Välkommen till Arielspace!

Arielspace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin.
Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se 
______________________________________________
 
Presskonferens om OHB och servicemodulen!(2016-09-13)

Jag vill betona att jag var först med nyheten att det svenska företaget OHB Sweden bygger en testmodul för ESA och NASA (Se artikeln här nedan).

En vecka senare kom Ny Teknik med samma nyhet och idag har företaget haft presskonferens tillsammans med NASA, ESA, Airbus och Rymdstyrelsen. Det ledde till ett ganska långt nyhetsinslag på Rapport ikväll. TT och Rymdkanalen var också på presskonferensen så nu kommer denna nyhet på bred front med ord, bild och film. Men jag var först!

Här är några foton från idag. Fler foton finns på Facebook för Arielspace.


Projektledare Staffan Persson berättar.


Servicemodulen på en stödkonstruktion som möjliggör att man jobbar även på undersidan.
__________________________________________

Svenskt rymdföretag bygger Mars-farkost!


OHB i Kista bygger en modul till rymdskeppet Orion.

Med Sverige mot planeten Mars! (2016-08-25)

Arielspace har intervjuat Gierth Olsson, VD för OHB Sweden i Kista, om den testmodul som företaget monterar ihop åt Airbus Defence and Space, på uppdrag av ESA. Det betyder att ett svenskt företag deltar i projektet att sända människor till Mars! 

“European Service Module” är ESA:s bidrag till NASAs bemannade rymdkapsel Orion som ska sända astronauter till månen och Mars. Modulen innehåller farkostens raketmotor och bränsle, samt elektricitet, vatten och syre.

Den modul som byggs ihop hos OHB Sweden ska fraktas till USA för att genomgå NASA:s tester. Om testerna utfaller positivt kommer en identisk modul att monteras ihop med rymdskeppet Orion och sändas mot månen. Farkosten är obemannad, den ska runda månen och sedan återvända till Jorden. Detta sker 2018. Men år 2022 flyger astronauter med Orion runt månen. På 2030-talet hoppas NASA sedan vara redo att sända astronauter till Mars med Orion.

Läs hela intervjun på sidan 
"Svensk rymdindustri/Reportage/OHB"


Modulen anländer till OHB:s anläggning i Kista.
_____________________________________________

Nanosatelliter!

Läs del två i artikelserien om GS Sweden och nanosatelliter.
Läs på "Svensk rymdindustri/Reportage/GS Sweden"
(2016-08-24)
_____________________________________________

Satellit-aktie blev raket på aktiebörsen:
GS Sweden är favorit på First North-listan.
(2016-08-21)

16 juni 2016 noterades för första gången någonsin ett renodlat rymdföretag på en svensk börs. Danska nanosatellit-tillverkaren GomSpace noterades på listan First North under namnet GS Sweden.

Men är just GS Sweden ett framgångsrikt företag eller kan farorna inom rymdbranschen sätta krokben? Uppskjutning av satelliter kan misslyckas, konkurrensen är stor och det är ofta svårt att hitta finansiering till långsiktiga projekt. Arielspace inleder en artikelserie som analyserar företagets möjligheter och faror.

Läs första delen av artikelserien om GS Sweden på sidan
"Reportage - svenska rymdföretag i närbild/ GS Sweden."
____________________________________________________

SSC förhandlar med danska GomSpace om försäljning av Nanospace.

SSC (Swedish Space Corporation) och GomSpace har avtalat om ett s.k. "Letter of intent" som innebär att företagen ska förhandla om en försäljning av SSC:s helägda dotterbolag. (Källa: pressmeddelanden från SSC och GomSpace. 2016-08-19)   

Företagen gick på fredagen ut med ett pressmeddelande där bland annat följande sägs:

" The LOI contains broad terms of a potential transaction with the right for GomSpace to conduct a due diligence investigation and the acquisition is conditional upon both parties entering into a definite agreement containing specific signing and closing terms and conditions yet to be negotiated.

About Swedish Space Corporation.

SSC's focus is to be a leading global provider of advanced space services through its core business activities organized in three divisions; Science Services, Satellite Management Services and Engineering Services. SSC is therefore seeking new owners for its fully-owned space technology and product oriented subsidiary NanoSpace.

About Nanospace.

NanoSpace is a company that develops and provides propulsion technology and products for satellites, and participates in space technology projects funded by the European Space Agency (ESA), US Space Agency (NASA) and Swedish R&D programs.

About GomSpace. 

The Company's business operations are conducted through the wholly-owned Danish subsidiary, GomSpace ApS, with operational office in Aalborg, Denmark. GomSpace is a space company with a mission to be engaged in the global market for space systems and services by introducing new products, i.e. components, platforms and systems based on innovation within professional nanosatellites."

__________________________________________

Till Mars på 30-talet. (2016-07-31)

NASA:s arbete med att sända astronauter till planeten Mars på 2030-talet går framåt sakta men säkert. 28 juni testade man motorn på den stora raketen Space Launch Systems som ska lyfta rymdskeppet Orion ut i rymden. Testet tog endast två minuter och var framgångsrikt. Första testflygningen blir en obemannad flygning runt månen och tillbaka år 2018.
________________________________________________

Europa i rymden.

Läs om två europeiska rymdprojekt som inte är klara ännu: ny raket och EU:s GPS-system. De kallas Ariane 6 och Galileo. (2016-07-23)

Senaste nytt om de två projekten finns på sidan "Europa"

__________________________________________________

Luxemburg investerar i gruvdrift på asteroiderna. (2016-07-20)

Det amerikanska företaget Planetary Resources vill utvinna metaller från asteroider. Staten Luxemburg har inlett samarbete med detta företag. (Källa: Space News. 2016-06-20)

13 juni meddelade Luxemburgs regering att man köper 49 % av aktierna i Planetary Resources. Detta är ett led i den satsning som landet gör för att etablera sig som en aktör i gruvdrift på asteroider. Luxemburgs regering har avsatt 200 miljoner euro för investeringar i detta projekt.
______________________________________________

Stratolaunch. (2016-07-12).

Stratolaunch är ett projekt för att sända upp satelliter med hjälp av ett gigantiskt flygplan. Under de senaste åren har planeringen och konstruktionen framskridit och man börjar nu bli redo att installera motorn. Testflygningar påbörjas under 2017.



Läs mer på sidan "Privat rymdverksamhet"
___________________________________________________

Sonden Juno har lagt sig i bana runt Jupiter.(2016-07-05)

Förhoppningen är att Juno ska kunna bringa klarhet i hur och när den gigantiska planeten bildades, vilket kan ge ledtrådar om hur vårt solsystem uppstod.

Läs mer hos Finlands TV.
_____________________________________________

Fonden "Didner & Gerge Small and Microcap" har investerat i OHB.

"OHB System AG is one of the three leading space companies in Europe. With two strong sites in Bremen and Oberpfaffenhofen and more than three decades of experience, OHB System specializes in high-tech solutions for space, science and industry." (Citat från webbplatsen för OHB)



Arielspace har intervjuat två fondförvaltare hos fondbolaget Didner & Gerge för att prata om deras innehav av aktier i rymdföretaget OHB. Fonden ”Small and Microcap” är den enda svenska aktiefonden med innehav i ett rymdföretag. (2016-06-02.)

Henrik Didner och Adam Gerge: framgångsrika fondförvaltare i Uppsala.

I början på 90-talet besökte jag en aktiemässa i Sollentuna. Där köpte jag en bok skriven av en känd amerikansk fondförvaltare, Peter Lynch. Han var chef för Fidelity Magellan Fund i USA. Jag tyckte att hans idéer verkade väldigt kloka och att det var en bra och trevlig bok.

Några år senare läste jag om två entusiastiska civilekonomer, Henrik Didner och Adam Gerge, som 1994 startat en aktiefond grundad på Peter Lynchs idéer.
Fonden blev framgångsrik. När PPM-systemet för pensioner infördes var denna fond en av favoriterna. Didner & Gerge förvaltar idag 46 miljarder kr och har 21 anställda. Länge hade man endast en fond men har nu fyra (och startar upp en femte).

Företagets huvudkontor ligger i Uppsala men man har en filial i Stockholm. Där arbetar Henrik Sandell och Carl Granath som förvaltar fonden Didner & Gerge Small and Microcap. Det är en ny fond, den startade i augusti 2014 och utvecklas väldigt bra. (Genomsnittlig årlig avkastning 21,5 %).

I maj besökte jag Stockholmskontoret för att prata om fondens innehav i rymdbolaget OHB.

Didner & Gerge idag.

Arielspace: Tillämpar D & G fortfarande Peter Lynchs idéer, t.ex. att man ska studera enskilda företag och inte fästa för stor vikt vid börsens svängningar, och bara köpa aktier i företag där man förstår verksamheten.

H & C: Vi tillämpar många av hans idéer, men följer dem inte slaviskt. Det stämmer att vi analyserar ett företag grundligt innan vi köper aktier. Vi ser det inte som att vi köper ett värdepapper, utan som att vi blir delägare i företaget. Och det gäller fortfarande att vi strävar efter att förstå vad företag gör och att förstå deras produkter.

Didner & Gerge har varit framgångsrikt, men vi är ju fortfarande små t.ex. jämfört med de stora bankerna. De erbjuder många fonder, vi förvaltar fyra. D & G har ca 3 % av marknaden för aktiefonder.


Från vänster: Henrik Sandell, Carl Granath och Ariel Borenstein.

Varför OHB?

Arielspace: Varför valde ni att investera i just OHB? Började ni med att analysera rymdbranschen eller hittade ni OHB på något annat sätt?

H & C: Det började med företaget. OHB fanns med bland ett antal lovande företag vi tittade på. Vi gör alltid noggrann analys av möjliga köpkandidater och i detta fall ledde det till att vi analyserade rymdbranschen.

I Europa domineras marknaden av två stora företag: ”Airbus Defence and Space” och ”Thales Alenia Space”. De här företagen är mycket större än OHB, de finns i flera branscher, medan OHB är ett renodlat rymdföretag. Men även om OHB inte kan mäta sig i storlek med de här två så är man ändå det tredje största rymdföretaget i Europa. OHB har 10 % av rymdmarknaden i Europa men 30 % av den tyska marknaden.

Familjen Fuchs köpte företaget på 80-talet och det har sedan dess växt kraftigt. Under de senaste decennierna har man tagit hem många projekt i konkurrens med Airbus och Thales. År 2001 var omsättningen 12,4 miljoner euro och 2016 beräknas den uppgå till 740 miljoner euro.

Innehavet i OHB är ett av de mindre i fonden Small & Microcap. Innehavet utgörs av 136.000 aktier och utgör 1,9 % av fondens förmögenhet. Men eftersom familjen Fuchs äger 69 % av företaget så är Didner & Gerge ändå 7:de största ägare.

Dotterbolaget OHB Sweden.

Arielspace: OHB köpte för några år sedan Rymdbolagets (numera under namnet Swedish Space Corporation) satellitdivision som ombildades till ett dotterbolag. OHB Sweden har kontor och ett stort clean-room i Kista. Har ni besökt dem?

H & C: Ja, och vi träffade VD Gierth Olsson. Vi blev imponerade av verksamheten. Deras verkstad/laboratorium, clean-room, är stor och avancerad. Vi har också besökt huvudkontoret i Bremen i Tyskland. Vi har uppmärksammat att man inom OHB ser det svenska dotterbolaget som en viktig del av koncernen.


OHB Sweden i Kista.

Investerar ni i rymdturism?

Arielspace: Det är mycket på gång inom rymdbranschen. Är ni intresserade av att köpa aktier i något av de stora internationella rymdbolagen, i rymdturistprojekt eller svenska rymdbolag.

H & C: Inget av de bolagen passar in i placeringsstrategin för just vår fond. Vi köper i börsnoterade företag inom ett visst intervall storleksmässigt. Boeing är för stort. De stora rymdföretagen verkar oftast också inom flyg- och försvarsindustrin, och våra etiska regler innebär att vi ratar t.ex. företag som tillverkar kärnvapen.

De svenska företag som verkar inom rymdbranschen är inte börsnoterade och hos de flesta är bara en mindre del av produktionen rymdindustri.

Arielspace: Hur bedömer ni framtidsutsikterna för aktieplaceringen i OHB?

H+C: Aktien har inte utvecklats så väl det senaste året, men å andra sidan är vår fond relativt nystartad. Vi har fortsatt positiv syn på OHB. Företagets omsättning har i genomsnitt ökat med 20 % per år. De hoppas nå en omsättning på 1 miljard euro år 2018 och har ett börsvärde på endast omkring 300 miljoner euro. Å andra sidan måste vi ju ständigt vara beredda att omvärdera ett aktieinnehav om något nytt händer.

Arielspace: Kan OHB hotas av nya trender inom rymdbranschen, t.ex. att det nu byggs många riktigt små satelliter?

Henrik använder termen ”disruptive technologies”. (Ariel: Mitt eget bästa exempel på detta är när kanalerna på 1800-talet blev utkonkurrerade som transportmedel av järnvägen). Trots att OHB inte tillhör ”new space”-företagen utan ingår i den etablerade rymdindustrin, anser Henrik det inte troligt att företaget blir utkonkurrerat. För utforskning av solsystemet och mycket av övrig rymdforskning behövs fortfarande stora satelliter och sonder.

OHB är bra på att bygga medelstora, kostnadseffektiva satelliter, s.k. Small Geo. Stora och medelstora satelliter är fortfarande hantverk, små satelliter kan massproduceras.

Vi kan konstatera att OHB:s försäljning och vinst växer. Ett hot mot företaget är att kassaflödet varierar. Projekten är ju så stora. OHB ägs inte av något stort företag som kan backa upp finansiellt. Men företaget växer som sagt, och omsättningen beräknas nå nivån en miljard euro år 2018.

OHB levererar satelliter eller komponenter till flera av de riktigt stora projekten. Aktuella projekt är Europas GPS-satelliter Galileo, farkoster till Mars och Jupiter samt Solar Orbiter.

Kolonier på Månen och Mars får vänta.

Arielspace, kommentar: Mot slutet av intervjun försöker jag locka Henrik och Carl att spekulera om framtida investeringar i företag som ägnar sig åt rymdturism, privata rymdstationer och kolonier på Månen och Mars. Men som professionella aktieanalytiker och representanter för Didner & Gerge vill de inte spekulera i detta, så jag får nöja mig med att diskutera OHB med en placeringshorisont på 3-5 år.

Henrik och Carl berättar istället om ett annat av fondens innehav, företaget Corticeira Amorim, som tillverkar korkar för vintillverkare. Detta företag har koppling till rymdindustrin! Kork används som isoleringsmaterial på rymdfarkoster. (Se citat från företagets webbplats i slutet på artikeln).

Till sist: Tack Henrik och Carl för ett trevligt samtal om aktieplaceringar och rymdindustri.

    Länk till fondbolaget Didner & Gerge

                 Länk till OHB.

           Länk till OHB Sweden. 

Länk till reportage från 2014 om OHB (på Arielspace).   

Korkarna:
Since the dawn of Space exploration, Corticeira Amorim has been the main technological partner in supplying insulation solutions for NASA and the European Space Agency (ESA). The integration of cork in spacecraft and rockets began with the Apollo 11 mission, which took Man to the Moon for the first time. From success to success, it has been part of the Titan, Delta, Mars Rovers and Atlantis programmes. In the European programme, Corticeira Amorim has also been responsible for integrating cork solutions in thermal and anti-vibration shields, with important contributions within the framework of the Ariane 5 project and the new Vega rocket. (Citat från webbplatsen för företaget Corticeira Amorim.)

_______________________________________________

Barbie i rymden. (2016-05-15)

Trevliga Barbie-dockor från 60-talet: Ken och Barbie är astronauter.


Foto: vykort från Leksaksmuséet i Stockholm. Dockorna är från år 1965.
_______________________________________________

Att investera i rymdföretag.

För ett antal år sedan köpte jag aktier i Saab AB därför att de ägde ett dotterbolag som hette Saab Space. Sedan deltog jag i flera år på Saabs bolagsstämma i hopp om att man där skulle berätta nyheter om sitt rymdbolag. En gång upptäckte jag, i minglet efter stämman, att Marcus Wallenberg stod alldeles i närheten av mig. Han var då, om jag minns rätt, ordförande i Saab, och Investor var ju storägare i Saab.
(2016-05-08. Av: Ariel Borenstein.) 

Jag stegade fram till honom, hälsade, och sa att jag hoppades att Saab Space snart skulle börsnoteras eftersom det inte fanns några renodlade rymdbolag på svenska börsen. Han gav mig inga löften om detta och något år senare såldes Saab Space till företaget RUAG Space (med säte i Österrike).

Det finns fortfarande inga företag på den svenska börsen där bolagets huvudsakliga verksamhet är rymden. En investerare får köpa aktier i något onoterat bolag, eller köpa aktier i utländska rymdföretag.

Arielspace publicerar under de kommande månaderna artiklar på temat privata investeringar i rymdbranschen. Jag har intervjuat två mäklare på fondfirman Didner&Gerge som köpt aktier i tyska rymdföretaget OHB (med dotterbolag i Sverige), jag ska berätta om företagen som bedriver privat rymdverksamhet på den internationella rymdstationen, jag tar reda på varför rymdturismen inte verkar komma igång. Och hur ligger det till med investeringar i svenska rymdföretag: de största svenska rymdföretagen har numera utländska ägare, vad säger Rymdstrategiutredningen om svensk rymdframtid?
_______________________________________________

Ryssland: Stora planer men krympande budget.

Rysslands rymdbudget för de närmaste tio åren är samma belopp som
USA:s rymdbudget för ett år: 20 miljarder dollar. Och beloppet har
reviderats neråt flera gånger. Orsaken är fallande oljepriser och
ekonomiska sanktioner från Europa pga Rysslands militära aggression
på Krim och i Ukraina. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2016-04-10)

Ryssland budgeterar 1,4 triljoner rubel ( 20 miljarder dollar) för
rymdverksamhet för åren 2016 – 25. Den ursprungliga planen hade en
budget på 3,4 triljoner rubel.

Ryssland går i Sovjets fotspår i rymden.

Men också den minskade budgeten, som fastställdes i mars, innebär att
Ryssland ökar sitt engagemang och tar upp manteln efter sin föregångare Sovjetunionen. Man avser att öka på alla områden, från jordobservation
och kommunikation, till sonder ut i solsystemet och bemannade rymdfärder.

Man planerar att sända obemannade farkoster till månen, och så småningom
även kosmonauter. Deltagandet i den internationella rymdstationen fortsätter,
men efter 2024 bygger man eventuellt en egen rymdstation.

Ryssland utvecklar en ny raket som kallas Angara och man vidareutvecklar raketen Souyz. Alla övriga raketer kommer att avvecklas: Proton, Rockot, Kosmos, Cyclone, Dnepr och Zenit. Planer finns på en riktigt stor raket som
kan användas för att utforska solsystemet.

55 år sedan Gagarins rymdfärd.

2016 är ett jubileumsår för rysk rymdverksamhet: det är 55 år sedan Jurij
Gagarin blev första människan i rymden och 50 år sedan sonden Luna 10 blev
den första satelliten som kretsade runt månen.

Under de kommande tio åren vill man från ryskt håll upprätthålla sin kapacitet inom t.ex. jordobservation, kommunikation och bemannad rymdfart.

Igor Komarov är chef för Rysslands rymdorganisation Roscosmos. Han säger
att det ansträngda budgetläget gör det viktigt att prioritera.

Det viktigaste är att ha satelliter för jordobservation och kommunikation, och
bra raketer som kan sända upp dem. De närmaste tio åren planerar man att
öka antalet kommunikationssatelliter från 32 till 41 och antalet satelliter för jordobservation från 8 till 23.

Ryssland vill också fortsätta att satsa på rymdforskning. Nyligen sändes – i samarbete med ESA – en farkost till Mars. Sonden Exomars lyfte med en rysk Proton-raket. Enligt planen ska den följas av en till gemensam farkost 2018, en farkost som ska landa på Mars och medföra en rover och en avancerad borr för geologiska undersökningar. Men Rysslands budgetproblem tyder på att farkost nummer två snarare sänds iväg 2020.

Roscosmos har påbörjat planeringen för tre typer av månfarkoster. De kallas
Luna-Glob, Luna-Resurs och Luna-Grunt. Det är satelliter som ska kretsa kring månen, det är landare och det är markfordon. Man vill bland annat hämta hem mångrus, vilket man dock redan gjort med ett antal farkoster på 70-talet.
(Luna 16, 20 och 24).

Bemannad rymdfart: kosmonauter till månen.

Ryssland och USA har sedan rymdålderns början 1957 helt dominerat på
området bemannad rymdfart. Kina har de senaste åren inlett ett program
för bemannad rymdfart, men annars är det bara ryska och amerikanska
raketer och rymdskepp som kunnat föra upp astronauter i rymden.

Ryssland har som mål att kunna sända kosmonauter till månen, Mars och
ännu längre ut i solsystemet. Därför vill man fortsätta att medverka i arbetet
på den internationella rymdstationen. De fem parter som driver stationen
(USA, Ryssland, Japan, Kanada och ESA) har kommit överens om finansiering fram till 2024, därefter kanske man överger den. Ryssland planerar att i så
fall bygga en egen rymdstation.

Ryssland ska utveckla en ny version av Soyuz-raketen för bemannad
rymdfart. Raketerna Soyuz och Angara kommer att testas vid den nya
rymdbas som Ryssland bygger i östra delarna av Sibirien. Basen heter
Vostochny Cosmodrome och ligger i regionen Amur. Bemannade
uppskjutningar från den nya basen sker tidigast 2023.

Budgetproblem.

Ryssland vill sända kosmonauter till månen på 30-talet, men liksom många
andra projekt har man nu tvingats senarelägga arbetet. Mars-farkost nr två
med ESA flyttas troligtvis från 2018 till 2020, arbetet på Vostochny försenas
och man skulle ha gjort den första raketuppskjutningen därifrån 2016 men
den är framflyttad, arbetet på den nya super-stora raketen är försenat osv.

Analytiker i väst gör bedömningen att Rysslands rymdprogram kommer att
bli ännu mer försenat. Låga oljepriser gör det troligt att budgeten kommer
att revideras neråt igen.

Citat ur Aviation Week: ” All the multiyear plans should be treated with
caution,” says Simon Saradzhyan, director of the Russia Matters project at
Harvard University´s Belfer Center for Science and International Affairs.”
There´s a reason why the Russian Federation´s finance ministry suspended drafting three-year fedral budgets for Russia in 2015, and the reason is the volatility of oil prices, on which the Russian budget depends to a very
significant extent. If oil prices stay low or drop even lower; the space
program would hve to be revised down again.”
__________________________________________

Snabbare till Europa, i rymden.

NASA bygger en rymdsond som ska kartlägga ytan på Jupiters måne
Europa. Man hoppas dessutom kunna sända med en landare som ska undersöka Europas yta. Forskarna är säkra på att en stor ocean döljer
sig under isen som täcker denna måne och det finns t.o.m. hopp om
att hitta någon form av liv i oceanen. (Källa: Aviation Week & Space
Technology. 2016-03-14)

Man planerade först att använda det vanliga sättet när sonder sänds ut i solsystemet, och det är att låta sonden passera någon eller några planeter
så att deras gravitation ökar farkostens hastighet. Det gäller att komma in
mot planeten på rätt sätt så att sonden inte dras ner utan istället dras mot planeten men sedan slungas iväg av centrifugalkraften. Om man gör på det
sättet tar sondens resa till Jupiter 7,5 år.

Men nu finns en ny plan. Man hoppas kunna använda ett exemplar av NASA:s
nya raket SLS. Den raketen är så kraftfull att man kunde klara en resa till
Jupiter på 2,5 år istället.

Senator John Culberson är ordförande för den kommitté i USA:s kongress
(House Appropriations subcommittee) som handlägger NASA:s budgetansökan. 

Han hoppas på två stora upptäckter under sin tid som ordförande för
kommittén: att man ska upptäcka liv både på någon av solsystemets
månar och på någon exoplanet.

Han har använt sin makt att påverka till att försöka skynda på Europa-resan
med hjälp av ökade anslag. För det nu aktuella budgetåret hade NASA begärt
30 miljoner dollar för arbetet på sonden, men kommittén beviljade 170
miljoner dollar.

Olika försök görs för att skynda på projektet. Ett sätt är det ovannämnda:
en kortare resa. Men man funderar också på att sända med en landare trots
att den egentligen skulle ha flygit först med nästa Jupitersond.

Den ursprungliga planen var att låta sonden flyga förbi Europa flera gånger
för att kartlägga ytan och leta efter en bra landningsplan för en framtida
landare. Men nu hoppas man således kunna landa redan under denna resa.
Färden till Jupiter och dess måne Europa inleds någon gång på 2020-talet.

NASA:s underavdelning Jet Propulsion Laboratory (JPL) utreder de olika alternativen: vilken typ av raket, medföra landare eller inte på första resan
osv.

Citat ur artikeln:"With a lander equipped with an imager, spectrometers and
a drill, scientists could collect subsurface composition data that may be
hidden from orbiting instruments."

Man hoppas hitta tecken på någon form av liv. Andra månar i solsystemet
som är möjliga att hitta liv på är Enceladus och Titan som kretsar kring
Saturnus och Triton som kretsar kring Neptunus.

Vad gäller letandet efter liv på exoplaneter så hoppas man nå framsteg med
två avancerade teleskop som ska sändas upp med satelliter. Om några år
sänds James Webb Space Telescope upp och man planerar för Wfirst =
Wide Field Infrared Telescope.

Chefen på JPL, Charles Elachi, säger att om man upptäckte liv i rymden
skulle det vara "the discovery of the millennium". 
_______________________________________________

NASA:s budgetansökan för 2016.

NASA:s sista budgetförslag till Obama-administrationen har en totalsumma på 19 miljarder dollar. 2016 är valår och en ny president kan ha en ny prioritering för rymden. Bush tog beslut om att sända människor till månen, men hans efterträdare Obama skrotade den planen och tog istället beslut om att sända människor till Mars. (Källa: Aviation Week , 15 -28 februari.)

Kommer den nya administrationen att hålla fast vid Mars-planen eller omdirigera till Månen? Tills vidare handlar budgeten dock om att förverkliga en Mars-färd på 2030-talet.

Ett delmål vad gäller Mars-färderna är att NASA ska sända en obemannad farkost att hämta en asteroid ca 2025 och placera asteroiden i bana runt månen. Sedan ska man sända en liten bemannad rymdstation för att utforska asteroiden. Man är främst ute efter att pröva ny teknik som behövs vid en Mars-färd.

Citat från Aviation Week om asteroid-motståndet I kongressen:
”This administration cannot continue to tout plans to send astronauts to Mars while strangling the programs that will take us there, Rep. Lamar Smith (Texas), chairman of the House Science Committee, stated Februari 9 in reaction to the new NASA budget.”

Asteroid-planen har inte mötts med speciellt stark entusiasm. Både i kongressen och hos folk som jobbar i rymdbranschen känner man att detta blir en omväg, det tar för mycket tid och pengar från huvudplanen. I den nya budgeten vill NASA använda 130 miljoner dollar till ett projekt som kanske kan ersätta asteroid-projektet som möjlighet att testa den nya teknologin.

Det nya projektet handlar om att bygga en obemannad farkost som kan utföra service på satelliter. Farkosten ska kunna närma sig och inspektera en satellit, den ska kunna fånga in satelliten och utföra en del förbättringar, t.ex. tanka den eller ändra banan. Den nya farkosten skulle också testa en ny motor som drivs med förbättrad användning av solenergi. De här olika teknikerna kommer att behövas vid färder till Mars.

I det aktuella budgetförslaget avsätts 90 miljoner dollar för att börja konstruera en bostadsmodul som tillsammans med ett Orion-rymdskepp ska fungera som en liten rymdstation i ”cis-lunar space” (= lying between the earth and the moon or the moon's orbit ).

NASA vill ha 8,4 miljarder dollar till bemannad rymdfart under 2016. 1,2 miljarder dollar går till privata industrin för att utveckla rymdfarkoster som om några år ska flyga astronauter till rymdstationen. 1,3 miljarder dollar ska betalas till Ryssland för att amerikanska astronauter ska transporteras till rymdstationen under de närmaste åren, i väntan på nya amerikanska rymdskepp.

NASA vill använda 1,5 miljarder dollar för att planera nya farkoster till planeterna. Bland annat vill man sända en farkost till Jupiters måne Europa någon gång på 20-talet.

Några andra exempel på projekt: 569 miljoner dollar för att hålla igång arbetet på James Webb-teleskopet som ska sändas upp 2018, och ett antal miljoner på att utveckla nästa astronomi-satellit, Wide-Field Infrared Survey Telescope.

Så här ser listan över budgetförslag ut i dollar:

Science: 5,6 miljarder
Aeronautics: 640 miljoner
Space Technology: 686 miljoner
Exploration: 4 miljarder
Space operations: 5 miljarder
Education: 115 miljoner
Safety, Security, Services: 2,8 miljarder
Construction, Environmental: 389 miljoner
__________________________________________

Om asteroiden kommer…NASA är redo!

NASA har nyligen inrättat ett nytt kontor: Planetary Defense Coordination Office. Den förste att inneha tjänsten som chef är Lindley Johnson. Han har nu presenterat den plan som NASA ska följa om en asteroid upptäcks vara på kollisionskurs med Jorden. (Källa: Space News. 2016-02-01)

Om en asteroid upptäcks och förefaller vara på väg mot vår planet så görs förstås först så exakta beräkningar som möjligt. Om beräkningen visar att sannolikheten för kollision är större än 1 % så sker allt enligt en på förhand beslutad handlingsplan.

(I den fortsatta beskrivningen översätter jag inte benämningen på alla underavdelningar på NASA eller alla myndigheter.)

Slutsats av vetenskapsmännens banberäkning: är en kollision trolig?

Om svaret är nej, men asteroiden kommer att passera på ett avstånd närmare än till månen ska NASA offentliggöra detta.

Om svaret är ja ska Planetary Defense Coordination Office informera NASA:s chef och avdelningen Science Mission Directorate.

NASA:s chef informerar Vita Husets vetenskapliga rådgivare (Executive Office of the President , White House Science Adviser.

Om Vita Huset ger tillstånd ska NASA: s avdelning Office of International and Interagency Relations nu informera andra myndigheter om asteroidhotet.

Beräknas asteroiden slå ner i USA? Då ska FEMA (Federal Emergency Management Agency) varna nationella och lokala myndigheter.

Beräknas asteroiden slå ner utanför USA? Då ska USA:s utrikesdepartement (US State Department) varna berörda länder.

Samtidigt ska NASA:s Office of Legislative Affairs informera USA:s kongress.

Slutligen går NASA ut och informerar allmänheten om den hotande katastrofen.

Men Lindsley Johnson kommenterade NASA:s plan med att den förmodligen inte skulle fungera. Han sa: ”Innan vi hunnit informera alla berörda myndigheter kommer de antagligen att kunna läsa nyheten på Internet.”

Min kommentar till ovanstående: Det är förstås bra att alla blir informerade. Men har NASA någon plan för hur man ska hindra asteroider att kollidera med Jorden? Verkar inte så! HJÄLP!
______________________________________________

Återanvändning av raketer. (2016-02-20)

De senaste månaderna har företagen Blue Origin och SpaceX utfört flera experiment med att landa raketsteg efter uppskjutningar. Några av landningarna har lyckats. Om experimenten leder fram till att raketsteg kan återanvändas med korta intervaller så innebär det att kostnaden för att sända upp något i rymden minskar drastiskt.

Läs om detta och se två Youtube-klipp från landningarna på sidan:

                                     Privat rymdverksamhet
____________________________________________________

Bokningar av satellituppskjutningar och beställningar av satelliter.
(Källa: Space News. 2016-01-18) 

Marknaden för satellituppskjutningar domineras av Arianespace och SpaceX.

Under 2015 rådde nästan duopol på marknaden för kommersiella satelliter som ska sändas upp i geostationär bana. Arianespace bokade order för 11 nya uppskjutningar och SpaceX tog order på 9 uppskjutningar. Företaget International Launch Services gör come-back efter ett antal motgångar med sina raketer och har bokat in några order.

Kinas statliga rymdindustri kommer också att göra några uppsändningar av kommersiella satelliter, men har svårt att få kunder eftersom USA förbjudit uppskjutning i Kina av satelliter med amerikanska komponenter. Däremot kommer man i Kina att bygga några satelliter för kunder och då kan man förstås sända upp dem.

En del av de bokningar som gjordes under 2015 är väldigt preliminära, som t.ex. att företaget OneWeb avtalat med Arianespace om att ett stort antal satelliter ska sändas upp med 21 Soyuz-raketer.

Många nya satelliter är beställda.   

De företag som bygger kommersiella telekommunikationssatelliter mottog beställningar på ca 20 st under 2015. (Den osäkra siffran beror förstås på hur man räknar, många satelliter är mer eller mindre statligt finansierade.)

Företaget Space Systems Loral tog de flesta ordrarna, fem stycken. Airbus Defence and Space tog hem fyra. Övriga företag som tagit beställningar på byggen av geostationära satelliter är Boeing, Thales Alenia Space och Orbital ATK.

Några länder som hittills köpt satelliter har nu börjat bygga egna, t.ex. Turkiet och Argentina.
____________________________________________

Årskrönika för 2015.

Tidningen Space News publicerar varje år i december en mycket innehållsrik nyårskrönika. Där kan man läsa om raketuppskjutningar, aktiva och planerade satelliter, avtal inom rymdindustrin, politiska beslut i världen som påverkar rymdverksamheten, företagsrapporter, sonder till planeterna. Här följer ett litet urval, i vissa fall med inledande kommentarer av mig om året som helhet. Detta är ju internationella händelser, jag hoppas sammanställa en årskrönika om Sveriges rymdverksamhet om några dagar.
(Källa: Space News. Översättning och urval publicerat här 15-12-30.)


NASA publicerade 2015 en studie som visar att med samarbete mellan världens rymdorganisationer och företag skulle en månfärd kunna genomföras för 10 miljarder dollar. (Jfr med NASA:s årsbudget som är 19 miljarder dollar.)

Utforskningen av universum.

Under 2015 såg vi för första gången detaljerade foton av asteroiden Ceres och av dvärgplaneten Pluto. Sonden Rosetta fortsatte att sända från kometen. Det kom också ny information från farkosterna som kretsar kring Mars och de som befinner sig på planetens yta. Bland annat hävdar forskarna allt mer bestämt att de funnit vatten eller is i marken på Mars. Nya sonder planeras i flera länder för att studera månen, Mars, Jupiters månar osv.

Astronomerna ger oss allt mer information om universum och bland annat upptäcker man allt fler exoplaneter.

Rymdpolitik.

I januari godkänner Japan en budget för kombinerad civil och militär rymdverksamhet på 324 yen (2,75 miljarder dollar), en ökning med 18 %, med fokus på nationell säkerhet. En ny raket ingår i budget.

I januari beslutar man sig i Ryssland för en stor omorganisation: rymdorganisationen och ett antal rymdföretag ska samordnas.

I USA pågår under 2015 (som vanligt) segdragna diskussioner i kongressen om hur stor NASA:s budget ska vara. Den brukar ligga på ca 19 miljarder dollar.
Rymdorganisationer.

ESA:s budget fastställs i januari till 4,4 miljarder euro (5,3 miljarder dollar), en ökning med 8 %. Mest pengar lägger man på jordobservation och byggandet av raketer.

NASA meddelar i februari att man ska köpa sex platser på ryska Soyuz för åren 2018 och 2019 för transport av astronauter till rymdstationen.

I augusti avtalar ESA med europeisk rymdindustri om byggandet av nya raketen Ariane 6 och en uppgraderad Vega. Enligt planerna ska den nya Vega

Rymdföretag.

I rymdföretagsvärlden finns många trender: De stora företagen konkurrerar eller går ihop, många nya små företag vill bygga cubesats eller små raketer som kan sända upp cubesats, relativt nya större företag som vill bygga nya större raketer eller använda flygplan istället för ett första raketsteg.

I januari beslutar Orbital Sciences och ATK om att fusionera.

I januari investerar Google och fonden Fidelity en miljard dollar i SpaceX.

Företaget SpaceX får tillstånd i maj av US Air Force att kunna lämna anbud på uppsändning av militära satelliter med raketen Falcon 9. Dittills har företaget ULA haft monopol på detta.

I maj avtalar NASA med företaget Boeing om att göra två färder med astronauter till rymdstationen med sitt rymdskepp. 

Satelliter.

En nyhet är att några företag vill sända upp stora konstellationer med ett stort antal små satelliter på låg höjd för att bilda nätverk för internet eller jordobservation. Rymdvärlden får allt mer fokus på att rymdskrotet är ett stort problem.

Företaget OneWeb som planerar att sända upp en konstellation med 720 (!!!) lågtflygande satelliter för internet, sluter i juni avtal med ”Airbus Defence and Space” som ska bygga satelliterna. Man avtalar också med Arianespace och Virgin Galactic om uppsändning av satelliterna. Finansiärer till projektet är Intelsat, Airbus, Qualcomm och Hughes Network Systems samt telekommunikationsföretag i Mexico och Indien.

Facebook och Eutelsat skriver kontrakt i oktober om att i fem år hyra kapacitet på Israels satellit Amos-6. Man avser att förse 14 länder i Afrika med internetuppkoppling via satellit.

Raketer.

Rymdorganisationerna i USA, Europa, Ryssland, Kina och Japan jobbar alla på att utveckla nya raketer. I USA jobbar många företag på att bygga mindre raketer som ska kunna sända små satelliter i omloppsbana.

I maj misslyckas uppsändning av en mexikansk kommunikationssatellit med en rysk Proton-raket. Det är fjärde gången på fyra år som en Proton-raket drabbas av fel.

I september använder Kina för första gången sin nya raket Long March 6. Man sänder upp tjugo små sateliter från rymdbasen Taiyuan Satellite Launch Center.

Lockheed och NASA meddelar i oktober att planeringen för rymdskeppet Orion är nästan klar och nu påbörjas byggandet av den farkost som ska flyga obemannat runt månen 2017. Någon gång mellan 2021 och 2023 ska sedan en bemannad färd runt månen äga rum.

Företaget Blue Origin lyckas i november flyga den obemannade raketen New Shepard till en höjd av 10 mil (gränsen till rymden) och sedan landa det första steget.

Ett nytt sätt att sända upp en raket misslyckas i november på ön Kauai i ögruppen Hawaii. Raketen Super Stryki startade från en ställning som utgjord en räls (i stället för att starta från en startplatta) och skulle sända upp den amerikanska militära satelliten Operationally Responsive Space 4. En stund efter start började raketen vingla och störtade sedan.

Rymdstationen.

En rysk Progress-farkost drabbas av ett fel vid uppskjutning till rymdstationen i april och misslyckas med sin leverans.

I juni misslyckas en uppskjutning med Falcon 9 med materiel till rymdstationen. Då har redan en uppskjutning med Orbitals raket Antares och farkost Cygnus misslyckats 2014 och med ryska Proton i maj.

Ryssland bekräftar i juli att man vill fortsätta samarbetet med den internationella rymdstationen fram till 2024.

NASA meddelar i juli att fyra erfarna astronauter valts ut för testflygningar under 2017 med de rymdskepp som Boeing och SpaceX bygger.

I december lyckas Orbital sända sin farkost Cygnus med en Atlas-raket till rymdstationen. Under 2016 hoppas man bli klar med en ny version av sin egen raket Antares.

Rymdsonder.

NASA:s farkost New Horizon passerar Pluto i juli och sänder häpnadsväckande foton. Massor av information från flera mätinstrument insamlas under den korta passagen, och den informationen ska sändas till Jorden under ett helt år.

ESA meddelar i juli att man givit Airbus Defence and Space i uppdrag att bygga rymdfarkosten JUICE som ska flyga till Jupiter 2022. Sverige deltar både vid konstruktionen av farkosten och två av forskningsinstrumenten. (Se text här nedanför)                  

_______________________________________________________
                        
GOD JUL!


Julgran i San Francisco. (Jag tog fotot vid resa dit i november i år) 
____________________________________________

Både svensk rymdindustri och svensk rymdforskning går ombord på JUICE - next stop Jupiter. (2015-12-15)
(Källor: Dagens Industri, Göteborgs-Posten samt Arielspace, artiklar om Rymdforum 2013) 

Dagens Industri berättade igår att det svenska dotterbolaget till RUAG Space erhållit ett kontrakt värt 150 miljoner kr på utrustning till farkosten JUICE som ska sändas iväg år 2022 av ESA till planeten Jupiter.

RUAG Sverige - svenskt rymdföretag med 100 % track record.

JUICE utläses Jupiter ICy moons Explorer. Farkosten ska studera Jupiter och tre av dess månar: Ganymede, Callisto och Europa. Bland annat hoppas man hitta stora oceaner gömda under månarnas yta.

I Göteborgsposten kan man läsa att RUAG Space bidrar med utveckling och tillverkning av datahanteringssystemet, ett av sex delsystem på satelliten, samt utrustning för att styra satelliten, samla in forskningsinformation och kommunicera med marken.
Delsystemet innehåller en ombord-dator, ett massminne och en elektronikenhet som styr och samlar in data från satellitplattformen.

Dagens Industri har intervjuat RUAG Sveriges VD Mats Warstedt. Han säger: "Vi är väldigt glada. Det har varit tuff konkurrens och vi har jobbat hårt under flera år. Den stora utmaningen är att kunna garantera att utrustningen fungerar i minst elva år under extrema förhållanden."

På frågan varför just RUAG fick uppdraget svarar Mats Warstedt: "Dels på grund av vår teknik, dels eftersom vårt arv har varit väldigt betydelsefullt. Vi har levererat till 120 satelliter och har 100 % track record. Våra system har hittills alltid fungerat vilket ju är helt avgörande i rymden."

Svenska forskare har två instrument med på JUICE.

År 2013 offentliggjorde ESA vilka forskningsprojekt som valts ut för att ingå i farkosten JUICE. Det rörde sig om totalt elva instrument och två av dem är svenska, vilket kändes sensationellt och visar vilken hög standard Sveriges rymdforskare håller. De två svenska projekten är:

"Particle Environment Package" (PEP) som leds av professor Stas Barabas vid Institutet för rymdfysik i Kiruna. 

"Radio Plasma Wave Investigation" (RPWI) och leds av docent Jan-Erik Wahlund vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.

På bransch-konferensen Rymdforum 2013 som hölls på Chalmers i Göteborg berättade forskaren Gabriella Stenberg om PEP att IRF:s ansökan till ESA var på 967 sidor och vägde 2,3 kg.

ESA började utreda frågeställningen om planetforskning år 2008, tog beslut om att sända en sond till Jupiter-systemet år 2012 och valde så i början på 2013 ut den forskningsutrustning som skulle finnas i sonden. 

Nu har man således valt vilka företag som ska bygga själva farkosten och RUAG Sverige har tilldelats en viktig roll. Forskningssonden kommer att kosta 830 miljoner euro att bygga och sända iväg. Allt ska vara klart till 2022 då sonden ska sändas iväg. År 2030 beräknas den nå Jupiter och dess månar. Sonden flyger förbi Europa på nära håll två gånger och så småningom går den in i bana runt Ganymedes.

Det är svårt att bygga en sond som klarar de svåra förhållandena vid Jupiter. Jupiter har mycket kraftig strålning samt ett mycket kraftigt magnetfält. Jupiter har ca 60 månar!      
___________________________________________________

Ska man vara skeptisk? (Publicerat här 2015-12-10)

Det finns en tävling som heter Google Lunar X Prize. Ett antal team tävlar om att landa den första privata rymdfarkosten (obemannad) på Månen och åka omkring med en fjärrstyrd månbil (rover). Men kan de finansiera sina visioner, har de tillgång till en raket, och blir de klara innan tidsfristen går ut i slutet på 2017? (Källa: Space News. 2015-11-02.)

Tävlingen om att hinna först till Månen skulle egentligen ha avblåsts i slutet på 2016, men så lyckades teamet Space IL (USA) boka en raketfärd hos SpaceX. Då förlängde tävlingsledningen det hela med ett år. Raketen Falcon har använts av SpaceX till att frakta förnödenheter till rymdstationen och sända upp satelliter. Den har aldrig lämnat Jordens närhet, så huruvida den kan flyga till månen vet ingen.

Flera av teamen har brist både på pengar och raketer och har därför gått ihop med andra team.
I teamet Astronautic Technology, USA, anser man sig kunna flyga 2017, även om man ännu inte bokat någon raket. Man hoppas även där på SpaceX. Nu har teamet avtalat med ett annat team, Uni (Chile) om att ta med deras rover i sin månlandare. Där kan emellertid bli trångt eftersom Astrobotic redan avtalat om att ta med två rovers för team Hakuto (Japan). Inklusive Astrobotics egen rover ska således fyra rovers förflyttas till Månen med en raket som aldrig gjort en månfärd.

Som om detta inte var nog ska man även lasta in experimentutrustning från både Mexicos rymdorganisation och ett brittiskt företag som kallar sig Lunar Mission One (som för övrigt hävdar att man senare ska flyga ett eget rymdskepp till Månen.) På Astrobotic anser man dock inte att detta är tillräckligt utan söker en rover till att ta med sig plus ytterligare några nyttolaster. 

Google Lunar X Prize har instiftats av organisationen X Prize som vill skynda på utvecklingen inom ett antal forskningsområden, bland annat utforskningen av rymden, genom pristävlingar. I tävlingen till månen har Google gått in som medfinansiär.

Det finns flera delmoment som ger prispengar, bl.a. ska man tävla om att köra sin rover minst 500 meter på månens yta. När Astrobotics månlandare tagit mark och lastat ut de fyra markfarkosterna ska de köra ett "Formula One-style race", enligt ett uttalande av ledaren för teamet.

Ytterligare ett team hävdar sig ha bokat plats på en raket. Moon Express (USA) vill flyga med raketen Electron som byggs av företaget Rocket Lab.

(Även om jag är väldigt tveksam till att de här teamen verkligen ska kunna sända landare till Månen så tycker jag det är helt fantastiskt att de försöker. De kanske inte lyckas innan tävlingstiden går ut i slutet på 2017 men snart kommer det att bli mycket aktivitet på Månen. Nu jobbar många rymdorganisationer och företag på att ta sig dit.)
____________________________________________________

Till Mars eller Månen? (Publicerat på Arielspace 2015-11-26)

NASA vill till Mars, alla andra vill till Månen. Forskare, ingenjörer och andra som engagerar sig i bemannad rymdfart deltog i International Astronautical Congress, nr 66 i ordningen, i Jerusalem i oktober. Man diskuterade bemannade rymdfärder i framtiden: vart vill vi resa, hur ska vi färdas och vilka länder vill delta? Vart man än vill resa så har robotar redan varit där: Månen, Mars, Pluto, kometer, Jupiters och Saturnus månar. (Aviation Week & Space Technology. 2015-10-25.)

NASA sände inför konferensen ut en inbjudan till internationellt samarbete för att genomföra en Mars-färd. Men alla vill inte till Mars. ESA:s nye chef Johann- Dietrich Woerner vill bygga en bas på Månens baksida! Där skulle ett astronomiskt observatorium kunna studera universum utan att störas av ljus eller någon typ av signaler från Jorden.

En bas på månens baksida är hans personliga önskemål och inte ESA:s officiella. Men i många länder med rymdverksamhet vill man sända farkoster och kanske människor till Månen hellre än till Mars.

Ryssland och Kina planerar att sända obemannade farkoster för att landa på Månen, och slutmålet är bemannade färder dit. USA vill sända astronauter i bana runt Månen för att öva inför färder till Mars. Japan, Indien och ESA har sänt farkoster till Månen och har bemannade månlandningar som ett avlägset, men dock mål. Det finns t.o.m. flera privatfinansierade projekt för att sända obemannade farkoster till Månen.

Det är bara USA som har resurser för en Mars-expedition. För övriga länder däremot skulle en färd till Månen förstås vara lättare att genomföra. Men också för USA kan det visa sig att en Mars-färd blir för dyr, och NASA:s chef vill helst ha ett internationellt samarbete om projektet. Ett problem då är att USA:s kongress beslutat att landet inte får ha rymdsamarbete med Kina, både för att man bedömer att Kina utgör ett militärt hot och för att Kina bryter mot mänskliga rättigheter.

Det råder inget tvivel om att många länder vill delta i den s.k. "exploration of the solar system", men hur detta ska gå till tycks det råda delade meningar om.

______________________________________________

Tillbaka till rymden.

Efter paus under hösten: Arielspace bevakar igen vad som är aktuellt inom svensk och internationell rymdverksamhet. (Av Ariel Borenstein. 2015-11-25)

Under september, oktober och november skrev jag inget på denna webbplats om internationella rymdhändelser. Orsaken var tidsbrist, som bland annat berodde på två svenska rymdhändelser! Jag bevakade utredningen om ny statlig rymdstrategi genom att gå på presskonferens och skriva om den, jag var med i två dagar på astronauternas årsmöte och skrev om det. (Ni kan läsa mycket om rymdstrategi och astronauter om ni scrollar ner på denna sida.)                      
         
Under hösten hände det förstås - som vanligt - mycket på rymdområdet. Internationellt hände bland annat detta, som jag således inte skrivit ett ord om:

NASA jobbar vidare på sin långsiktiga plan att sända astronauter till planeten Mars på 2030-talet. Mars var dubbelt aktuell nyligen med filmen "The Martian" och med att en Mars-satellit har sett spår av rinnande vatten. NASA meddelar att den kommande bemannade färden runt månen troligtvis inte blir av 2021, snarare 2023.

Kina har en stadigt ökande rymdaktivitet: nya raketer, många satellituppskjutningar och planer på en rymdstation ca 2020.

Företagen SpaceX och Orbital har kontrakt med NASA om att flyga förnödenheter till rymdstationen. Man båda företagen har råkat ut för att en raket exploderat, vilket förstås försenar leveranserna. Japans transportfarkost räddade situationen så att förråden räcker tills övriga kan leverera igen. Också Ryssland fraktar till ISS.

Både Facebook och Google deltar i konsortier som avser att sända upp tusentals satelliter.

Inget rymdföretag har ännu lyckats påbörja uppsändningar av rymdturister, trots åratal av byggande och tidningsskriverier. Några har drabbats av haverier och alla är försenade.

Det mest spännande det senaste året har varit det som vi fått veta av de obemannade farkosterna som färdats ut i solsystemet: Dawn till asteroiden Ceres, Rosetta till kometen Churyumov-Gerasimenko, New Horizons till dvärgplaneten Pluto. Många sonder har också studerat Mars, Merkurius, Jupiter och dess månar osv. Det finns planer i flera länder på nya farkoster ut i solsystemet, bland annat för att landa en "rover" på Månen och Mars.

Jag kommer nu att börja bevaka nyheter igen, men också gå tillbaka i tiden och skriva om några av de ovannämnda händelserna. 

Rymdstrategi-utredningen är ute på remiss. Också något för Arielspace att följa upp!

(Jag vill göra reklam för Svenska Rymdsällskapet, där vi har en hel del verksamhet. Medlemsantalet ökar och vi har allt fler besökare på vår Facebook-sida.)

                    www.svenskarymdsallskapet.org

______________________________________________

Rymdkanalen har idag lagt ut ett underbart filminslag på 4 minuter
från tre astronauters framträdande på Kulturhuset i Stockholm 23 september. (2012-09-24)


På scen: Moderator med astronauterna Cady Coleman, Chris Hadfield och Samantha Christoforetti. 
                                       
                       Länk till Rymdkanalen 

Jag rapporterar om astronauternas andra dag i Stockholm på webbplatsen för

                   Svenska Rymdsällskapet.

Mer om astronautbesöket senare på denna webbplats. Astronauterna har tillbringat torsdagen i Linköping och reste ikväll till Växjö.
______________________________________________

Association of Space Explorers inledde sin kongress måndag kl. 9.00 i Stockholms konserthus. Ca 100 astronauter och kosmonauter, samt en taikonaut, lyssnade på musik och inledningstalare i en timme. Därefter förklarade Christer Fuglesang för de häpna rymdfararna att "There is one swedish word you have to learn, and that is fikatime". Efter kaffe och bulle följde så fyra föredrag på temat "Inspired by space." (Av Ariel Borenstein. 2015-09-21)

          
Astronauterna i Konserthuset.

Har ni sett det här fotot förut? En astronaut som flyger fritt i rymden.



Astronauten som färdades fritt i rymden heter Bruce McCandless och befinner sig just nu i Stockholm. Han fick en kraftig applåd idag av sina astronautkollegor och övriga åhörare för sin bedrift. Det var år 1984 som han provflög Manned Maneuvering Unit (MMU). Han flög ungefär 100 meter bort från rymdfärjan utan att vara säkrad med lina.


Samantha Christoforetti

Astronauterna  Chris Hadfield (Kanada, känd från Youtube-filmer på rymdstationen) och Samantha Christoforetti (Italien) samt kosmonauten Elena Serova höll föredrag på temat "Inspired by space". Alla har tre varit uppe på rymdstationen nyligen.


Elena Serova och ASE:s ordförande Soichi Noguchi, astronaut från Japan.

Meritlistor:

Chris Hadfield: Specialist under STS-74 med rymdfärjan Atlantis till den ryska rymdstationen MIR 1995. Specialist under STS-100 med rymdfärjan Endeavour till ISS 2001 och flygingenjör under Expedition 35 med Soyuz TMA-06M till ISS 2013.

Samantha Christoforetti: Flygingenjör under Soyuz-TMA-15M till ISS 2014.

Elena Serova: Hon var mellan september 2014 och mars 2015 medlem av Expedition 41 på den internationella rymdstationen (ISS). Hon blev därmed den första kvinnliga kosmonauten att besöka rymdstationen.

Soichi Noguchi: Specialist under STS-114 med rymdfärjan Columbia till ISS 2001. Flygingenjör under Expedition 22 och 23 med Soyuz TMA-17 till ISS 2009.

Information om alla rymdfarare som deltar på kongressen finns hos

          Rymdstyrelsen: 100 astronauter.



Artikelförfattaren och kongressens enda taikonaut, Zhang Xiaguang.

Zhang Xiaguang var besättningsmedlem under Shenzhou 10 med rymdfarkosten Shenzhou till den kinesiska rymdstationen Tiangong 1, 2013.

Under programpunkten Inspired by space framträdde en ung tjej som vunnit en  tävling där det gällde att berätta varför rymden är inspirerande. Hon heter Frida Backjanis och pratade så trevligt att alla blev rörda.

Imorgon tisdag ska alla samlas på KTH för att lyssna på föredrag på två teman: "Space Research" och "EVA, 50 years and the Future"  

 _____________________________________________

2015-09-21. ...och alla astronauter och kosmonauter och en taikonaut är på plats i Konserthuset. Ingen rapport här ännu men kolla Arielspace Facebook och Twitter #ASE och #astronauterstockholm och #100astronauter. Text och foton här ikväll.

_____________________________________________

Astronauter på besök i Sverige. (2015-09-20)


Kosmonauten Elena Serova kommer till Stockholm.

Imorgon börjar astronauternas förening Association of Space Explorers sin kongress. På måndagen inleder de på Stockholms konserthus för att sedan fortsätta på KTH.

Arielspace bevakar  kongressens två första dagar i Stockholm. Följ med på Facebook (Arielspace och Svenska Rymdsällskapet) och med hashtag  #astronauterstockholm på Twitter och Instagram. Och så småningom längre rapporter på Arielspace.

Läs om mina tidigare möten med: 

Charles Duke - till månen  med  Apollo 16.

Franklin Chang-Diaz, som flygit sju gånger i rymden.

______________________________________________

Presskonferensen om rymdstrategi finns att bese på Regeringens webbplats. (2015-09-03)

Filmen varar i ca 20 minuter. I slutet ställer jag en fråga. Jag är den enda journalist som ställer någon fråga. Av frågesekvensen framgår att jag borde ha besökt en frisör innan presskonferensen.

Min fråga var: "Om svensk rymdverksamhet tilldelades ökade resurser, skulle nyttan då bli väldigt stor, i form av fler jobb och ökad export m.m." 

                  Länk till Regeringen
_______________________________________________

2015-09-02: Ariel Borenstein om dagens presskonferens:

Utredningen om svensk rymdstrategi överlämnades till regeringen:

Vid en presskonferens idag kl. 11.00 på Rosenbad presenterade utredaren Ingemar Skogö utredningen om ny svensk rymdstrategi och överlämnade den till utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson.


Ingemar Skogö och Helene Knutsson.

Utredningen har utförts av Ingemar Skogö, som under sin karriär varit bland annat generaldirektör för Trafikverket och landshövding i Västmanlands län, och Thorwald Larsson, erfaren handläggare på Rymdstyrelsen, som fungerat som utredningens sekreterare. Till sin hjälp har de haft tio experter.

Enligt utredningen finns det tre särskilt viktiga mål för framtida svensk rymdverksamhet:

Bättre helhetssyn på nyttan för samhället i stort och med beaktande av de synergier civil och militär samverkan kan ge med hänsyn tagen till försvars- och säkerhetsaspekter.

Mer fokus på hur vi kan utnyttja ett bredare internationellt samarbete för ökad nytta av rymdverksamhet i Sverige.

Bättre samverkan mellan de olika forskningsfinansiärerna för ökade synergier mellan satsningar inom olika områden.

Jag kommer inom kort att publicera grundligare analyser av innehållet i rapporten på webbplatserna Arielspace och Svenska Rymdsällskapet, samt senare hos Flygtekniska Föreningen.



Här bara ett axplock ur förslagen: 

Rymdstyrelsens roll som samordnare av svensk rymdverksamhet bör ökas. Ökad budget och dubbelt så många medarbetare. (Idag budget på en miljard och 18 anställda.)

Esrange ska senast 2020 vara ett betydande europeiskt center för utveckling, demonstration och testverksamhet. I framtidsplanerna bör ingå att utreda om man kan sända upp satelliter från Esrange.

Sverige ska medverka till internationell samverkan för fred i rymden, samt arbetet att undanröja rymdskrot. 

Rymdverksamhetens samhällsnytta bör ställas i centrum och bidra till ett väl fungerande samhälle.

Signaler och data från satellitsystemen Galileo och Copernicus ska användas i offentlig verksamhet och leda till effektivitetsvinster.

Forskning: Bättre samverkan mellan Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet m.fl.  

Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska aspekter bör i ökad omfattning utsträckning förstås och beaktas.

Sverige ska vara ett föregångsland för att uppmuntra pojkar och flickor att satsa på en karriär inom rymdverksamheter.

Och slutligen en av slutsatserna: En stark rymdindustri är viktig för rymdverksamhetens utveckling.

Förslag: Bevaka både webb och Facebook för Arielspace och Svenska Rymdsällskapet närmaste dagarna för mer om rymdstrategiutredningen. 


Tre journalister i en: Jag ska skriva om utredningen på tre webbplatser: Arielspace, Svenska Rymdsällskapet och Flygtekniska Föreningen.
_________________________________________________

Utredningen om Sveriges rymdstrategi under ledning av Ingemar Skogö och Thorwald Larsson är klar - rapporten överlämnas inom kort till regeringen. Arielspace sammanfattar här läget inom svensk rymdverksamhet. När utredningen publiceras kan ni läsa om den på Arielspace.  

Svensk rymdverksamhet är framgångsrik!
(Av Ariel Borenstein. 2015-08-29)

31 augusti ska en statlig utredning vara klar med ett förslag på en nationell plan för Sveriges rymdverksamhet. Sveriges rymdföretag och rymdforskare är framgångsrika, och många myndigheter är bra på att använda avancerad information från satelliter. Men Sveriges rymdverksamhet skulle kunna bli ännu bättre med mer samordning och mer stöd från statens sida.


Utredaren Ingemar Skogö.

Sverige i rymden!

Vad tänker man på då? De flesta tänker på Christer Fuglesangs rymdfärder eller kanske på Rymdbolaget (SSC) och rymdbasen Esrange i Kiruna, men inte så mycket mer. Sveriges framgångsrika rymdverksamhet förefaller vara ganska okänd för de flesta. Men svenska ingenjörer, forskare och företagsledare har i flera decennier varit ledande inom internationell rymdverksamhet.

Under 2014 har jag tittat in i det kliniskt rena laboratoriet hos RUAG Space i Göteborg där man tillverkar avancerade komponenter till satelliter. Jag har vakat med forskare i Uppsala när ESA:s rymdsond Rosetta (med flera svenska mätinstrument ombord) sände en landare ner till ytan på en komet. Under 2014 har jag även lyssnat på många föredrag av representanter för svenska rymdföretag, forskningsinstitutioner och användare av satellitdata. Intrycket är överväldigande: Sverige har bidragit med mycket i vår utforskning och användning av rymden - och fortsätter att lämna bidrag.

Men vad är nästa steg, vad kommer den statliga utredningen att föreslå? Ett rymddepartement? Kraftigt ökad rymdbudget för Rymdstyrelsen? Statligt stöd i form av ny lagstiftning och mer samordning av resurserna?

Raketmännen.

Sverige gjorde sin första raketuppskjutning 1961. Några år senare byggdes rymdbasen Esrange, där Rymdbolaget – numera under namnet Swedish Space Corporation – ända sedan 60-talet skjutit upp sondraketer. Man har inte sänt upp satelliter i omloppsbana utan det handlar om att sända upp raketer till avsevärd höjd och medföra experimentutrustning. Under en begränsad tid råder tyngdlöshet ombord, vilket möjliggör experiment som inte kan utföras på jordytan.

Sedan faller raketen ner och landar med fallskärm, varefter forskarna kan åka och hämta experimenten. De stora obebodda områdena runt Esrange gör platsen till en unik europeisk rymdbas. Som jämförelse kan nämnas att Storbritannien vill bygga en liknande rymdbas men en statlig utredaren har klagat över att det är mycket svårt att få rum med en bas i det tätt befolkade landet.

Swedish Space Corporation (Rymdbolaget).

Rymdbolaget bildades 1972 genom beslut i riksdagen. Bolaget ägs av staten men ska verka på marknadsmässiga villkor. SSC är en framgångsrik aktör inom satellitkommunikation. På rymdbasen i Kiruna tar man emot signaler från ett stort antal satelliter som går i bana över polerna. Man sänder också kommandosignaler till satelliterna.

Under flera decennier byggde Rymdbolaget små effektiva satelliter. Namnen kanske klingar bekant: TeleX, Viking, Astrid, Oden, Smart-1, PRISMA. År 2011 sålde företaget sin satellitdivision till tyska bolaget OHB.

På våren 2015 presenterade SSC sina planer på att börja sända upp satelliter från Esrange. Man vill bygga en ny uppskjutningsramp för detta. För att genomföra projektet krävs diskussioner med svenska myndigheter och politiker samt förhandlingar med Ryssland och Norge.

Rymdstyrelsen.

År 1972 bildades myndigheten Rymdstyrelsen. Uppgiften är att stöda och samordna svensk rymdverksamhet. De senaste åren har Rymdstyrelsen haft en budget kring en miljard kronor. Större delen av budgeten används till att delta i projekt hos ESA, resten till nationella projekt. Rymdstyrelsen fick ökade anslag år 2013.

De tre stora.

Under flera decennier var tre stora rymdföretag nästan synonyma med svensk rymdverksamhet: Volvo Aero (Ägare Volvo), Rymdbolaget (Ägare Staten) och Saab Space (Ägare Saab).

Volvo Aero tillverkade huvudsakligen för flygindustrin, men byggde även raketmunstycken. Man utvecklade en unik tillverkningsmetod. Den europeiska raketen Ariane lyfter med svenskt raketmunstycke.



Volvo Aeros raketmunstycke.

Rymdbolaget har drivit den svenska rymdutvecklingen med raketuppskjutningar, byggande av satelliter och kommunikationsanläggningen utanför Kiruna. Bolaget har påverkat utvecklingen också genom att många underleverantörer bildats och som inspiratör för allmänheten.

Saab är huvudsakligen ett flygföretag men hade ett dotterbolag inom rymdområdet. Dotterbolaget Saab Space byggde upp en unik kompetens bland annat med datorer för satelliter och s.k. separationsringar (När en raket nått upp i rymden behövs en mekanism som skiljer satelliten från raketen).

Under de senaste åren har stora ägarförändringar skett vad gäller de tre stora. Rymdbolaget sålde sin satellitdivision till det tyska företaget OHB, där man blev ett dotterbolag och heter OHB Sweden. Saab sålde sitt dotterbolag till österrikiska RUAG, numera heter bolaget RUAG Space Sweden. Också Volvo renodlade sin verksamhet och sålde Volvo Aero till brittiska företaget GKN. Alla tre rymdaktörerna har vunnit på att ingå i en rymdkoncern istället för att samsas med andra typer av verksamhet.

De många små.

Också de medelstora och mindre rymdbolagen röner framgångar. Omnisys utvecklar ny teknik för mätinstrument i satelliter i nära samarbete med rymdforskare. ÅAC har haft internationella framgångar med miniatyriserade komponenter för satelliter. Spectrogon bidrog med optik till en av mätinstrumenten på kometfarkosten Rosetta.

Många företag ägnar sig åt att använda satellitdata eller förädla den. Spacemetric, tidigare del av Rymdbolaget, säljer fjärranalysdata. Metria producerar kartor. SweDish bygger telefoni för satellitkommunikation.

Andra företag har hittat någon specialnisch, t.ex. YoYo som skapat träningsredskap som fungerar i tyngdlöshet.

Också företag som normalt inte förknippas med rymdverksamhet har producerat någon enskild rymdprodukt: Arla skapade en yoghurt för astronauter, Sandvik tillverkar specialverktyg för rymdbranschen, Trelleborg har producerat däck för fordon som förflyttar sig på planeten Mars.

Rymdturism.

Ett bolag som har framtiden för sig är Spaceport Sweden. Bolaget vill skapa rymdturism i Kiruna. Just nu har man det trögt med verksamheten, eftersom de amerikanska företag som bygger rymdfarkoster för rymdturism inte ännu är klara, samt att det saknas svensk lagstiftning om privata rymdfärder. Rymdturism innebär att en farkost för upp rymdfararna till rymdens gräns ca 10 mil upp. Passagerarna ser den svarta rymden och jordens krökning, och de är tyngdlösa under några minuter. Men man går inte in i omloppsbana runt jorden utan landar igen på samma ställe som man lyfte ifrån. 

Rymdindustrin som helhet.

Den svenska rymdindustrin är en framgångsrik underleverantör till de stora internationella rymdföretagen. Man exporterar allt fler och allt mer komplexa komponenter. Raketmunstycken från Volvo Aero, omborddatorer och separationsringar från Saab Space och miljövänligt bränsle från Ecaps är några viktiga svenska exportprodukter.            

  
Gabriella Stenberg Wieser

Forskare.

Även den svenska forskningen om rymden är framgångsrik.   Vetenskapsmän vid Institutet för rymdfysik (IRF), KTH, Chalmers och andra universitet och forskningscentra har tillsammans med rymdföretag skapat mätinstrument som medföljer många satelliter och sonder till andra planeter. Många svenska astronomer är välkända i internationella sammanhang.

Rymdbolaget byggde tidigare egna satelliter. Smart-1 blev ESA:s första farkost till månen. Odin har i många år studerat både jordytan och universum.

ESA:s farkost Rosetta nådde 2014 kometen Tjurjumov-Gerasimenko. Ombord fanns två mätinstrument från IRF. Just nu planerar ESA för farkosten JUICE som ska flyga mot Jupiters månar år 2022. Med på färden finns då två svenska instrument från Institutet för rymdfysik.

Alla behöver satellitdata.

Många svenska myndigheter använder sig av information från satelliter t.ex. Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Myndigheten för samhällsförsvar och Hushållssällskapet. Också företag och privatpersoner kan använda sig av satellitinformation om jordbruket, skogarna, sjöar och vattendrag, havet, issituationen. För att inte tala om väderleksrapporter, satellit-TV och GPS. All denna information och kommunikation är numera en viktig del av samhället. Om den stängdes av skulle allmänheten märka detta väldigt tydligt. Många som använder satellitdata i vardagen vet inte var den kommer ifrån, utan kanske tror att rymdverksamhet är något perifert som inte berör dem.

Christer Fuglesang och vårt nya rymdcenter.

Sverige har som bekant endast en astronaut. Christer Fuglesang tränade i många år både hos amerikanska och ryska rymdorganisationen och gjorde sedan två resor med rymdfärjan till den internationella rymdstationen. Han har sedan dess bl.a. arbetat för ESA och skrivit böcker. För några år sedan flyttade han och hans fru tillbaka till Sverige. Han arbetar nu som chef för KTH:s nyinrättade rymdcentrum samt som ”ambassadör” för Rymdstyrelsen. På rymdcentret håller studenter på att bygga en liten satellit, s.k. cubesat.

I media.

Nyheter om rymden finns numera i var och varannan tidning. Tidningen Populär Astronomi ägnas helt åt astronomi och rymdverksamhet, det finns också populärvetenskapliga tidningar som delvis handlar om rymden, t.ex. Illustrerad vetenskap, Allt om vetenskap.

På webben finns Rymdstyrelsens sajt Rymdkanalen. Också Populär Astronomi har en webbplats. Det finns dessutom många privata webbplatser, t.ex. Rymdturism,  Svenska Rymdsällskapet och Arielspace.
_______________________________________________

Nya teknologier håller på att förändra rymdbranschen. Förhoppningsvis kommer kostnaderna för att sända upp satelliter att minska. Så småningom blir det också lättare att sända upp astronauter och att bygga rymdstationer. (Publicerat 2015-08-23)

Virgin Galactic (Launcher One), Reaction Engines (Sabre), Stratolauncher, SpaceX, ULA, Airbus och Escape Dynamics är företag som försöker sänka kostnaderna för att sända upp rymdfarkoster.

Ska vi starta raketen från ett flygplan, återanvända raketsteg eller stråla upp energi till farkosten? Läs om de nya raketerna och rymdskeppen på sidan:
                                Privat rymdverksamhet 
______________________________________________

Börja förbereda dig för astronautbesöket genom att följa Arielspace på Twitter och Instagram på #astronauterstockholm 
_____________________________________________________

Du har chansen att se 100 astronauter!

20 september landar 100 astronauter i Stockholm för att hålla sin årliga kongress. 24 sept. reser de till Linköping och 25 sept. till Växjö. Några av de föreläsningar som hålls är öppna för allmänheten, så detta är din chans att uppleva astronauter! (Publicerat 2015-08-12)

Nu närmar sig datum för det unika besöket i Sverige av ca en fjärdedel av alla människor som rest i rymden. I mötet deltar två av astronauterna från Apollo-projektet, världens första kvinna i rymden och kosmonauten som gjorde den första rymdpromenaden. Det handlar om ett stort antal amerikanska astronauter och ryska kosmonauter, samt enstaka rymdfarare från andra länder, t.ex. Kina, Bulgarien, Italien, Kazakhstan. Och värd för hela evenemanget är Sveriges astronaut, Christer Fuglesang. 


Jag träffade Charles Duke för några år sedan. Han har landat på Månen med Apollo 16. Tyvärr deltar han inte vid kongressen. Här är han på Tekniska Museet framför en kopia av månbilen han körde.

Här är länk till sidan Astronauterna/ Astronautkongressen där du under augusti och september ska få läsa personporträtt av de deltagande rymdfararna. Idag finns på sidan en kort introduktion.

Rymdfararnas förening bildades för 27 år sedan och heter Association of Space Explorers. Årets kongress heter XXVIII Planetary Congress.

Deltagarna inleder kongressen söndagen 20 september med en middag i stadshuset. 

På måndagen hålls ett evenemang i Konserthuset 9: 00 - 11:45 där allmänheten är välkommen att lyssna.Temat är: Inspired by space. För intresserade gäller det berömda uttrycket: "Först till kvarn får lyssna på astronauter". Få se hur stort intresset är. Behöver man köa i flera dagar?

På eftermiddagen är allmänheten också välkommen att lyssna, denna gång på Tekniska Högskolan. Tid: 14.00 - 16:00. Temat är "Advances in European Space Exploration".

Måndag kväll har astronauterna fest och middag på Vasa-museet. Deras fruar/män är också bjudna till kongressen. 

Tisdagen 22 september hålls två sessioner på KTH och även dessa är öppna att lyssna på för de rymdintresserade: 9:00 - 10:50 handlar det om "Space Research" och 11:10 - 13.00 om "EVA - 50 years and the future".

På eftermiddagen har astronauterna egna aktiviteter på KTH. På kvällen träffar de först kungen under en timme på Stockholms slott, därefter äter de middag på Grand Hotell.

Onsdagen är vikt för en av föreningens viktiga mål, att intressera ungdomar för rymden och rymdverksamhet. Astronauterna besöker då i par 30 gymnasieskolor i Stockholms län.  

På torsdag åker så astronauterna vidare till Linköping.

Arielspace kommer att under de närmaste veckorna berätta mer om astronauträffen och sedan delta och rapportera under dagarna i Stockholm.
 
______________________________________________

Inför astronautkonferensen i Sverige i september: Arbetstillfällen!

Inspirerad av rymden? Berätta varför för 100 astronauter!
En tävling för unga (19-24 år) att få hålla ett föredrag i samband med invigningen av årets världskonferens för astronauter!

Föredraget, med titeln ”Why I am Inspired by Space”, skall vara 7-9 minuter långt (s.k. TED format) och ges på engelska för alla astronauter och övriga åhörare i Grünewaldsalen den 21 september. Anmälan senast 16 augusti till KTH Rymdcenter.

Bli chaufför till astronauter
I höst kommer 100 astronauter till Sverige, bland annat till Kronoberg. Du som är ingenjörsstudent kan bli deras chaufför under en dag.

Association of Space Explorers, en förening för astronauter, har i år valt Sverige för sitt årliga möte. Under dagarna i Kronoberg ska de besöka skolor runt om Kronobergs län den 25 september och då behövs det någon som kan köra dem. Skolorna de besöker har utmärkt sig i ett projekt kring rymden.

Allt du behöver är ett körkort och förmåga att konversera på engelska. Kunskaper i ryska eller kinesiska är också uppskattat, men inget krav. Du behöver ingen egen bil. Det kommer att behövas 20-50 personer som kan köra.

Ta chansen att bli dessa astronauters ciceron för en dag! Det är en chans som aldrig återkommer.

Skicka in din intresseanmälan inklusive kopia på ditt körkort till projektledare Marcus Brunskog, marcus.brunskog@lansstyrelsen.se 

____________________________________________________

Idag 14 juli passerar rymdsonden New Horizons förbi Pluto!



_______________________________________________

Förenade Arabemiraten har bildat rymdorganisation och startat upp med ett mycket ambitiöst rymdprogram. (2015-07-12)

Det mest ambitiösa projektet, en sond till Mars, förefaller dock inte realistiskt. Läs under rubriken Nyheter uppe till höger på denna sida.
 
_______________________________________________________



Barnen till Plutos upptäckare Clyde Tombaugh är inbjudna till NASA när sonden passerar dvärgplaneten 14 juli i år. (Favorit i repris: En text från Arielspacebook år 2012)

19 januari 2006 lyfte en raket med den amerikanska sonden New Horizons och slungade iväg den mot planeten Pluto. (Senare samma år beslöt världens astronomer att ändra definitionen på vad som skulle anses vara en planet, Pluto skulle nu kallas dvärgplanet). 

Under de senaste decennierna har astronomerna upptäckt fler och fler ”föremål” i rymden utanför de stora planeternas banor. Långt där ute finns kometer, asteroider och planeter. Man insåg att Pluto hade mer gemensamt med dessa himlakroppar än med de inre planeterna.

Regionen där ute har erhållit namnet Kuiper Belt. Efter att New Horizons passerat Pluto hoppas man att den ska kunna studera fler objekt i Kuiper Belt.

Sonden rör sig med en hastighet av 55.000 km i timmen i förhållande till solen vilket gör den till den hittills snabbaste farkosten konstruerad av människor.

Clyde Tombaughs familj deltar i projektet.

Det finns en djupt gripande mänsklig dimension i berättelsen om rymdsonden New Horizon. Pluto upptäcktes 1930 av astronomen Clyde Tombaugh. Han avled 1997, men hans änka följde intresserat projektet New Horizons och blev vän med forskarna. Patsy Tombaugh dog i januari år 2012 vid en ålder av 99 år.

”Hon var en underbar person, ”säger projektledaren Alan Stern. ”Det var sorgligt att hon avled utan att få se hur den planet som hennes man upptäckte såg ut på nära håll.” Men Tombaughs båda barn, Annette och Alden, är inbjudna att närvara i kontrollcentralen när sonden i juli 2015 passerar förbi Pluto.

För detaljerad information om farkosten som ska passera förbi Pluto 14 juli, gå till                      Populär Astronomi. 
_____________________________________________

Försenade månfärder. (2015-07-06)

X Prize Foundation har senarelagt slutdatum för tävlingen Google Lunar X Prize. Deltagarna har nu fram till slutet på 2017 på sig att landa på månen. (Källa: Space News. 2015-06-01)

Men villkoret är då att åtminstone ett team har skrivit avtal under 2015 med det företag eller den organisation som ska skjuta upp farkosten och föra upp farkosten till rymden. Övriga team som vill delta i tävlingen måste ha skrivit raket-avtal senast under 2016.

Om inget team har något avtal att uppvisa senast i slutet på 2015 så avslutas tävlingen utan vinnare. Tävlingen går ut på att landa en obemannad farkost på månen, och denna ska medföra en månbil som ska rulla minst 500 meter och dessutom sända foton från månen.       
_____________________________________________

Privata rymdskepp. (2015-07-04)

NASA har avtalat med Boeing om att företaget ska börja flyga astronauter till den internationella rymdstationen år 2017 med sitt rymdskepp CST-100. (Källa: Space News. 2015-06-01)

Kontraktet offentliggjordes 27 maj. NASA kommer att betala Boeing 4,2 miljarder dollar för att göra sex flygningar till rymdstationen. Senare i år kommer NASA att skriva kontrakt med SpaceX om deras bemannade flygningar till rymdstationen. SpaceX har redan sänt ett antal obemannade rymdskepp till rymdstationen med syre, bränsle, mat och materiel.
________________________________________________________

Spejsad svengelska.

Hyresvärden för SSC:s nya lokaler tycker att fastigheten är spacad. Eller är den spejsad? (2015-06-19)


Solnas mest rymdliga hus. 

SSC i Solna flyttar.

Humlegården Fastigheter har skrivit hyresavtal med SSC för kontors- och labblokaler på Torggatan 15 i Solna strand. Avtalet omfattar cirka 3 200 kvadratmeter och inflyttning sker den 1 juni 2016. (Källa: Fastighetstidningen. Publicerat 2015-03-19)

Min kommentar: Flytten innebär bara att man flyttar några hundra meter till nästa kvarter. Jag undrar nu: kommer man också att flytta på raketen och den stora parabolen som står på kullen ovanför nuvarande kontorsbyggnad? Vart i så fall?

En gång i tiden samsades Rymdbolaget och Rymdstyrelsen i samma byggnad. Först flyttade Rymdbolagets satellitdivision ut och blev OHB Sweden, sedan flyttade Rymdstyrelsen några kvarter bort, och snart flyttar också SSC (f.d. Rymdbolaget).


SSC:s nya huvudkontor från 1 juni 2016.

Språktävling.

Ordet "spacade" som återfinns på reklamskylten känns egendomligt. Det är ju ett engelskt ord med svensk böjning. Borde det skrivas "spejsad"? Eller "rymdaktig"?

Webbplatsen Arielspace utlyser tre språktävlingar. 

Tävling ett:  Kan någon ta reda på om ordet "spacad" verkligen existerar? 
Tävling två: Föreslå en korrekt synonym för spacad.
Tävling tre: Föreslå en påhittad synonym för spacad.
                 
_______________________________________________________
                       
Utredningen om statlig rymdstrategi får mer tid.
(Källa: Webbplats för Sveriges Riksdag. 2015-05-14)

Beslut vid regeringssammanträde den 16 april 2015

Förlängd tid för uppdraget.

Regeringen beslutade den 10 april 2014 kommittédirektiv om en nationell rymdstrategi (dir. 2014:57). Enligt utredningens direktiv ska uppdraget redovisas senast den 31 maj 2015.

Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 augusti 2015.

(Utbildningsdepartementet)  

Kommentar från Arielspace: I en intervju i samband med Rymdforum 2015 i mars sa utredaren Ingemar Skoglund att han skulle ansöka om mer tid för utredningen för att hinna beakta säkerhetspolitiska aspekter på rymdverksamhet.         
______________________________________________

Svenska företaget ESAB byggde den gigantiska formen som ska foga ihop NASA:s nya raket Space Launch Systems - men den fungerar inte!
(Källa: Pressmeddelande från ESAB 2013-09-06 och artikel i Space News 2015-03-09)

Företaget ESAB meddelade i september 2013 att de erhållit ett mycket prestigefyllt kontrakt:

" Boeing har valt ESAB AB för tillverkningen av bränsletankarna för NASA:s raket Space Launch System  (SLS). Den nya raketen kommer att vara den största amerikanska raket som byggts, 61 m högre än rymdfärjan.

Höjden blir 121 m med en vikt på 2.950 ton. Att konstruera en enhet av denna omfattning kräver helt nya sätt att tillverka, montera och svetsa huvudbränsletanken.

Ingenjörer från ESAB har arbetat med Boeing och NASA i mer än ett år för att utveckla det nya Vertical Assembly Center (VAC) som är ett gigantiskt svetssystem som ska klara av att stödja den enorma bränsletanken för raketen. Systemet ska svetsa ihop runda sektioner med s.k. friktionssvetsning. ESAB:s VAC-konstruktion kommer att vara den starkaste svetsmaskinen i sitt slag genom tiderna.

VAC designas, utvecklas och byggs i ESAB:s fabrik i Laxå och stöds av ESAB:s automationsdivision i USA. Resten av raketen byggs i USA. ESAB:s expertkunnande inom friktionssvetsning och företagets väl utvecklade projektledning samt operativa förfarande var nyckelfaktorer vid Boeings val av partner."

Så långt ESAB:s pressmeddelande. Men något blev fel...

Ur artikel i Space News 2015-03-09:

"Boeing ligger tre månader efter i konstruktionen av Space Launch Systems på grund av problem med den 50 meter höga strukturen Vertical Assembly Center. Byggandet av strukturen blev klart i september 2014. När man började testa den upptäckte man att en räls som ska användas för att lyfta upp delarna som ska svetsas inte fungerade tillräckligt bra. Delarna kan inte lyftas tillräckligt högt. Man vet ännu inte exakt vad felet beror på.

Raketen ska enligt planeringen vara klar att sändas upp 2018, men svetsningen av bränsletanken i VAC är nu ett problem. Man undersöker om VAC är felbygd eller om marken inte klarar byggnadens tyngd."

(Kommentar:  Jag vet inte om ESAB officiellt uttalat sig om problemet.)  

Följ länken och läs om astronauter som jag träffat: Charles Duke som landat på månen, Franklin Chang-Diaz som flög med rymdfärjan sju gånger och vår egen astronaut Christer Fuglesang.
(2015-03-01) 

Länk till sidan "Astronauterna" på Arielspace.
______________________________________________

Nu inleder jag en artikelserie om rymdklustret vid Solna Strand. Först har jag besökt Rymdstyrelsen. Kommande artiklar ska handla om de rymdföretag som har sina kontor där. 

På besök hos Rymdstyrelsen.

Rymdstyrelsen flyttade 2014. Jag har varit på besök i de nya lokalerna vid Solna Strand och pratat med Johan Marcopoulos, kommunikations- ansvarig. (Av Ariel Borenstein. 2015-02-21)


Solens rum på Rymdstyrelsen.

Rymdstyrelsen är en liten myndighet med en personalstyrka på 18 personer. Man har en budget på en miljard, större delen av den summan sänds dock vidare till ESA för vår del av gemensamma projekt.

Generaldirektören heter Olle Norberg. Bland sina anställda räknar myndigheten Sveriges astronaut Christer Fuglesang.

Rymdstyrelsen fanns tidigare i samma lokaler som SSC vid Solna Strand. Nu har man flyttat endast några hundra meter från den tidigare platsen till adressen Hemvärnsgatan 15.

 
Här finns nu Rymdstyrelsen i nya ändamålsenliga lokaler! 

Följ den här länken och läs reportaget om mitt besök hos Rymdstyrelsen.
___________________________________________

RUAG Space Finland! (2015-02-03)
RUAG Space köper finländska  Patrias rymddivision.

RUAG Space med huvudkontor i Schweiz fortsätter att expandera sin verksamhet. Sedan tidigare äger man företag i Sverige, Österrike och USA. 17 december meddelades att RUAG Space köper en verksamhet i Finland. Det handlar om företaget Patrias rymddivision som blir ett dotterbolag till RUAG Space med namnet RUAG Space Finland.
(Pressmeddelande från RUAG 17 december 2014)

Patria har 2.500 anställda och dess rymddivision sysselsätter ca 30 personer. Det finländska företaget är specialiserat på elektronik för satellit-komponenter. I ett uttalande säger man på Patria att rymd är ett litet område för dem, medan rymden är kärnverksamhet för RUAG Space. Hos RUAG säger man att Patrias rymddivision har stor samlad kompetens och kommer att komplettera liknande verksamhet hos dotterbolagen i Sverige och Österrike.

”RUAG Chief Executive Urs Breitmeier said the purchase gives RUAG the opportunity to broaden the technology base and to enchance the product portfolio in the area of space electronics”

Läs mer på engelska eller varför inte på finska!
___________________________________________

Rykande raketer – alla bygger nytt! (2015-01-24)

Ariane 6, Long March 6, Space Launch System, Falcon Heavy, Geostationary Satellite Launch Vehicle. Det är namnet på några av de nya, stora raketer som byggs just nu runt om i världen och som kommer att lyfta mot rymden under de närmaste åren.

GOD JUL ÖNSKAR KALLE ANKA, MUSSE PIGG och ARIELSPACE!


Vad har Blixt Gordon och Kalle Anka gemensamt?

Vad har Elon Musk och Walt Disney gemensamt?

Företaget SpaceX ska få 2,6 miljarder dollar av NASA för att flyga astronauter till rymdstationen. SpaceX blir det första privata företag som transporterar astronauter till rymden, 12 år efter att bolaget bildades och 6 år efter att man nätt och jämnt undvek konkurs. Det är en märklig prestation. (Källa: Aviation Week & Space Technology. November 2014. Publicerat på Arielspace 2014-12-30)

NASA slöt 2014 avtal med företagen Boeing och SpaceX om att transportera astronauter till den internationella rymdstationen. Sedan 50-talet har NASA köpt raketer och rymdskepp av den privata sektorn, men nu ska man istället köpa en tjänst, dvs transport av astronauter. De två företagen bygger egna rymdskepp och säljer transport-tjänster till NASA, men kan också sälja till andra organisationer och företag.

Det fantastiska är att ägaren till SpaceX, Elon Musk, verkar vara lika framgångsrik i sina andra verksamheter: Företagen Tesla (produktion av eldrivna bilar) och SolarCity (solceller).

Vad finns det för förklaring? Det finns stora likheter mellan Elon Musk och en annan framgångsrik entreprenör: Walt Disney. Båda börjar med en dröm och använder sig sedan av en systematisk och kreativ process för att förverkliga drömmen. Walt Disney hade tre olika sätt att närma sig problem: drömmaren, realisten och ifrågasättaren.

Drömmaren frågar: "Varför inte?” och sätter upp ett mål som kan förefalla helt orealistiskt. ”Jag vill resa till Mars!”

Realisten frågar: ”Hur?” Vilka tekniska och ekonomiska faktorer bestämmer möjligheten att resa till Mars? Kan vi t.ex. konstruera återanvändbara raketer för att få ner kostnaderna?

Ifrågasättaren frågar: ”ja det där är väl ok, men hur blir det med…?” Vilka tekniska problem är olösta? Hur finansierar vi detta projekt? Hm, kanske vi kan lösa dessa problem genom ett delmål: att satsa på uppsändning av satelliter och transporter till rymdstationen?

När Walt sammankallade ett möte visste medarbetarna inte vem de skulle få möta: drömmaren, realisten eller kritikern. Elon Musk verkar ha samma tre kvalitéer.

Man kan också göra en annan jämförelse mellan Disney och Musk. De hade kontroll över fyra viktiga framgångsfaktorer: De lyckas samla de nödvändiga resurserna, attrahera begåvade människor, förstå hur branschen fungerar och de har en dröm!

För att förverkliga ett rymdprojekt krävs ofta att man förfogar över mycket pengar eller att man hittar finansiärer. Man måste också ha den karisma som krävs för att samla begåvade människor runt sig.

Hur fungerar då rymdbranschen? Ofta är det svårt att vara ny aktör. Det finns för mycket pengar investerade i de existerande systemen. Elon Musk förstod att han måste skapa sitt eget ”ekosystem”, dvs sin egen raket och sitt eget rymdskepp. Musk ses som ett hot mot de etablerade företag som sänder upp satelliter. Han påstår ju att SpaceX kan sänka uppskjutningskostnaderna med 75 %!

Den fjärde framgångsfaktorn är att man måste ha en dröm, och förmågan att uppnå drömmen. Walt Disney kunde det och Elon Musk är på god väg!


Kalle Anka behöver inte ha rymddräkt på Månen. 
_______________________________________________

Publicerat 2014-12-03:
Sveriges beslut på ministerrådsmötet om åtaganden i ESA.

Den 2 december 2014 höll det europeiska rymdorganet Esa ett ministerrådsmöte i Luxemburg där forskningsminister Helene Hellmark Knutsson ledde den svenska delegationen. (Källa: Pressmeddelande från Rymdstyrelsen 2014-12-02)

Detta var ett möte som kan ses som en fortsättning på det ministerrådsmöte som ägde rum i Neapel i november 2012. Mötet fokuserade därför på tre frågor som inte löstes fullt ut 2012:

- bärraketer,
- Esas deltagande i den internationella rymdstationen (ISS),
- Esas framtida utveckling.

I inledningsanförandena gladdes alla ministrar över Esas forskningsprojekt Rosetta och den lyckade landningen på en komet och framförallt den stora betydelse sådana framgångar har för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Även resolutionen om Esas framtida utveckling fick mycket uppmärksamhet i delegationernas inledande uttalanden. Resolutionen pekar ut vägen framåt bland annat för relationen med EU.

Nedan följer en lista över det svenska deltagandet i nya program som ministerrådsmötet 2014 har beslutat om.

(Program)         (Totala kostnad milj. euro) (Svenskt bidrag milj. euro)
Utveckling av raketen Ariane 6                  3.028           56,3
Utveckling av raketen Vega-C                      215             1,5
Underhåll av Ariane 5                                  345             8,3
Underhåll av Ariane 6                                  244             3,2
Underhåll av Vega                                       119             1,3
ESA:s andel av rymdstationen                      862             3,4     

Dessutom anmälde Sverige ökade bidrag i några pågående program enligt följande:

Beskrivning Svenskt bidrag i milj. euro:
Förberedelser för nästa generation bärraketer                8
Återanvändbar demonstrator (Pride-steg 1)                   0,2
Teknologiutveckling för utforskning av Mars! (Aurora)    0,25
Satelliter för miljöövervakning                                      3
Några projekt för telekom                                            6
Generell teknikutveckling                                             1

Läs mer hos Rymdstyrelsen.
____________________________________________________

2 december 2014: Ministermöte i ESA.

ESA valde Ariane 6 istället för vidareutveckling av Ariane 5! Svenska företag deltar i projektet!

Från ESA:s webbplats idag:

ESA today concluded a productive one-day Council meeting at ministerial level in Luxembourg. Ministers of ESA Member States agreed the further development of a family of new launchers, and approved funding for the International Space Station and space exploration.

The ministers set a course for ESA to remain an independent, world-class intergovernmental space organisation.

Ministers adopted three Resolutions:
“Resolution on Europe’s access to space”, covering the development of Ariane 6 and Vega C.
“Resolution on Europe’s space exploration strategy”, covering ESA’s three destinations for exploration (LEO low-Earth orbit, Moon and Mars)
“Resolution on ESA evolution”, covering the vision for ESA until 2030.

Sverige satsar halv miljard på raket!

Europas rymdnationer har enats om nästa generations bärraket. Den franska linjen vann när Ariane 6 ersätter Ariane 5. Projektets utvecklingskostnad är 35 miljarder kronor. Sveriges andel är en halv miljard. (Källa: Svenska Dagbladet. 2014-12-02)

– Det gick över förväntan på slutet och vi är nöjda, sade Olle Norberg, generaldirektör för svenska Rymdstyrelsen, till TT efter de tuffa slutförhandlingarna i Luxemburg som gick i mål på tisdagen.

Ministrarna i de länder som ingår i den europeiska rymdorganisationen ESA kom överens om att utvecklingsprogrammet ska pågå i åtta år och att en första uppskjutning med den nya Ariane 6-raketen sker 2020.

Tyskland hade förespråkat en vidareutveckling av Ariane 5, en framgångsrik arbetshäst för kommersiella satelliter och annan teknik, medan Frankrike drev på för att bygga en ny raket. Ariane 6 blir mer flexibel med möjlighet att välja mellan två eller fyra startraketer.

Förutom Ariane 5 ska den kunna ersätta den ryska Sojuzraketen.

– Konkurrensen är stenhård, inte minst av SpaceX i USA med Falconraketerna, säger Olle Norberg.

Ariane 6 kommer att utvecklas av europeiska företag. GKN Aerospace Sweden i Trollhättan ska tillverka raketmotorns munstycken och turbiner, medan Ruag Space i Göteborg och Linköping gör nyttolastadaptrar. Eventuellt får även omborddatorer svensk leverantör.

Tack till Gagarin Miljkovich för tips om ESA-konferensen!
___________________________________________

Ut i solsystemet!

Orion flyger för första gången 4 december. Det är början på mänsklighetens färder ut i solsystemet. (2014-11-29)

USA:s nya rymdskepp Orion sänds upp 4 december från Cape Canaveral Air Force Station i Florida för en kort testflygning. Det är en obemannad färd för att testa värmeskölden. Orion sänds upp med en Delta-raket (Delta IV Heavy) tillverkad av United Launch Alliance. Rymdskeppet ska kretsa två varv kring jorden i en kraftigt elliptisk bana och sedan komma tillbaka in i atmosfären med hög hastighet. Den har då 80 % av hastigheten som uppnås vid återkomst från en färd runt månen. Farkosten landar med fallskärm i Stilla havet.

Nästa Orion-färd blir 2017 då en obemannad farkost ska sändas att runda månen. Den uppskjutningen ska ske med USA:s nya stora raket Space Launch System. År 2021 är det sedan tänkt att Orion ska göra sin första bemannade färd som också handlar om att runda månen. Det blir första gången sedan 1972 som astronauter kommer att befinna sig i närheten av månen.

NASA betalar 11 miljarder dollar till företaget Lockheed Martin Space Systems för att bygga de här tre rymdskeppen.. Lockheed fick beställning på Orion år 2006. Orion var ursprungligen avsedd att användas för att bygga en bas på månen, men detta projekt stoppades av brist på finansiering. Man planerade sedan att använda Orion som livbåt vid rymdstationen, men sedan togs beslut om att NASA ska göra en färd till en asteroid på 20-talet och landa på Mars på 30-talet, och då passade Orion in i de planerna.

4 december inled således de flygningar som ska leda fram till en landning på Mars. Och någon gång i framtiden till att mänskligheten bygger baser på Månen och Mars.

Denna text publiceras också på webbplatsen Svenska Rymdsällskapet
_______________________________________________

Rymdhösten 2014.

Under hösten har Arielspace rapporterat om några av alla händelser inom den internationella rymdbranschen. Men det har hänt mycket mer. Här är ett axplock av vad som hänt i september.
(Källa: Space News. September 2014)

USA: 27 augusti meddelade NASA att dessa planetära uppdrag kommer att erhålla fortsatt finansiering, dvs verksamheten kan fortsätta:
Mars Science Laboratory (kallas även Curiosity, landade 2012, åker runt på Mars) Cassini Saturn Orbiter (kretsar kring Saturnus sedan 2004)
Lunar Reconnaissance Orbiter (sändes till Månen 2009 och ligger i bana runt den) Mars Exploration Rover (kallas även Opportunity, landade 2004, åker runt på Mars) Analyzer of Space Plasma (ett instrument delvis finansierat av NASA, finns med på ESA:s Mars Express Orbiter som kretsar kring Mars)
Mars Odyssey Orbiter (anlände till Mars 2001, kretsar kring planeten)
Mars Reconnaissance Orbiter (anlände till Mars 2006 och kretsar kring planeten)

Ryssland allokerar 50 miljoner rubel extra (1,3 miljarder dollar) för att skynda på byggandet av landets nya rymdbas Vostochny Cosmodrome i Sibirien. Man vill göra första raketuppskjutningen år 2015. Följande år hoppas man kunna göra första uppskjutningen med den nya raketen Angara. Ryssland investerar nu kraftigt i sin rymdverksamhet som hade en nedgångsperiod efter Sovjetunionens fall.

USA, Hongkong, Thailand: Företaget SpaceX lyckades på kort tid med två uppskjutningar av satelliter med raketen Falcon. 5 augusti sände man upp satelliten AsiaSat 8. Man sände sedan 7 september upp en satellit med dubbelnamnet AsiaSat 6/Thaicom 7.

USA: NASA meddelade 16 september vilka företag man vill samarbeta med för att transportera astronauter till den internationella rymdstationen. Uppdraget går till Boeing och SpaceX. Ett företag som valdes bort, Sierra Nevada Corporation, har ifrågasatt valet genom att stämma NASA. NASA kommer att stöda Boeing och SpaceX med 4,2 miljarder dollar och hoppas att de bemannade flygningarna kan komma igång 2017.

Indien och Kina undertecknade 18 september ett avtal om samarbete med rymdprojekt.

USA:s farkost MAVEN gick in i bana runt Mars 21 september.

Indien blev första land från Asien som lyckas med ett Marsprojekt. Mars Orbiter Mission gick in i bana runt Mars 24 september.

Azerbadjan har skapat en rymdorganisation med namnet Azercosmos och den sände upp landets första satellit med namnet Azerspace-1 år 2013. Azercosmos ska nu köpa in en satellit till som man vill döpa till Azerspace-2 och undersöker möjligheterna för detta. Azerspace-1 byggdes av amerikanska Orbital Sciences Corporation, sändes upp av europeiska Arianespace och finansierades med exportkrediter från USA och Frankrike.

Frankrikes rymdorganisation CNES har undersökt hur problemet med rymdskrot utvecklas. I en rapport ger man en dyster bild av framtiden. Ett antal rymdnationer har avtalat om regler för hur man ska förhindra att nya satelliter blir rymdskrot. Reglerna efterlevs väldigt dåligt. En regel sa att satelliter ska ha tillräckligt med bränsle eller ligga i låga banor som gör att de störtar till jorden inom 25 år. Men de senaste 12 åren har 40 % av alla nya satelliter placerats i banor där de kommer att förbli väldigt länge.

Indien och USA undertecknade 30 september ett avtal om samarbete med rymdprojekt.

I en paneldebatt vid ”65th International Astronautical Congress” 29 september sa representanter för rymdorganisationerna i Kanada, Europa och Japan att de ännu inte tagit ställning till om de ska delta i samarbetet med den internationella rymdstationen efter år 2020.

Inom några veckor följer artiklar om den internationella rymdmånaden oktober samt om den svenska rymdhösten.
_________________________________________________

"Svenska rymdforskare är framgångsrika."

21 oktober var det dags för Sveriges rymdforskare att berätta om sin verksamhet för utredaren Ingemar Skogö och hans team. Seminariet hölls i Uppsala, i en byggnad kallad Ångströmlaboratoriet. Arrangörer var branschföreningen Rymdforum och Institutet för rymdfysik i Uppsala.
(2014-11-06)


Rymdforskaren Gabriella Stenberg Wieser och kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko. 12 november ska en farkost med instrument byggda av svenska forskare landa på kometen.  

Svensk rymdforskning omfattar astronomi, observation av jordytan och studier av hur vistelse i rymden påverkar människor. Svensk rymdforskning har högt anseende utomlands. Sverige har byggt egna satelliter och bidragit med instrument på många internationella rymdfarkoster.

Vid seminariet medverkade bland andra Mark Pearce, känd för spektakulär forskning med gigantiska stratosfärballonger; Henrik Lundstedt, världsberömd solforskare; Gabriella Stenberg Wieser, deltagare i teamet som ska landa en farkost på en komet snart; Jan-Erik Wahlund, projektledare för ett mätinstrument som ska flyga med JUICE till Jupiter 2022. Plus många fler spännande och framgångsrika forskare. Vår astronaut Christer Fuglesang deltog och betonade den forskning som utförs på den internationella rymdstationen.

Läs om seminariet på sidan "Statlig rymdstrategi"

____________________________________________

Dödsolycka med SpaceShipTwo.

Det rymdskepp som Virgin Galactic planerar att använda för rymdturist-resor exploderade 31 oktober när testflygningarna återupptogs efter ett långt uppehåll. En av piloterna dog och den andre skadades. (2014-11-02)

Förutom den personliga tragedin för pilotens närstående och den ekonomiska skadan för projektet, så innebär detta att det dröjer flera år längre än beräknat innan rymdturism kan bli verklighet.

På Virgin Galactics webbplats skriver man bland annat:

"All of us at Virgin Galactic are deeply saddened by today’s events. Our thoughts and prayers are with the families of all those affected by this accident."

Bemannade rymdfärder kommer naturligtvis att äga rum också i fortsättningen trots denna dödsolycka. Sedan Jurij Gagarin gjorde världens första rymdresa i början på 60-talet har det inträffat flera svåra rymdolyckor: En Apollo-besättning (Grissom, White, Chaffee) dog i en brand på marken 1967, två rymdfärjor har exploderat (Challenger 1986 och Columbia 2003), en kosmonaut (Komarov)dog under landning 1967 när kapselns fallskärm inte vecklade ut sig. 

Utforskningen av rymden kommer helt säkert att fortsätta. Men just nu råder förmodligen stor förstämning hos de företag som bygger nya rymdskepp.

För den som vill läsa mer rekommenderar jag text hos Populär Astronomi.
___________________________________________

Här är mitt bidrag till Astronomins dag 18 oktober:

Livlig trafik vid Mars: Två satelliter och en unik komet.

En amerikansk satellit gick in i bana runt Mars 21 september, tätt följd av en indisk satellit 24 september. De har kommit i tid för att kunna studera en komet från Oorts moln. 19 oktober kommer kometen att passera Mars i väldigt hög hastighet. (Källa: Aviation Week. 2010-09-08.)

Maven från USA.

USA:s farkost Maven gick in i bana runt Mars 21 september. Farkosten ska försöka finna spår i atmosfären av vatten som man tror en gång fanns på planetens yta. Maven är förkortning för Mars Atmosphere and Volatile Evolution.

Under oktober testar man farkostens system. Därefter ska Maven under ett år studera planeten Mars atmosfär. Forskarna ska testa teorin att Mars en gång hade vatten på ytan, men att solvind och ultraviolett ljus pressade ut vattnet i rymden. Ombord på Maven finns sju mätinstrument som ska mäta olika aspekter av den övre atmosfären? (En redogörelse på engelska för alla sju mätinstrument finns i slutet av den här artikeln.)

Mangalyaan från Indien.

Indiens farkost Mangalyaan (betyder Marsfarkost) lyftes upp av landets egen raket Polar Satellite Launch Vehicle, flög till Mars och gick in i bana runt planeten 24 september.

Detta väckte förvåning eftersom det är närmast tradition att de flesta farkoster man sänder till Mars går sönder på ett eller annat sätt. USA lyckades vid sjätte försöket och Sovjet (Ryssland) vid tionde. Europa, Japan och Kina har försökt men inte ännu lyckats. Av de 51 sonder av olika slag som mänskligheten sänt mot Mars har endast 21 fungerat. Men Indien lyckades således vid första försöket.

Mangalyaan ska studera atmosfär och planet för att leta efter tecken på nuvarande eller tidigare liv. Farkosten har fem instrument och de ska studera klimat, geologi och planetens utvecklingshistoria. Mangalyaan ska studera Mars i sex månader.

Indiens Mars-satellit kostar betydligt mindre än USA:s farkost. Maven har kostat 671 miljoner dollar. Det har varit många skämt om att Mangalyaan, som kostat 75 miljoner dollar (4,5 miljarder rupier) blev billigare att producera än science-fiction-filmen Gravity, som kostade 100 miljoner dollar. Det är billigare att låtsas resa ut i rymden än att göra det på riktigt.

Unik komet från fjärran rymd.

De två farkosternas ankomst till Mars sammanfaller med en spektakulär händelse: en komet med ursprung i Oorts moln passerar mycket nära Mars 19 oktober. De flesta kometer kommer från Kuipers bälte, beläget utanför Uranus bana. Pluto och ett stort antal nyligen upptäckta dvärgplaneter utgör Kuipers bälte. Man upptäckte för bara några decennier sedan att solsystemet sträcker sig mycket längre ut än till Pluto.

Ni har förmodligen läst om de små rymdfarkosterna Voyager som lämnat alla planeter bakom sig och nu till och med lämnat det område där solvinden upphör. Men mycket längre ut, upp till 0,8 ljusår, finns den yttersta banpunkten för kometerna i Oorts moln.

Om Kuipers bälte var en LP-skiva så skulle Oorts bälte omfatta en yta stor som en fotbollsplan.

I januari 2013 upptäckte astronomer att en komet från Oorts moln var på väg in i solsystemet. Man gav den namnet Siding Spring.

Mer om kometen kan ni läsa på Svenska Rymdsällskapets webbplats.

Fotnot: Alla sju mätinstrument.

”The instrument suite designed for the job consists of the Solar Wind Electron Analyzer (SWEA) to measure solar winds and electrons in the Martian ionosphere; the Solar Wind Ion Analyzer (SWIA) to measure solar wind and ion density and velocity in the planet´s magnetosheath; the Suprathermal and Thermal Ion Composition (STATIC) instrument , which will measure ions in the atmosphere of Mars, including moderate energy escaping ions; and the Solar Energetic Particle (SEP) instrument to measure the impact of the solar wind on the planet´s upper atmosphere.

Also on board are the Langmuir Probe and Waves (LPW) instrument, which includes an extreme ultraviolet sensor, to measure properties of the ionosphere, wave-heating in the upper atmosphere and the extreme ultraviolet inputs into the atmosphere from the Sun. Rounding out the package is a magnetometer; which will measure interplanetary solar wind and magnetic fields in the ionosphere; a Neutral Gas and Ion Mass Spectrometer to measure the composition and isotopes of ions and the thermal neutrals in the atmosphere; and an Imaging Ultraviolet Spectrograph for global remote sensing of the upper atmosphere and ionosphere at Mars.”

__________________________________________

Gruvdrift på asteroiderna är inte lagligt ännu. (2014-09-30)

Några senatorer i USA:s representanthus har lagt fram ett lagförslag som skulle reglera gruvbrytning på asteroider! Förslaget framlades 10 september i kommittén för Rymdvetenskap (Science space subcommittee) men responsen var tveksam. (Källa: Space News. 2014-09-15)

Lagens namn kan passande nog förkortas till ASTEROIDS. Det fulla namnet är American Space Technology for Exploring Resource Opportunities in Deep Space.
Lagen skulle ge amerikanska (vad gäller för övriga företag!!!) företag rätt att förfoga över de resurser de kan utvinna från asteroider. De asteroid-utvinnande företagen skulle också ha rätt att stämma staten eller andra amerikanska intressenter om dessa förorsakar ”harmful interference”.

Till presentationen av lagförslaget hade man endast inviterat experter på juridik och naturvetenskap, men inte några representanter för rymdindustrin. De närvarande experterna samt ett antal senatorer var negativa till lagförslaget.

En professor i rymdjuridik, Joanne Gabrynowicz, sa att många punkter i förslaget var mycket oklara. T.ex. behöver man definiera närmare vad som avses med ”harmful interference”. Termen har använts i internationella rymdavtal gällande stater, men aldrig tillämpats på företag. En senator, Donna Edwards, föreslog att förslaget skulle bordläggas till 2015 så att alla fick mer tid att fördjupa sig i ämnet.

Det är främst två företag som har stort intresse av att lagen antas: Planetary Resources och Deep Space. Båda företagen planerar och investerar för att någon gång i framtiden kunna inleda mineralutvinning på asteroiderna.

Planetary Resources skrev i ett brev till kommittén att: ” This legislation is timely, well constructed, and will help ensure that USA will lead the development of this economically and strategically valuable new market.”

Också företaget Deep Space skrev ett brev till kommittén där man föreslog några förbättringar (!!!) av lagförslaget, bland annat regler för att bestämma vem som är först på plats och som därvid kan stämma de övriga! På Deep Space är man kritisk mot att kommittén bara kallat in experter till mötet, men ingen representant för rymdindustrin.

En av de senatorer som la fram lagförslaget tyckte att man inte skulle vänta. Han sa:
”We will never answer all the unanswered questions that potentially come from any legislation on commercial space exploration. Nothing ventured, nothing gained.”

Min kommentar: Jag tycker nog att det återstår en del att ordna med innan man tutar och warpar iväg till asteroiderna. Hur kan man i USA stifta en lag om vilka rättigheter landets egna företag ska ha till gruvdrift i rymden, när det helt saknas internationell lagstiftning i ämnet? Den rymdlagstiftning som finns sedan länge avser stater och säger att ingen stat har rätt att lägga beslag på någon himlakropp. Och den här idén om att den som hinner fram först äger asteroiden påminner kraftigt om guldruschen till Klondyke: Den som kom först kunde göra en inmutning. Men rymden är kanske den nya ”the Frontier”. Planetary Resources och Deep Space kanske tvingas värja sina asteroider mot konkurrenter med hjälp av laserkanoner.  
____________________________________________

Utredningen om ny svensk rymdstrategi:

Här är de tio experterna: läs på sidan
"Statlig rymdverksamhet för Sverige"
____________________________________________

Utredningen om ny svensk rymdstrategi tar fart:

Ett seminarium om rymdverksamhet ur samhällsperspektiv bjöd i fredags 
utredarna Ingemar Skogö och Thorwald Larsson på många inblickar i Sveriges rymdnytta. (2014-09-20)


Rymdutredaren Ingemar Skogö

Föreningen Rymdforum ordnade 2014-09-19 med hjälp av SSC ett seminarium om samhällsnyttan med rymdverksamheten. Det riktade sig till den nationella utredningen om svensk rymdverksamhet som har till syfte att föreslå en svensk nationell rymdstrategi. Utredaren Ingemar Skogö och utredningens sekreterare Thorwald Larsson fokuserar under hösten på att skaffa faktaunderlag om svensk rymdverksamhet.

Utredaren Ingemar Skogö är idag landshövding i Västmanlands län och har tidigare varit generaldirektör för såväl Luftfartsverket som Vägverket. Thorwald Larsson är en erfaren handläggare på Rymdstyrelsen, därifrån han nu är tjänstledig för att ägna sig åt utredningen. Till utredningen finns en expertgrupp på tio personer knutna. Sex av dessa  representerar olika departement som har intressen i den svenska rymdverksamheten.

Vilka pratade?

Efter att publiken hälsats välkommen av Lars Eliasson, ordförande för föreningen  Rymdforum, inledde Anna Rathsman från SSC med sina tankar kring "Tillgång till rymden - på gott och ont."  

Sedan berättade ett antal experter om den rymdanknutna verksamheten vid vissa  myndigheter och företag:
Christer Andersson, FOI
Anke Thoss, SMHI
Tobias Edman, Metria
Jan-Anders Holmlund, MSB
Peter Wiklund, Lantmäteriet
Henrik Stadig, Hushållningssällskapet

Utredaren Ingemar Skogö och publiken ställde frågor till föredragshållarna. Ett reportage om vad föreläsarna sa och vad deras förkortningar betyder kommer inom kort på den nya sidan på Arielspace med namnet "Statlig rymdstrategi för Sverige". Där finns redan nu lite bilder och texter om utredningen.
  
Hur lång har man kommit?

Thorwald Larsson berättade lite om hur långt man kommit hittills med utredningen. Utredningen skall avlämna sin rapport i maj 2015. Man kommer nu att söka kontakt med alla som kan tänkas ha fakta eller tankar att bidra med. Inom kort får utredningen en egen webbsajt dit man ska kunna maila in sina bidrag.

Utredningen är en en-mansutredning av landhövding Ingemar Skogö, men rymdexperten Thorwald Larsson arbetar heltid som projektets sekreterare. Till sin hjälp har de sex personer som representerar olika departement, samt fyra oberoende experter. De tio kommer att presenteras på Arielspace senare under hösten.

Seminariet om rymdverksamhet ur ett samhällsperspektiv anordnades av rymdbranschens samarbetsorganisation Rymdforum i samarbete med SSC. Man kommer senare under hösten att hålla ett seminarium om Sveriges rymdforskning samt ett om Sveriges rymdföretag.           
___________________________________________

NASA har valt företagen Boeing och SpaceX som samarbetspartner för att sända astronauter till rymdstationen. (2014-09-18)

Här är länkar till   

     NASA

     Boeing

     SpaceX

_________________________________________________

Inför valet: Vad vill partierna att Sverige ska göra i rymden?

Jag är styrelsemedlem i Svenska Rymdsällskapet. Vår förening gjorde en enkät där vi frågade partierna hur de ser på Sveriges rymdverksamhet.
(2014-09-10)

Läs på föreningens webbsajt vad partierna svarat.

Enkäten har uppmärksammats i Svenska Dagbladet! 
__________________________________________

Rysk feminism i rymden?

Elena Serova blir i september den första ryska kvinna som flyger till rymdstationen. Kosmonautkandidaten Anna Kikina blev utesluten från den nya kosmonautgruppen men efter några veckor fick hon komma tillbaka. Ryssland har inte alls satsat på jämn fördelning i rymden.
(Källa: Space News. 23 juni, 30 juni och 14 juli 2014.)

Hittills har ca 500 människor färdats ut i rymden sedan början på 60-talet. Av dem är 57 kvinnor. Den första kvinnan i världshistorien som färdades i rymden var Valentina Tereshkova från Sovjetunionen. Hon flög 1963. Men därefter har Sovjet och dess efterträdare Ryssland varit dåliga på att utbilda kvinnor till rymdfarare.
 
2012 tog den ryska rymdorganisationen in en ny kull kosmonauter. Man hade 304 sökanden. Efter första gallringen återstod 51, och slutligen hade man en grupp på åtta. Dessa har tränat i två år, men man sa till dem att planen var att gallra ytterligare och att endast fem kunde få bli kosmonauter. Gruppen bestod av sju män och en kvinna, Anna Kikina.


Anna Kikina.

En av männen underkändes vid en läkarkontroll. I juni möttes representanter för ryska rymdorganisationen Roscosmos, Yuri Gagarin Cosmonaut Training Center och företagen Energia och Khrunichev och tog då beslut på att godkänna de sex kvarvarande männen som kosmonauter, men underkänna den enda kvinnan.

Man kan undra om beslutsfattarna upplevde att de gjorde sig till åtlöje och ångrade sitt beslut, men faktum är att några veckor senare ändrade man sig. Anna Kikina är nu godkänd. I beslutet sades det dock att hon behöver ett års extra träning.

Samtidigt har kosmonauten Elena Serova i sommar förberett sig på att bli den första ryska kvinnan som besöker den internationella rymdstationen. Hon är dessutom bara den fjärde ryska kvinnan i rymden sedan 1963. Elena Serova ska flyga upp i ett Soyuz-rymdskepp från basen Baikonur tillsammans med amerikanen Barry Wilmore och ryssen Alexander Samokutyaev. Startdatum är satt till 25 september.


Elena Serova.

Den första kvinnan i rymden var således Valentina Tereshkova som flög runt jorden 1963. Sedan dröjde det hela 20 år innan Svetlana Savitskaya flög. Hon reste till den ryska rymdstationen Salyut 7. Sedan var hon uppe i rymden en gång till 1984 och blev då den första kvinna som gjort en rymdpromenad. Nummer tre i rymden var Elena Kondakova som 1997 flög med en rymdfärja till ryska rymdstationen Mir.
 
Den första amerikanska kvinna som flög upp i rymden var Sally Ride. Hon flög med en rymdfärja 1983. Sedan dess har många kvinnor, främst från USA, arbetat på rymdstationen. Sammanlagt har hittills 57 kvinnor vistats i rymden. Ca 450 män har rest ut.

Kommer Anna Kikina att bli Rysslands femte kvinna i rymden? Hon är 29 år, hon är både ingenjör och ekonom. Av en slump sparkades hon från kosmonautgruppen samma datum som Sovjets första kvinna, Valentina Tereshkova, hade påbörjat sin rymdfärd. Hela situationen blev eventuellt för pinsam och Anna Kikina kallades in igen.
 
Hon ska nu fortsätta träna tillsammans med övriga i gruppen: Oleg Blinov, Nikolai Chub, Pyotr Dubrov, Andrei Fedyaev, Sergei Korsakov och Dimitri Petelin. De är alla mellan 30 och 36, och de är alla ingenjörer, utom Fedyaev, som är pilot i flygvapnet. 


Anna Kikina tränar fallskärmshopp med kollegan Sergei Korsakov.
______________________________________________________

Indiens rymdbudget ökar med 6,5%. (2014-08-29)

Läs om Indiens rymdbudget på sidan "Asien och Afrika".

_________________________________________________

Karin Nilsdotter och hennes medhjälpare vill etablera rymdturism i Kiruna. (Se artikel längre ner på denna sida.)
Vill Sveriges politiker följa Storbritanniens exempel?          

Storbritannien planerar att bygga en rymdbas. (2014-08-26)

Storbritanniens regering har beslutat utreda om man ska bygga en rymdbas. Den skulle först användas för suborbitala flygningar och senare för att sända upp satelliter. (Källa: Aviation Week & Space Technology.2014-07-10.)

Storbritannien fick 15 juli en ny ”rymdminister”. Greg Clark är i fortsättningen ansvarig för landets rymdverksamhet. Han vill att utredning och förberedelser ska vara avklarade till år 2018 så att man då kan börja bygga basen. Inte minst behöver man klarlägga de juridiska förutsättningarna.

Det finns redan förslag på var man skulle kunna bygga rymdbasen. I själva verket finns det åtta förslag: två i söder och sex i Skottland. (Detta är intressant därför att man i Skottland snart ska rösta om huruvida man vill bli en självständig nation).

Nu skriver jag namnen på samtliga föreslagna rymdbaser eftersom jag tycker att det är fantastiska namn:
Newquay Cornwall Airport i Wales och Llanbedr Airport i västra England. Och sedan de föreslagna baserna i Skottland: Cambeltown Airport, Glasgow Prestwick Airport, RAF Leuchars, Kinloss Barracks, RAF Lossiemouth och Stornoway Airport.

Chefen för U.K. Space Agency säger: ” Our vision for space in the U.K. is starting to deliver success, and that success is starting to resonate around the world.”            

______________________________________________

Swedish Space Travel Alliance.
 
Ett nytt rymdföretag presenterade sig torsdagen 21 augusti i pressen och vid ett evenemang i Stockholm. Sweden Space Travel Alliance vill erbjuda rymdresor från Kiruna. (Av Ariel Borenstein. 2014-08-23)


Rymdmänniskor och rymdvarelser skålar för Space Travel Alliance. På podiet från vänster till höger: Darth Vader, Christer Fuglesang, Karin Nilsdotter, Rikard Steiber, Sven Grahn, representant för Space Angels Network och representant för Sand People.  

Redan på 50-talet kunde man köpa biljett till Månen. Sedan dess har det sålts stjärnor, tomter på månen, rymdfärder och åter rymdfärder. Än så länge har det handlat om förhoppningar och drömmar. Biljettköparna har blivit kvar på jorden.

Men den tekniska utvecklingen har varit snabb sedan satelliten Sputnik sändes upp i omloppsbana 1957 och nu kommer till slut drömmarna att förverkligas. På olika håll i världen utvecklar och testflyger företag nya rymdfarkoster, och inom några år kommer rymdturism helt säkert att bli verklighet. I Sverige jobbar företagen Spaceport Sweden och Sweden Space Travel Alliance på att kunna erbjuda rymdresor från Kiruna.
 
Möt det nya företaget Swedish Space Travel och läs en intervju med en av grundarna, rymdprofilen Karin Nilsdotter!  


            

           Länk till intervjun: Reportage (Intervjuer och möten) 
            
           Länk till Space Travel

           Länk till Spaceport Sweden            
___________________________________________________          
Det är bäst att ta god tid på sig. (2014-08-17).


Rymdskeppet heter Orion. 


Raketen heter Space Launch System. 

USA bygger just nu på sitt nya rymdskepp Orion och den nya raketen Space Launch System. Med dessa ska USA utforska solsystemet. De mål som är någorlunda realistiska i dagens läge (förutsatt att världens samlade rymdnationer ställer upp med 100 miljoner dollar) är resmålen Månen, asteroiderna och Mars. En resa till Mars tur och retur skulle ta några år.
 
Om vi vill använda Orion och SLS för att resa till den närmaste stjärnan, Alpha Centauri, så har man räknat ut att om Orion färdas med den högsta hastighet som den kan komma upp i, så skulle en resa tur och retur ta 110.000 år. 
______________________________________________________

Samla in pengar till rymden.

Crowdfunding i USA: En plan för bemannad rymdfart de närmaste hundra åren och en Mars-sond byggd av universitetsstuderande.
(Publicerat på Arielspace 2014-07-26) 

En ”road-map” för bemannad rymdverksamhet.

Ron Jones är veteran i rymdbranschen. Han har varit anställd vid företagen Martin Marietta Aerospace Corp. och Rockwell International. Redan i mitten på 80-talet funderade han på att skapa ett dokument som visade hur alla olika rymdaktiviteter i världen hörde ihop och bidrog till att människor så småningom skulle färdas ut i solsystemet. (Källa: Space News. 2014-07-07.) 


 
Åren 1987-1989 skapade han The Integrated Space Plan (ISP) som var ett flödes-schema över rymdverksamhet i hela världen med ett försök att se 100 år in i framtiden. Hans arbetsgivare Rockwell använde ISP i sin marknadsföring och vid kommunikation med NASA, politiker, universitet osv

”Jag ville visa hur alla projekt förhöll sig till varandra, för många visste inte det”, säger Ron Jones. ”Också idag råder stor okunnighet om vilka projekt som pågår och hur de hör ihop.”

Så Jones har under 2014 inlett samarbete med Jay Whittner, delägare i Space Finance Group i Texas och VD för Kickstarter Coaching i Florida. De har inlett en investeringskampanj för att samla in 18.000 dollar. Pengarna ska bl.a. användas till ett datorproducerat flödesschema över verksamheter som bidrar till utforskningen av solsystemet. Kampanjen pågår fram till 27 juli. 30 juni hade man erhållit bidragslöfte för 7.500 dollar.

Många höjdare inom rymdindustrin i USA minns med nostalgi hur de som unga ägde en affisch med Jones flödesschema från -89. Lori Garver som fram till 2013 var NASA:s näst högste chef, säger ”It gave us something to put next to our Mark Spitz or Farrah Fawcett poster.” 

Länk till The Integrated Space Plan.

Studenter vill sända farkost till Mars.
 
Studenter vid fyra universitet i USA planerar att sända en liten sond till Mars, och behöver samla in 25 miljoner dollar för att kunna genomföra projektet. (Källa: Space News. 2014-07-07)

Projektet Time Capsule to Mars drivs av studenter men stöds av flera stora rymdföretag. Inom fem år ska en cubesat sändas till Mars med bl.a. digitala foton. Farkosten kommer att brinna upp i den martianska atmosfären men tidskapseln ska klara sig ner till ytan.

23 juni hölls en presskonferens där Emily Briere från Duke University berättade om projektet. Hon sa att man kunde bli först med mycket: första cubesat till Mars, första studentbyggda farkosten till en annan planet och första farkost att använda en ny typ av el-framdrivning.

Men frågan är om inte finansieringsplanerna är det mest revolutionerande. Man ska dra igång en crowdfunding-kampanj med målet 25 miljoner dollar. För en dollar kan bidragsgivare sända ett foto som sänds med på farkosten. Under senare finansieringsrundor ska man kunna sända in video, musik m.m. Projektet kommer att använda sig av en egen webbplats till att börja med, senare kanske man vänder sig till något fundraising-företag.

Time Capsule har redan erhållit bidrag från ett antal stora företag: Aerojet, ATK och Lockheed Martin. Om man lyckas med finansieringen så blir detta det största rymdprojekt som finansierats med crowdfunding. Företaget Planetary Resources fick in 1,5 miljoner dollar häromåret för att kunna bygga och sända upp ett litet rymdteleskop. Andra försök har misslyckats: Golden Spike Company vill sända människor till månen och inledde med att söka 240.000 dollar till förstudier, men nådde bara 19.450 dollar.

Tills vidare arbetar 30 studenter med projektet Time Capsule to Mars. Till hösten när studierna börjar igen kommer fler studenter att gå med i projektet. 

Länk till studenternas webbsite.           
_______________________________________________

Mer om OHB:s invigning av sina nya lokaler. (2014-06-22)

Nu finns ett bildreportage om hur OHB Sweden invigde sina nya lokaler i Kista onsdagen 18 juni. Följ länken till "OHB - photos from Visitors Day"          

Dessutom finns nu information från och om företaget OHB Sweden på den engelskspråkiga delen av Arielspace. Följ länken till "OHB Sweden".



Och här är länk till företagets webbplats: www.ohb-sweden.se        

_________________________________________________________

OHB Sweden höll öppet hus i Kista.       

Rymdföretaget OHB Sweden visade sina nya lokaler igår. Besökarna kunde titta på cleanroom, satellitkontroll-rum och modeller av de svenska satelliterna. Företagets VD Gierth Olsson höll tal och astronauten Christer Fuglesang klippte av invigningsbandet. (2014-06-19)   

           
Christer Fuglesang förbereder sig för att klippa bandet som inviger OHB:s nya Clean-room.

Var är saxen?

Först hittade man bara en pytteliten sax från ett sömnads-kit. Men sedan hämtade någon en stor gyllene sax, och Fuglesang kunde symboliskt inviga OHB:s nya clean-room på företagets nya adress Viderögatan 6 i Kista.

För några år sedan sålde SSC sin satellitdivision till det tyska företaget OHB. Många befarade att detta skulle vara negativt för personalen. Men istället kan man konstatera att det går väldigt bra för OHB Sweden och dess personal. Företaget får ständigt nya uppdrag och har anställt fler medarbetare.  

Man deltar i de nya satellitprojekten SMALL Geo, Solar Orbiter och Innosat. Och  satelliterna Odin och Prisma fungerar fortfarande utmärkt. 

Igår eftermiddag minglade representanter för rymdföretag, myndigheter och universitet i de nya lokalerna i Kista. Företagets VD höll ett tal som pendlade mittemellan väldigt allvar och stand-up-comedy. Han sa bland annat att skilsmässan från tidigare moderföretaget SSC var plågsam, men kunde ses som att tonåringen flyttade hemifrån, dvs jobbigt men också början på något nytt och spännande. 


OHB:s VD Gierth Olsson har blåst i ett orange horn för att påkalla gästernas uppmärksamhet. Det är dags för astronauten Christer Fuglesang att klippa av det symboliska bandet som inviger företagets nya lokaler.
_______________________________________________

Rysslands militära angrepp på Ukraina skadar rymdsamarbetet mellan Ryssland och USA. (Källa: Space News. 2014-06-06)

Rysslands aggression mot demokrati-strävandena i Ukraina har mötts av ekonomiska sanktioner från EU och USA. Bland annat har USA ställt in olika typer av samarbete i rymdverksamheten. Ryssland svarar med rymdsanktioner mot USA.

Den politiska konflikten på Jorden hotar därmed att skada ett framgångsrikt samarbete. Bland annat har ryssar och amerikaner kommit överens utmärkt väl uppe på den internationella rymdstationen.

Några av de negativa följderna:

USA har ställt in planeringen för olika framtida samarbetsprojekt. Ryssland hotar att avbryta samarbetet med rymdstationen efter 2020. Amerikanska företag har i många år köpt raketmotorn RD-180 från Ryssland, den används bland annat i raketen Atlas. Nu vill starka krafter i USA att man så snabbt som möjligt bygger en egen liknande motor för att sedan sluta köpa den ryska.

(Min kommentar: Det är fruktansvärt tråkigt att det fredliga samarbetet i rymden tar skada. Jag kommer att skriva mer utförligt om denna kris senare i juni.
_____________________________________________

Den globala rymdekonomin växer varje år. 

Under 2013 ökade produktionen av varor och tjänster i den globala rymdindustrin med 4 %, till 314 miljarder dollar. Mer statistik om världens rymdekonomi finns under rubriken Nyheter till höger på denna sida (Rymdindustrin är en framtidsbransch).
(2014-06-06)          
_______________________________________________

Nää, så är det inte!

DN hävdar i en artikel idag i sin Kulturbilaga att "Supermakterna har slutat skicka astronauter på rymdkapplöpning. Nu är det i stället filmstjärnor och miljardärer som slåss om att få färdas i rymden" och man påstår också att ”idag har de starka staterna ersatts av globala företag och sociala medier (=såp-opera om människor som åker till planeten Mars för att stanna där resten av livet)”.
(Av Ariel Borenstein. 2014-05-27)

Men så är det inte! 

USA bygger just nu en ny stor raket och ett nytt rymdskepp för resor till Mars. Kina ska snart bygga en egen rymdstation. Ryssland bygger nytt rymdskepp och ny rymdbas. Indien, Japan och Europa strävar efter att skapa egen bemannad rymdfart.

Det är också ett faktum att inte ett enda privat företag ännu sänt upp en enda människa i rymden. (Ok, SpaceshipOne gjorde två skutt och piloten befann sig i rymden i några minuter). Samt också ett faktum att många astronauter flög med NASA:s rymdfärja i många år, samt att många astronauter och kosmonauter flyger till den internationella  rymdstationen varje år med ryska statliga rymdskeppet Soyuz. Läs texten som följer här, om trafiken till och från rymdstationen.

Trafik till Den Internationella Rymdstationen.

Besättningen på rymdstationen består för tillfället av tre personer. Följande astronauter bemannar nu rymdstationen: Steve Swanson (USA), Alexander Skvortsov (Ryssland) och Oleg Artemyev (Ryssland). Trafiken till rymdstationen är ganska omfattande:

25 mars. En Soyuz-farkost flög upp tre nya medlemmar till besättningen. Dessa är Alexander Skvortsov, Oleg Artemyev och Steve Swanson. (De ska återvända till Jorden i september.)
9 april. Rysk obemannad Progress-kapsel (Progress 55) anlände med 800 kg bränsle, 420 kg vatten, 48 kg syre och 1.400 kg övriga förnödenheter, bland annat mat och experimentutrustning.
20 april. Obemannade kapseln Dragon, som sänds upp av företaget SpaceX, anlände till rymdstationen med 2 ton förnödenheter. SpaceX får 1,6 miljarder dollar av NASA för 12 transporter till rymdstationen. Detta var den 3:e färden.
13 maj. Tre av besättningsmedlemmarna, som anlände 6 november 2013, åkte hem med en Soyuz-kapsel. Dessa är Richard Mastraccio (USA), Koichi Wakata (Japan) och Mikhail Tyurin (Ryssland).
28 maj (planerad) En Soyuz-farkost ska flyga upp tre nya medlemmar till besättningen. Dessa är Maxim Suraev (Ryssland), Reid Wiseman (USA) och Alexander Gerst (ESA).
10 juni (planerad) Obemannade kapseln Cygnus, som sänds upp av företaget Orbital Sciences med raketen Antares, ska flyga i juni till rymdstationen med förnödenheter. Orbital får 1,9 miljarder dollar av NASA för 8 transporter till rymdstationen, och detta blir färd nummer 2.
23 juli (planerad) En rysk obemannad Progress-kapsel (Progress 56) ska anlända med förnödenheter.  

Kommentar till Dagens Nyheter: Entreprenörerna, miljardärerna och skådespelarna kommer nog att resa ut i rymden, men det dröjer några år till. Och berätta gärna om NASA:s nya raket och rymdskepp. År 2021 ska amerikanska astronauter flyga ett varv runt månen.
______________________________________________

Boeing söker ersättning från Ryssland och Ukraina i svensk domstol.
(Publicerat 2014-05-25)
 
Amerikanska företaget Boeing var tidigare partner med ryska Energia och ukrainska Yuzhnoye. Tillsammans ägde de företaget Sea Launch som gör raketuppskjutningar från en plattform i Stilla havet. Men Sea Launch drabbades av stora motgångar och bytte till slut ägare. Boeing har i flera år försökt få kompensation från de andra två företagen för kostnader på 356 miljoner dollar, men utan framgång. Bland annat har man hänskjutit ärendet till Sveriges handelskammare, som dock inte avkunnade någon skiljedom.
(Källa: Space News. 2014-04-28)

Boeing överklagade men i april 2014 beslöt en svensk domstol att inte ändra beslutet från Sveriges Handelskammare. Och handelskammarens beslut innebar endast att man inte kunde avgöra tvisten eftersom man ansåg sig sakna jurisdiktion.

Boeing inledde sina försök att få ersättning 2009. När handelskammaren avvisade ärendet beslöt Boeing att överklaga till svensk domstol. Som nu således hävdar att ett nej från handelskammaren inte kan ändras.

Boeing har numera upphört med sitt samarbete med Sea Launch. Efter att Sea Launch nästan gått i konkurs (under en tid gällde lagen om Chapter 11, som innebar rekonstruktion) köpte tidigare delägaren Energia ut hela bolaget.
 
Sea Launch fortsätter att använda Long Beach som hamn för sin plattform i Stilla havet.
Boeing vill nu ta sitt ärende vidare till Sveriges Regeringsrätt. Samtidigt har man tagit upp sina krav i USA vid en domstol i Kalifornien. 
____________________________________________________           

SSC säljer divisionen Airborne Systems.

Sjöland & Thyselius (S & T) blir en världsledande leverantör av havsövervakningssystem genom köpet av SSC (Swedish Space Cooperation) verksamhet Airborne Systems. Enligt uppgift ska försäljningen underlätta Rymdbolagets (SSC) ökade satsning på avancerad rymdverksamhet.               (Källa: Pressmeddelande från SSC. 2014-05-15)
 
Det svenska havsövervakningsystemet har ett globalt kundnät och har nyligen uppmärksammats i samband med spaningarna efter det försvunna malaysiska trafikflygplanet.

Mikael Tjernlund, VD på Sjöland & Thyselius, är mycket glad över förvärvet som är ett strategiskt steg i S&T:s ambitioner att förstärka förmågan att leverera systemtekniska helhetslösningar och öka sin internationella närvaro.

-Köpet medför att vi får ett nytt marknadssegment inom kustbevakning som är ett naturligt komplement till nuvarande affärsområden med försvar, samhällssäkerhet och telekommunikation. Havsövervakningssystemets användningsområden inom sjöräddning, upptäckt av oljespill och övervakning av sjötrafik känns högaktuella och utgör växande verksamhetsområden med tanke på tilltagande sjötrafik och ökad miljömedvetenhet.

Airborne Systems har varit en del av SSC:s produktportfölj sedan 35 år och har utvecklats som en spinnoff av rymdverksamheten.

-För SSC är det glädjande att en mångårig framgångsrik verksamhet får en ägare som i sitt helhetserbjudande satsar på just den typ av tekniska lösningar som Airborne Systems levererar, säger SSC:s VD Stefan Gardefjord. Med Sjöland & Thyselius får verksamheten en ägare med hög kompetens inom just systemintegration och tidpunkten för en förändring är rätt med tanke på hur SSC allt mer satsar på avancerade rymdtjänster. 

Sjöland&Thyselius grundades 1989 som ett specialistföretag inom försvar och IT. S & T:s centrala kompetensområden inom systemintegration, kommunikationsteknologi, sensorer, signalbehandling och utbildningssystem är kärnområden inom kustövervakningssystem liknande MSS 6000 och borgar för synergier.        

__________________________________________

Öppen föreläsning med Christer Fuglesang på Tekniska Högskolan hölls        3 april. Arielspace och Svenska Rymdsällskapet fanns i publiken.
 

Christer Fuglesang berättade 3 april om forskning i rymden och om kommande rymdprojekt. Föreläsningssalen på KTH var fullsatt av en intresserad allmänhet och Christer fick en öronbedövande applåd som tack.

Här är några intressanta nya Fuglesang-länkar till KTH:s webbplats:

Nytt center blir nav för rymdforskning!

Jag hittade en KTH-podcast med några Fuglesang-intervjuer, bl.a. denna:
"Christer Fuglesangs dotter Denise studerar nu på KTH. Far och dotter diskuterar här likheterna och skillnaderna av sina upplevelser av universitetet, framtiden och vad man kan förvänta sig av sin studietid här."

Fuglesang-podcast!
______________________________________

Visste ni att svenska företaget Trelleborg i många år varit en viktig underleverantör till NASA:s rymdfarkoster? (2014-04-21)

I företagets tidning T-Time finns en artikel om Trelleborgs produkter för flygindustrin, bl.a. tätningar, och där intervjuas Torben Andersen (Aerospace Segment Marketing).

Han får frågan:
Hur är det då med rymdindustrin? Bidrar Trelleborg även till erövringen av rymden?
Torben Andersen svarar: 
"Om man jämför med vår roll inom den civila luftfarten framstår våra leveranser till rymdprogram ännu som ganska små - men en och annan bil med våra tätningar kör faktiskt runt på Mars just nu!"

Jag tittade in på Trelleborgs webbplats. Jag hittade uppgift om att Trelleborg konstruerade värmeskölden för Mars Curiosity Rover.

Pressmeddelande från Trelleborg när farkosten sändes iväg 2011:

"Lockheed Martin har högpresterande mikrosfärer av glas från Trelleborg Offshore bland specifikationerna för kompositskalsystemet till Mars Science Laboratory (MSL) Curiosity-rovern, som nyligen sköts ut i rymden.

Skalsystemet består av en trubbnosig kon som omsluter Curiosity-rovern. Skalet utgör ett skydd under rymdfärden till Mars och skyddar även från den intensiva värmen som uppstår på grund av friktionen vid inträdet i Marsatmosfären. Kapseln, som sköts upp av NASA, är den största hittills med en diameter på 4,5 meter, och förutom värmesköldsystemet har den en lastbärande kompositstruktur.  

– Tack vare högt termiskt motstånd, låg vikt och anpassningsbara egenskaper har Trelleborg Eccospheres® varit ett viktigt material till ablations-, isolerings- och vidhäftningssystem på rymdfarkoster redan från starten av USAs rymdprogram, och vi var en kritisk leverantör till NASAs rymdfärjeprogram, säger Will Ricci, försäljningschef för Aerospace Industry inom Trelleborg Offshore." 

Länk till ämnet på webbplatsen för Trelleborg AB         
_______________________________________

Det var väl på tiden!!!! (2014-04-12)

Nu inleds utredningen om en svensk rymdstrategi. Riksrevisionens rapport kom redan för ett år sedan och ämnet debatterades på Rymdforum 2013. Sedan hördes inget av från regeringen. Nu kom direktiven från utbildningsdepartementet: Det blir en enmansutredning som ska vara klar 2015. 

Kommittédirektiv: En nationell rymdstrategi.
Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2014

Sammanfattning.
 
En särskild utredare ska föreslå en sammanhållen nationell
strategi för svensk rymdverksamhet. Strategin ska syfta till att
utveckla möjligheterna till att använda rymdverksamheten som
en strategisk tillgång för att möta samhällets behov och stärka
den svenska industrins konkurrenskraft.

Utredaren ska utifrån den nationella och internationella
utvecklingen och med hänsyn till internationella normer och
regleringar bl.a.
 analysera utvecklingspotential inom berörda politik- och
samhällsområden med avseende på samhällets nytta och
säkerhet,
 föreslå hur det statligt ägda Svenska rymdaktiebolaget som
är en central del av svensk rymdverksamhet ytterligare kan
bidra som en viktig del, när så är lämpligt, i den nya
svenska rymdstrategin,
 analysera om statens rymdåtagande är fördelat på bästa
möjliga sätt, och
 föreslå en sammanhållen och långsiktig nationell strategi,
inklusive strategiska mål, prioriteringar och uppföljningsprocess,
för svensk rymdverksamhet som tar hänsyn till
civila, militära och kommersiella intressen och som beaktar
synergierna mellan dessa.

Förslag till prioriteringar, mål och åtgärder ska rymmas
inom de ekonomiska ramar som har beslutats för rymdverksamheten.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2015. 

Utdrag ur ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet:

Sverige tar fram nationell rymdstrategi

Sverige behöver en nationell rymdstrategi för att svensk forskning och industri ska kunna utvecklas och bidra till svensk tillväxt. Regeringen kommer därför att ta fram en nationell strategi för rymden.

Senast svensk rymdverksamhet utvärderades i grunden var 1995. Rymdverksamheten har sedan dess utvecklats och rör nu allt fler samhällssektorer. Infrastrukturen i rymden får också större betydelse för samhället i stort, exempelvis för kommunikation, karttjänster och väderprognoser.  

- Sverige satsar enormt mycket på forskning och vi har en industri som ligger i framkant på rymdområdet. Vi borde kunna få ut mer i form av tillväxt i Sverige. Nu tar vi ett samlat grepp med en nationell strategi, säger utbildningsminister Jan Björklund. 

Syftet är att denna breda översyn ska resultera i mål och prioriteringar för hur Sverige som land kan få ut mesta möjliga ur investeringarna på rymdområdet. Det gäller effekter för såväl rymdindustrin som för forskning och utveckling. 
 
Utredaren får också ett brett mandat att se över hur svensk offentlig rymdverksamhet organiseras och om nödvändigt föreslå förändringar.  

Utredare blir Ingemar Skogö. Han är idag landshövding i Västmanlands län och har tidigare varit generaldirektör för såväl Luftfartsverket som Vägverket. 
_____________________________________________         

NASA budget 2015
 
4 mars la USA:s regering fram budgetförslaget för 2015. För NASA:s del innebär det ett budgetförslag på 17,5 miljarder dollar. Man vill fortsätta att finansiera de flesta stora pågående program och starta några nya, men det förutsätter att man lägger ned några program. (Källa: Space News.)
(2014-04-09)

Bland annat upphör man i så fall med projektet SOFIA som är ett specialbyggt flygplan för astronomiobservationer. Det är ett samprojekt med Tyskland, som måste ta över hela finansieringen om verksamheten ska kunna fortsätta.

I NASA:s förslag ligger budgeten lite lägre än för 2014, men mycket högre än hur det blev 2013 då USA skar ner budgeten rejält för alla statliga verksamheter.

Budgeten ser ut så här i dollar:
 
Science 5 miljarder
Exploration 3,9 miljarder
Aeronautics 551 miljoner
Space Operations 3,9 miljarder
Cross Agency Support 2,7 miljarder
Space Technology 705 miljoner
Construction and Environmental Compliance 400 miljoner
Education 89 miljoner
Inspector General 37 miljoner

Inom divisionen Science, budgeterad till 5 miljarder, finns Astrophysics som får disponera 607 miljoner dollar av detta belopp. Bland annat vill man börja planera för rymdfarkosten Wide Field Infrared Survey Telescope som ska studera rymdens mörka energi och exoplaneter.

En annan division inom Science heter Planetary Science. Man vill erhålla 1,3 miljarder för att bland annat starta upp arbetet med en ny Marslandare för uppskjutning 2020 samt en sond till Jupiters måne Europa med uppskjutning någon gång under nästa decennium. För Europa-projektet erhöll man 80 miljoner dollar för en förstudie redan i budgeten för 2014.

James Webb-farkosten ingår också i budgeten för Science, och begär 645 miljoner för 2015. Detta rymdteleskop har dragit över budget med enorma belopp.

Vita Husets budgetbegäran för 2015 lades fram en månad försenad. Man kan förvänta sig att Vita Huset och kongressen i likhet med tidigare år har olika åsikt om hur mycket pengar som ska tilldelas det statliga och det kommersiella projektet för bemannad rymdfart.

För divisionen Exploration begär man 3,9 miljarder dollar. NASA:s nya raket och nya rymdskepp ingår här. För 2014 godkände kongressen 700 miljoner som NASA:s bidrag till några företag som bygger rymdskepp för transporter till rymdstationen. NASA vill stötta flera företag medan kongressen tycker att det räcker med ett. NASA vill ha 848 miljoner för 2015 men får troligtvis inte godkänt för hela detta belopp.

Samtidigt tvistar Vita Huset med kongressen om hur stort belopp som ska finansiera NASA:s egen raket SLS och rymdskeppet Orion. NASA nöjer sig med 2,8 miljarder för 2015  och skulle då få pengar över till andra projekt. Men ett antal kongressledamöter vill att NASA ska använda mer av sin budget till SLS och Orion.

Prioriteringsbeslut leder till förslaget att SOFIA läggs ner medan James Webb erhåller fortsatt stora belopp.

I budgetförslaget för USA:s hela administration har man äskat 56 miljarder för att kompensera för nedskärningarna 2013. NASA kan eventuellt erhålla 900 miljoner ur den potten. 

USA:s regering har nu lagt fram ett förslag och vi får se hur NASA:s budget ser ut efter att kongressen behandlat den.
__________________________________________________________

SPONSRA EN SVENSK RAKET! LÄS PÅ SIDAN "En raket och en satellit"

Nu finns en Crowdfunding-kampanj för Sweden Rocket Research Group på webbplatsen Fundedbyme.com  Sponsra dem på allt från nivån 100 kr till 3.000 kr så kan du medverka i strävan efter att bygga och sända upp en raket. Och du får olika belöningar som tack. 


                             
__________________________________________

2014-03-01.
ÄR DETTA SANT? RYMDENTUSIASTERNAS VILDASTE DRÖMMAR UPPFYLLDA! Christer Fuglesang och KTH lyfter svensk rymdverksamhet:

KTH inviger virtuellt rymdcenter idag!
År 2015 hålls astronautkongress i Sverige, ca 100 astronauter deltar!
Forskare och studenter på KTH ska bygga en satellit!            

En liten (!!!) notis i DN idag (Tre frågor, sidan 14) innehåller en kort intervju med Christer Fuglesang:

Du blir föreståndare för ett nytt rymdcentrum på KTH som invigs idag (2014-0-01). Vilken forskning ska bedrivas?
Forskning om alltifrån rymdplasma och rymdväder till analys av miljöpåverkan mesd hjälp av data från rymden. Några forskare tar fram elektronik och andra mekaniska strukturer som kan användas i rymden och en annan grupp tittar på hur människor påverkas av tyngdlöshet, så det är ett brett spektrum.

Hur står sig svensk rymdforskning internationellt?
Sverige har bra resurser så jag tror att vår forskning kan få betydelse. Hösten 2015 ska vi hålla i en astronautkongress då runt hundra rymdfarare från hela världen kommer hit. Det blir stort!

Skulle du rekommendera KTH-studenter att åka till rymden?
Absolut, det är en fantastisk upplevelse!

I en intervju på KTH:s webbplats kan man läsa om det planerade satellitprojektet.

"Christer Fuglesang har planer på ett första tvärvetenskapligt projekt för centret.
– Ambitionen är att utveckla ett satellitprojekt som engagerar flera grupper inom KTH. Bland annat ska det stimulera studenter som kommer att bygga satelliten tillsammans med forskare, säger Christer Fuglesang."

      För att läsa mer: Klicka på denna länk till KTH:s webb.

___________________________________________

USA:s kongress har godkänt landets budget för 2014. NASA får ökat anslag med 700 miljoner dollar. (2014-02-24)

Nationen USA ska finansieras under år 2014 med beloppet 1,1 biljoner dollar (ca tusen miljarder = en miljon miljoner = 1.000.000.000.000 dollar). I denna budget ingår förstås USA:s rymdverksamhet. Det är NASA:s verksamhet, övrig civil rymdverksamhet, militär rymdfart och missilförsvaret.
(Källa: Space News. 2014-01-20)

NASA:s budget för 2014 uppgår till 17,6 miljarder dollar. Det är en ökning med 700 miljoner dollar från 2013, då USA:s myndigheter drabbades av nedskärningar enligt osthyvel-metoden. Också NASA:s budget sänktes då rejält.

Vita Huset ville ge NASA en budget på 17,7 miljarder, och kongressen var således nästan beredd att gå lika långt. Obama-administrationen vill att privata företag ska utveckla rymdskepp och börja flyga astronauter till rymdstationen. (Det statliga rymdskeppet Orion, som håller på att byggas och testas, ska användas för utforskning av solsystemet). Tre företag har sponsrats med betydliga belopp i flera år nu för att kunna utveckla nya rymdskepp men NASA hävdar att det ekonomiska stödet måste öka om planen ska kunna hållas.
 
För 2013 fick NASA 525 miljoner dollar för det s.k.Commercial Crew Program. Men för 2014 ökas budgeten till 696 miljoner dollar. Vita huset hade begärt 821 miljoner. Men kongressen har ställt villkor för de extra miljonerna. 171 miljoner hålls inne tills NASA utfört en kostnads-intäktsanalys av projektet med privata rymdskepp.

I budgeten finns beslut om att USA:s kommersiella rymdskepp ska vara skyddade från den del av ett skadeståndskrav från tredje part – det vill säga från allmänheten - som överstiger 500 miljoner dollar. Staten står för överskjutande del. Rymdturisterna själva får underteckna avtal om att de avsäger sig skadeståndskrav.  

Många medlemmar i kongressen är dock fortsatt tveksamma till planen att låta en obemannad farkost hämta en asteroid och placera den i bana kring månen, för att sedan sända astronauter att utforska asteroiden.

En intressant detalj i budgeten är att man avsätter 80 miljoner dollar för att NASA ska studera möjligheten till att sända en rymdsond till Jupiter-systemet 2021. Sonden skulle bland annat studera månen Europa, vars yta troligen består av is. Projektet heter Europa Clipper.

Så här fördelar sig budgeten på olika verksamheter:

Området ”Science” får 5,1 miljarder dollar. Där ingår ”Earth Science” med 1,8 miljarder och ”Planetary Science” med 1,3 miljarder. Planetary Science ansvarar för utforskningen av solsystemet med obemannade rymdsonder.

Projektet med att bygga det nya superteleskopet, satelliten James Webb, får 658 miljoner dollar för 2014. Konstruktionen av James Webb har dragit över budget mycket kraftigt och hotar budgeten för alla andra NASA-projekt.

”Exploration” som innebär bemannad rymdfart, får 4,1 miljarder i budgeten. Där ingår 2 miljarder för att producera den nya raketen SLS och den infrastruktur som raketen behöver, 1,1 miljard för att bygga det nya rymdskeppet Orion och 696 miljoner till de kommersiella rymdskeppen, som man hoppas ska börja flyga astronauter till rymdstationen 2017.

Några övriga områden: ”Space Operations” får 3,7 miljarder, ”Cross Agency Support” får 2,7 miljarder, ”Space Technology” får 576 miljoner, ”Education” får 116 miljoner. 
      ________________________________________           

NASA behöver fortsatt hjälp av Ryssland med att flyga astronauter till rymdstationen.
(2014-02-07)

Vita Husets plan är att privata amerikanska företag ska ansvara för astronauternas resor till och från den internationella rymdstationen från och med 2017. Men kongressen vill inte bevilja tillräckligt med pengar, så NASA flaggar upp för att man behöver fortsätta att köpa resetjänster av ryska rymdorganisationen Roscosmos.
(Källa: Space News. 2014-01-06.)

Vita Husets förhoppning är att privata rymdföretag ska kunna sälja tjänsten ”transport av astronauter till rymdstationen”. Det finns tre lovande kandidater: Boeing Space Exploration, Sierra Nevada Space Systems och SpaceX. Under 2013 har dessa bolag erhållit finansiering från NASA med sammanlagt 525 miljoner dollar. Men enligt NASA skulle det behövas en årlig budget på ca 800 miljoner dollar för att hålla den beslutade tidtabellen. Enligt den skulle flygningarna börja 2017.

Phil McAllister som är NASA:s chef för kommersiell rymdfart säger att tidtabellen blir väldigt svår att hålla om inte budgeten ökas till 800 miljoner. Han säger att NASA nu måste ta beslut om hur många fler platser man behöver köpa på Soyuz av Rysslands rymdorganisation Roscosmos. Soyuz är just nu den enda farkost som kan transportera människor till och från rymdstationen. Det nuvarande kontraktet gäller till och med 2017.            
_________________________________________________

Nyheter om Arianespace (2014-02-04):

Arianespace beställer 18 nya raketer. (Källa: Space News. 2014-01-06)

Först kan man konstatera att företaget Astrium Space Transportation har bytt namn vid årsskiftet till Airbus Defence and Space. Sedan kan man konstatera att Airbus Defence and Space har erhållit en order från Arianespace på att bygga 18 Ariane 5-raketer. De första leveranserna ska börja 2017 och det totala ordervärdet är 2 miljarder euro.

Avtalet undertecknades vid Europas rymdbas i Guiana i Syd-Amerika i närvaro av Frankrikes president Francois Hollande. År 2009 beställde Arianespace 35 raketer från dåvarande Astrium. Årets beställning innebär att antal raketer som är kontrakterade men ännu inte levererade uppgår till 38. Leverantören av raketerna, Airbus Defence and Space, är också en av de större aktieägarna i Arianespace! Den största aktieägaren är den franska staten, med en tredjedel av aktierna. 

Här är ägarandel för några av ägarna:
 
CNES                                        34,68 % 
Airbus Defence and Space          28,44 % 
Safran                                      10,57 % 
MT Aerospace AG                        8,26  %

Övriga ägare har några procent var.
Två svenska företag (fast de är utlandsägda) är delägare i Arianespace:
RUAG Space Sweden 0,82 % och f.d. Volvo Aero (numera GKN) 1,63 %.   
____________________________________________________       

Vega och Vietnam. (Källa:Space News. 2014-01-06)

Ariane–raketen används för att skjuta upp stora satelliter. Men Arianespace förfogar också över raketen Vega, byggd i Italien, avsedd för mindre satelliter.

Nu har Arianespace skrivit kontrakt med någon okänd kund om att sända upp två satelliter åren 2017 och 2018. Men man gissar. Ryktet går om att satelliterna ägs av Vietnam.
Vietnam Academy of Science and Technology har köpt två jordobservations-satelliter.

Vietnam samarbetar med flera länder för att sända upp satelliter och också utbilda personal. Med Vega–raketen har Vietnam redan tidigare sänt upp VNREDSat-1, byggd av Astrium Satellite.

Nu har Vietnam beställt en satellit för optisk jordobservation, VNREDSat-1b, från Spacebel i Belgien och två satelliter för jordobservation med radar, LOTUS, från NEC Corp. i Japan.   
                                
_____________________________________________________

För tre år sedan: Fem länder i Syd-Amerika bildade Andernas rymdorganisation och hyrde en satellit. Nu: Inget samarbete.
(Källa: Space News. 2013-10-07. Publicerat på Arielspace 2014-01-18)

Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru och Venezuela bildade 2010 ”Andean Community” och köpte då positionen ”longitud 67 grader väst”, för att kunna sända upp en gemensam satellit. Positionen garanterades av organisationen ITU (The International Telecommunications Union), som är ansluten till FN.

För att de fem länderna skulle få behålla rätten till positionen måste de använda den, dvs sända upp en telekommunikations-satellit. Detta var ställt på framtiden, så man löste problemet genom att avtala med en av världens största satellitoperatörer om att företaget skulle flytta en av sina satelliter till longitud 67 grader väst. Som motprestation skulle man hyra en del av satellitens kapacitet. Detta skulle bli starten på ett samarbetsprojekt mellan de fem länderna. I ansökan till ITU sa man att ett nätverk med namnet Simon Bolivar nu var skapat.

Tre år senare har fortfarande inget hänt. Alla fem länderna satsar på egna rymdprojekt och struntar i vad de andra gör.

Venezuela lämnade organisationen redan 2011. Landet förfogar över en egen rymdposition och har sänt upp en satellit. Man tog hjälp av Kina både med att bygga satelliten och med att sända upp den. Kina har också bidragit till finansieringen och utbildat personal.

Bolivia har slutit ett liknande avtal med Kina. I Colombia vill man också ta hjälp av Kina men än så länge har man inte slutit något avtal.
 
På en rymdkonferens i Kina i september (64th International Astronautical Congress) sa en rymdexpert från Sergio Arboleda University, Camilio Guzman: ”De ville ha en satellit, men att ha en satellit som inte används är inget rymdprojekt. Det har inte funnits någon vilja att samarbeta. I framtiden kan Andean Community mycket väl försvinna. Vad händer då med rättigheten till positionen 67 grader väst?” 

_______________________________________________________           

(2014-01-04):

Ett utdrag ur krönikan: 3D-skrivare till rymdstationen!

Företaget Made in Space i Kalifornien meddelar att de ska anlita SpaceX för att flyga upp en 3D-skrivare till rymdstationen 2014. En företrädare för företaget säger att hittills har allt som ska användas i rymden behövt klara den kraftiga gravitation vid uppskjutningen. Föremål som tillverkas med 3D-skrivare på en rymdstation behöver inte klara så stor belastning. 

Texterna finns under spalten Nyheter uppe till höger på webbplatsen.
______________________________________________           

GOTT NYTT ÅR  (2014-01-01)

önskar jag alla rymdintresserade. Och eftersom Arielspace mest skriver om rymdindustrin sänder jag en särskild nyårshälsning till alla som jobbar med rymdverksamhet på företag, universitet osv

           
Framgångsrikt samarbete under 2013: Sweden Rocket Research Group bygger en raket och Svenska Rymdsällskapet bjuder dem på kaffebröd.

För mig personligen har de viktigaste rymdhändelserna under 2013 varit: att vi är några rymdentusiaster som återstartat det vilande Svenska Rymdsällskapet. Och att Arielspace, Rymdsällskapet och Sweden Rocket Research Group inlett samarbete.

För Sverige: Under 2013 satte svensk rymdverksamhet upp farten. Ett axplock: regeringen ska lämna ett förslag på ny strategi för svenska rymdverksamhet, Rymdstyrelsen fick ökad budget, SSC utreder möjligheten att sända upp satelliter från Esrange, flera av de svenska rymdföretagen  ökar sin omsättning, Spaceport Sweden är allt mer aktuella, en farkost till Jupiter kommer att ha två svenska instrument ombord.

Internationellt: Allt fler raketer, allt fler satelliter, fler rymdföretag, fler rymdnationer, privatfinansierad rymdverksamhet allt mer framgångrik.   

Två positiva framtidsplaner: År 2021 ska Kina bygga en rymdstation och USA ska flyga med sitt nya bemannade rymdskepp Orion runt månen.
________________________________________

Kina  exporterar rymdverksamhet. (2013-12-28)
Kinas lyckade månlandning gav Kinas rymdverksamhet en egen sida på Arielspace. Nu finns där nya texter om Kinas export av rymdverksamhet och också om Bolivias första satellit som sänts upp med hjälp av Kina.

Länk till Kina.
___________________________________________            

Rymdstyrelsen blir granne med Fjällräven. (2013-12-14)

I fredags flyttade Rymdstyrelsen. Visserligen bara runt kvarteret, men ändå. Rymdstyrelsen lämnar samboförhållandet med SSC och flyttar in i ett kontorshus där man bl.a. kan hitta huvudkontoret för Fjällräven.
En fotograf från Arielspace tittade in under flyttdagen.
Ny adress är Hemvärnsgatan 15. 


Vi flyttar månen!  


Rymdstyrelsen + Fjällräven = sant!                       
__________________________________________

Länk till min nya sida om Kina som jag fyller på under de närmaste dagarna: Om Kinas program för satelliter, raketer, ny rymdbas osv.
   
Kinesisk obemannad månlandning på lördag.

Den kinesiska månlandningen sker vid 14-tiden på lördag, skriver nyhetsbyrån DPA med hänvisning till kinesiska källor. Från det officiella Kina fanns ännu sent på fredagseftermiddagen ingen exakt tidpunkt angiven. (Källa: Svenska Dagbladet. 13 december 2013)
 
Även det europeiska rymdorganet ESA, som ska vara rymdkontrollen i Peking behjälplig, bekräftar att mjuklandningen sker på lördag eftermiddag.

Landningsmanövern, den mest riskabla delen av expeditionen, tar cirka tio minuter och sker i Sinus Iridum (”Regnbågsbukten”). Kina blir det tredje landet att placera ett fordon på månen efter USA och Sovjetunionen som gjorde det på 1970-talet. 
           
Inför månlandningen uppmärksammar Arielspace Kinas rymdprogram.

På en ny sida på Arielspace kommer jag under detta veckoslut att skriva om Kinas rymdplaner: rymdstation, större bärraketer, utforskning av Månen och Mars, och mycket mer. Där kommer jag  också att samla några av mina tidigare texter om Kinas rymdverksamhet, bland annat får ni veta vad som hände när jag träffade kinesiska rymdforskare på en konferens i Stockholm. Sidan byggs upp gradvis under helgen.  Kom tillbaka och titta senare.

Månen på lördag.

Kina ska idag mjuklanda en farkost på månen. Detta har inte gjorts sedan Sovjet år 1976 mjuklandade med farkosten Luna 24. Sista bemannade månlandningen, USA:s Apollo 17, skedde 1972. (Källa: Aviation Week & Space Technology.2013-11-25)

Farkosten som ska landa på månen kallas Chang e´3. Den sändes iväg 1 december och kretsar nu kring månen. Kina vidareutvecklar hela tiden sin rymdteknologi, bland annat i användandet av robotar. Landaren medför en liten månfarkost som ska utforska månytan i tre månader. Den drivs av solpaneler, men kan också skydda känslig elektronik genom uppvärmning med hjälp av radioaktiva isotoper.

Månbilen styrs från jorden av tekniker som tränat i simulator hur man tar sig runt kratrar och stenar.

Kina har tidigare sänt Chang é 1 och 2 till månen, där de gått in i omloppsbana och använt ett antal instrument för att samla kunskap om ytan, magnetfält, strålning, gravitation osv

Chang é 2 sändes ut i rymden igen när den kretsat en tid runt månen. Den nådde den s.k. Lagrange 2, en position i rymden där Jordens och solens dragningskraft balanserar varandra. Sedan fortsatte sonden och passerade bara 800 meter från asteroiden 4179 Toutatis.

Denna månlandning är historisk på flera sätt: Det är första gången något annat land än de två supermakterna Sovjet och USA landar en farkost på månen. Det är första mjuklandningen sedan 1976. Jag personligen tror att det också är startskottet för en intensifierad utforskning av månen.

Flera länder och företag planerar för obemannade eller bemannade landningar på månen. I tävlingen Google Xprize strävar många företag efter att bli först med en privatfinansierad obemannad månlandning senast 2015. USA sänder 2021 iväg astronauter i en färd runt månen. Både Ryssland och Kina har meddelat att de vill sända människor till månen även om det kanske dröjer tjugo år till dess. Många obemannade sonder har sänts till månen de senaste tio åren, men de har alla antingen kretsat kring månen eller sänts att kraschlanda.
 
Nu är det dags för fler mjuklandningar!        

__________________________________________

Science-fictionmässa i Älvsjö: Lördag.
Arielspace idkar fundraising och försäljning för Sweden Rocket Research Group.
(2013-12-01)



Fundraising.


En space-trooper hjälper Arielspace.

Science-fictionmässan fortsätter idag söndag.
Den finns på Älvsjömässan i Stockholm kl. 10-18.
Många fler foton på fundraising och rymdvarelser kommer att finnas inom några dagar på Facebook på "Arielspace".
____________________________________________ 

Arielspace deltar för andra året på "The Scandinavium Science-fiction, Game & Film Convention." (2013-11-20)  

I år är syftet att dra in pengar till Sweden Rocket Research Group som Arielspace samarbetar med. Rocket Group finns i Linköping och är ensamma i Sverige med att bygga en stor privatfinansierad raket. På denna mässa som hålls i Älvsjö i Stockholm kommer vi att sälja rymdsouvenirer och meteorer, samt värva sponsorer.

Några foton från mässan 2012:







Fler foton från förra årets s-f mässa finns på Arielspace Facebook. 

För information om S-f -mässan, se mässans hemsida.       
_______________________________________________

Entreprenörskap och rymd - ett seminarium hölls idag på IVA:s konferenscenter - se den inspelade webb-sändningen. 
(2013-11-11)          

En förändrad marknad och nya behov – vilka nya möjligheter kan det ge svenskt högteknologiskt kunnande?

Seminariet syftade till att ge entreprenörer, innovatörer och beslutsfattare möjlighet att mötas för att diskutera nytänkande om rymden och de möjligheter som erbjuds. Framgångsrika satsningar och nya trender presenterades av rymdföretagsledare och astronauter.

Astronauterna var Christer Fuglesang och Michael Lopez-Alegria, en amerikansk astronaut som varit ute fyra gånger i rymden, gjort 10 rymdpromenader och varit befälhavare på rymdstationen.

Följ länken till Rymdstyrelsens webbplats. Först pratar Fuglesang, ca 17 minuter in på filmen börjar Lopez berätta och när pausen börjar ca 1 timme och 7 minuter in i sändningen så ser man hur jag går fram till Lopez, ställer frågor och tjatar mig till en autograf!  

               Länk till Rymdstyrelsen: http://www.snsb.se/

Referat och kommentarer till diskussionerna på seminariet kommer om några dagar här på Arielspace. Varför är det trögt med den svenska rymdverksamheten???

______________________________________________

Ryssland i rymden: 
Ryssland bygger en ny rymdbas i Sibirien och har planer på att sända upp en egen rymdstation. (2013-11-02)

En rysk rymdstation.

Alexey Krasnov, chef för bemannad rymdfart på Rysslands rymdorganisation Roscosmos, säger att landet vill få nytta av den investering man gjort i den internationella rymdstationen. ”Men någon gång senare vill vi sända upp en rymdstation som kommer att vara mindre än den internationella. Den ska räcka för våra behov av tester och forskning.”
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 30 september 2013.) 

Ryssland bidrog med den allra första modulen till ISS. Modulen Zarya sändes upp i november 1998 med en Proton-raket. En månad senare anlände den första amerikanska modulen med rymdfärjan Endeavour.

Zarya byggdes av företaget Khrunichev State Research & Production Space Center. Den designades för att hålla i femton år, men Khrunichev har de senaste två åren kört ett antal tester och försäkrar att modulen kan klara femton år till.

En ny rysk rymdbas.

Ryssland investerar i en ny rymdbas i östra Sibirien i regionen Amur. Basen började byggas 2011 och kallas Vostochny. Man hoppas göra första uppskjutningen 2015 och det blir en ny två stegsraket med benämningen Soyuz-2.

När vi är framme vid år 2020 ska ungefär hälften av Ryssland raketuppskjutningar ske från Vostochny, och det gäller både satelliter och bemannade rymdskepp.
Ryssland vill minska sitt beroende av raketbasen Baikonur i Kazakstan.

Raketuppskjutningarna där präglas av ständiga förseningar på grund av meningsmotsättningar mellan länderna. Ryssland och Kazakstan ingick båda i Sovjet-imperiet, vilket är den historiska förklaringen till raketbasens placering. Många av de stora sovjetiska framgångarna i rymdkapplöpningen utgick från Baikonur. Det finns även en rysk bas norr om Moskva, med namnet Plesetsk. Där sänder man upp många militära och vetenskapliga satelliter.

De nya raketerna.

Ryssland håller på att utveckla en ny familj av raketer. De går under namnet Angara och ska ersätta de gamla trotjänarna, t.ex. Proton. År 2020 beräknas en stor Angara-raket vara klar att börja användas vid Vostochny. Fram till 2030 försöker man skapa en raket som kan återanvändas.

Vid Vostochny kommer det förutom raketuppskjutning och markkontroll att finnas ett forskningscenter, en turistanläggning och undervisningscenter. Troligtvis kommer viss tillverkning att förläggas hit för att minska transportkostnaderna.

Personligen tycker jag…

…att de planer som ligger längre fram i tiden, kring 2030, låter allra mest spännande. Då är det tänkt att huvudsakliga inriktningen på Vostochny ska vara bemannad rymdfart och utforskning av solsystemet. Man ska sända upp interplanetariska ”bogserbåtar” som drivs med elektricitet och kärnkraft. Farkosterna ska färdas till månen eller längre ut.

Ryssland vill sända upp nya rymdmoduler som antingen ska komplettera den internationella rymdstationen eller byggas ihop till en liten rysk station. Och man planerar för att så småningom bygga en månbas.

Kommentar: Nu är det bara NASA som har order att INTE färdas till månen. Ryssland vill till Månen, Kina vill till Månen, privata företag vill till Månen (t.ex. deltagarna i pristävlingen Google Xprize och företaget Golden Spike), Syldavien vill till Månen (Se seriealbumet "Tintin - Månen tur och retur")           
________________________________________________

Kina i rymden - nya djärva planer!

Kinesiska rymdingenjörer vill bygga en raket som är tillräckligt stor för att sända människor till Månen. Kina bygger en rymdstation och en ny rymdbas.

Tidningen Aviation Week & Space Technology skrev 30 september vad representanter från Kina och Ryssland på en rymdkonferens i Kina i september berättat om sina länders nya rymdplaner. Här lite om Kina, om några dagar publicerar jag en text om Ryssland. 

Kina vill bygga världens största raket.

När USA sände astronauter till Månen använde man den stora raketen Saturnus V. Kina vill nu bygga en ännu större raket. Den här raketen kallas Long March 9 och finns i alla fall på ritbordet hos företaget CALT.

Hos Xian Space Propulsion Institute och Beijing Aerospace Propulsion Institute planerar man för de motorer som ska föra upp raketen. Den nya raketen skulle få 5 gånger större lyftkraft än den största raket Kina nu förfogar över.

De kinesiska ingenjörerna är redo – men de väntar på tillstånd från myndigheterna. Den årliga internationella rymdkonferensen International Astronautical Congress hölls i år i Kina, 23-27 september. Representanter för företaget CALT redogjorde då för de tekniska detaljerna i den planerade raketen, eller snarare raketerna, eftersom man jobbar på flera alternativa versioner.

Kina vill resa till Månen.

På kongressen berättade företrädare för den statliga kinesiska rymdindustrin hur framtida månresor ska gå till! Det finns två alternativ.
 
Alternativ A går till så att man sänder tre raketer till månen. Föst sänder man iväg en månlandare som parkeras i bana runt månen. Den andra raketen för upp ett litet rymdskepp med taikonauterna i bana runt jorden. Slutligen sänds en tredje enhet upp med motor och bränsle kraftiga nog för att föra taikonauterna till månen. De kan sedan docka med landaren och ta sig ner till månytan.

Alternativ B innebär att en stor raket sänder iväg alla komponenter på en gång till månen.

Alternativ A är bäst om man tänker sig ett stort antal uppdrag av olika typ i jordens närhet, alternativ B om man avser att senare färdas längre ut i solsystemet. Kina lutar åt att bygga en stor raket med siktet inställt först på Månen, sedan på färder ut i solsystemet.

Kina vill bygga rymdstation.

Kina deltar inte i samarbetet med den internationella rymdstationen. Det finns politiska orsaker, t.ex. oenighet mellan USA och Kina, samt att Kina vill utveckla sitt eget rymdprogram.

På den ovannämnda rymdkonferensen gick Kinas delegater ut med en inbjudan till övriga rymdnationer om samarbete i Kinas rymdstation. Den kommer dock att bli klar först år 2020.

Kina bygger ny rymdbas.

De nya stora raketerna ska sändas upp från en bas i Hainan. Den rymdbasen håller fortfarande på att byggas. 

Jag berättade tidigare på Arielspace om den nya kinesiska rymdbasen:

"China's fourth launch center is located in the tropical island province of Hainan. The launch center, which has been under construction since 2009, will be able to launch space station capsules and cargo ships. The carrier rockets to be launched in the Hainan center include Long March-7 and Long March-5." 

Om ni skrollar ganska långt ner på denna sida så hittar ni mer information om basen på Hainan.           
______________________________________________

I augusti klev den lilla roboten Kirobo ombord på fraktmodulen Kounotori 4 på Tanegashima Space Centre i Japan. Efter sex dagar plockades den in till rymdstationen ISS. (2013-10-04)          


                                   
Läs mer på den nya sidan "Robotar": berättelsen om Kirobo i ord och bild.
_______________________________________________

Hur framskrider arbetet med en statlig rymdstrategi?

Som ett led i arbetet med att skapa en nationell rymdstrategi bjöd riksdagens utbildningsutskott in rymdföretag, forskare m.fl. till ett kunskapsseminarium om rymdverksamhet 26 september.
(2013-10-03)

Undertecknad försökte få tillstånd att lyssna, men seminariet riktade sig inte till allmänhet eller press. Med hjälp av information från en av deltagarna samt ett nyhetsbrev från RUAG Space kan Arielspace ändå berätta om seminariet.

"Riksdagens utbildningsutskott utbildar sig i rymdfrågor.

Den 26 september bjöd utbildningsutskottet in användare, myndigheter, forskare och industri till ett kunskapsseminarium om rymdverksamhet.
(Ur nyhetsbrev från RUAG Space AB. 2013-10-02)
 
Syftet med seminariet var att få en bred belysning av svensk rymdverksamhet samt att ge föredragshållarna möjlighet att ge sin syn på viktiga framtidsfrågor.

Mattias Jennerholm (utbildningsdepartementet) och Olle Norberg (generaldirektör för Rymdstyrelsen) gav en övergripande bild om svenska satsningar och visade hur rymdverksamheten fungerar.

SMHI och Lantmäteriet framhöll att kontinuitet, långsiktiga europeiska samarbeten och operationella satellitsystem är viktiga för deras verksamhet. SMHI är en stor användare av satellitdata och satellitdata är nu dominerande datakälla för väderprognoser.

Under den avslutande frågestunden berördes värdet av hi-tech, innovation och kommersiell rymdmarknad. Ett tjugotal riksdagsmän deltog."

Informellt:

Jag hade möjlighet att ställa frågor till en av deltagarna vid seminariet som sade följande:

”Inget nytt framkom om arbetet med rymdstrategin. Mattias Jennerholm på Utbildningsdepartementet (det departement som handlägger ärendet) gav beskedet att ”frågan om en utredning bereds fortsatt inom Regeringskansliet”. Det var en mycket bra nivå på samtliga presentationer och de kom att falla in som kuggar i varandra, så det blev en bra helhetsbild av rymdverksamheten. Dock inga överraskningar, utan mycket detsamma som på Rymdforum i Trollhättan i våras. Det var ett 20-tal ledamöter främst från Utbildningsutskottet samt 4-5 från utskottets kansli som deltog.”

Vilka deltog?

Jag har tillgång till det preliminära programmet så högst troligt såg programmet ut så här:

Inledning av utbildningsutskottets ordförande Betty Malmberg.

Utbildningsdepartementet: arbetet med en svensk rymdstrategi.

Korta presentationer av representanter för: Rymdstyrelsen, Swedish Space Corporation, SMHI, Lantmäteriet, Försvarsmakten.

Paus.
 
Korta presentationer av representanter för: Institutet för rymdfysik, KTH, Omnisys Instrument AB, GKN Aerospace Sweden.

Frågor från utskottsledamöter.

Avslutning av utbildningsutskottets vice ordförande Ibrahim Baylan.            
___________________________________________

Svensk-amerikanskt samarbetsavtal mellan NASA och Rymdstyrelsen:
NASA testar svensk miljövänlig raketteknik.
(Pressmeddelande från Rymdstyrelsen. 2013-09-20) 
 
NASA och Rymdstyrelsen har slutit avtal om tester och analys av den svenskutvecklade tekniken för grönt raketbränsle, raketmotorer och tillhörande teknologi. Rymdstyrelsen har finansierat utvecklingen av ett grönt alternativ till det mycket giftiga hydrazinbaserade bränslesystem som idag används ombord på satelliter.

Sedan 2010 har det svenska företaget Ecaps flugit och verifierat ett komplett system för grön raketdrift ombord på de svenska Prismasatelliterna. 

Genom det nya samarbetsavtalet mellan NASA och Rymdstyrelsen får NASA tillgång till både bränsle och raketmotorer för att på egen hand genomföra tester och verifiera de resultat som det svenska systemet har bevisat under tre års tester i rymden ombord på Prismasatelliterna.

̶ Den teknik som företaget Ecaps har utvecklat, med stöd från Rymdstyrelsen, har ett försteg på många år gentemot konkurrerande gröna alternativ. Ecaps gröna system för framdrivning av satelliter är en unik svensk exportprodukt, säger Olle Norberg, Rymdstyrelsens generaldirektör. 
________________________________________________           

Mera om CEAS. (2013-09-17) 

Ny samlar jag information om konferensen på sidan:                             "CEAS  2013  - internationell konferens"



Idag publicerar jag ett mycket kort sammandrag av föredragen om rymdskrot. Och så publicerar jag foton på delegater och utställningsmontrar.

Följ länken "CEAS 2013"

Länk till foton.        
______________________________________________

CEAS 2013.
 
16-19 september hålls en flyg- och rymdkonferens i Linköping. Det är medlemmar i CEAS (The Council of European Aerospace Societies) som träffas för att lyssna på föredrag och knyta kontakter. Konferensens arrangörer är Flygtekniska föreningen, Linköpings kommun, Linköpings Universitet och flygföretaget Saab. Jag besökte konferensen under dess första dag. Här min rapport. (Av Ariel Borenstein. 2013-09-16)

             
Ordförande för Flygtekniska Föreningen, Roland Karlsson, hälsar välkommen.

Saab i Linköping har börjat utveckla en ny version av Gripen, kallad Gripen E. Det är den enda nyheten om flygplan jag kommer att nämna här, nu handlar resten om rymden. 

Miljövård i rymden står i centrum när Europas rymdaktörer träffas på konferensen CEAS 2013. Många av föredragen handlar om miljövänligt raketbränsle och om hur man ska lösa problemet med den stora mängden rymdskrot. 

Denna internationella konferens ses av svenskt branschfolk som en stor händelse för Sverige – det tillhör inte vanligheterna. (Ett undantag var SpaceOps 2012). ESA:s chef skulle ha talat idag, men fick förhinder. På onsdag är Christer Fuglesang inbokad som föredragshållare. Och i vimlet såg jag många av de svenska rymdprofilerna – dvs tunga namn från rymdindustrin . SSC, RUAG och GKN hade montrar i utställningshallen. 

Miljöfarligt raketbränsle kommer att förbjudas i Europa!
 
Under ett antal år utvecklade SSC:s dotterbolag ECAPS och Nanospace ett miljövänligt bränsle och en liten motor som var lämplig att använda för detta bränsle. Men responsen för dessa innovationer var dålig, det var svårt att hitta kunder till det miljövänliga bränslet.
 
Nu visar det sig att ECAPS var före sin tid. EU kommer troligen inom en snar framtid att vilja genomföra ett förbud mot det mycket farliga bränslet hydrazine, som ju är det mest använda för rymdfarkoster.
 
Nu utvecklar man i USA ett miljövänligt bränsle som ska testas i rymden nästa år. På konferensen hålls det föredrag om hur man inom ESA och i t.ex. Tyskland och Italien nu håller på att engagera sig i olika varianter av dessa miljövänliga bränslen. 

Astrium har slutit samarbetsavtal med ECAPS. 

I ett föredrag berättade en representant för företaget Astrium att de utreder vilka möjligheterna är och att man slutit avtal om samarbete med ECAPS. Svenskarna har helt enkelt kommit längst! Det svenska bränslet är hittills det enda som testats under realistiska förhållanden, dvs i Prisma-satelliterna.

           
Delegater på rymdkonferens.

"Space debris."

Många föredrag handlade om rymdskrot. På olika håll börjar man nu ta detta problem på verkligt allvar. FN utreder, ESA utreder, många stater och företag engagerar sig.

Rymdnationerna skulle kunna tänka på problemet redan när de bygger satelliter. Det behöver finnas något sätt att plocka bort satelliten när uppdraget är klart. Man kan utrusta den med extra bränsle för att kunna sända ner den i atmosfären där den brinner upp, eller man kan placera den i en hög omloppsbana där den inte gör någon skada. Det lönar det sig att bygga satelliter som har så tjockt hölje att de tål en smäll av en liten rymdskärva.

Det växer fram ett spanings-nät över hela världen. Om beräkningar visar att en kollision mellan två satelliter är trolig kan man försöka styra undan en av dem.  

Flera av föredragen handlade om förslag på hur man skulle kunna ta bort rymdskrotet med olika typer av farkoster: "Vi behöver inte Rolls-Royce-satelliter till detta, vi behöver bogserbåtar!" 
 
Jag kommer att skriva mer om konferensen under de närmaste dagarna. Bl.a. har jag intervjuat en av cheferna på ESA om aktuella projekt. 
____________________________________________

Kommer rymdstationen att finnas kvar efter år 2020?
 
Den internationella rymdstationen kostade 54 miljarder dollar att bygga. Hittills finns bara planer för att behålla den till 2020, men på NASA hoppas man få ett svar snart på frågan om rymdstationens liv ska förlängas eller inte. Vid en förlängning behöver man erhålla medel redan i 2015 års budget så att ett antal viktiga komponenter kan bytas ut.                                   (Källa: Space News. 2013-08-12. Publicerad här 2013-08-25)
 
”Inom några år måste vi sluta nya avtal med våra leverantörer”, säger Sam Scimemi, en av de ansvariga på NASA för planeringen av rymdstationens verksamhet. Företaget Boeing är huvudansvarigt för driften av de amerikanska, japanska och europeiska delarna av stationen. Sedan 1993 och fram till idag har NASA betalat sammanlagt 17 miljarder dollar till Boeing. NASA planerar att förlänga kontraktet fram till 2020.

Rymdstationen kostade många miljarder dollar att bygga.
 
Under de kommande åren kommer NASA att betala 4 miljarder dollar per år för sin del av rymdstationen. Om man räknar upp USA:s kostnader för rymdstationen genom åren till dagens penningvärde så får man det svindlande beloppet 54 miljarder dollar. Adderar man till det vad rymdfärjorna kostade så får man en nota på 100 miljarder dollar.

Medan rymdstationen byggdes hann astronauterna inte ägna så mycket tid till vetenskapliga experiment. Också nu när stationen är färdigbyggd tvingas astronauterna använda mycket av sin tid till driften av den.
 
Man gör nu sitt bästa för att utnyttja rymdstationen för experiment inom vetenskap och teknik. Det är då naturligtvis intressant hur många år den kommer att finnas kvar.

”A west Texas stop sign…?”

Vad vill övriga delägare i rymdstationen? Det är välkänt att Ryssland vill förlänga stationens liv. I Europa och Japan kämpar man med ekonomiska problem, så det är osäkert om dessa delägare har råd att betala sin del av kostnaderna. Europa/ESA bidrar med transporter med sin rymdfarkost ATV. Man har gjort fyra färder sedan 2008 och ska utföra en femte och sista 2014.

Vissa av rymdstationens delar är således slitna och behöver bytas ut om verksamhet ska vara möjlig efter 2020. William Gerstenmaier, chef för NASA:s bemannade rymdfart, nämnde solpanelerna som ett exempel på något som behöver bytas ut. De har träffats många gånger av små bitar rymdskrot och mikrometeorer.

Han kommenterade detta med: ”Yeah, there´s quite a few hits to the solar panels. They look like a west Texas stop sign.”
 
(Om någon läsare av denna webbplats kan tala om för mig vad han menar med detta om stoppskyltar i Texas så maila mig på rymden@arielspace.se  )
________________________________________________

Problem med rymden: Ryssland saknar fungerande raketer och USA saknar pengar.

Både i USA och i Ryssland har man problem med den statliga rymdverksamheten. Men det är problem av helt olika slag. I Ryssland har ett antal raketuppskjutningar misslyckats, nu senast i juli en Proton–raket som skulle placera tre satelliter i omloppsbana. Flera planerade uppskjutningar blir nu försenade.
Budgetkrisen i USA kommer att leda till att NASA får sin budget sänkt, eventuellt till 16,8 miljarder dollar.(2012 års budget är 17,7 miljarder dollar). Det innebär stora förseningar för den bemannade rymdfarten och ett antal inställda satellitprojekt.
(Källor: Space News och Aviation Week. 2013-07-27)       
                                 
Rysslands raketer.
           
En rysk Proton-raket kraschlandade och exploderade 2 juli bara 17 sekunder efter starten från Baikonur i Kazakhstan och förstörde tre ryska Glonass-satelliter. Det var fjärde gången på två år som en Proton-raket misslyckades. Proton-raketerna byggs av företaget ”Khrunichev State Research and Space Production Center of Moscow”
Medan utredning pågår är vidare flygningar framflyttade. Två företag som påverkas av detta är satellitoperatörerna SES och Inmarsat. SES ska sända upp tv-satelliten Astra 2E och Inmarsat ska sända upp en satellit för mobilt bredband med Proton.

Proton sänds ju inte upp över havet, den flyger första sträckan över fastlandet och över befolkade områden. Detta är den farligaste kraschen sedan Ariane 5 misslyckades 1999 vid sin första flygning. I båda fallen gällde det stora raketer fulltankade med bränsle.
 
Proton-raketen marknadsförs av International Launch Services (ILS). Enligt företaget har ingen människa skadats och inga skador uppstod på rymdbasens infrastruktur. ILS har genomfört fyra lyckade starter i år och hade planerat för två uppskjutningar i september.

Ryska satelliter drabbas mest!

De senaste fem åren har det gjorts 53 uppskjutningar med raketen Proton. 66 % av dessa har administrerats av företaget ILS för olika internationella satellitoperatörer. Övriga 34 % var statliga ryska satellituppskjutningar.

Men det egendomliga är att fyra av de fem misslyckade uppskjutningar som inträffat under de senaste fem åren har handlat om statliga ryska satelliter. I december 2010 förlorade Ryssland tre navigationssatelliter därför att man fyllt på för mycket bränsle i raketens sista steg. I augusti 2011 misslyckades uppsändningen av en stor kommunikations-satellit som ägdes av ryska företaget Russia Satellite Communications och i augusti 2012 förlorade man Indonesiens satellit Telkom 3.
I de tidigare olyckorna handlade det om raketens sista steg, men den aktuella olyckan verkar vara annorlunda och handla om det första steget.

Av någon anledning har de kommersiella uppskjutningarna med Proton, där företaget International Launch Services har ansvaret, fungerat felfritt, medan de uppskjutningar där ryska staten har ansvaret drabbats av fem olyckor.

Budgetproblem i USA.

Eftersom republikaner och demokrater i USA:s kongress inte kom överens om hur landets budgetunderskott ska hanteras blev följden att en tidigare stiftad lag trädde i kraft, med stora reduceringar över hela linjen i den statliga ekonomin. Reduceringen kallas ”sequestration”. NASA får troligtvis sin budget sänkt med ca en miljard dollar. 

”Det här blir tufft” säger William Gerstenmaier, chef för NASA:s bemannade rymdfart. ”Vi kommer inte att kunna leverera det vi lovat.”

NASA hade planerat att göra en första testflygning (obemannad) med det nya rymdskeppet Orion 2014, men den starten blir nästan säkert försenad. Också övriga planerade flygningar i programmet för bemannad rymdfart blir försenade: första flygningen med nya raketen Space Launch System 2017 och den första bemannade färden 2021.

Budgetsänkningen innebär även problem för NASA:s bidrag till de företag som utvecklar kommersiella rymdskepp. (Se min artikel om SpaceX och Boeing här nedan på sidan). Enligt Gerstenmaier behöver NASA en budget på 800 miljoner dollar per år för projektet med kommersiella rymdskepp. NASA stöder de tre företagen SpaceX, Boeing och Sierra Nevada finansiellt med förhoppningen att något privat rymdskepp ska vara operationsdugligt senast 2017 för att börja transportera astronauter till rymdstationen. Men den planen hotas nu av brist på pengar.    

Ett tips: En bättre version av filmen med den störtande raketen finns på bloggen 
         
                  http://rymdskrot.se/    

Där finns fler intressanta och kul klipp: astronauten Karen Nyberg tvättar håret på rymdstationen, det nya rymdskeppet CTS-100 från Boeing förevisas osv      

_________________________________________________________

Bemannade rymdfärder:

Företagen SpaceX och Boeing sänder rymdskepp till den internationella rymdstationen. SpaceX strävar efter att sända upp rymdskeppet Dragon år 2015 och Boeing vill följa efter år 2016 med rymdskeppet CST-100.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2013-07-24)

NASA sponsrar tre amerikanska företag i deras konstruktion av bemannade rymdfarkoster. Syftet är att de inom några år ska transportera astronauter till rymdstationen. Visserligen har ju industriföretag alltid byggt USA:s rymdfarkoster, men då finansierade NASA dem till 100 % och de byggdes enligt specifikationer från NASA. Men initiativet till de nya farkosterna kommer från företagen, och NASA finansierar en stor del av kostnaderna, men inte allt. Och eftersom farkosterna ägs av företagen kan de sälja sina tjänster till andra kunder än NASA.

De tre företag som tävlar om uppdraget att transportera astronauter är SpaceX, Boeing och Sierra Nevada Corporation. SpaceX planerar för sin första bemannade rymdfärd år 2015, medan Boeing siktar på 2016.

Branschtidningen Aviation Week & Space Technology berättar i en artikel 1 juli detaljerat om hur planerna ser ut för SpaceX och Boeing. Projektansvarig på SpaceX, Garrett Reisman, säger att företaget hoppas kunna flyga till rymdstationen i mitten av 2015.

SpaceX... 
överlämnade i mars en plan till NASA för hur man ska rädda astronauterna från startplattan om något går fel under starten. I juli redovisade företaget för NASA hur den automatiska dockningsmekanismen kommer att se ut, och också hur det ska gå till vid återinträde i atmosfären och landning. I augusti är det dags för droptest av landningsfallskärmen. Och i oktober ska man kunna presentera sin plan för olika krissituationer, dvs en säkerhetsplan.

I december genomför man en realistisk test av säkerhetssystemen för avbrytande av starten, på engelska kallat ”pad abort test”. Under 2014 fortsätter arbetet med att färdigställa själva rymdskeppet Dragon. Man hoppas således vara klara för den första färden till rymdstationen 2015. Rymdskeppet ska sändas upp med raketen Falcon 9, som SpaceX bygger själv.

Boeing ...
fortsätter att sträva mot en rymdfärd år 2016. Företaget har uppnått ca en tredjedel av 13 delmål som behöver vara nådda under 2013. Rymdskeppet kallas CST-100 och den huvudsakliga strukturen av farkosten ska vara klar i år. I september testar man kommunikationen mellan rymdskepp och markkontroll.

Boeings rymdskepp ska sändas upp med raketen Atlas V, som byggs av företaget United Launch Alliance. (Företaget är ett samarbetsprojekt mellan Boeing och Lockheed Martin). Boeing kommer att använda en Atlas-raket för sina två första uppskjutningar, men ska föra diskussioner med SpaceX för att göra CST-100 kompatibel med Falcon 9. I år ska Boeing även konstruera en avskjutningsramp och jobba med säkerhetsarrangemang.
 
CST-100 kommer att ha plats för sju astronauter. År 2016 ska den första färden göras, och den innebär att den bemannade farkosten flyger i tre dygn runt jorden.

SpaceX, Boeing och Sierra Nevada jobbar på för att skapa kommersiell bemannad rymdfart. På NASA hoppas man att åtminstone ett av företagen ska vara klar att sända upp en bemannad rymdfarkost senast år 2017.  
           
_______________________________________________

Mycket bra rymdutställning på Framtidsmuséet i Borlänge! 

Under våren 2013 byggde Framtidmuséet i Borlänge om sin rymdutställning. Muséet har också ett litet planetarium. Rymdutställningen är visserligen liten men den är, enligt min mening, en av Sveriges bästa! Den är intressant och fräsch med flera interaktiva inslag! (2013-07-07)



Arielspace besökte den nya rymdutställningen i Borlänge 7 juli. 

Läs reportaget på sidan "Rymdmuseum".   

Vill du ha tips på rymdmuséer utomlands?
Kolla in den internationella webbplatsen om rymdmuséer.     
______________________________________________

Regeringen tillsätter utredning om Sveriges rymdverksamhet. 

Regeringen kom 13 juni med en skrivelse som svar på Riksrevisionens rapport om svensk rymdverksamhet. Regeringen skriver att ”vi instämmer delvis i Riksrevisionens rapport om svensk rymdverksamhet”. Nu förbereder regeringen ”direktiv till en kommande utredning med uppgift att med ett strategiskt och långsiktigt perspektiv ta fram ett brett förankrat förslag till en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.”
(2013-06-20)

”Helhetssyn, mål och prioriteringar”:

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömningar :

- att brist på helhetssyn riskerar att leda till ineffektiva prioriteringar.
- att den gemensamma beredningsprocessen inte alltid är tillräcklig inför internationella förhandlingar då processen inte genomsyras av målen för svensk rymdverksamhet.
- att relevanta producenter och slutanvändare i en vidare krets inte har haft möjlighet att påverka prioriteringar i svensk rymdverksamhet.
 
”Systematisk uppföljning”:
 
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning

- att avsaknad av systematisk uppföljning försvårar omprövningar av prioriteringar och satsningar.
- att återrapportering till riksdagen om prioriteringar av och resultatet från svenska rymdsatsningar kan utvecklas och förbättras.

”SSC som en del av svensk rymdverksamhet”

Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens bedömning

- att SSC inte styrs som en del av svensk rymdverksamhet.

”Organisation av statlig rymdverksamhet”
 
Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens bedömning
 
- att organisationen av statlig rymdverksamhet leder till inlåsning
- att svensk förvaltnings användning av begreppet kommersiell rymdverksamhet används missvisande.

Två åsikter till:

Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens bedömning

- att skydd av rymdinfrastruktur får liten uppmärksamhet
- att ställningstagandet för europeiskt oberoende tillträde till rymden i propositionen "Forskning och framsteg" gjordes utan konsekvensanalys. 

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser:

En sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet

Regeringen har i propositionen Forskning och innovation angett att den ökade betydelsen av rymdverksamhet inom många samhällsområden innebär att en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet är motiverad. Regeringen anser att en sådan strategi skulle underlätta såväl nationell som internationell samverkan och vara värdefull som underlag för Sveriges agerande både inför framtida nationella satsningar och för Sveriges internationella samarbeten inom rymdområdet.

Därför förbereder regeringen direktiv till en kommande utredning med uppgift att med ett strategiskt och långsiktigt perspektiv ta fram ett brett förankrat förslag till en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet. Arbetet med att förbättra regeringens rapportering till riksdagen och dokumenthanteringen av rymdrelaterade frågor inleddes under 2012 och fortsätter löpande.

Dialog om mål med Svenska rymdaktiebolaget

Regeringen har inlett en process för att förtydliga SSC:s uppdrag att ansvara för driften av Esrange. Samma process innefattar också att se över de ekonomiska målen för SSC. Kommande ekonomiska mål, som omfattar bl.a. lönsamhetsmål för SSC, ska avspegla de olika kommersiella verksamhetsgrenarna inom SSC. Lönsamhetsmål ska även reflektera risk och beakta de marknadsförutsättningar som gäller för de olika verksamhetsgrenarna.

Stöd för internationellt arbete om skydd av rymdinfrastruktur

Regeringen stöder genom aktivt deltagande från Regeringskansliet och berörda myndigheter det pågående arbetet inom EU med att utveckla en europeisk förmåga till rymdlägesbild med syfte att utveckla förmågan att skydda rymdinfrastrukturen. Regeringen stöder också det pågående arbetet inom EU och FN med att utveckla en internationell rymdkod samt riktlinjer för hållbart nyttjande av yttre rymden. 

______________________________________________

Den senaste kinesiska bemannade rymdfärden...

          

...har inte fått någon större uppmärksamhet i Sverige. Rymdskeppet heter
Shenzhou 10 och ska docka med rymdstationen Tiangong 1. Rymdskeppet lyfte 11 juni och taikonauterna ska tillbringa 15 dagar på rymdstationen.
(2013-06-14)

"Nie Hai-sheng is the Commander and the pilot during the manual docking test, Zhang Xiao-guang is the Flight Engineer, and Wang Ya-ping is the Mission Specialist.
Wang Ya-ping was recruited into the Astronaut Corps as one of the two female candidates in 2010. She is the second Chinese female astronaut to have flown in space, after Liu Yang in the Shenzhou 9 mission in 2012."

Kinas fjärde rymdbas blir klar 2015.

Av Hans Starlife som bor i Kina har jag fått tips på ett antal webbplatser som beskriver den nya rymdbas Kina håller på att bygga. Det sägs att:

"China's fourth launch center, located in tropical island province of Hainan, will be ready for space launch in two years. The launch center, which has been under construction since 2009, will be able to launch space station capsules and cargo ships. The carrier rockets to be launched in the Hainan center include Long March-7 and Long March-5."

http://dragoninspace.wordpress.com/2012/07/11/hainan-space-centre/
http://www.dragoninspace.com/facility/hainan.aspx  
http://news.xinhuanet.com/english/sci/2013-03/03/c_132204156.htm

I anslutning till rymdbasen bygger man en nöjespark som bland annat ska ha rymden som tema:
 
http://www.whatsonsanya.com/news-16123-hainan-space-theme-park-scheduled-to-be-completed-in-2013.html   

         ___________________________________________

För rymden i Finland.

Arielspace har länge haft en engelskspråkig sida, och börjar nu bygga upp en finsk-språkig sida. (Länkar finns uppe till höger, klicka på flaggorna)
(2013-06-09)

Som finlandssvensk i Finland kämpade jag i min ungdom med att lära mig finska i skolan. Det gick inte så bra. Men det hindrar mig inte från att komplettera Arielspace med en sida om Finlands rymdverksamhet. På den sidan kommer jag att publicera texter på finska, svenska och engelska.

Liten ordlista:
avaruus = rymden
avaruustutkimus= rymdforskning
raketti= raket             

Länk till Ariel-avaruus.
______________________________________________________             

Raket till rymdstationerna: Tag plats! (2013-06-02)

Trafiken till den internationella rymdstationen är livlig. När jag föddes fanns inte en enda farkost uppe i rymden. När jag var tonåring kretsade små rymdskepp runt jorden och månlandningarna fick en enorm uppmärksamhet över hela världen. I science-fictionlitteraturen fanns berättelser om en framtida vardag med "äventyr på rymdstationerna".            

Nu är framtiden här. Nästan varje månad anländer en farkost till den internationella rymdstationen eller lämnar den. Och sedan några år tillbaka finns två rymdstationer. Men detta väcker inte speciellt stor uppmärksamhet världen över.
Under rubriken Nyheter uppe till höger kan ni läsa gällande "rymdtidtabell" för 2013.
__________________________________________________

Tekniskt fel på startramp hos Esrange: Uppsändningen av Texus 51 flyttas till hösten. Ingen information från SSC men Space News publicerar artikel om problemet! (Källa: Space News och SSC. Publicerat på Arielspace 2013-05-29)
 
En artikel 13:de maj i den internationella tidningen Space News informerade om att uppskjutningen av Texus 50 hade drabbats av ett tekniskt fel. Uppskjutningen av Texus 51 ställs in i väntan på utredning.
 
På Esrange och SSC har man valt att inte gå ut med någon information. På SSC:s webbplats publicerades 22 april endast detta uttalande:
 
"The TEXUS 51 campaign has been cancelled due to technical reasons.
For more information please contact: Mr Mikael Töyrä, SSC Project Manager. 


Texus och rampen.

Rubrik i Space News: “Guide Defect Grounds Europe´s Workhorse Sounding Rocket until Fall”

Raketen Texus är 12,6 m lång och har sänts upp framgångsrikt 50 gånger från Esrange. Projektet är ett samarbete mellan SSC och tyska DLR, German Aerospace Center.

Texus 50 sändes upp 12 april och experimenten ombord genomfördes men raketen landade på fel plats. Den avvek ovanligt mycket från den beräknade banan och landade 20 km från planerad landningsplats.

Mikael Töyra, som är projektledare för raket och ballong-programmen vid Esrange, sa att man misstänker att det är något fel på tornet som raketen sänds iväg från. Mera precist misstänker man den ”räls” som ska se till att raketen flyger i rätt riktning. Enligt Mikael Töyra kommer utredning och reparationer att fördröja uppskjutningen av Texus 51 till hösten.

(Citat ur artikeln för de av mina läsare som är ingenjörer: " The initial suspicion has centered on the launch tower guide rails. The guide rails serve to assure that the vehicle is properly oriented when it leaves the launch tower. Texus does not have thrust-vector control or other on-board guidance. One possible conclusion is that the guide rails became misaligned, causing wider than expected dispersion in the landing areas.")  

Ansvarig projektledare vid DLR, Otfried Joop, säger att avvikelsen vid landning brukar handla om högst 10 km, nu rörde det sig om minst 20 km. Men man höll sig ändå inom säkerhetsområdet.
 
En typisk Texus väger ca 2.500 kg, för med sig vetenskapliga experiment med vikten 400 kg och flyger till en höjd av 2,6 mil. Flygtiden ger ungefär 6 min tyngdlöshet och det är ett mycket billigare sätt att utföra experiment om mikrogravitation än att sända upp instrument till rymdstationen. Eller forskare kan inleda en svit experiment på Texus för att sedan fortsätta uppe på ISS.
 
Kommentar från mig: Raketen Texus har sedan 1977 framgångsrikt skjutits upp 50 gånger och jag tycker det är förvånande att SSC inte går ut med information om detta tekniska fel. Jag tror att ett pressmeddelande där SSC berättar om felet men framhåller den långa sviten av framgångsrika uppsändningar skulle väcka intresse för Esrange hos allmänheten. Det känns egendomligt att jag fick information om detta från en internationell rymdtidning medan SSC tiger. 

________________________________________________

Det kom en inbjudan till presskonferens hos Rymdstyrelsen:

FÖR FÖRSTA GÅNGEN: SVENSK RÄDDNINGSMANÖVER I RYMDEN! 
(Av Ariel Borenstein. Publicerat 2013-05-27)

"Prismas två satelliter, döpta till Mango och Tango, har nu genomfört sitt teknikuppdrag på två år i rymden. Men innan Mango tas ur bruk ska ett nytt sista uppdrag genomföras. Ett försöksprojekt där en satellit ska precisionsstyras ute i rymden från en bana till en helt ny bana för att undsätta en satellit. Målobjekt för flygningen är den franska forskningssatelliten Picard som har fullgjort sitt ordinarie uppdrag. Mangos flygning beräknas ta två år. Den här typen av flygningar skulle kunna förlänga livet på aktiva satelliter eller minska mängden rymdskrot genom att under kontrollerade former transportera utrangerade satelliter längre ut i rymden eller ner i jordens atmosfär där de förbränns. Det svenska miljöraketbränslet från ECAPS kommer att spela en central roll i testflygningen.
Välkommen till pressmöte 27 maj klockan 10.00.” 
           
           
Tomas B Karlsson, projektledare på företaget OHB som byggt Mango och Tango, förevisar satelliternas kontrollrum, beläget hos Rymdstyrelsen i Solna. 

Det var du och jag och TV.

Klockan 10 måndagen 27 maj anlände en journalist och en fotograf från SVT, samt två bloggare, till presskonferens hos Rymdstyrelsen. Det var extremt dålig uppslutning således från den svenska pressen. Senare under dagen publicerade alla från Ny Teknik till Östra Västlands Norra Allehanda exakt samma korta text , en pressrelease om satelliten Mangos nya uppdrag.

Här är det som journalisterna gick miste om:

OHB och Ecaps blir pionjärer: satelliten Mango ska jaga rymdskrot. Den svenska satelliten Mango som i flera år framgångsrikt testat formationsflygning ska nu jaga en fransk inaktiv satellit för att öva närkontakt. Satelliterna kommer att befinna sig endast ca tio meter från varandra. Övningar som dessa kan bereda vägen för avlägsnandet av rymdskrot eller tankning i rymden. 
         
Johan Marcopoulos, informationsansvarig på Rymdstyrelsen, hälsade oss välkomna och lämnade ordet till Robert Lundin, även han på Rymdstyrelsen:

Rymdstyrelsen är beställare och finansiär. Satelliterna med samlingsnamnet Prisma sköts upp 2010. Teknikdemonstration skulle varat 8 månader men pågår än. PRISMA leds från Sverige, men Tyskland, Frankrike och Danmark medverkar.

Satelliten Mango har en motor som drivs med ett miljövänligt bränsle från ECAPS. Man testade avancerad formationsflygning med Mango och Tango och sedan hyrde man ut satelliterna till andra aktörer. Det sista bränslet som återstår ska nu användas till att ändra bana på Mango så att den efter ca två år når fram till den franska satelliten Picard.

Tomas B Karlsson, projektledare på OHB Sweden, som tillverkat Prisma:
 
Mango ska testflyga till Picard. Närma sig, fotografera. Uppdraget har påbörjats för några veckor sedan. Ska ändra bana enligt 6 parametrar, under den långa färden till Picard dock bara tre parametrar: höjd, lutning och hur oval banan är. Framme vid Picard efter närmare två års färd: precisionscirkla plus variera avståndet. Som närmast 10 meter. Först radar, sedan fotografering. Picard är helt död, har inte GPS. Det finns så pass lite bränsle kvar att man måste lyckas bra med alla manövrar, göra så få åtgärder som möjligt och utnyttja naturkrafterna. 

Efter avklarat uppdrag ska Mango sändas ur sin bana mot jorden för att brinna upp.
Tango som har lämnats ensam kvar har ingen motor och kan bli kvar i sin bana i 100 år. Tango stängdes av 5 april.

Många dockningar har gjorts tidigare i rymden under rymdfartens historia, men denna är den mest komplicerade hittills. Vanligtvis läggs de två farkosterna direkt i samma bana.

Mathias Persson, vd för ECAPS som tagit fram raketbränslet:

Det mest använda raketbränslet heter hydrazine. Det är giftigt och cancerogent. Mango drivs av ett miljövänligt bränsle från ECAPS. Hydrazine är så farligt att det är möjligt att EU snart förbjuder det. ECAPS bränsle är lätt att transportera, lätt att tanka. Det kan fraktas i vanlig bensindunk. Eftersom det kan hanteras utan skyddsdräkt förlorar operatören inte pengar på att alla andra som ska förbereda starten måste vänta. Miljövänligt bränsle är bra också vid återinträde i atmosfären.

ECAPS samarbetar med ett antal utländska företag. Ett amerikanskt företag ska sända upp en hel konstellation med satelliter och använda ECAP:s bränsle. ECAPS  har motorer av flera olika storlekar. ECAPS har utvecklat både bränslet och motorn. Fler samarbetspartners: Astrium och ATK. 


Mathias Persson, vd för ECAPS, förevisar Mangos motor.
  
Rymdstyrelsens GD tittar in en kort stund.

Liten diskussion uppstår om ursprunget: De satelliter som Sverige sänt upp har aktualiserat problem med bränsle. Jobbigt att transportera och handskas med farligt bränsle. Efter satelliten Astrid började man utveckla ett miljövänligare bränsle.

Kommandocentralen för Mango finns i ett litet rum.

Man bemannar rummet ca 2 dagar i veckan, bara någon halvtimme. Vid stora åtgärder kan man ibland jobba en hel helg. 

Vid väggen längst inne i rummet finns kommandoplatsen. Där sitter den som kommunicerar med satelliten. På platsen bakom denne sitter flygledaren. Det finns ytterligare en funktion: navigatören. Tre personer jobbar således aktivt vid större "kampanjer".

Tre platser för stödfunktioner: Val av lämplig bana för åtgärd, antennen finns i Tromsö, Norge. Övervakning av internetlänken till Tromsö. Skärm som visar vad de ser på skärmen i Norge! 

Nu, så: Andra har bevakat denna presskonferens bättre än jag.

Om du vill läsa, gå till Populär Astronomi. 

Om du vill titta och lyssna, gå till Rymdkanalen. Där ser man till vänster i bild innehavaren av bloggen Arielspace. (Man ser hans bakhuvud)

Om ni vill se inslaget som SVT gjorde, klicka här.

Men vill du läsa senaste nytt om försöken att avlägsna rymdskrotet, kan du lita på Arielspace:  

Frankrikes rymdorganisation tar viktigt initiativ.

Stor internationell konferens om rymdskrot i Tyskland.

___________________________________________

NASA och Bigelow avtalar om samarbete på månen.

NASA och företaget Bigelow Aerospace har slutit ett samarbetsavtal som bland annat säger att om Bigelow vill bygga en bas på månen så kommer NASA att stöda dem. (Källa. Space News. 2013-05-19)   

NASA har inga planer på att sända astronauter till Månen. Man kommer att utforska en asteroid och sedan åka till planeten Mars. Men ändå skrev NASA 25 mars under ett avtal med Bigelow Aerospace om att stöda företagets strävanden att skapa en bas på månen.

Avtalet säger att man ska undersöka möjligheterna för människor att leva i rymden, och att man ska ha både vetenskapliga och kommersiella syften med samarbetet. Bigelow har konstruerat en modul för boende i rymden, och modulen tar lite plats under uppskjutningen men väl i rymden kan den blåsas upp till en rymdstation. Om några år ska en sådan modul fästas vid en av luftslussarna till rymdstationen.

Men samarbetet sträcker sig längre än så. Så här lyder texten i original: "The partnership is coupled with private sector long-term plans of beyond  low-earth-Earth orbit operations, including those of Bigelow Aerospace to place a lunar base on the surface of the moon." 
_______________________________________________

Stora framgångar för svenska  rymdföretag under 2012.

Rymdstyrelsen berättar i sin senaste årsredovisning om de svenska rymdföretagens verksamheten under 2012. Och det ser ljust ut. Många företag kan redovisa framgångsrika projekt. 
(Källa: Rymdstyrelsens årsredovisning. 2013-05-05)

Rymdstyrelsen:
"Svenska rymdföretag hävdar sig väl i den internationella konkurrensen inom ett brett spektrum av områden. Det rör sig både om större väletablerade företag och mindre företag med tekniskt avancerade produkter på nischmarknader.

I ett europeiskt sammanhang så härrör ~55 procent av omsättningen i de svenska rymdföretagen från konkurrensutsatta affärer utanför statligt finansierade sektorer (Rymdstyrelsen, ESA, EU). För Europa är motsvarande siffra ~45 procent. I sammanhanget måste dock påpekas att det saknas uniforma metoder för att samla in och värdera denna typ av information varför jämförelser mellan olika undersökningar kan vara svåra att göra."

Nedan följer att axplock av vad de svenska företagen presterat
2012. (Länkar till företagens sidor på Arielspace)

   Aeroflex Gaisler                   ECAPS
                                GKN      
                                                         OHB Sweden
    Omnisys           RUAG Sweden     

       SSC (Rymdbolaget)                   ÅAC Microtec                                

_____________________________________________


Lyckad test av nya raketen Antares.

Söndag kväll 21 april lyfte raketen Antares på sin första testflygning. Den har tillverkats av företaget Orbital Sciences och ska bl.a. användas för att sända en farkost till rymdstationen enligt ett kontrakt med NASA.           
(2013-04-24)

Orbital planerar att testa dockning mellan sin rymdkapsel Cygnus och rymdstationen denna sommar och att börja sköta transporter till rymdstationen i slutet på 2013.

För mer information om detta läs texten alldeles här nedanför: "Rymdskepp nummer två på väg." Läs också hos Ny teknik och på webbplatsen space.com

Länkar:        Ny Teknik                     Space com 

Separationsmekanismen för Antares, dvs den ring som ska se till att farkosten lossnar från raketen, har tillverkats av RUAG Space:

Från RUAGS webbplats:

"Adapters & Separation Systems 
PLE Brochure Payload Adapter and Separation Systems 

Launcher Structures & Separation Systems
 
RUAG Space equips Antares , Ariane, Atlas, Delta, Proton, Souyz and Zenit rockets. To achieve optimum performance, payload adapters are manufactured, as required, from aluminum or carbon fiber composites. Over 450 separations have been carried out in orbit using RUAG systems, with a 100 percent success rate. Sounding Rocket Guidance RUAG Space offers a range of products for sounding rocket guidance and for sounding rocket payload attitude control. RUAG systems are also currently used by NASA for their sounding rocket projects as well as on board ESA Maxus rockets. "

__________________________________________________ 

OHB Sweden flyttar från Solna till Kista. (2013-04-14)

Tyska bolaget OHB AGs svenska dotterbolag, OHB Sweden, flyttar från Solna till Kista 1 januari 2014. OHB utvecklar, bygger, testar och sköter drift av satelliter för olika typer av rymduppdrag inom kommunikation, observation och utforskning av rymden. Uthyrningen omfattar 2 855 kvm, varav 2 150 kvm kontor och 705 kvm lager.  
     
______________________________________________

Rymdskepp nummer två på väg.

Företaget Orbital Sciences Corp. förbereder sin raket Antares för den första uppskjutningen som är planerad till 17 april. (2013-04-14)

NASA sponsrar ett antal amerikanska företag för att man hoppas att de ska kunna sköta transporter både av materiel och astronauter till den internationella rymdstationen. Företaget SpaceX har redan genomfört två färder till stationen med förnödenheter. I år kommer förmodligen också Orbital Sciences att  börja flyga till stationen.

17 april sker första uppskjutningen med raketen Antares. Senare i år ska man testa rymdskeppet Cygnus. Om de här testerna blir framgångsrika kommer Orbital att börja utföra transporter till rymdstationen.

Starterna sker från den nya rymdbasen Wallops Island i Virginia, USA. 

                   Läs mer om Antares och Wallops Island.
         
______________________________________________

Konferensen "Fjärranalysdagarna 2013". (2013-04-09) 

Knappt hade jag hunnit smälta Rymdforum 2013 så var det dags för nästa rymdkonferens! Fjärranalysdagarna är en möjlighet för satelliternas användare, tjänsteleverantörer och forskare att träffas och utbyta information och idéer.

Konferensen pågår 9-10 april i Solna. På Rymdstyrelsens webbplats kan man läsa mer om konferensen. Arielspace rapporterar från den första konferensdagen.         


Komprimerad information på Fjärranalysdagarna.


Yifang Ban från KTH berättar om satellitspaning på s.k. Megacities.


Metrias poster.

Arielspace rapporterar från Fjärranalysdagarna på 
"Fjärranalys, geomatik". 
______________________________________________

Fotoreportage från Rymdforum 2013. (Publicerat 2013-03-27)

                     
Bemannad rymdfart och bemannad garderob.           


I vimlet på Rymdforum: Svenska Rymdsällskapets ordförande Jon-Erik Dahlin.

Fotoreportaget finns på sidan Fotografier från Rymdforum. Du som var med kanske finns med på någon bild.

Jag tog också några oklara bilder på måndagskvällens popgrupp.
Tommy Ekman och Micke Syd hittar du här.
_____________________________________________

Sverige får en nationell rymdstrategi! (2013-03-23)          

Jag såg inte skogen för alla träd! Eller som vi rymdare brukar säga: jag såg inte satelliten för allt rymdskrot. Jag brukar berömma mig av att ha god känsla för vad som utgör en bra nyhet, men den här gången insåg jag inte att den mest sensationella nyheten på konferensen Rymdforum 2013 var alla sammantagna nyheter som visar att den svenska rymdbranschen står inför ett stort lyft. 

Den enskilt viktigaste delen av detta är att regeringen nu lovat satsa på utökad statlig rymdverksamhet, bland annat genom att formulera en nationell rymdstrategi. 

Vägen dit har varit lång: samtliga stora svenska rymdföretag har de senaste åren sålts till utländska koncerner och rymdbranschens debattinlägg för ökad svensk rymdverksamhet har duggat tätt. (Nåja, inte riktigt korrekt och inte heller dåligt: SSC har sålt enbart sin satellitdivision och de bolag som erhållit utländska ägare bedriver en blomstrande verksamhet.)  

På Rymdforum 2013 sa statssekreteraren Peter Honeth att Riksevisionens kritik kommer att gås igenom i detalj. Peter Honeth lovade att regeringen i juni kommer att presentera en sammanhållen rymdstrategi som svarar upp mot revisionens rapport.       

På sidan Rymdforum 2013 berättar jag om vägen till ett regeringslöfte. Mycket har hänt inom rymdbranschen under åren 2008 - 2013.

Det som fick mig att se skogen trots alla träd var Robert Cummings utmärkta artikel om Rymdforum på Populär Astronomis webbplats.
________________________________________________

Ett föredrag på Rymdforum 2013: 
Sverige flyger till Jupiter-systemet år 2022.
(2013-03-20)
 
Gabriella Stenberg är uppväxt i Vänersborg. Hon berättar att hon var idrottsintresserad som barn och brukade fantisera om att hon vann ett idrottsguld. När hon blev vuxen blev hon forskare vid Institutet för rymdfysik och nu känner hon det som att hon vunnit en guldmedalj. Hennes team har fått klartecken till att medverka med ett instrument på ESA:s Jupitersond JUICE. Två svenska mätinstrument valdes ut av ESA att följa med JUICE. Både IRF Kiruna och IRF Uppsala kommer att få delta i resan till Jupiters månar.

Gabriella vann en guldmedalj i grenen” Jupiter-forskning”
 
Gabriella höll ett föredrag på Rymdforum 2013 i Trollhättan om det alldeles färska ESA-beslutet att IRF får följa med på sonden JUICE till Jupiter. Hon betonar att det inte bara handlar om en sond till Jupiter. Eftersom Jupiter har ca 60 månar och en kraftig magnetosfär kan man säga att det handlar om ett solsystem i miniatyr. Sonden ska passera nära några av Jupiters månar och gå i omloppsbana runt månen Ganymedes.

Jupiter ICy moons Explorer = JUICE.

Så här skriver IRF på sin webbplats:
2012 tog ESA, efter 4 års förberedelser, beslutet att satsa på ett projekt för planetutforskning. En sond ska sändas till Jupiter-systemet. Forskningssonden kommer att kosta 830 miljoner euro att bygga och sända iväg. Därutöver får de deltagande länderna själva stå för kostnaden för de forskningsinstrument de deltar med.

Elva forskningsinstrument ska ingå och Sverige deltar med hela två instrument. Det projekt som Gabriella ingår i håller till vid IRF i Kiruna och leds av professor Stas Barabas. Projektet heter "Particle Environment Package" (PEP). Det andra svenska teamet som fick sitt förslag till mätinstrument godkänt hör hemma på IRF Uppsala och leds av docent Jan-Erik Wahlund. Det projektet heter ”Radio Plasma Wave Investigation”(RPWI).

Tärningen är kastad.

Gabriella berättade att hennes team arbetade hårt med att utforma förslaget. Ännu sista kvällen innan slutdatum jobbade man flitigt. Arbetet ledde till att man lämnade in en ansökan till ESA på 967 sidor, vägandes 2,3 kg.

Sedan vidtog en spännande väntan. Gabriella var van vid löpartävlingar, där var det fåfängt att ta ut segern i förväg. I sista stund kan någon springa förbi!

En glädjedans eller en suck?

En dag på jobbet (21 februari i år) när alla satt och åt lunch kom ett mail till Stas Barabas: ”Ert förslag är valt”. Stas visade mailet för de andra. Ingen sa något. Inga hurra-rop, inga glädjedanser. Så andades projektledaren ut, märkbart lättad. Han sa: ”Då vet vi vad vi ska göra fram till 2022!”.

Teamet har således fram till 2022 att bli klara med forskningsinstrumentet, för då  ska en raket lyfta med sonden. Farkosten når fram till Jupiter först år 2030!!!

JUICE kommer att innehålla många mätinstrument, det handlar om tvärvetenskap. Juice är en enda farkost, den medför ingen liten landare eller extra-satellit som skulle behöva lösgöra sig vid resans slut. Det blir på det sättet enklare att konstruera farkosten.

Kackerlackorna kan dö!

Det som blir svårt är dock att bygga sond och instrument så att de klarar de tuffa förhållandena i Jupiters närhet. Till exempel finns där mycket kraftig strålning. Kommer man riktigt nära planeten så är strålningen så stark att t.o.m. stryktåliga kackerlackor skulle dö omedelbart. Gabriella exemplifierade också med en något lindrigare strålningsnivå där människor dör inom 14 dagar. Jupiter har en så kraftig magnetosfär att om den var synlig så skulle vi på Jorden uppfatta den som flera gånger större än månen. Nu ska ju varken kackerlackor eller människor följa med, men också vetenskapliga mätinstrument kan bli skadade av strålning och magnetfält.
 
Jupiters månar utövar stor lockelse på forskarna. JUICE kommer att flyga förbi månen Europa på nära håll två gånger och det finns en teori om att den månen hyser en ocean under sitt istäcke. Så småningom går sonden in i omloppsbana kring månen Ganymedes. Gabriella berättade att Ganymedes är den enda månen i vårt solsystem som har ett eget magnetiskt kraftfält.
 
I avsaknad av helhet är vi ändå väldigt framgångsrika på att bygga delar.
 
Även om Sveriges rymdbransch just nu inte bygger några kompletta satelliter så är svenska rymdforskare och rymdföretag väldigt framgångsrika som leverantörer av forskningsinstrument och delkomponenter till internationella satelliter, sonder och raketer.
_____________________________________________________

Rymdforum 2013:  Första dagen. (Publicerat 2013-03-19)

Tomas Tengby (just det, DEN Tomas Tengby som är välkänd från många TV-program. Han leder konferensen med en bra blandning av allvar och humor) var konferencier och inledde Rymdforum 2013 i Trollhättan, rymdbranschens stora samling som inträffar vart annat år. Konferensen hålls 18-19 mars.

Konferensens första dag bjöd på många nyheter. Det inslag som fått störst uppmärksamhet i förväg var riksrevisor Claes Norgrens presentation av Riksrevisionens rapport om den svenska rymdverksamheten. Till min förvåning känner sig Rymdstyrelsens GD inte kritiserad utan är nöjd över att Riksrevisionen förespråkar samma åtgärder som han själv efterlyst. Revisionens rapport kommer nu att leda till att Sverige äntligen får en nationell rymdstrategi.

En satellit-nyhet är att IRF får med två instrument på den kommande Jupitersonden JUICE. Däremot valde ESA inte det svenska instrumentet Premier. Rymdstyrelsen letar nu efter nya samarbetspartners till det projektet.

En glad nyhet för Rymd-Sverige är att Rymdstyrelsens budget höjs från 850 miljoner till 950 miljoner per år.  

Läs mer på sidan Rymdforum 2013        

Rymdforum i samförstånd.  (2013-03-18)  

Den programpunkt på Rymdforum som väckt mest uppseende i förväg var revisor Claes Norgrens presentation av Riksrevisionens rapport om Sveriges rymdverksamhet. Han höll sitt framförande på förmiddagen under Rymdforums första dag –men möttes inte av bu-rop från Sveriges samlade rymdbransch.

Alla verkade vara överens om att Sveriges rymdverksamhet fungerar bra men ändå har sina brister, och alla vill medverka till att de bristerna åtgärdas. Och det som behövs är helhetssyn och samordning.
 
Arielspace rapporterar från Rymdforum, men det är svårt att lyssna och rapportera samtidigt, så rapporterna publiceras efter hand under dessa två dagar, och efter konferensen.
 
På sidan Rymdforum 2013 ska jag lägga in info efter hand. 
______________________________________________           


Rymdforum 2013 i Trollhättan. (2013-03-13) 

Den 18-19 mars hålls Rymdforum på Folkets hus i Trollhättan. Tema för Rymdforum 2013 är ”Forskning, Innovation, Kunskapsspridning och Tillväxt”. Här på Arielspace kan du följa vad som händer under rymdkonferensen. Den här webbplatsen har rapporterat från alla Rymdforum sedan 2007. Rymdforum är den svenska rymdbranschens stora samling och hålls vartannat år.

Ur pressrelease för konferensen: "Den 18-19 mars kommer rymden närmare Trollhättan. Då samlas beslutsfattare inom rymd, aktiva inom rymdverksamhet och personer som vill förstå mer om hur rymdverksamhet bidrar med forskning, innovation, kunskapsspridning och tillväxt.

Några av de ämnen som kommer att tas upp är:

Forsknings- och innovationspropositionen, Peter Honeth, Statssekreterare Utbildningsdepartementet. 

Riksrevisionens granskning av svensk rymdverksamhet, Claes Norgren, Riksrevisor.

Ett västsvenskt rymdperspektiv på innovation och tillväxt, Kristina Jonäng, regionråd (c) Västra Götalandsregionen.

Varför svensk rymdforskning är viktig för miljön, Erik Arnberg, ämnesråd, Miljödeartementet. "

Ni som inte deltar är välkomna att följa konferensen på Arielspace.
Vill ni läsa vad som hände på de tidigare konferenserna kan ni följa dessa tre länkar:

             2007              2009             2011    
_______________________________________________

Jag har blivit intervjuad... 

Tidningen Civilekonomen har upptäckt min webbplats och frågat om jag ville bli intervjuad. Jag brukar inte skriva om mig själv på min webbplats eller publicera foton på mig själv. Men nu blev jag ju tillfrågad.
(2013-03-11)

Här är länk till artikeln: 
http://www.civilekonomen.se/artikel/det-varas-for-rymden 
      
______________________________________________

Kina i rymden.

Kina har gjort ca 14 raketuppskjutningar per år de senaste fem åren. På orten Tianjin uppförs en fabrik som ska bygga nya stora raketer. De här raketerna ska föra upp tre rymdstationsmoduler i omloppsbana år 2020.

Om Kinas planer för satelliter, rymdstation och farkoster till Månen kan man läsa under rubriken NYHETER uppe till höger. 

_________________________________________

REVISION:

           
           

Riksrevisionens granskningsrapport: en sammanfattning.

Riksrevisionen har publicerat en granskningsrapport med titeln "Svensk rymdverksamhet - en strategisk tillgång?" Eftersom den är på 122 sidor så tar den en stund att läsa. Nu har jag läst den.
Här är en sammanfattning. (2013-02-16)

Rapporten är mycket grundlig. Förutom egen faktainsamling, bland annat genom intervjuer, har man i vissa fall anlitat externa konsulter.

Man inleder med en genomgång av den svenska rymdverksamheten. Därefter följer en analys av den svenska kommersiella rymdverksamheten, sedan genomgång av den internationella rymdverksamheten.

Därefter går man i detalj igenom fem exempel på styrning av svensk rymdverksamhet:
Svenska rymdaktiebolagets (SSC) tillgångsvärdering och avkastningsmål 
EU:s uppförandekod för rymden 
ESA:s bärraketprogram 
Galileo – flaggskeppsprojekt i EU 
GMES/Copernicus – flaggskeppsprojekt i EU

Sedan avslutas rapporten med slutsatser och rekommendationer. Jag tycker att rapporten är oerhört väl underbyggd och väldigt välskriven och lättläst!

Riksrevisionens övergripande slutsats är att svensk rymdverksamhet som den genomförs idag inte utnyttjas som en strategisk tillgång. Avsaknad av helhetssyn tillsammans med bristande uppföljning gör att den fulla potentialen inte utnyttjas.

Riksrevisionens kommentar om regeringens återrapportering till riksdagen:

"Återrapporteringen ger inte tillräcklig insyn i hur svenska rymdsatsningar prioriteras. Rymdpolitiken formuleras i hög utsträckning genom prioriteringar av svenskt deltagande i ESA- och EU-program. Till skillnad mot EU-frågor finns i ESA-frågor ingen särskild rutin för information till riksdagen. Riksrevisionen menar att det är rimligt att rikdagen får ökad insyn i dessa frågor."

Detta avsnitt fann jag extra intressant:

Organisationen av statlig rymdverksamhet leder till inlåsning

Eftersom rymdmarknaden är institutionell och domineras av statliga upphandlingar blir logiken annorlunda än på många andra marknader. Resurseffektivitet får ibland stå tillbaka för nationella intressen och omsorg om nationella företag. Rymdföretag i små länder som Sverige har ofta en konkurrensnackdel eftersom företag i länder som bidrar med mer medel till ESA än Sverige gör får fler attraktiva uppdrag. Det är dessutom en uttalad policy från ESA att de stora dominerande europeiska rymdföretagen ska gynnas för att stärka europeisk rymdindustri som helhet.

Det finns rymdmarknadssegment med stor tillväxtpotential, särskilt i de delar som avser rymdtjänster. Dock behöver även denna typ av verksamhet offentligt stöd. Riksrevisionens marknadsanalys av den svenska rymdindustrin visar att det är svårt att få medel till rymdverksamhet från andra nationella finansiärer än Rymdstyrelsen. Detta skapar en begränsad marknad med liten möjlighet att växa. Marknadsanalysen visar också att svenska företag har svårt att attrahera privat kapital för investeringar. Varken privata eller statliga riskkapitalaktörer investerar i rymdverksamhet, trots att de statliga riskkapitalaktörerna har som uppgift att vara marknadskompletterande.

Begreppet kommersiell rymdmarknad används av såväl Regeringskansliet som Svenska Rymdaktiebolaget och Rymdstyrelsen som beteckning på finansiering utanför ESA och EU och de nationella statliga systemen. Eftersom rymdinvesteringar nästan uteslutande görs med statliga medel, även globalt, blir detta sätt att se på rymdverksamhet missvisande.  

I den forsknings- och innovationspolitiska proposition som under 2013 behandlas i riksdagen tar regeringen tydligt ställning för vikten av ett europeiskt oberoende tillträde till rymden och att Europa och därmed även Sverige ska bli oberoende av tredje lands prioriteringar. Dock saknas en beskrivning i propositionen av konsekvenserna av ett sådant ställningstagande. Ett sådant ställningstagande har konsekvenser för exempelvis framtida inriktning på det svenska deltagandet i olika ESA- och EU-program men innebär också ekonomiska åtaganden på lång sikt.

...och här är Riksrevisionens rekommendationer för bättre rymdverksamhet:

"Med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer. Dessa åtgärder behöver enligt Riksrevisionen vidtas oavsett om en nationell rymdstrategi tas fram eller inte.
• För att rymdverksamheten ska kunna utnyttjas som en strategisk tillgång bör regeringens fortsatta arbete med rymdverksamhet omfatta följande:
– En bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar. Ansatsen ska vara bredare än Rymdstyrelsens strategi och Rymdagendan. Diskussionen bör föras i en vidare krets än vad som hittills varit fallet.
– Översyn av organisationsstrukturen i syfte att fördela ansvar och befogenheter så att riksdagens intentioner kan uppfyllas.
– Möjligheter till omprövning av för rymdverksamheten viktiga frågor. I detta ingår överväganden om utvecklingsstrategiska områden för Sverige och hur fördelning mellan nationell och internationell finansiering bör se ut. Ett viktigt utvecklingsstrategiskt område för Sverige är användningen av Esrange.
– Översyn av den roll Svenska rymdaktiebolaget har i svensk rymdpolitik och rymdverksamhet.
– Konsekvensanalys av innebörden av ställningstagandet kring europeiskt och därmed även svenskt oberoende tillträde till rymden.
– Översyn av hur samhällsutmaningar har koppling till rymdverksamhet och hur nationell rymdkompetens kan utvecklas. Rymdkompetens omfattar såväl sakkunskap som kunskap om beslutsprocesser.
• Regeringen bör se över styrningen av Svenska rymdaktiebolaget så att bolaget styrs med individuellt anpassade avkastningsmål och rimlig bedömning utifrån bolagets faktiska verksamhet och de marknader bolaget verkar på.
• Regeringen och ansvariga myndigheter bör utvärdera rymdverksamhet systematiskt.
– Regeringen bör följa upp resultat för svensk rymdverksamhet av deltagandet i olika EU- och ESA-program.
– Regeringen bör förbättra rapporteringen till riksdagen och andra intressenter kring
rymdverksamhet. Regeringen bör överväga att samordna rapporteringen av EU- och ESA-frågor till riksdagen.
– Regeringskansliet bör se över dokumenthanteringen om rymdrelaterade frågor." 

Om ni vill läsa hela rapporten så finner ni den här:
Svensk rymdverksamhet - en strategisk tillgång?

__________________________________________

Riksrevisionen uttalar sig om försäljningen av SSC:s satellitdivision.

"Försäljningen berodde på ägarens avkastningskrav i kombination med icke utökade anslag inom rymdområdet. Det finns en diskussion bland rymdaktörer i Sverige att försäljningen av satellitdivisionen innebar att man sålde ut en nationellt utvecklingsstrategisk tillgång."
(2013-02-14)

"Ägaren har inte skjutit till medel till bolaget under perioden 2002–2011. Det egna kapitalet har minskat från cirka 700 miljoner kronor år 2003 till cirka 430 miljoner kronor år 2011. Mellan 2005 och 2011 har SSC delat ut 49 miljoner kronor till ägaren."           

"Det fanns likvida medel som skulle ha kunnat användas till utvecklingsstrategiska projekt. "
 
Läs vad Riksrevisionen anser om SSC:s försäljning av satellitdivisionen.
___________________________________________

Rapport idag från Riksrevisionen om svensk rymdverksamhet:  Många kritiska synpunkter!       
(2013-02-14)

"Statens investeringar i svensk rymdverksamhet styrs inte effektivt", skriver Riksrevisionen. "Regeringen har inte omprövat verksamheten på flera decennier, vilket gör det svårt att veta om prioriteringarna är de rätta. Risken är att det har effekter på Sveriges konkurrenskraft."  

Enligt riksdagen ska svensk rymdverksamhet vara en strategisk tillgång. Varje år satsar staten cirka en miljard kronor på rymdverksamhet. Riksrevisionen har granskat om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för rymdverksamheten att utgöra en strategisk tillgång.

Robert Cumming på Populär Astronomi har redan publicerat en utmärkt sammanfattning av rapporten. På Arielspace kommer det att dyka upp ett antal texter om rapporten under de kommande dagarna.
__________________________________________________

Studerande bygger Finlands första satellit. 
 
Just nu bygger man som bäst Finlands första satellit, Aalto-1. Den planeras, byggs och testas i huvudsak av studerande. Avsikten är att i slutet av 2013 skjuta upp satelliten till rymden som extralast till en större satellit. (2013-02-10)
 
Som en hyllning till mitt gamla fosterland har jag nu lanserat en finsk-språkig del av den här webbplatsen. Klicka på Finlands flagga  uppe till höger och läs om Finlands första satellit. Där finns en text både på finska och svenska.    

Eller följ denna länk: FINLAND

_____________________________________________

        
Arianespace hade ett framgångsrikt 2012 – men konkurrenterna har problem. (2013-02-03)

Arianespace kom 8 januari med årsrapport för 2012. Intäkterna uppgick till 1,3 miljarder euro vilket är 30 % mer än för 2011. Vid rymdbasen i Guiana har man under 2012 sänt upp sju Ariane 5 och två Soyuz. Det var en klar förbättring mot 2011 då man sände upp fem Ariane 5 och hade flera stora förseningar. (Källa: Space News. 2013-01-14. Webbplatsen för Arianespace)

Företaget Arianespace har skapats av de europeiska rymdorganisationerna för att sända upp Europas satelliter. Europas politiker vill inte vara beroende av andra rymdaktörer. Arianespace har visat sig vara tekniskt och kommersiellt framgångsrik. Men Europas rymdverksamhet är dyr - av politiska skäl. Ett jobb går inte till det företag som kan utföra det billigast utan störst hänsyn tas till att fördela jobb mellan de olika medlemsländerna i ESA.

Arianespace går med stor förlust – trots framgångarna.

När Arianespace rapporterar att verksamheten gått ungefär jämnt upp under 2012 (man rapporterade en vinst på 1,6 miljoner euro för 2011) så är verkligheten den att Arianespace trots höjda priser och tekniska framgångar ändå går med kraftig förlust. Kostnaderna är helt enkelt för höga. Eller så ser man ingen möjlighet att höja priserna. Arianespace mottog under 2012 ett bidrag på 72 miljoner euro från ESA. (Jodå, Sveriges Rymdstyrelse är med och betalar).

Konkurrenterna har problem.

Den största konkurrenten till Arianespace har varit International Launch Services (Reston, Va. USA), som marknadsför Rysslands Proton-raket. Raketen har drabbats av tre misslyckade uppskjutningar på 16 månader. Verksamheten har avbrutits i väntan på  att utredningen ska bli klar.

Sea Launch (Bern, Schweitz, med nya ägare från Ryssland och Ukraina) gick nästan i konkurs för några år sedan och håller nu på att starta upp verksamheten igen. Har gjort några uppskjutningar 2012 men beräknas nå fyra uppskjutningar per år först 2014.
 
Kina har gjort många framgångsrika satellituppskjutningar under 2012 men pga USA:s lagstiftning mot export av teknik som man inte vill att Kina ska ta del av, så kan många företag inte anlita Kina.

Företaget SpaceX har visserligen lyckats med att sända två farkoster till den internationella rymdstationen och har slutit många avtal om att sända upp satelliter, men har ännu inte skjutit upp en enda satellit i geostationär bana.

Fullbokat 2013.
 
Arianespace har redan bokat in många satellituppskjutningar för 2013. Man har nu tillgång till tre typer av raketer i olika storlekar: Ariane, Soyuz och Vega.

Trots den framgångsrika verksamheten går alltså verksamheten med förlust. ESA kommer att subventionera Arianespace med 100 miljoner euro per år för 2013 och 2014. Arbete pågår nu för att ta fram en ny version av Ariane-raketen som ska kunna gå med vinst. Den kan börja användas först mot slutet av decenniet. 

Vilka äger Arianespace? Så här skriver man på företagets webbplats:

"Arianespace's shareholders represent scientific, technical, financial and political entities from 10 different European countries. They include companies from the Ariane industrial team and national space agencies."

En tredjedel av aktierna (34 %) ägs av "Centre national d'études spatiales", CNES, dvs Frankrikes rymdorganisation. Två franska och ett tyskt företag äger stora aktieposter: Astrium Frankrike 17 %, Astrium Tyskland 12 % och Safran 11 %. Sverige brukade äga en liten andel genom Saab Space och Volvo Aero men båda dessa företag har nu övergått till utländsk ägare. Men OK, verksamheterna finns kvar i Sverige så här är procentsatserna: RUAG Space äger 0,82 % och svenska delen av GKN äger 1,63 %.
___________________________________________________

Bigelow och NASA sluter samarbetsavtal. (Publicerat 2012-02-01)

Företaget Bigelow Aerospace som tillverkar uppblåsbara rymdmoduler har avtalat med NASA om att få fästa en modul vid rymdstationen för att testa den under realistiska förhållanden. (Källa: Aviation Week. 2013-01-21) 

Modulen ska flygas till rymdstationen år 2015 med en obemannad farkost från SpaceX. När modulen är uppe kommer rymdstationens besättning att flytta den med robotarmen Canadaarm till en av slussarna och fästa den där.

Den kommer sedan att blåsas upp till en cylinder. Besättningen kan ta sig genom slussen till modulen och utföra forskning där. 

Företaget Bigelow har för några år sedan framgångsrikt skjutit upp två prototyper av sina moduler i rymden.

_________________________________________________ 

Serien "Många vill resa till Månen" fortsätter: Idag Ryssland.
(Publicerat 2013-02-01.Källa: Aviation Week. 2013-01-21)

I Ryssland avser man att sända en obemannad farkost till Månen år 2015. Farkosten ska kallas Luna-Glob. Den sänds upp med den första raket som ska lyfta från en ny rymdbasen i Sibirien. Rysslands premiärminister Medvedev godkände i december en plan som innebär att motsvarande 70 miljoner dollar används för att utveckla rymdindustrin.

______________________________________________

Pressmeddelande från ECAPS, dotterbolag till SSC. (2013-01-20):
 
ECAPS tecknar kontrakt med amerikanska företaget Skybox Imaging avseende leverans av ett komplett framdrivningssystem för satelliter. 

ECAPS ska konstruera och tillverka ett komplett framdrivningssystem med grönt bränsle till Skybox tredje jordobservationssatellit. 

Läs om affären på sidan "Svenska rymdbolag i närbild - ECAPS".   
        
________________________________________________           

Många vill resa till Månen!

I USA beslöt man år 2004 att landet skulle satsa på ett projekt med bemannade månfärder efter att den siste astronauten lämnade månen år 1972. Men år 2010 lades projektet ner. Anledningen var att det skulle ha blivit för dyrt. (2013-01-20)

Men på många håll i världen är intresset stort för att utforska månen, både med obemannade sonder och bemannade rymdfärder. Det finns både statliga och privata projekt. Arielspace ska under våren rapportera om vad som är på gång. Två exempel: Senare i år sänder Kina i iväg en obemannad farkost som ska landa på Månen och tävlingen Google Lunar X Prize fortsätter.   

Idag kan ni läsa om NASA:s planer på en rymdstation bakpm månen och ESA:s planer på en obemannad månlandning.

                    Läs på sidan "När reser vi till Månen?"

_____________________________________________________

Pressmeddelande från Rymdstyrelsen:
Utredning klar om tekniska förutsättningar för nationellt forskningssatellitprogram. (2013-01-08)  

Rymdstyrelsen har låtit ett konsortium av svenska rymdföretag utreda de tekniska förutsättningarna för ett svenskt satellitprogram till extremt låg kostnad. Uppdraget baserades på det urval av forskningsprojekt som gjordes efter en öppen utlysning under våren.

Konsortiet lämnade sin slutrapport strax för jul. Vid en första anblick visar resultaten att de tekniska förutsättningarna inom den givna kostnadsramen ännu inte är fullt så lovande som Rymdstyrelsen hoppats. Rymdstyrelsen analyserar nu rapporten vidare för att se vilka möjligheter som finns inför framtiden.

Utredningen leddes av OHB Sweden och dessutom deltog NanoSpace, Omnisys Instruments, Ruag Space och ÅAC Microtec. 
            
________________________________________________
           
Rymdbolaget Telewide AB har inlett konkurs.

Läs om Telewide och konkursen under rubriken "Nyheter" uppe till höger på denna sida. (2013-01-06)

___________________________________________

Astronauten Kelly och kosmonauten Kornienko ska tillbringa ett år på rymdstationen.            

Är det en generalrepetition inför en resa till Mars? Amerikanska NASA och ryska Roscosmos offentliggjorde 26 november 2012 nyheten om att rymdveteranerna Scott Kelly och Mikhail Kornienko ska tillbringa ett år på den internationella rymdstationen för att testa effekterna av en så lång vistelse i rymden. (Källa: NASA och Space News. 2013-01-06)

Rekordet vad gäller längsta vistelse i rymden innehas av kosmonauten Valery Polyakov som levde ombord på den ryska rymdstationen Mir från januari 1994 till mars 1995. Det innebär att han kretsade i omloppsbana runt Jorden i 438 dygn. På rymdstationen har många vistats i sex månaders-pass. Men nu ska man simulera en lång rymdfärd, som en träning inför resor till asteroider eller Mars. 

Man ska studera hur den mänskliga kroppen klarar av så långa rymdpåfrestningar. Man vet att tyngdlöshet har förödande effekter på en människa. Musklerna förtvinar, skelettet urholkas, vätskebalansen rubbas, ögonen skadas. Mycket av detta kan motverkas genom "konstgjord" tyngdkraft, dvs träning.

Trots riskerna med långa rymdfärder fanns många kandidater till denna långa rymdstationsvistelse, och de som valts ut heter alltså Kelly och Kornienko.

Scott  Kelly, 48, är en f.d. kapten i amerikanska flottan. Han har flygit med två rymdfärjor. Han deltog också i expedition 26 som innebar en längre vistelse på rymdstationen år 2010. 

Mikhail Kornienko, 52, är en f.d.fallskärmssoldat som blev kosmonaut 1998. Han har vistats 176 dagar på rymdstationen i expeditionerna 23 och 24.  

De två rymdveteranerna ska nu börja träna för den nya vistelsen i rymden. De ska flyga till rymdstationen våren 2015 och återvända till Jorden på våren 2016.

Från NASA:s webb:
"The goal of their yearlong expedition aboard the orbiting laboratory is to understand better how the human body reacts and adapts to the harsh environment of space. Data from the 12-month expedition will help inform current assessments of crew performance and health and will determine better and validate countermeasures to reduce the risks associated with future exploration as NASA plans for missions around the moon, an asteroid and ultimately Mars."

Bakgrundsfakta om den internationella rymdstationen: Den började byggas 1998 och från år 2000 har människor permanent vistats där. Besättningen byts ut regelbundet. Några rymdfarare vistas bara en vecka på stationen, andra upp till sex månader. Stationen byggdes och drivs av USA, Ryssland, ESA, Japan och Kanada. Det kostade ca 100 miljarder dollar att bygga rymdstationen. 
_____________________________________________          

"Nu går vi ut på World Wide Web"-jag läser Space News från 1996. 
 
Jag började prenumerera på tidningen Space News år 1996. Space News är den största internationella tidning som inriktar sig huvudsakligen på ekonomi och politik i samband med rymdverksamhet. Man skulle kunna kalla den "Rymdens affärer".   (Av Ariel Borenstein. 2012-12-30)

Nyligen läste jag om två nummer av Space News från 1996. Man häpnar. 
Vad hände i rymden år 1996? Läs på sidan "Reportage/En oseriös sida"  

Mer om Storbritanniens rymdsatsning:
(2012-12-16)

För några år sedan hade Storbritannien ingen rymdorganisation. De statliga rymdsatsningarna var spridda på flera olika myndigheter, men en organisation med namnet British National Space Center koordinerade verksamheterna. Ett exempel på Storbritanniens låga profil vad gäller rymdverksamhet var att man inte deltog i ESA:s program för bemannad rymdfart. När U.K. Space Agency bildades för några år sedan var det en signal om att den brittiska regeringen ville öka sitt engagemang på rymdområdet.
____________________________________________________

Storbritannien ökar sitt bidrag till ESA med 25 %.  

Storbritanniens regering skär kraftigt i de statliga utgifterna och förefaller vara skeptisk till Europa, men ändå har man nu kraftigt ökat sitt engagemang i ESA. Under perioden 2013-2017 kommer stödet till ESA att ligga 25 % högre än hittills. (Källa: Space News. 2012-11-12)
 
Nyheten kom i form av ett uttalande av George Osborne, med titeln U.K. Chanchellor of the Exchequer. Osborne sa att Storbritanniens bidrag per år nu skulle vara 240 miljoner pund. Landets bidrag till ESA under 2012 innebar att man var ESA:s fjärde största bidragsgivare, efter Frankrike, Tyskland och Italien.  Nu har man med liten marginal gått om Italien.

Motivet till Storbritanniens ökade rymdengagemang är en tro på att investeringar i rymdindustrin stimulerar ekonomin och därmed bidrar till att lyfta landet ur lågkonjunkturen. (Också i Frankrike ser man rymdindustrin som en tillväxtmotor. Vad har Sveriges politiker för åsikt om detta?) Britterna är främst intresserade av att investera i telekommunikationssatelliter.  

Tyskland och Frankrike bidrar till ESA:s budget med ca 750 miljoner euro var, och Italien bidrar med 350 miljoner euro. Det ökade bidraget från Storbritannien är mycket välkommet för ESA som har kämpat för att kunna finansiera sina projekt inom telekommunikation, fjärranalys, meteorologi, sonder till andra planeter samt nya raketer.  

George Osborne säger att Storbritanniens rymdindustri har en omsättning på 9 miljarder pund och har växt med 8 % per år, trots att ekonomin som helhet haft det trögt. Han sa vidare att regeringen strävar efter att landets rymdindustri ska omsätta 30 miljarder pund år 2030.  

Citat från Osbornes tal: "We are now at a watershed, where space is transitioning from a celebration of science endeavors into a capability that impacts on our everyday lives. Satellites are bringing brodband to rural areas across the U.K., while providing enormous export opportunities." 
_________________________________________         
           
"Rymdens affärer":

Den senaste tiden har min webb-plats närmast utgjort en sorts "Hänt i rymden" med en musikvideo, reportage från en science-fiction-mässa och foto på en astronaut-kändis på Operan. Men nu är det dags för "Affärsvärlden i rymden". Här följer några affärsnyheter från november om den internationella rymdindustrin. (Datum: 12-12-12)

Bredband och mobiltelefoni via satellit.

Företaget Viasat som säljer bredbandstjänster via satellit kommer att köpa ytterligare en satellit trots att antalet kunder inte ökat så snabbt som man hoppats på. Den nya satelliten, Viasat-2, beräknas kosta 400 miljoner dollar.

Företaget Globalstar erbjuder internet via satellit och ser nu att efterfrågan ökar efter en fem år lång svacka. Man kommer att ha en flotta på 24 satelliter och de sex sista sänds upp i februari med en Soyuz-raket.

Bra och dåliga affärer.

Företaget MDA Corp. (Kanada) har köpt det amerikanska företaget Space Systems/Loral. MDA rapporterar något lägre försäljning för perioden jan-sept än motsvarande period 2011. Kanadas statliga beställningar, avseende robot-teknologi, har minskat medan beställningar avseende fjärranalys har ökat.

Satellitoperatören Intelsat har ansökt om försäkringsersättning för satelliten IS-19 som har en obrukbar solpanel. Inofficiella källor uppger att man begär 84 miljoner dollar i ersättning.

En Ariane 5-raket lyfte en europeisk (Eutelsat 21B) och en brasiliansk (Star One C3) satellit upp i omloppsbana 10 november. Det var den sjätte lyckade uppskjutningen från Guiana Space Center med Ariane under 2012.

Fartygskommunikation via satellit.

Företaget Imarsat har höjt sina priser för tjänsten kommunikation via satellit för fartyg. Man har kunnat göra det därför att efterfrågan är stor.

Företaget Orbcomm säljer tjänsten kommunikation maskin-till-maskin för fartyg och rapporterar ökad försäljning.

Företaget MTN Satellite Communications säljer kommunikationstjänster för fartyg. Man har investerat i ett kombinerat satellit/jmarkbundet–system för kommunikation med kryssningsfartyg och fritidsbåtar. 
 
Begränsat ansvar för rymdturism. 

USA:s lagstiftande församling representanthuset förlängde nyligen giltigheten för en lag som begränsar det ekonomiska ansvaret för kommersiella rymdfärder. Om en skada eller olycka inträffar begränsas betalningsansvaret till 500 miljoner dollar. Staten träder in och betalar ersättningar för dödsfall och skador som överstiger 500 miljoner. Lagen måste även godkännas av senaten innan den kan träda i kraft. Lagen har tillkommit för att gynna uppkomsten av en kommersiell rymdfart, främst rymdturism och privatfinansierad forskning.   
______________________________________________


Månlandande astronauten Buzz Aldrin på Operan i Stockholm.

På science-fiction/film -mässan (se nedan) fick jag många tips av besökare vid min monter. En tjej som jobbar vid Kungliga Operan berättade att Buzz Aldrin, som deltog i den första månlandningen, var på besök i Sverige i november och besökte Kungliga Operan för att titta på Trollflöjten. (2012-12-08)

           

Kungliga Operan den 22 november: 

"Igår hade vi fint besök på Trollflöjten av astronautlegenden Buzz Aldrin, här med biträdande regissör Anna Tomson. Hans sällskap tyckte föreställningens björnar var oemotståndliga och han själv ställde bl a frågor om blompinnarna (fallhöjd, precision och säkerhetsaspekt mm)"  (Detta återfinns på Operans Facebook-sida) 
__________________________________________

Motgång för svenska företaget ECAPS.

Robert Cumming på webbplatsen Populär Astronomi berättar om en affär som inte blev av. (2012-12-04)

"Det gröna bränslet HPGP utvecklades av det svenska företaget ECAPS och provades framgångsrikt på satellitparet Prisma. Provomgången skulle leda till försäljningsframgångar.  

NASA meddelade i somras att man nu förbereder för en teknikdemonstrationssatellit, Green Propellant Infusion Mission, som ska pröva alternativ till hydrazin, rymdindustrins framgångsrika men extremt giftiga favoritbränsle för satelliter. 

Svenska ECAPS sökte via partnerföretag i USA och hoppades på att vara med när satelliten sänds upp om tre år.  Det såg ljust ut. I somras levererades en uppskalad version av motorn som testades på Prismasatelliterna. Motorn har också visats upp för flera underleverantörer till NASA. 

Men i oktober meddelades att uppdraget istället gått till amerikanska Ball Industries och deras samarbetspartner Aerojet."

Läs hela artikeln på Populär Astronomi. 

__________________________________________

Jag har sålt rymd-samlarobjekt och gjort reklam för Arielspace och Svenska Rymdsällskapet på mässan SciFi-World  1-2 december.
(2012-12-02) 

På Facebook-sidan "Arielspace" finns många bilder från mässan.


          
Varelser från en galax långt, långt borta gillar Arielspace.

___________________________________________

Så beslöt ministrarna:

Det blev en uppgraderad Ariane 5, och en ny Ariane 6 senare.
Det blev en europeisk modul som ska ingå i USA:s Orion-rymdskepp, inte en rymdbogserbåt.(2012-11-21)

Läs en färsk nyhetstext på engelska på "Om ministermötet"

Och Populär Astronomi rapporterar nu om resultatet av mötet, se länk nedan.
__________________________________

Europas framtid i rymden avgörs i Neapel.

Ministrar ansvariga för rymdverksamhet i de 20 länder som utgör ESA samt Kanada sammanträder 20-21 november i Neapel, Italien, för att besluta om ESA:s framtida rymdprogram. På agendan finns bland annat dessa frågor: Hur ska ESA finansiera sin del av den internationella rymdstationen, vilken raket ska efterträda Ariane 5, ska Europa bygga en farkost för en obemannad månlandning, vilka forskningssatelliter ska man satsa på. 
(2012-11-21)

För den som vill läsa mer om ministermötet - på engelska - rekommenderar jag den specialhemsida som ESA skapat om mötet.

"Discover more about the Council at Ministerial level on ESA's official
website Ministerial Council 2012, featuring background information, latest news,
and related images and videos."

Vill ni läsa om mötet på svenska samt få en kommentarer till Sveriges roll i detta rekommenderar jag hemsidan för Populär Astronomi. 

Arielspace kommer att bevaka nyheterna från mötet och berätta senare i veckan om de beslut som ministrarna enades om.
            
        

Nummer två sackar efter.
 
Företaget Orbital Sciences Corp. har igen senarelagt sin första testflygning med raketen Antares och transportrymdskeppet Cygnus. Nu är testet flyttat till någon gång under våren 2013. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2012-10-22)   

NASA har valt att stöda företagen SpaceX och Orbital finansiellt för att de ska sköta transporter till och från den internationella rymdstationen. Programmet kallas COTS, Commercial Orbital Transportation Services.

SpaceX har redan genomfört två framgångsrika färder till rymdstationen, medan Orbital håller på att intallera sig vid rymdbasen Wallops Island och har påbörjat sina förberedelser för en flygning. Man ska provköra bränslepåfyllning, testa raketens motor osv. I december skjuter man upp raketen för första gången. På våren 2013 ska man sedan försöka flyga med rymdskeppet Cygnus till rymdstationen. 

När Orbital har bevisat att raketen Antares och rymdskeppet Cygnus fungerar så erhåller man 1,9 miljarder dollar  av NASA för att utföra ett antal färder till rymdstationen med mat, reservdelar, forskningsmoduler m.m.

Min egen kommentar: SpaceX har således ett rejält försprång framför sin konkurrent. Men NASA har förmodligen behov av båda företagen. Det är egendomligt att Orbital halkat efter i tidsplanen, eftersom Orbital är ett betydligt större företag än SpaceX och har verkat inom rymdindustrin betydligt längre tid. Orbital har länge byggt raketer, satelliter, missiler osv. Bland annat är Orbital ett av de företag som medverkar i konstruktionen av NASA:s nästa rymdskepp, Orion. 

På tidningen Space News lista över världens största rymdföretag kommer Orbital in på fjortonde plats. SpaceX finns inte med på listan, förmodligen har de inte lämnat information om sin omsättning. Se listan.

Om du vill veta mer om Orbital: www.orbital.com

__________________________________________________________ 

Vemodig framtidsvision av Donald Fagen från gruppen Steely Dan.           

"Res till rymdstationen, det stora hjulet på himlen. Res med tåg på havsbotten. Res med raketexpressen på 90 minuter från New York till Paris. I framtiden kommer alla att vara unga och fria. Och lyckliga???"

Get your ticket to that wheel in space
While there's time
The fix is in
You'll be a witness to that game of chance in the sky
You know we've got to win
Here at home we'll play in the city
Powered by the sun
Perfect weather for a streamlined world
There'll be spandex jackets one for everyone 

On that train all graphite and glitter
Undersea by rail
Ninety minutes from New York to Paris
(More leisure time for artists everywhere)
A just machine to make big decisions
Programmed by fellows with compassion and vision
We'll be clean when their work is done
We'll be eternally free yes and eternally young

What a beautiful world this will be
What a glorious time to be free                


         
LP-skivan "The Nightfly" med Donald Fagen från 1982.
_____________________________________________


DE FEMTIO STÖRSTA RYMDFÖRETAGEN under år 2011.

Den amerikanska tidningen Space News publicerar varje år en lista över de femtio största företagen i rymdbranschen. (2012-10-31)

År 2005 fanns två svenska företag med på listan. Saab Space låg då på plats 44 med en rymdomsättning på 76 milj. dollar (total omsättning 85 milj). År 2011 ingick företaget i den österrikiska koncernen RUAG som finns på plats 36 med en rymdomsättning på 293 milj. dollar.
 
Swedish Space Corporation, dvs SSC, tidigare Rymdbolaget, låg 2005 på plats nummer 50 med en omsättning på 83 milj. dollar och ligger 2011 på plats nummer 47, nu med en omsättning på 114 miljoner dollar. Men SSC:s satellitdivision är numera såld till företaget OHB som ligger på plats nummer 25 på listan. 

Listan finns på sidan FEMTIO STÖRSTA RYMDFÖRETAGEN
________________________________________________           

Hur många rymdskepp kommer det att finnas år 2022?

2012-10-13 började jag skriva ett antal texter där jag påstår att Den Nya Rymdåldern är här. Bland annat med motiveringen att det just nu snickras på många nya rymdskepp. (2012-10-27)

Jag påstod att det år 2022 kommer att flyga minst tio olika typer av BEMANNADE rymdskepp mot idag enbart två. Låt oss summera det som jag påstår i artiklarna. År 2022 flyger...

USA: Orion.
Ryssland: Soyuz 
Kina: Shenzhou

Privata amerikanska rymdskepp till rymdstationen:
SpaceX: Dragon
Boeing: CST-100 
ATK/Astrium: Liberty
Sierra Nevada: Dream Chaser

Internationellt rymdskepp för flygningar runt jorden eller rundar månen!
Excalibur Almaz: Ombyggd sovjetisk farkost.

Suborbitala rymdskepp för rymdturism och forskning:
Virgin Galactic: SpaceShipTwo  
Blue Origin: New Shepherd 
XCor Aerospace: Lynx

Lägg därtill att man alldeles nyss upptäckt en planet runt vår närmaste stjärna Alpha Centauri, att en hel armada av obemannade farkoster sänts och kommer att sändas ut mot planeterna i solsystemet, att en sond når Pluto år 2015, att allt fler lågbudgetraketer och små lågkostnadssatelliter sänds upp...

       RYMDÅLDERN ÄR NU!

___________________________________________
       
På tröskeln till den nya rymdåldern:
De som inte vann tävlingen och de som inte ens deltog.

NASA har valt de tre företag som man vill satsa pengar på för att försöka skapa fler rymdskepp i USA: Boeing, SpaceX och Sierra Nevada. Men det finns fler företag som bygger rymdskepp. (2012-10-27)

På min sida "Privat rymdverksamhet" berättar jag om ATK, Virgin Galactic m. fl.
__________________________________________

Tycho Brahe: planetarium och rymdmuseum i Köpenhamn.
(2012-10-20)

I somras besökte jag Tycho Brahe Planetarium i Köpenhamn. 
           
Länkar:  Du som finns på Facebook kan leta upp "Arielspace" där.
    
             Tycho Brahe Planetarium 

             Copenhagen Suborbitals.   



På muséet som finns vid planetariet hittar man bland annat den raket som Copenhagen Suborbitals sände upp nyligen. 
           
_____________________________________________

På tröskeln till den nya rymdåldern: 
            
På webbplatsen Aviation Week finns en häftig karta där man kan se var, vad och hur om de nya rymdskeppen. (2012-10-13)

Klicka på      GAMLA OCH NYA RYMDSKEPP!     

__________________________________________

         
År 2021 flyger USA:s rymdskepp Orion runt Månen, och Indien har kanske sänt upp ett rymdskepp! Idag finns ett ryskt och ett kinesiskt rymdskepp,  år 2022 finns även ett amerikanskt, och kanske har också Indien lyckats då med sina planer. 

Läs mer om planerna på bemannad rymdfart i USA, Ryssland, Kina, Indien osv. på sidan Bemannade rymdfärder. 

_________________________________________

På tröskeln... (2012-10-13)

Jag skriver just nu på nya texter som kommer att publiceras inom några dagar (förhoppningsvis) om olika trender inom världens rymdverksamhet.
 
Min tes är att inom de närmaste tio åren kommer så mycket att hända vad gäller rymdverksamhet att man kan konstatera: Rymdåldern är här!

Tre exempel: 

1. Just nu, år 2012, finns 2 aktiva farkoster för bemannade rymdfärder, Rysslands Soyuz och Kinas Shenzhou. År 2022 kommer det att finnas minst 10 olika rymdskepp!!!!!
2. År 2021 kommer amerikanska astronauter att flyga runt Månen med rymdskeppet Orion.
3. Rymdturism - i form av korta "rymdskutt" på ca 2 timmar  - kommer att vara verklighet. Troligtvis även från Kirunas flygplats!

_______________________________________________

Inside information: Kinesiska vetenskapsmän informerade mig om nya forsknings-satelliter! Sensation på rymdkonferensen!
(2012-09-28)

Nåväl. Kanske inte riktigt så. På rymdkonferensen SpaceOps 2012 i somras delade jag bord vid en av luncherna med tre unga kinesiska forskare. Vi pratade mest om svensk mat. De tyckte att kanelbullar smakade alldeles för sött.

På konferensens sista dag ville jag intervjua dem om kinesisk rymdverksamhet, men se då dök det upp en "Supervisor of international affairs" från deras delegation, och han upplyste mig om att det var förbjudet för delegationens medlemmar att tala med pressen. 

Det hängde visserligen en skylt på mig som sa "Press" men jag skriver nästan bara på min egen webb-plats och jag har ju inte precis lika många läsare som Dagens Nyheter. 

Det blev ingen intervju. Däremot fick jag en intressant broschyr som jag har officiellt kinesiskt tillstånd att citera ur. Den handlar om det relativt nya National Space Science Center, CAS, i Kina samt om planerade forsknings-satelliter för 2011-2016.  

Artikeln finns på min engelsk-språkiga sida. Gå till: 

Arielspace (in english)

eller "What did I learn at SpaceOps 2012? 

____________________________________________

Nyheter om de nya rymdföretagen. (2012-09-27) 

Mycket nytt från SpaceX.

SpaceX håller på att utveckla en ny typ av raketsteg. Det avser det första steget och syftet är att detta steg ska kunna återanvändas vid flera raketuppskjutningar för att sänka kostnaderna. Nu förhandlar SpaceX med myndigherna om tillstånd att testa det nya raketsteget på hög höjd.

SpaceX är aktuell i oktober, troligen 7 oktober, med en obemannad transportfarkost, Dragon, till rymdstationen. Det är den första av 12 planerade leveranser till rymdstationen. 


Raketen Antares.

Orbital Sciences är också på väg till rymdstationen.

Orbital Sciences investerar i den nya privatägda rymdbasen Wallops Island i staten Virginia, USA. Härifrån ska Orbital sända upp sin nya raket Antares i omloppsbana. I oktober testar man Antares motor vid anläggningen i Virginia. Nästa år, 2013, hoppas Orbital kunna sända en transportfarkost för att docka med rymdstationen. SpaceX har redan lyckats med det, och de här två företagen har sponsrats av NASA med stora belopp för att börja sköta transporterna av förnödenheter och reservdelar till stationen. 


Raketen Xaero.

Raketen Xaero störtade.

Företaget Masten (USA) bygger en raket för sub-orbitala flygningar till en höjd av 3 mil. Raketen startar och landar vertikalt. Men efter 110 lyckade flygningar gick någonting fel och raketen förstördes vid en landning vid den privata rymdbasen i Mojave-öknen 11 september.
 
Masten håller tillsammans med NASA:s Jet Propulsion Laboratory på att utveckla en större version av sin raket, Xaero B. Om raket-kraschen säger Mastens VD Colin Ake: ””The loss is unfortunate, but it is at the core of what we do: We test and iterate.” (Iterate = upprepa) 
           
_____________________________________________

Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg kommenterar regeringens budgetproposition: 
 
Det är glädjande att regeringen föreslår en budgetökning på 75 miljoner kronor för 2013 för svensk rymdverksamhet, säger Olle Norberg. (2012-09-22)

Vi ser en ökad efterfrågan på svensk medverkan i internationell rymdverksamhet, både från forskningsgrupper och på svensk industriell kompetens. Dagens proposition innebär att vi får ett stabilt budgetläge på en nivå som ungefär motsvarar den vi haft genom tillfälliga tillskott under de senaste åren. Det kommer i sin tur att ge svensk rymdforskning och rymdindustri bättre möjlighet att medverka i intressanta projekt och därigenom utveckla ny kunskap, innovationer och samhällsnytta.
(Källa: Rymdstyrelsens webbplats. 2012-09-20)

(Enligt uppgifter på Rymdstyrelsens webbplats beräknas Rymdstyrelsens årsbudget ligga på ca en miljard de närmaste åren. )
_________________________________________

Överkurs: Tips för extremt rymdintresserade. (2012-09-22)        

Jag har hittat en tysk engelsk-språkig webbsite där man hittar allt om rymden. Alla raketer, alla satelliter, alla astronauter i hela VÄRLDEN. 
Karln har dessutom webbsidor om fartyg och tåg. Hur hinner han? Enda nackdelen är att man överfalls av en del reklam, men den kan man ju klicka bort. Kolla in Gunther´s Space Page.

Eller gå direkt till sidan som presenteras som: "The following tables contain chronological lists of ALL orbital launches and launch attempts of each year 1957-2012!!!!!!"  Fantastiskt!

______________________________________________

Positiv satsning på rymden.

Branschorganisationen Swedish Aerospace Industries (SAI) noterar med glädje att regeringen beslutat att öka sin satsning på rymdverksamhet. Beslutet kommenteras i ett pressmeddelande av SAI:s ordförande Mats Warstedt.
(2012-09-21)

SAI vill samtidigt understryka hur viktigt det är att Sverige har en långsiktig strategi eftersom det europeiska rymdsamarbetet bygger på starka förtroenden och långsiktiga åtaganden mellan parterna. 

   Läs hela pressmeddelandet!   
   på sidan Arielspace/Rymdpolitik.
__________________________________________________

           
Bilden: Rymdturism för små barn och fegisar, rymdmuseum i New York.

"Be a space tourist on the ground!"

Eftersom jag är en fegis som inte vågar åka upp i rymden och inte heller förfogar över 1,5 miljoner kronor som krävs för att bli rymdturist med SpaceShipTwo, så satsar jag i stället på rymdverksamhet på jorden, t.ex. att besöka rymdmuséer och rymdbaser.  (2012-09-15)

Jag har börjat skapa en informationsguide över rymdmuséer och rymdbaser över hela VÄRLDEN. Sedan tidigare har jag en svenskspråkig sida om rymdmuséer. Där berättar jag t.ex. om mina besök på rymdmuseum i Stockholm, London och New York. Inom kort publicerar jag där en livlig artikel om mitt besök på rymdmuséer i Köpenhamn i somras!

               Länk till Rymdmuseum.

Nu har jag börjat skapa en sida om rymdmuséer på utrikiska, mest engelska. Den är än så länge väldigt anspråkslös. Det finns mycket information om rymdmuséer i USA på nätet, men om mina läsare vill mejla mig om tips på rymdmuséer i andra länder så vore jag tacksam. Också  texter om besök på rymdmuséer är välkomna, jag publicerar dem om jag får lov. Har någon t.ex. besökt rymdmuséet i Hong Kong? Hur var det?    

              Länk till Space Museums
_____________________________________________
 
Svenska Rymdsällskapet dubbelt aktuellt.

Rymdföreningen som upphörde med sin verksamhet 1994 startas nu upp igen av mig och tre andra rymdare och jag skildrar föreningens historia i en artikel i Populär Astronomi 7 september. (2012-09-05)

Är du rymdintresserad? Har du upplevt besvikelse när du försökt prata med sambo, kompis eller kollega om raketer och planeter men de inte visat det minsta intresse? Nu kan du gå med i Svenska Rymdsällskapet och träffa andra rymdintresserade.

Redan nu finns en webb-sajt, snart dyker vi upp på Facebook, och så småningom hoppas vi ordna medlemsmöten, föredrag och studiebesök.

Här finns sajten: www.svenskarymdsallskapet.org  

Min artikel finns redan på webben hos Populär astronomi  
(Prenumerera på tidningen Populär Astronomi!)   

Jag har skrivit om Rymdsällskapet här på Arielspace.

Välkomna som medlemmar i Svenska Rymdsällskapet!

_____________________________________________
                         
 
NASA har gjort sitt val: Företagen Boeing, SpaceX och Sierra Nevada delar på 1,1 miljard dollar för att bygga privata rymdskepp.
(Källa: Space News från 2012-08-06)

Boeing kommer att erhålla 460 miljoner dollar i stöd för att fortsätta arbetet på rymdskeppet CST-100 och SpaceX erhåller 440 miljoner dollar för sin Dragon-kapsel. Sierra Nevada erhåller 212 miljoner dollar för sitt rymdskepp Dream Chaser.


Boeings rymdkapsel med namnet CST-100.

Projektet kallas Commercial Crew Integrated Capability, förkortat CCiCap, och innebär att NASA stöder tre företag ekonomiskt för att driva på utvecklandet av privata rymdskepp. Förhoppningen är att något eller några av dessa nya rymdskepp ska kunna flyga astronauter till och från rymdstationen. Sedan rymdfärjorna slutade flyga är det endast ryska rymdskepp som kan transportera astronauter till rymdstationen.

Beslut om vilka företag som valts ut offentliggjordes 3 augusti av chefen för NASA:s bemannade rymdfart, William Gerstenmaier. Boeing och SpaceX håller på att skapa rymdkapslar i stil med 60-talets Apollo. Sierra Nevada bygger en sorts mini-rymdfärja. Boeing och SpaceX är utvalda av NASA som huvudkandidater för projektet. Under en 21-månaders period ska konstruktionen av deras rymdskepp uppnå ett antal delmål och sedan genomgå en stor utvärdering.


SpaceX bygger om sin Dragon för astronauter. Bild från Dragons dockning med rymdstationen.  

Sierra Nevada är en reserv-kandidat, erhåller mindre ekonomiskt stöd än de två andra och kommer inte att utvärderas vid periodens slut. Anledningen är att NASA inte har råd att finansiera tre rymdskepp, så man skaffar sig två och ett halvt! Om någon av huvudkandidaterna misslyckas får Sierra sin chans!

De företag som lämnade in anbud måste kunna erbjuda både en rymdfarkost och en bärraket. Boeing ska sända upp CST-100 med en Atlas 5-raket. Boeings rymdfarkost bygger på idéer tagna från NASA:s egen farkost Orion. Många av delsystemen, t.ex. motor, fallskärm och omborddator har redan testats i olika samarbeten med NASA. Landning ska ske med fallskärm, på land.
 
SpaceX har en egen raket, Falcon 9. Transportfarkosten Dragon har flygit i omloppsbana tre gånger, nyligen dockade man med rymdstationen. Det är denna rymdkapsel som SpaceX ska vidareutveckla för bemannad rymdfart. Dragon ska landa med hjälp av fallskärm.


Företaget Sierra Nevada bygger den här farkosten.
 
Sierra Nevadas Dreamchaser ska sändas upp med en Atlas 5, i likhet med Boeings farkost. Den är utrustad med vingar och ska landa som ett flygplan.
Innan de nya rymdskeppen får flyga astronauter ut i rymden måste de klara NASA:s säkerhetskrav. Man hoppas att dessa rymdskepp ska kunna testas vid obemannade testflygningar åren 2015-2016. NASA hoppas på bemannade flygningar till rymdstationen år 2017.
_________________________________________________


Neil Armstrong och de andra popidolerna från 60-talet.

Jag tittade på den första månlandningen på TV när jag var tonåring. Nu har den förste mannen på Månen, Neil Armstrong, avlidit vid 82 års ålder. Det känns sorgligt. Armstrong och Aldrin landade på Månen 1969. 60-talet var en dynamisk tid för rymdfärder, musik, politik och mode. John Lennon och George Harrison är borta, så också Neil Armstrong.         

SEPTEMBER 2012: Rymden kommer tillbaka.
(2012-09-01)

Nu publicerar jag igen efter en sommarpaus. Sommaren har varit händelserik på rymdområdet, med Kinas första dockning och första kvinnliga taikonaut, med den första privata rymdfarkosten (Dragon) till rymdstationen och med den avancerade Mars-landaren Curiosity. I juni hölls en stor internationell rymdkonferens i Stockholm (se många artiklar om konferensen SpaceOps längre ner på denna sida). 

En sorglig nyhet var att Neil Armstrong, förste mannen på Månen, avled i augusti.            

Om jag blickar framåt mot hösten så ser jag att den privata rymdverksamheten nu står på tröskeln till det stora genombrottet: SpaceX och Orbital Sciences ska under hösten flyga transporter till rymdstationen och tre amerikanska företag erhöll nyligen avtal med NASA om att bygga varsitt rymdskepp för bemannad rymdfart till rymdstationen. För att inte tala om alla företag som jobbar på att skapa korta rymdskutt för allmänheten. I november hålls ESA:s ministermöte i Italien, där bestäms Europas rymdframtid för de närmaste åren. Många statliga rymdorganisationer och företag konstruerar just nu fram nya raketer, satelliter och rymdskepp.

För vidare kartläggning av framtiden, se artikeln lite längre ner på denna sida under rubriken "...men rymden tar aldrig semester".

Och så är vi några som håller på att återuppväcka den trevliga gamla rymdföreningen Svenska Rymdsällskapet. Den blomstrade på 80-talet, nu är tiden mogen för come-back! Håll ögonen öppna för nyheter om detta på Arielspace!
_______________________________________

Vad händer med Volvos Aeros rymdverksamhet nu när företaget överlåtits till brittiska GKN? (2012-07-24)           

Arielspace har sänt en fråga till Volvo Group om hur man ser på framtiden för rymddelen av Volvo Aero efter att företaget bytt ägare. Informationschef Fredrik Fryklund på Volvo Aero har svarat så här:
 
"Hej Ariel! 
 
Ägarskiftet väntas ske någon gång i höst, oklart när. Vi kan inte uttala oss om vad GKN avser att göra med Volvo Aero, men i samband med att man presenterade affären nämnde man att man inte planerar några förändringar av de verksamheter vi har idag. Det gäller rymd, militärt flyg och motorunderhåll. (Utöver vår civila affär). 
 
Mvh/Fredrik"

___________________________________________            

Jag ville ta semester från rymden men då händer detta:
AB Volvo säljer Volvo Aero till brittiska GKN för 6,9 miljarder kronor. Det måste jag ju bara rapportera om. Pressmeddelande från Volvo 2012-07-05:

AB Volvo säljer koncernens dotterbolag Volvo Aero till den brittiska verkstadskoncernen GKN för motsvarande 6,9 miljarder kronor.
”GKN är en stark ny ägare till Volvo Aero”, säger Volvos koncernchef Olof Persson. ”I GKN får Volvo Aero en ägare som kan ge bolaget bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas vidare inom sin bransch.” För ett genomförande av affären krävs godkännande av berörda myndigheter.

Som ett led i att ytterligare renodla Volvokoncernen mot tunga kommersiella fordon, inledde AB Volvo i slutet av november förra året en process för att undersöka möjligheterna att hitta en ny ägare till Volvo Aero. En grundläggande förutsättning för en försäljning av Volvo Aero har hela tiden varit att en ny ägare skall kunna erbjuda Volvo Aero en struktur som ger bolaget förbättrade möjligheter att utvecklas inom sin bransch.

Sedan dess har AB Volvo fört diskussioner med ett antal potentiella köpare.
”Det har funnits ett stort intresse för Volvo Aero men GKN är det bolag som vi anser kan erbjuda bäst förutsättningar för Volvo Aeros framtida utveckling”, säger Olof Persson. ”Affären förbättrar våra möjligheter att ytterligare renodla och utveckla vår kärnaffär inom kommersiella fordon samtidigt som Volvo Aero får en ägare som både har viljan och förmågan att utveckla och stärka bolaget.” Affären beräknas slutföras under det tredje kvartalet 2012.

GKN är en global koncern med ca 45 000 anställda i mer än 30 länder. Bolaget är underleverantörer till bland annat fordons- och flygindustrin. 2011 omsatte GKN cirka 63,5 miljarder kronor varav 15,8 miljarder kronor inom GKN Aerospace. 
 
Uppgifter från Wikipedia:

GKN utläses Guest, Keen, Nettlefolds. På 1700-talet skapades en fabrik i Wales med namnet Dowlais Ironworks. År 1767 blev John Guest chef för fabriken. Dowlais Ironworks var framgångsrikt och år 1900 gick man ihop med företaget Patent Nut and Bolt Company ägt av Keen. År 1902 köptes Nettlefolds Limited, grundat 1854. GKN har således sina rötter i företag som grundades på 1700-talet och 1800-talet och som hela tiden utvecklats. Också under de senaste hundra åren har man expanderat.

                       Länk till GKN.  

Vill ni läsa mer om försäljningen så är det bara att gå till webben för Dagens Industri eller Affärsvärlden. Eller ekonominyheter i DN, Svenska Dagbladet osv. Detta var den största nyheten på börsen idag.  Så tidningarna kommer att skriva mycket imorgon (fredag) om den här försäljningen, gissar jag.       

Rymden tar aldrig semester.            

Den sista texten innan semestern handlar om vad som händer i rymden i sommar, i höst, de närmaste decennierna och de närmaste miljarder åren. Arielspace hälper dig planera den närmaste framtiden. 
(2012-06-30) 

Om fyra miljarder år:

Det är nu klarlagt att Vintergatan och Andromedagalaxen kommer att kollidera om fyra miljarder år. Om sju miljarder år kommer de två kombinerade galaxernas centrum att utgöra en vacker syn.
Detta kan tyvärr inte ses från jorden, eftersom solen om fem miljarder år har expanderat till en röd jättestjärna och slukat vår planet.
Astronomer har använt Hubble-teleskopet till att beräkna Andromeda-galaxens bana och därvid klarlagt att den kommer att kollidera med Vintergatan. Sådant här kan vara bra att känna till för personer som vill planera lite i förväg. 

De flög en sommar: Nu var det 2012.

Mer närliggande händelser är också intressanta.
14 juli flyger en Progress-farkost tre nya besättningsmedlemmar till den internationella rymdstationen. 
6 augusti landar Mars Science Laboratory på Mars. Ett fordon stor som en bil landsätts på ett dramatiskt sätt med fallskärm, bromsraketer och nedsänkning med hjälp av vajrar. Sedan ska fordonet leta efter spår av forntida eller nutida liv på Mars. (Se Youtube-animering längre ned på denna sida).

Hösten kommer snart.

Orbital Sciences ska flyga sin transportkapsel till rymdstationen.
SpaceX ska flyga transporter till rymdstationen två gånger detta år.
I oktober i år sänder USA:s militär för tredje gången upp sitt mystiska obemannade rymdskepp. 
Virgin Galactic planerar att börja flyga testflygningar med sitt rymdskepp SpaceShip Two i slutet av 2012. Hittills har man testat glidflygning men vill nu börja använda raketmotorn.

Tid, tid och vidare.

Sommaren 2013 kommer Kina att sända en farkost till Månen. Den ska landsätta ett markfordon som ska utforska månytan.
Företagen Virgin Galactic och XCOR Aerospace vill börja flyga rymdturister år 2014.
ESA sänder två ATV till rymdstationen, år 2013 och 2014.
NASA testar sitt nya rymdskepp Orion i rymden för första gången 2014 genom att sända upp en obemannad farkost.
Bangladesh kommer att köpa en telekommunikationssatellit, ge den namnet Bangabandhu-1 och betala någon ”launch-provider” som kan placera den i omloppsbana år 2015.
Boeing hoppas kunna sända upp sitt rymdskepp CST-100 med astronauter första gången år 2016. NASA stöder fyra företag i deras försök att bygga rymdskepp som kan flyga astronauter till rymdstationen. Boeing har hittills erhållit 120 miljoner dollar i stöd från NASA.
Rymdteleskopet James Webb sänds upp 2017. 
NASA sänder för första gången upp sin nya farkost Orion med astronauter år 2021. De kommer att flyga runt månen och tillbaka för att testa hur farkosten beter sig vid återinträde i atmosfären i hög hastighet. 
År 2022 planerar ESA att sända iväg en stor farkost till Jupiter för att utforska planetens månar. Farkosten anländer till Jupiter år 2030 och ska sedan i tre år studera främst månarna Europa, Ganymede och Callisto. NASA har meddelat att man vill delta i projektet. Tidigare information från rymdsonder tyder på att Europa och Ganymede täcks av is, och man tror att det finns ett hav under Ganymedes istäcke. ESA:s planering för en ny stor forskningsfarkost till någon planet inleddes 2004. (Snacka om långsiktigt projekt.)         

____________________________________________

SSC redovisar negativ avkastning på eget kapital för 2011.
               
Dagens Nyheter berättar idag om regeringens skrivelse om de statliga bolagens verksamhet under 2011. SSC finns bland de bolag som inte når upp till sina finansiella mål. (Källor: Dagens Nyheter samt Regeringens webbplats. 2012-06-29)

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen som förvaltas inom Regeringskansliet finns 58 hel- och delägda bolag, tre är börsnoterade. Bolagen representerar stora värden, tillsammans cirka 600 miljarder kronor.

De flesta statliga bolag har under 2011 haft problem med att nå upp till sina ekonomiska mål. DN skriver att SSC finns bland de bolag som redovisar negativ utveckling för avkastningen på sitt egna kapital. Ett skäl är en misslyckad satellituppskjutning. Förseningar av projekt och nedskrivningar av värdet på utländska dotterbolag bidrog till minussiffror.

På regeringens webbplats kan man läsa bl.a. om företagens kassaflöde:

"Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive bolagen inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) minskade med 14 procent till 62,0 miljarder kronor. Apoteksgruppen, Apotekens Service, APL, Svenska Rymdaktiebolaget, Svevia, Vectura Consulting, Swedesurvey, Arlandabanan Infrastructure, Göta kanalbolag och Svenska Miljöstyrningsrådet redovisade försämrade kassaflöden jämfört med föregående år."

För verksamhetsåret 2010 gav SSC 10 miljoner i utdelning till sin ägare Staten. Eftersom verksamheten för 2011 gick med förlust ges ingen utdelning för det året.

(2012-06-16)

På konferensen hålls flera hundra föredrag. Här berättar jag om två av dem.

Deltagarna var överens om att det är viktigt att använda rymdstationen intensivt fram till 2020, eftersom det finns en viss risk att den skrotas då. (Även om alla planerar för att den ska användas åtminstone fram till 2028) 

Panelen diskuterade bland annat hur kostnaderna för ISS skulle kunna sänkas och hur man skulle kunna uppnå mer samarbete mellan länder i rymdsammanhang.


Fuglesang, Jean och Warhaut.

---

           

SpaceOps 2012. (2012-06-11)
            
             Kungen invigde idag den stora internationella rymdkonferensen SpaceOps 2012.

En symbolisk händelse:
SpaceX lyckades sända upp sin rymdfarkost Dragon 22 maj.  Nu börjar en ny period i rymdfartens historia!

Nanomotor och miljöbränsle från Sverige är populärt hos NASA.

Rymdmuseum i New York.

Arielspace har besökt två rymdmuséer i New York. Idag presenteras Intrepid Sea, Air & Space Museum. (2012-04-19)

(2012-02-09) 



Bild: Datorn ombord på Vega, tillverkad av RUAG Space Sweden.

---

Khaki McKee och XCOR Aerospace – flyger 2012?

Rymdtidningen Space News har intervjuat en kvinna med det fantastiska namnet Khaki McKee. (2011-12-10)



Khaki McKee

Hon har titeln ”Program manager” på företaget XCOR Aerospace vilket innebär att hon har ansvar för företagets relation till myndigheter och för olika typer av information. NASA har valt XCOR som ett av de företag som sponsras för att utföra suborbitala experiment. Företaget håller på att bygga sitt rymdskepp Lynx, som ska starta och landa som ett flygplan från Mojave  Air & Spaceport och ta passagerare och /eller experimentutrustning upp till rymden.

Läs intervjun på sidan Privat rymdverksamhet.

---

(2011-11-26)

Rymdstyrelsen har nu publicerat namn på de företag och de idéer som presenterades på hearingen om nya svenska satellitprojekt 2011-11-11.

De aktuella företagen är (föga oväntat!) Nanospace, OHB Sweden, Omnisys, RUAG Space och ÅAC Microtec.

Länk till Rymdstyrelsen och detaljerade förslag.

Se även "Nyheter/Vi vill bygga en satellit" uppe till höger på denna sida.            
           

---

Det finns inga gratisluncher. (2011-11-23)

På Rymdforum fick jag höra att man undersöker möjligheten att börja sända upp satelliter från Esrange. Haken är att det beräknas kosta 100 miljoner kr att bygga infrastrukturen för detta. Är det för dyrt, kan man ju fråga sig?
Min kommentar är:

There is no such thing as a free launch.   
           

---

Rymdstyrelsen tar initiativ till ny svensk satellit.
           
”Det finns inget beslut ännu. Men vi vill ta reda på om vår idé kan förverkligas.” (2011-11-11)

Rymdstyrelsen har efterlyst idéer från forskare och företag om hur man skulle kunna bygga små, kostnadseffektiva satelliter som kan bidra till svensk rymdforskning. Man har utlyst en tävling där forskare i samarbete med rymdföretag kan lämna in förslag på projekt. Sista inlämningsdag är 23 januari 2012. 11 november träffades representanter för forskarvärlden och företagsvärlden på Rymdstyrelsens kontor i Solna för en hearing, dvs för att diskutera möjliga projekt. Arielspace fick en intervju med Johan Köhler på Rymdstyrelsen efter mötet.
           
”Låt mig först konstatera vad detta inte är”, säger Johan Köhler.  "Rymdstyrelsen har inte lovat att finansiera en satellit. Vi vill bidra till att branschen utreder möjligheten att bygga en kostnadseffektiv satellit. Senare får vi titta på hur satelliten skulle kunna finansieras.”
           
Rymdstyrelsen vill fungera som en katalysator. På den hearing som hölls 11 november kunde företrädare för svenska rymdföretag berätta vilka de tekniska möjligheterna är. Forskarna får sedan fundera på vilka projekt som är ekonomiskt och tekniskt möjliga. Det är tänkt att den nya satelliten ska kosta högst 40 miljoner kronor, inklusive uppskjutning i bana runt jorden.
Johan Köhler berättar att intresset från forskare och rymdföretag är stort. Många deltog i hearingen och många mailade frågor.
           
Processen att välja ut två lovande projekt kommer att pågå under hela våren. Ett första mycket kortfattat förslag måste lämnas in redan 7 december, därefter måste ett omfattande s.k. idéförslag lämnas in 23 januari. Förslagen granskas av både svenska och utländska experter. På Rymdstyrelsen hoppas man kunna välja ut tre till fem bra förslag som går vidare till tekniska förstudier utförda av de forskare och de företag som kommit med förslagen.
           
Idéförslagen kan ses som ”anbud”, men de projekt som går vidare till teknisk förstudie erhåller 100.000 – 150.000 kr i ersättning för studien. Två förslag väljs slutligen ut för s.k. fas-A- studie. När allt detta är klart, dvs när det förhoppningsvis finns två förslag som uppfyller de forskningsmässiga, tekniska och ekonomