGERINGEN ÄNDRAR SIG; SATSAR PÅ ARIANE.
Sverige deltar i europeiskt bärraketprogram.
(Källa: Regeringskansliet. 2009-06-04. Se www.rymdstyrelsen.se)

Regeringen har i dag (4 juni) beslutat att ge Rymdstyrelsen i uppdrag att till Europeiska Rymdstyrelsen (ESA) anmäla Sveriges deltagande i tre bärraketprogram. Totalt omfattar regeringens satsning 25,5 miljoner euro fram till 2011.

- Vårt deltagande skapar jobb och framtidstro. Det innebär att svensk rymdverksamhet och Volvo Aero i Trollhättan och RUAG Aerospace Sweden i Göteborg och Linköping deltar i ett europeiskt avancerat industriellt samarbete, säger näringsminister Maud Olofsson.

- Det är viktigt att svenska forskare finns med i stora europeiska projekt som det här. Vi kan bidra med kunskap, men också få mycket kunskap tillbaka som kan användas i annan typ av forskning här hemma, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.

Transparens och kostnadseffektivitet.

De tre bärraketsprogram som Sverige ska delta i är ARTA, Ariane-5 Post-ECA och FLPP (Future Launcher Preparatory Programme).

Rymdstyrelsen ska i samband med anmälan till ESA närmare precisera Sveriges deltagande och i det sammanhanget ta hänsyn till regeringens tidigare synpunkter på nödvändiga förändringar inom den europeiska bärraketsektorn. Förändringarna ska bland annat inkludera behovet av ökad transparens och tydligare kostnadseffektivitet för Europas oberoende tillträde till rymden.

En prövning av ett eventuellt deltagande efter 2011 görs, liksom för övriga frivilliga program, i samband med att ESA:s råd på ministernivå som planeras att äga rum 2011.

Volvo Aero gynnas av nytt beslut.
(Källa: Volvo Aeros webbplats.2009-06-04.)

– Regeringens förslag är mycket positivt. Det innebär att vi behåller vår ledande position inom munstycken och turbiner för rymdraketer, säger Staffan Zackrisson, vd på Volvo Aero.

Ända sedan förra året har hotet vilat tungt över Volvo Aeros rymdverksamhet med cirka 150 anställda. Regeringen föreslår nu att finansieringen av de europeiska bärraketprogrammen ska fortsätta. Detta innebär att Volvo Aero kan fortsätta som leverantör av turbiner och munstycken, inom både ESA:s (European Space Agency) forsknings- och utvecklingsprogram inom bärraketer och tillverkning av dessa komponenter för serieproduktion av raketer.

Under hösten kan nu två viktiga demonstrationsprov genomföras som kommer att möjliggöra signifikanta förbättringar av raketmotorn.


2. RUAG (där f.d. Saab Space ingår) köper rymdföretaget Oerlikon Space.

Schweiziska företaget RUAG meddelar att man förhandlar om ett köp av det likaledes schweiziska Oerlikon Space som ingår i koncernen Oerlikon. Köpesumman bedöms bli 140-190 miljoner dollar.

Läs mer på sidan Svensk rymdindustri.

3. Omnisys tar stor order för jätteteleskop i Chile.

Det svenska företaget Omnisys ska leverera nyckelkomponenter till jätteteleskopet ALMA, ett radioteleskop som håller på att byggas i bergen i de norra delarna av den chilenska Atacama-öknen. Omnisys ska leverera instrument som kompenserar för den varierande mängden vattenånga i atmosfären som radiovågorna går igenom innan de når teleskopet.

Beställningen betyder mycket för Göteborgsföretaget Omnisys. ”Det är ett genombrott för oss på radiometersidan. Tidigare har de projekt vi deltagit i handlat om att bygga ett instrument åt gången. Nu ska vi bygga 60,” säger Martin Kores, VD på Omnisys.

Läs mer på sidan Svensk rymdindustri.

_______________________________________________________________________

Kanadas år i rymden: Två nya astronauter är utsedda, två kanadensiska astronauter kommer att befinna sig på rymdstationen samtidigt och en rymdturist från Kanada reser till rymdstationen i september.
(2009-06-06)

Kanada utser två nya astronauter.



Alla rymdnationer är på gång med att välja nya astronauter: USA, Ryssland, ESA, Japan osv. Nu har Kanada utnämnt nya astronauter för första gången sedan 1992. De är två och heter Jeremy Hansen och David Saint-Jacques. De valdes ut bland 5.300 sökanden. Kanada har totalt sett haft 10 astronauter sedan man började delta i rymdverksamhet. Hansen är stridspilot och Saint-Jacques är astrofysiker. Sin utbildning ska de erhålla hos NASA.

Thirsk och Payette på rymdstationen samtidigt i juni.



Överhuvudtaget är kanadensiska astronauter aktuella just nu. Robert Thirsk flög till rymdstationen med en Soyuz 27 maj och ska ingå i stationens besättning i sex månader. Julie Payette kommer att vara uppdragsspecialist på Endeavour (Uppdrag STS-127) som lyfter 13 juni.

Och 4 juni tillkännagav Kanadas rymdorganisation att Guy Laliberté, grundaren av Cirque du Soleil, kommer att bli den förste kanadensiske rymdturisten. Han har redan påbörjat sin träning i Moskva.

Mer om allt detta kan man läsa på webbplatsen för Kanadas rymdorganisation.

Man kan läsa på svenska om Kanadas rymdturist på www.rymdturism.se
______________________________________________________________

RUAG deltar i Indiens rymdverksamhet

.
(2009-06-04)

RUAG Aerospace i Göteborg, (f.d. dotterbolag till Saab ), har erhållit sitt första kontrakt med Indien. Man ska leverera kommunikationsutrustning som ska ingå i satelliten GSAT-8/Insat-4G.
(Källa: Space News. 2009-05-11)

Det gäller en telekommunikationssatellit som byggs vid rymdcentret Ahmedabad. En av satellitens uppgifter är att ingå i Indiens eget GPS-system. Systemet kallas Gagan (GPS-Aided Geo-Augmented Navigation) och ska integreras i det amerikanska GPS-systemet.
________________________________________________________________________

MÅNEN.

Här följer ett litet temablock om Månen – i verkligheten och i litteraturen. Detta temablock omfattar en artikel om NASA:s månsond LRO och en text om Robert Heinlein, min favorit-författare inom science-fiction.
(2009-05-30)

När jag tittar upp mot fullmånen väcker det många minnen, tankar och känslor. Jag hoppas att de amerikanska planerna på månlandning år 2020 blir verklighet, helt enkelt för att jag skulle vilja uppleva det – igen. När den första människan landsteg på Månen 1969 var jag 16 år. Jag följde intensivt rapporteringen i tidningar och på TV. Själva landningen såg jag i direktsändning på TV. Bilden var svart-vit och grynig. Passande nog befann jag mig den sommaren vid en sjö i Finland som man ansåg vara en krater efter ett meteornedslag. 
Det skulle vara roligt att få uppleva detta igen – med bättre TV-bild.
__________________________________________________________________________________

DET ÄR 40 ÅR SEDAN DEN FÖRSTA MÅNLANDNINGEN:
 


Mina souvenirer från 1969: En LP-skiva med inspelningar av kommunikationen mellan Apollo 11 och kontrollen i Houston, ett Apollo-pussel, lådan till en byggsats samt ett nummer av tidningen Life.
_________________________________________________________________________________ 


Här följer ett citat som visar att amerikanerna inte riktigt orkar hålla reda på vad vi har för oss här uppe i den mörka Norden!

Tidningen Aviation Week skriver om månsonder:
”He has been using data from Japan´s Selene lunar geology and mapping mission, India´s Chandrayaan-1 mapping and minerals exploration satellite and Sweden´s Odin lunar orbiter to narrow his crater target list.”

NASA sänder iväg sin månfarkost Lunar Reconnaissance Orbiter ( LRO) i juni.

Den kommer att ta detaljerade bilder av månens yta och därmed förbereda kommande bemannade landningar. Men bilderna kommer också att ge vetenskapsmännen ökad kunskap om månens historia. Läs på sidan Till Månen och Mars.

Månen i litteraturen är för mig Robert Heinlein: till exempel böckerna Have Space Suit – Will Travel och The Moon is a Harsh Mistress.
Läs på sidan Rymdlitteratur.
__________________________________________________________________

NASA:S ASTRONAUTER FLYGER TILL RYMDSTATIONEN MED PRIVATA RYMDSKEPP.

NASA ska använda 150 miljoner dollar på att stöda privata företag som försöker utveckla egna rymdskepp.
(2009-05-22)

Läs på sidan som handlar om USA.

___________________________________________________________

14 miljarder år bakåt i tiden…

Satelliterna Herschel och Planck ska ge oss ny kunskap om hur universum bildades. 14 maj sände ESA upp satelliterna med raketen Ariane 5. Svenska företaget RUAG Space (f.d. Saab Space, nu ägt av företaget RUAG) har bidragit med flera viktiga komponenter till satelliterna.
(2009-05-16)



Bilden uppges visa hur Herschel och Planck möttes för första gången...och det blev kärlek vid första ögonkastet.

Pressrelease från RUAG: 

"RUAG Space har byggt dator till båda satelliterna. Företaget har också ansvaret för att isolera olika mätinstrument från de stora temperaturväxlingarna i rymden. Ett annat av bidragen är det som RUAG Saab är världsledande på: separationsmekanismen som lösgör satelliterna från bärraketen. Men det svenska företaget har även bidragit till projektet med diverse andra delar av satelliterna, t.ex. hölje till ett av instrumenten."


Varför står HERSCHEL och PLANCK i centrum?

HERSCHEL OCH PLANCK, HERSCHEL OCH PLANCK… Det är ett enormt tjatande just nu på webbarna om H-P.

Visserligen kan informationen från dessa två satelliter revolutionera hela vår syn på hur universum bildades…men i alla fall! Just nu pågår andra väldigt spännande saker i eller om rymden: rymdfärjan Atlantis har lyft och besättningen håller på att reparera teleskopet Hubble, NASA:s stora månprojekt är i fara att skjutas upp på obestämd tid, rymdsstationen ska få utökad besättning till sex personer snart osv osv.

Men om ni vill läsa om Herschel och Planck så finns det som sagt rikligt med text. Här är några länkar där det berättas om satelliterna eller där det finns  uppdaterade nyheter om uppskjutningen: 

Arielspace refererar en artikel från tidningen Space News.  

ESA:s engelskspråkiga sida: www.esa.int  

ESA:s svenska sida

Webbsite för tidningen "Populär Astronomi":  www.popast.nu 

Dagens Nyheters webbplats.  

Astrowebb

___________________________________________________________

INTERVJU MED PER TEGNÉR.


Per Tegnér har gått i pension från sitt arbete som generaldirektör på Rymdstyrelsen och Olle Norberg efterträder honom. Jag träffade helt kort Per Tegnér för någon tid sedan på det s.k. fjärranalysseminariet och han lovade då ställa upp på en intervju.
(2009-05-03)



Intervjun skedde via mail för bara några dagar sedan.

Ariel: Du tillträdde som generaldirektör för Rymdstyrelsen 1998. Vilka händelser skulle du vilja lyfta fram som betydelsefulla för svensk rymdverksamhet under perioden 1998-2009?
Per: Att vi lyckats få fram flera framgångsrika småföretag inom rymdområdet. Att användningen av rymdteknik ökat påtagligt i samhället främst inom fjärranalys. Att Christer Fuglesang äntligen fick göra sin rymdfärd. Att den svenskledda satelliten Odin levt i åtta år och levererat viktiga data för forskarna. Att de stora svenska rymdföretagen kunnat hävda sig i den starka europeiska konkurrensen.

Ariel: Kan du berätta lite om ditt yrkesliv innan du kom till Rymdstyrelsen?
Per: Jag har före det att jag kom till Rymdstyrelsen arbetat i 26 år i Näringsdepartementet varav 13 år som departementsråd, först som chef för enheten för statsägda företag och senare också (samtidigt) som chef för andra typer av frågor. Jag har medverkat i många företags styrelser, såväl börsnoterade som andra företag. I botten är jag civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, men har på olika sätt ofta jobbat med frågor om teknisk utveckling på många områden.

Ariel: De tre stora rymdbolagen i Sverige är ju Rymdbolaget, Volvo Aero och f.d. Saab Space. Har du någon kommentar till att schweiziska företaget RUAG nyss köpte Saab Space? Även de mellanstora rymdbolagen Swe-Dish och Gaisler köptes det senaste året av utländska bolag. Håller Sverige på att förlora sin rymdverksamhet?
Per: Principiellt så har jag ingenting emot att svenskägda företag får utländska ägare. Erfarenheten är ju den att utländska ägare ofta, men inte alltid, varit mer benägna att investera i de företag de köpt i Sverige än vad svenska ägare har gjort. Kvaliteten på ägarna är mycket viktigare än nationaliteten. Det som är viktigt att se till är att Sverige även i fortsättningen är ett attraktivt land för de nya ägarna. Det försöker vi på olika sätt göra även för rymdföretagen.



Ariel: Vid ministermötet 2008 tillfördes ESA ökade resurser. Är rymdverksamhet ett prioriterat område för svenska politiker just nu? Hur ser framtiden ut för Rymdstyrelsen och för svensk rymdverksamhet?
Per
: ESA har fått ökade resurser vid ministermötet i november 2008. Det skall dock inte överdrivas. Min uppfattning är att rymdfrågor inte står högt på dagordningen i något europeiskt land för närvarande. Det gör det inte i Sverige heller i varje fall om man ser till den anslagsutveckling som varit. Det blir besvärligt för svensk rymdverksamhet om inte ökade medel tillförs. Kostnaderna ökar inte minst för Euron som ESA-bidragen skall betalas i, så för att det inte skall bli en minskning av verksamheten måste det komma mer medel.

Ariel: Jag har hört dig tala på Rymdforum i Trollhättan 2005 och Kiruna 2007. De små och medelstora rymdbolagen uteblir från Rymdforum-träffarna. Varför?
Per: Jag vet inte om ditt påstående är korrekt. Min uppfattning är att vi vid dessa tillfällen haft flera företag som deltagit. Det kan dock vara så att ett litet företag inte har ekonomiska resurser att avsätta och att de tycker kostnaden är för hög i förhållande till det de får ut av deltagandet.
 
Ariel: Vilka upplevelser i jobbet har känts extra roliga eller intressanta för dig under dessa 11 år? Vore också intressant om du berättade något om ditt uppdrag som styrelseordförande för ESA.
Per: Det är två saker jag särskilt vill framhålla. Det första är glädjen över att rekrytera och utveckla så många kunniga medarbetare på Rymdstyrelsen. Jag är så glad och stolt över mina medarbetare. Det andra är mitt engagemang som ordförande i ESA. Det har varit mycket utmanande att vara mellan en mycket stark administration och starka medlemsländer med mycket olika viljor. Jag har lärt mig mycket om europeisk företags- och organisationskultur på vägen. Jag har bidragit med lite svensk kultur i detta arbete om än inte svenska åsikter på rymdområdet. Jag har varit strikt neutral i min position, vilket uppskattas.

Ariel: Läser du science-fictionromaner? Vilken bok skulle du i så fall rekommendera?
Per: Jag läser aldrig science-fictionromaner. Verkligheten är så otroligt mycket mer spännande och stimulerar nyfikenheten på ett sätt som fiction inte gör. 

__________________________________________________________________

Ryssland välkomnar kvinnorna tillbaka till kosmonautkåren.
(Källa: Space News. 2009-04-07)

För första gången på över tio år kommer Ryssland igen att börja rekrytera kvinnor till kosmonautyrket. Detta sa chefen för ryska rymdorganisationen Anatoly Perminov å en presskonferens 10 mars.

”Vi har brist på kosmonauter. Vi kommer att rekrytera nya framöver och också kvinnor är välkomna.” Faktum är att Ryssland bara sänt upp tre kvinnor i rymden. Det började bra: redan 1963 blev Valentina Tereshkova den första kvinna som färdats i omloppsbana runt jorden. Det skulle dröja 20 år innan den första amerikanska kvinnan reste upp. Hon hette Sally Ride och färdades med en rymdfärja.

Då hade ryska kvinnliga rymdfararen nummer två, Svetlana Savitskaya, året innan (1982) besökt den ryska rymdstationen Salyut 7. Hon återvände sedan till denna rymdstation 1984 och blev den första kvinna som utförde en rymdpromenad.

Så småningom blev det allt fler kvinnliga astronauter som reste med rymdfärjan medan de ryska kvinnorna i rymden förblev få. En tredje kvinna, Elena Kondakova, tillbringade 1994/ 1995 fem månader på rymdstationen MIR.

En företrädare för den ryska rymdorganisationen sa att han inte kan förklara varför Ryssland slutade sända kvinnor till rymden 1995, men att flera kvinnor från andra länder tränat i Ryssland.

”Vi följer nu den ryska lagstiftningen som säger att män och kvinnor ska ha samma möjlighet att välja yrke. Dessutom visar rysk forskning (!!!) att kvinnor är bättre på många av arbetsuppgifterna på en rymdstation. Och det blir en bättre team-känsla om både män och kvinnor ingår i en besättning.”

_____________________________________________________________________________




Efter det omfattande julfirandet kände astronauterna ett behov av att ta det lite lugnare i några månader. "Vi har rymden runt hörnet", tänkte de. 
___________________________________________________________________

Vad har hänt i mars? Vad har hänt på Mars?
(2009-03-29)

De senaste veckorna har jag inte haft tid att skriva så mycket om rymden. Jag har befunnit mig i Idre, Helsingfors och Stockholm.

10 mars bevakade jag visserligen en konferens som hette Fjärranalys och ägde rum på Djurönäset (en bit utanför Stockholm). Jag försökte rapportera så gott det gick på min webbplats men eftersom jag inte är lantmätare, jägmästare eller forskare så var det inte så lätt att förstå vad föredragen handlade om.

Vad har hänt i rymden och i rymdindustrin medan jag åkt skidor i Idre? (Där såg jag under en mycket kall natt den starkt lysande planeten Venus och den likaså klart lysande Månen alldeles i närheten av varandra. Se astronomibloggarna för detaljer)

(Nedanstående information  har jag främst hämtat från tidningarna Space News och Aviation Week.)

Rymdhändelser: De som väckt uppmärksamhet.

De mer KÄNDA händelserna var att rymdfärjan Discovery besökte rymdstationen, den kinesiska månfarkosten Chang-e styrdes mot månytan och kraschade, satelliten GOCE sändes upp, två satelliter kolliderade och USA:s president väntar med att utse ny chef för NASA.

Satelliten GOCE sändes upp 17 mars från ryska rymdbasen Plesetsk. Det är en ESA-satellit med det långa namnet ”Gravity field and steadystate Ocean Circulation Explorer”. Detta är den första i en lång rad miljösatelliter. Se text på Fjärranalys/Jordobservation utomlands.

Vad gäller rymdfärjan Discovery så kan man ju läsa om den på NASA:s egen webbplats. Astronauterna fortsätter att bygga ut rymdstationen, denna gång gäller det den fjärde stora solpanelen. Ökad energitillförsel behövs eftersom det är tänkt att rymdstationen ska utöka sin besättning till sex personer till sommaren. En japansk astronaut finns med på rymdfärjan och han ska stanna kvar på rymdstationen tills nästa rymdfärja anländer med den sista modulen till KIBO. När Discovery lämnar stationen är en Soyuz-kapsel strax på väg upp medförande bland annat rymdturisten Charles Simonyi, som besöker rymdstationen för andra gången!

Rymdhändelser: Mer OKÄNDA händelser i rymden och i rymdindustrin under de senaste veckorna.

Kina offentliggör sin plan för Månen: Inga taikonauter men många månsonder.

I oktober 2007 sände Kina en farkost mot Månen. Den hette Chang´e, vägde ca 2 ton och kretsade runt månen i 16 månader. Nu har de kinesiska operatörerna låtit den krascha i Månens södra regioner. Det skedde 1 mars. Månsatelliten hade 8 instrument ombord för att studera både månytan och den rymd satelliten färdades genom.
Nu planerar Kina en uppföljare, Chang 2, för år 2011. I själva verket har Kina omfattande planer för de närmaste tio åren. År 2013 vill man sända iväg en farkost som ska medföra ett månfordon. Något år senare åker Chang 4 iväg, även den medförande en månbil.

Och åren 2017 till 2020 ska man även mjuklanda fordon på Månen men denna gång ska de få en returresa till Jorden. Chang ´e har erhållit sitt namn efter en gudinna som sägs bo på Månen.

Satelliterna upptäcker: Utbrott av gamma-strålar och måne i ring.

Ett teleskop på en av NASA:s satelliter, Swift, har uppmätt kraftiga gammastrålar från rymden. De uppmättes i den ultravioletta delen av spektret och man tror att dessa strålar uppstår när en massiv stjärna kollapsar och blir ett svart hål.

Rymdsonden Cassini i sin tur har fotograferat Saturnus ringar och upptäckt en liten måne som finns inne i en ring. Den är bara en halv kilometer i diameter.

Rymdskrot.

Två händelser har nyligen visat på problemet med rymdskrot. 10 februari kolliderade en ny Iridium (satellit-telefoni) och en gammal rysk satellit. Kollisionen beräknas ha givit upphov till 600 små rymdskrotbitar. Det har hänt tre gånger tidigare (1991, 1996 och 2005) att satelliter kolliderat med mindre föremål, men detta är den första smällen mellan två satelliter.

12 mars passerade en gammal satellitdel bara 4,5 km från rymdstationen. Besättningen beordrades för säkerhets skull att flytta sig till evakueringskapseln Soyuz för att vänta ut passagen. Rymdskrotet upptäcktes så sent av skrotspaningen på Jorden att man inte hann göra någon undanmanöver med rymdsstationen. Rymdskrot håller på att bli ett allt större hot mot stationen och mot aktiva satelliter.

Min kommentar: Är det inte dags att bygga några specialsatelliter som sänds upp för att samla in gamla satelliter och alla små föremål som flyger runt där uppe? Annars kommer det så småningom att se ut som i den tecknade filmen Wall-E där Jorden omges av ett tjockt täcke gamla satelliter och skrot.

Planerade satelliter.

Företaget United Launch Alliance har erhållit beställningar på fyra satellitprogram för den kommande tioårsperioden. Man ska sända upp ett antal satelliter med raketen Atlas V från Space Launch Complex 41 vid Cape Canaveral, Florida. Kontraktet är värt 600 miljoner dollar. Först upp är två satelliter år 2011 med namnet Radiation Belt Storm Probes. Detta är en del av ett NASA-projekt som bl.a. studerar aktivitet på solen. Sedan kommer turen åren 2012 och 2013 till två satelliter med namnet Tracking and Data Relay Satellites. Slutligen år 2014 sänds fyra satelliter (Magnetospheric Multiscale) upp som ska flyga i formation och studera hur laddade partiklar från solen interagerar med Jordens magnetfält.

ESA:s satellit Herschel-Planck har blivit några veckor försenad på grund av behovet av fler tester. Den skulle ha sänts upp 16 april. Också Eutelsats satellit för bredbandstjänster för Nord-Amerika har råkat ut för dröjsmål. Förseningen påstås bli bara några dagar. Det är företaget International Launch Services som ska sända upp satelliten. Man har haft problem med sin verksamhet och detta blir årets första satellituppskjutning.

Ryska budgetproblem.

I Ryssland finns ett starkt samband mellan civil och militär rymdverksamhet. I ett nytt budgetförslag för landet minskar man utgifterna för försvaret vilket får återverkningar på den civila rymdfarten. De projekt som hotas är byggandet av en ny rymdbas i östra Ryssland, byggandet av en ny startplatta vid rymdbasen Plesetsk i norra Ryssland samt moderniseringen av Glonoss-satelliterna.

Ares väntar på montering: I juli testas USA:s nya raket.

I den stora monteringsbyggnaden i Florida väntar man på att Hubble-expeditionen ska bli av. Då frigörs kapacitet för att bygga ihop den första modellen av raketen Ares-1 som tillsammans med rymdskeppet Orion ska ersätta rymdfärjan år 2015.

Delar av Ares-1 har lagrats i den stora byggnad i Florida där månraketen Saturn monterades på 60-talet. När rymdfärjan som ska uppgradera Hubble har lämnat byggnaden börjar man bygga ihop delar som ska bli en testvariant av Ares-1. 19 mars anlände ett specialtåg med fyra raketdelar. Man kommer att använda en kombination av nya delar av raketen som ska testas, t.ex. motorn, gamla delar från rymdfärjan och simulerade delar som bara är ihåliga skal.

Raketen kommer att vara högre än de serviceplattformar som används för rymdfärjorna. Om arbetarna ska nå raketens topp måste de använda stegar.

Inför uppskjutningen har man moderniserat det gamla kontrollrummet som användes vid Apollostarterna. Rummet ska börja användas när denna testversion av Ares-1 lyfter i juli.

Motorn brinner bara i 126 sekunder så den tar inte raketen ut i rymden. Både Ares-raketen och de simulerade övre delarna (Orion-kapsel och en raketmotor som ska rädda astronauterna om start misslyckas) kommer att landa med varsin fallskärm efter testet.

Vid detta test används som sagt ett antal ihåliga raketdelar som endast ska ge en realistisk test av den vikt som motorn ska lyfta. Det första testet med en fullständig Ares kommer att ske år 2012.

Vad hände på Mars i mars?

Eftersom jag utlovade Mars i inledningsrubriken så berättar jag nu att den planerade ESA-expeditionen med ett markfordon till Mars, ExoMars, kämpar med budgetproblem. Man behöver 1.200 miljoner euro men har bara 850 miljoner. Jag hoppas kunna återkomma med mer djup-information om ExoMars och ESA:s övriga planer för utforskning av solsystemet.

April blir förstås lika händelserik. Jag återkommer med diverse texter om rymdföretagen, rymdmyndigheterna, Månen och Mars.

___________________________________________________________________

BEMANNAD RYMDFART:

Arielspace fortsätter sin serie om bemannad rymdfart i Ryssland, Japan, Europa, Indien, USA och Kina. En tidigare artikel handlade om Ryssland, nu har turen kommit till Japan.
(2009-03-24)

Koichi Wakata bor på rymdstationen nu, men Japans framtida planer för bemannad rymdfart är väldigt diffusa.

Japans rymdorganisation (JAXA) har några stressiga år framför sig för sin bemannade rymdfart, men på längre sikt är planeringen väldigt oklar. Fram till år 2011 ska fyra astronauter från Japan besöka rymdstationen för att bygga klart modulen KIBO och sedan arbeta med experiment på den. Därefter är framtiden för japansk bemannad rymdfart obestämd.

Läs på sidan Bemannade rymdfärder

Läs också gärna en äldre artikel på Arielspace om den japanska rymdverksamheten.
Det handlar om rymdorganisationen JAXA och den japanska rymdindustrin.



Intressanta FJÄRRANALYSDAGAR 10-11 mars 2009:
(2009-03-11)




Rymdstyrelsens generaldirektör Per Tegnér invigningstalar.

Svenska producenter och användare av satellitdata träffades 10-11 mars för att utbyta erfarenheter. Träffen hette fjärranalysdagarna och den ägde rum på Djurönäsets konferensanläggning en bit utanför Stockholm. Arielspace bevakade konferensen. Redan idag kan ni läsa en rapport men under de närmaste veckorna kommer några fler artiklar att publiceras.

Bland annat detta finns att läsa idag:
Nya lättillgängliga databaser och söktjänster håller på att skapas.
EU satsar på militära observationssatelliter, men Sverige tvekar.
Unika tredimensionella kartor.


”Tre-dimensionella” kartor.

Kristian Lundberg från Saab Bofors Dynamics demonstrerade en otrolig kartläggning i tre dimensioner. Jag testade hur Stockholm såg ut. Man kan vrida och vända på staden och se den ur olika vinklar. Det handlar om en ny tjänst på hitta.se under rubriken Labbet. Kolla själva:

www.hitta.se/labbet/  

Läs mer på sidan Fjärranalys



KANADA VILL FÖLJA MED TILL MÅNEN.

I Kanada har rymdorganisationen Canadian Space Agency och landets rymdföretag börjat utveckla fordon och borrutrustning som ska kunna användas på Månen för att utvinna vatten och syre. Kanada vill delta i byggandet av månbasen med den teknologi som man är bra på. Varför kan inte den svenska rymdindustrin driva ett liknande projekt???
(2009-02-21)



Läs mer på sidan om
USA, Kanada, Syd-Amerika.



Irans lilla satellit skapar stor politisk oro.
(2009-02-15)

Fredagen den 2:a februari sände Iran upp en liten satellit med en tvåstegsraket. Det var Irans första satellit och eftersom den sändes upp med en egen raket så har Iran nu sällat sig till en exklusiv klubb.

Sedan Sovjetunionen år 1957 sände upp världens första satellit har USA, Frankrike, Kina, Storbritannien, Indien, Israel, Japan och den europeiska samarbetsorganisationen ESA skaffat sig kapacitet att sända upp satelliter med egna raketer.

Trots att satelliten väger högst 110 kg och raketen bygger på gammal sovjetisk teknologi så är satellituppskjutningen en prestation. Men i många länder ser man Irans raketprogram som en strävan efter att utveckla kärnvapenmissiler.

Läs mer på sidan "Asien och Afrika"



DRÖMMEN OM ETT RIKTIGT RYMDSKEPP. 
(2009-02-09)

Det finns ca 20 företag som just nu försöker bygga den nya typen av rymdfarkost. Bort med trestegsraketer – in med riktiga rymdskepp. Efter genomförd rymdfärd kan rymdskeppet återanvändas ett antal gånger. Några av de mest kända företagen i denna nya verksamhet heter: SpaceDev, Benson Space, Blue Origin, Rocketplane Global och Virgin Galactic.
Läs mer på sidan Privat rymdverksamhet.



Företagen som säljer mest till NASA:

Man pratar om "privat rymdverksamhet" som om det vore något nytt. Det har ju alltid varit de privata företagen som tillverkar det mesta vad gäller raketer och satelliter. De företag som säljer mest till NASA heter United Space Alliance, Lockheed Martin och Jacobs Technology. (2009-01-30) 

På sidan om USA:s rymdverksamhet kan du läsa om de stora företag som bygger
NASA:s raketer och satelliter.



NORDENS FÖRSTA RYMDRESEBYRÅ!

19 januari vid en presskonferens på Esrange Space Center gick startskottet för den prestigefyllda kampen om att få bli en av Virgin Galactic’s nordiska reseagenter för resor till rymden.
(2009-01-20)

Spaceport Sweden gästades av Virgin Galactic’s marknadsdirektör Stephen Attenborough som presenterade villkoren för hur själva uttagningen kommer att gå till och vilka krav som ställs på en reseagent för att få bli ”Virgin Galactic Accredited Space Agent”. Den eller de nordiska reseagenter som utses kommer att tillhöra en mycket exklusiv skara av 90 hand­plockade representanter från 33 olika länder.

Vinnarna kommer att utses på ”TUR 2009”, skandinaviens ledande mässa för resor och turism, 19-22 mars i Göteborg!

Läs mer på sidan om Spaceport Sweden.



Ångström Aerospace levererar ministyrsystem.
(Från ESA:s webbplats 18 december 2008)

Det svenska rymdteknikföretaget Ångström Aerospace Corporation i Uppsala levererade nyligen ett miniatyriserat styrsystem för satelliter till den tyska satellitbyggaren OHB-System. Systemet ska sändas upp med satellit i mars 2009. Styrsystemet är världsledande, och ska senare åka till Mars med ESA:s ExoMars.

SAAB SPACE (numera RUAG Aerospace) PÅ HELSIDESANNONS i Space News.

Saab Space har ju som bekant bytt ägare från Saab till RUAG. Den nye ägaren hör hemma i Schweiz. I november hade RUAG en helsidesannons i den internationella rymdtidningen Space News. Man hävdar i rubriken att ”Together, we will take you farther”.
I annonsen säger man: “RUAG Aerospace develops, manufactures and tests components, structures instruments and equipment for satellites and launch vehicles. Now we have joined forces with Saab Space and Austrian Aerospace.” Saab heter numera RUAG Aerospace Sweden AB.



Rymdfärdernas framtid: De närmaste 100 åren.

Så här inför nyårsaftonen vill jag berätta om en artikel som tidningen Space News körde år 2003. Man spekulerade om vad som är att vänta under de kommande 100 årens utforskning av rymden. Och sedan vill jag rekommendera tre science-fictionromaner som tar oss ännu längre in i framtiden. (2008-12-31)



Mål för det nya århundradet: till Månen, Mars och vidare.
(Källa: Space News. Juli år 2003)

Återvända till Månen för att stanna, landa på Mars, sända rymdfarkoster till solsystemets utkanter, tillvarata solens energi bättre och idka gruvdrift på asteroiderna. Det är några av de rymdverksamheter som troligtvis kommer att bli verklighet under de kommande hundra åren.

Människor har i alla tider varit fascinerade av natthimlen, men det var först 1957 som man lyckades sända ett föremål ut i rymden. Det var satelliten Sputnik som sändes upp i omloppsbana runt jorden. Sedan dess har tusentals satelliter kretsat kring Jorden. De har studerat jordytan, sänt TV-signaler osv. Man har också sänt farkoster till Månen och planeterna. Några hundra människor har kretsat kring Jorden och några har landat på Månen.

Även om rymdverksamheten snabbt ökar i omfattning så är det ingenting jämfört med hur snabbt flyget utvecklades i sin barndom. Femtio år efter att bröderna Wright gjort världens första flygning år 1903 hade flygplanen redan omformat sättet att föra krig och också möjliggjort billiga rutinflygningar för vanliga människor.

Trettio år efter den sista månlandningen är det fortfarande endast statliga organisationer som kan åstadkomma bemannade rymdresor. ”Under de femtio senaste åren har många trott att privatfinansierade rymdfärder snart ska bli möjliga. Och i femtio år har de haft fel”, säger Tony De Tora, chef för den privata organisationen ”the Space Frontier Foundation” i USA. Han är pessimistisk angående möjligheten för privata rymdfärder inom den närmaste framtiden.

Men när det gäller de hundra närmaste åren är han mer optimistisk: ”Vi kommer att få uppleva att barn föds i ett rymdskepp eller på Månen. Vi kommer att ha kolonier både på Månen och Mars, och ha gruvdrift på asteroider. Och vi kommer naturligtvis att satsa allt mer på utforskning av solsystemet.”

Brian Chase är chef för en annan privat organisation,”the National Space Society”. Både han och De Tora säger att det stora hindret mot utforskning av solsystemet är svårigheten att ta sig loss från Jordens dragningskraft. ”Vi har inte satsat tillräckligt med resurser på att förbättra rymdens tillgänglighet”, säger Chase.

Men Gary Martin som är en av NASA:s ”framtidsplanerare” bemöter detta med att mänskligheten här står inför ett mycket svårare problem än det som mötte de första flygplanskonstruktörerna. Det är väldigt dyrt att bygga raketer, annars kunde vi ju pröva ett stort antal varianter för att se hur de fungerar. Se på flygets första år: det var många uppfinnare som försökte och det var också väldigt många modeller som misslyckades.”

Även om mänskligheten i stort sett förblir jordbunden även de närmaste 100 åren så kan rymdfarkosterna hjälpa oss till stora förbättringar av vår tillvaro på jorden. En forskare som heter Molly Macauley arbetade 2003 med en utredning för EU angående rymdforskningens betydelse för energiförsörjning och miljövård. Hon anser att satelliter kan förse oss med mycket information om hur vi på bästa sett använder våra resurser på Jorden, t.ex. vatten och energi. ”Jordobservationssatelliter kan hjälpa oss med miljövård och vad gäller energi: tja,
vissa forskare säger att vi inom några år kommer att göra slut på all olja. Då får vi hoppas att man lyckas bygga rymdplattformar som kan tillvarata solenergi i stor skala och sända ner den till Jorden.”



Tre möjliga framtider i rymden: Tips om några klassiska science-fiction-romaner.
(Av Ariel Borenstein. 2008-12-31)

Ha,ha! Ovanstående översättning av en tidningsartikel kanske gjorde er lika snopna som jag blev när jag läste artikeln första gången i original i Space News. Den är ju märkligt innehållslös. Det är bara rubriken som ger en kick: vad kommer egentligen att hända under de kommande hundra åren? Jag är t.ex. helt övertygad om att det år 2108 kommer att finnas en ganska stor koloni på månen. Tänk att åka till Månen på turistresa!

Romanen ”Have space suit – will travel” av Robert A. Heinlein utspelar sig någon gång på 2000-talet. Den utkom år 1958 men förutspår både kolonier på Månen och rymdturism. Huvudpersonen är en tonårskille som vill åka till Månen. Han inser att det bara finns tre möjligheter: han måste bli astronaut, bli en av världens bästa experter inom något område eller bli rik. Och så är det ju fortfarande. Jag kan avslöja att han till slut kommer sig iväg på en rymdresa på det mest spännande sätt.



Mitt andra boktips är ”Ringworld” av Larry Niven. Denna bok utkom år 1970 och utspelar sig långt i framtiden, kanske om tusen år. Människor kan förflytta sig på ett ögonblick vart som helst på Jorden via portaler, man har upptäckt sätt att förlänga en persons livslängd med flera hundra år och människor kan färdas långt ut i rymden och har träffat på andra intelligenta varelser. Bokens handling består i att en människa och två märkliga varelser färdas långt ut i rymden i ett avancerat rymdskepp för att undersöka en värld som INTE är en planet utan istället en ofantligt stor cirkel, ett band som hyser enorma landskap och också levande varelser på insidan. I centrum av denna ring finns en sol. Bland annat är beskrivningen av det avancerade rymdskeppet intressant.



Och om man vill läsa en roman om hur annorlunda och ändå oförändrat det mänskliga samhället skulle kunna vara om, låt oss säga 10.000 år, så kan man läsa ”Dune” av Frank Herbert. Det är också en gammal roman, utkom 1965. I denna framtid har människor koloniserat en stor del av galaxen och ägnar sig naturligtvis i stor utsträckning åt att försöka ha ihjäl varandra.
Rymdskeppen är jättelika och framförs av medlemmar av ett rymdpilotskrå. Dessa rymdpiloter har tack vare intag av en krydda (=drog) erhållit förmågan att se in i framtiden vilket underlättar när man ska flyga i rymden. Romanens hjälte är en ung pojke som tränas i diverse dödliga kampsporter för att kunna delta i den kamp som hans goda far greve Atreides för mot den onde baronen Harkonnen.
Det här kan ju förefalla idiotiskt men boken är faktiskt en fantastisk skildring av den ökenplanet där kampen utkämpas. Författaren har i detalj utarbetat skildringen av öknen och det samhälle som existerar i denna extremt svåra miljö. Boken handlar mest om människor och relationerna mellan dem: kärlek, hat, misstänksamhet, hopp.

Jag tycker att science-fictionförfattarna ofta lyckas bättre i sina framtidprognoser än diverse experter. Men vad som nu än ska hända i rymden under de närmaste hundra eller tiotusen åren så vill jag önska den som läser detta  

                                Gott Nytt År 2009.



SKRÄPA INTE NER PÅ MÅNEN.
(2008-12-29)

Vi måste se till att inte lämna kvar satelliter eller verktygsväskor i bana runt Månen. De kommer med största sannolikhet att krascha mot månytan eftersom Månen lider av ”mascons” och dessutom saknar en skyddande atmosfär.
Läs på sidan Skräpa inte ner på Månen.

Ovanstående är en text i min artikelserie "TEMA: Månen." Jag håller på att kolla upp vad som är på gång vad gäller färder till Månen. På min sida om Månen och Mars finns ytterligare två  texter. Den ena handlar om NASA:s planer på en månbil och den andra handlar om Google Lunar X Prize.
Läs på sidan Till Månen och Mars.






STORA OCH SMÅ BOLAG ÅR 2007: EN UPPDATERAD INFORMATION OM RYMDFÖRETAGENS FÖRSÄLJNINGSSIFFROR.
(2008-12-16)

För ett år sedan sammanställde jag en lista över de svenska rymdföretagen där de rangordnades efter storleken på omsättningen. Det avsåg verksamheten under år 2006, och nu har jag sammanställt uppgifter för år 2007.
Listan finns på sidan "Reportage - svenska rymdföretag i närbild."



Sveriges nya bidrag till ESA uppgår till 231 miljoner euro.
(2008-12-11)

Rymdstyrelsen berättar på sin webbplats om vad ESA:s ministermöte innebär för Sverige.  Läs mer på sidan "Svensk rymdindustri"


Norge, Finland och Sverige deltar i Indiens månfärd.
(2008-11-03)

I Norge säger man:
- "Det er veldig interessant og litt uvirkelig at teknologien som vi har jobbet med nå skal til månen."
I Finland säger man:
- "Suomalainen mittalaite lähdössä Kuuta kiertämään"
I Sverige säger man:
- "SARA, Sub-keV Atom Reflecting Analyzer, byggt vid Institutet för rymdfysik, är på väg till Månen med Chandrayaan-1." 
Läs på originalspråken på sidan Europa 



RYMDTURISMENS STORA PROBLEM.
(2008-10-26)

Numera skrivs det om rymdturism som om det skulle vara en problemfri sysselsättning. Men man kan förutspå problem.
Här på Arielspace tar vi idag upp två av de största: dels problemet med sex i rymden, dels problemet med att rymdturistfarkosten inte bara ska åka upp, den måste också landa.
Om detta skriver jag på min oseriösa sida.


Chandrayaan-1 mot Månen.
SVERIGE DELTAR I INDIENS MÅNFÄRD.
SVENSKA INSTRUMENT OCKSÅ TILL MERKURIUS.
(Källa: IRF:s webplats. 2008-10-20



22 oktober planerar Indien att sända iväg en sond till Månen. Sverige deltar med ett forskningsinstrument från Institutet för rymdfysik. 

I hård konkurrens har IRF:s instrument SARA (Sub keV Atom Reflecting Analyzer) valts att flyga till månen ombord på en indisk satellit kallad Chandrayaan-1. Avsikten är att avbilda månens yta i synligt ljus, infrarött, röntgen och gamma-partiklar med låg energi. SARA-instrumentet kommer att bidra till dessa studier genom att avbilda neutrala atomer som kastas upp från månens yta när solvinden träffar den. SARA är det första samarbetsprojektet mellan Sverige och Indien.

I IRF:s årsredovisning hittade jag detta:

"Programmet Solsystemets fysik och rymdteknik .
(Solar System Physics and Space Technology,SSPT)
studerar solsystemets rymdmiljö med fokus på solvindens växelverkan med de inre planeterna, månar, asteroider, kometer och stoft, samt utvecklar instrument för satellitbaserade mätningar till stöd för rymdforskningen.

SSPT:s instrument SARA har valts ut för att få flyga till månen år 2008 med den indiska månsonden Chandrayaan-1 och till Merkurius år 2014 med ESA:s rymdsond BepiColombo. Instrumenten är ganska lika varandra och kommer att användas för att studera växelverkan mellan solvindens plasma och ytan på dessa himlakroppar samt jonflödena i rymden kring dem.

Utvecklingen av instrumentet SARA (Sub keV Atom Reflecting Analyzer) för rymdsonden Chandrayaan-1 var den huvudsakliga aktiviteten för IRF på den tekniska sidan under ett år. EU ansåg att samarbetet med Indien var av största vikt, och därför beslutade ESA att finansiellt stödja utvecklingen av de europeiska instrumenten."

Uppsändningen av sonden är efter många förseningar planerad att ske 22 oktober 2008, dvs nu på onsdag.

På indiska rymdorganisationens webplats ska starten direktsändas. 

Länkar: Institutet för rymdfysik www.irf.se  
Indiens rymdorganisation www.isro.org  
Chandrayaan www.isro.org/chandrayaan/htmls/home.htm


GÅR DET ATT TJÄNA PENGAR PÅ RYMDTURISM?

Personal Spaceflight Federation har redovisat de amerikanska rymdturistföretagens ekonomiska resultat för 2007.
(2008-10-19)
Se sidan Privat rymdverksamhet.


Astronauter, astronauter…överallt dessa astronauter.
(2008-09-19)

Kina kommer att sända upp sin tredje bemannade rymdfarkost inom några veckor, USA tvingas planera för fortsatt användning av rymdfärjorna efter 2010 och den första europeiska rymdfarkosten lyfter om tio år. Arielspace rapporterar om detta men tittar också i kristallkulan: Följ med till år 2020. Hur ser bemannad rymdfart ut det året?

År 2020.

Inom science-fiction-litteraturen finns begreppet ”Sense-of- wonder”. Det är den där svindlande känslan av hur det skulle vara att själv uppleva det som en fantasiberättelse skildrar. Det kan vara känslan av att befinna sig på en främmande planet eller känslan om man träffar varelser från en annan galax!

Jag upplevde ”Sense–of-wonder” häromdagen när det gick upp för mig hur många planer det finns i olika länder på att förverkliga bemannad rymdfart. Häng med till år 2020! Om man bara extrapolerar trender och tankar som redan finns så kan man känna – Sense-of- wonder!

Nu är det 2020.

År 2020 skulle USA landsätta astronauter på Månen, men projektet är förstås försenat. Det nya transportsystemet med raketen Ares och rymdskeppet Orion är klart och astronauterna reser nu till den internationella rymdstationen med Orion. Rymdfärjan har sedan flera år pensionerats.



USA fortsätter att planera för en Månbas. Ett Orion-rymdskepp med astronauter har redan kretsat några varv runt Månen och sedan återvänt. År 2022 ska USA och de länder som medverkar i månprojektet börja bygga en bas vid Månens sydpol.

Ryssland gör bemannade rymdfärder med en ny stor rymdfarkost med vilken kosmonauter reser både till den internationella rymdstationen och till en egen liten rymdstation.



Kina har utfört ett tiotal rymdfärder, bl.a. där två farkoster dockat. Kina bygger nu på en stor rymdfarkost. Den ska användas till att bygga en liten rymdstation som ska vara färdig år 2024 och därefter påbörjar Kina försök med att landsätta taikonauter på Månen.



ESA har genomfört tre bemannade rymdfärder, två övningsfärder i omloppsbana och en till den internationella rymdstationen, med Europas eget rymdskepp, som är en vidareutveckling av ATV-farkosten.

Indien har utvecklat bemannad rymdfart och har redan genomfört två färder i omloppsbana kring jorden. Också Japan har börjat planera för bemannad rymdfart.

Den privatfinansierade rymdverksamheten har gjort framsteg. Det finns nu två kommersiella rymdstationer. De fungerar som hotell för rymdturister. Turisterna transporteras till och från hotellen dels av Ryssland men också av de amerikanska företag som byggt Ares och Orion, eftersom man skapat kommersiella varianter av det man byggt för NASA.



Ett antal privatfinansierade företag som grundades i början på 2000-talet eller senare har lyckats förverkliga suborbitala färder (upp i rymden och sedan ner igen!) för turister. Man kan nu göra sådana resor på flera platser i världen, bl.a. från Esrange. År 2021 inleds färder mellan dessa platser. Man ska kunna resa med raket t.ex. mellan Sverige och Australien på några timmar. Den stora sensationen detta år är att ett privat företag har sänt upp en rymdfarare i omloppsbana och mest märkvärdigt av allt – lyckats ta ner honom igen levande!

Transporter av material och materiel till den internationella rymdstationen sköts nu nästan uteslutande av ESA, Japan och privata företag. USA och Ryssland har ansvar för bemannade färder till stationen.

- Så långt min framtidvision!

Vad är det med denna beskrivning som ger mig en ”Sense-of-wonder”? Jo, förstås att det inom högst två decennier kommer att finnas ryska, amerikanska, kinesiska, europeiska, indiska och kanske dessutom helt privatfinansierade rymdfarkoster i omloppsbana, på väg till någon rymdstation eller t.o.m. till Månen. Det enda som kan ge mig en ännu starkare känsla av ”Sense-of wonder” är att någon gång på 2020-talet börjar astronauter bygga en bas på Månen, och så småningom kommer den att vara permanent bemannad.

Vad händer just nu inom bemannad rymdfart?

KINA: TREDJE RYMDFÄRDEN.

Kina laddar upp för sin tredje bemannade rymdfärd. Farkosten Shenzhou-7 ska föra upp tre taikonauter i omloppsbana i slutet på september. Det mest spektakulära på denna färd är att man planerar för en rymdpromenad.
Läs på sidan Asien och Afrika.

USA: RYMDFÄRJORNA KANSKE FLYGER ÄVEN EFTER ÅR 2010.

Den politiska krisen mellan USA och Ryssland kan leda till att USA fortsätter använda rymdfärjorna efter 2010 för att undvika beroende av Ryssland  vid användningen av rymdstationen.
Läs på sidan Amerika. 

EUROPA: TAS BESLUT OM EUROPEISKT RYMDSKEPP I  NOVEMBER?
Läs på sidan Europa


SVEN GRAHN OCH RYMDBOLAGET.
(2008-09-13)

Idag kan du på Arielspace läsa en intervju från år 2002 med Sven Grahn som blivit känd som en av förgrundsgestalterna i svensk rymdverksamhet.
Kan en intervju från 2002 vara intressant? Jo, för det är ett intressant tidsdokument - från en period då Christer Fuglesang ännu inte rest upp i rymden och den svenska sonden SMART-1 ännu inte kretsat kring Månen. Nu arbetar Sven Grahn bl.a. med Spaceport Sweden.
Läs intervjun på sidan Rymdmänniskor: Intervjuer och möten


RYMDVERKSAMHET OCH KÄNSLOR.
Jag har gjort en kort intervju med VD för The Saab Group, Åke Svensson.
Det gavs ett tillfälle att prata med honom efter bolagstämman 15 april. Mina frågor handlar om Saabs planerade försäljning av dotterbolaget Saab Space. 
Jag har också skrivit ner mina tankar och känslor om att Saab Space väl troligtvis kommer att säljas till en utländsk ägare.
(2008-04-22)

Läs på sidan "Den svenska rymdindustrin"


Virgin Galactic tränar sina astronauter vid NASTAR Center:
(2008-04-01)

”Om man betalat 200.000 dollar för resan vill man inte sitta i stolen bredvid passageraren som drabbas av en panikattack på tio mils höjd. Och man vill helst inte må så illa att man missar utsikten.” 
Artikeln finns på "Privat rymdverksamhet"


SENASTE NYTT OM PRISMA: Arielspace på besök hos Rymdbolaget.
(Av Ariel Borenstein. 2008-03-21)

Arielspace har besökt Rymdbolagets lokaler i Solna och tittat på Prisma-satelliterna som håller på att monteras ihop i ”clean-room” nere i källaren.
Läs på sidan om den svenska rymdindustrin.



”Hello, Tsukuba”
(2008-03-19)

Under våren 2008 kommer Japans modul att föras upp i tre delar – av tre rymdfärjor – till den internationella rymdstationen. Då kommer också de första rösterna från Asiens första kontrollcenter för rymdstationen att höras i etern. Tidigare har alla röster hört hemma i USA, Ryssland, Tyskland eller Frankrike.
(Utdrag ur artikel i Aviation Week & Space Technology från 2008-03-10)
Texten finns på sidan "Den internationella rymdindustrin - Asien"



The Saab Group:

"NÄR JAG GAV ETT RÅD TILL Marcus Wallenberg". 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(av Ariel Borenstein. 2008-03-14)

Idag erhöll jag med posten "Årsöversikt för The Saab Group för verksamhetsåret 2007". Det fick mig att minnas vad som hände på bolagsstämman för ett år sedan. Det var då jag gav ett råd till Marcus Wallenberg.
Läs på sidan Den svenska rymdindustrin.



Blixt Gordon och Richard Branson vill inte använda flerstegsraketer. Men är deras typ av rymdskepp verkligen bättre och billigare än de gamla rymdskeppen? 
(2008-03-07)


Tidningen Aviation Week & Space Technology tror inte på de nya rymdskeppen, s.k. resusable launch vehicles. Läs analysen på sidan
Privat rymdverksamhet

FÖRSÄKRAR RYMDBOLAGET SINA SATELLITER?
Temablock om ”rymdförsäkringar” (2007-12-20)
På sidan Rymdförsäkringar


Rymdindustrin och webbplatsen ArielSpace.

Här handlar det verkligen om en tillväxtbransch! På Rymdstyrelsens webbplats finns en lista med ca 30 svenska företag med anknytning till rymdverksamhet. Jag hoppas att ArielSpace kan hjälpa till att skapa kontakter mellan företag i rymdbranschen - både här hemma och internationellt.    

Den svenska delen av webb-platsen handlar om den internationella rymdindustrin. Många av texterna är artiklar översatta från tidningarna "Space News" och "Aviation Week & Space Technology". 

Den engelskspråkiga delen berättar om den svenska rymdindustrin. 
Uppdaterat 2010-03-10
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum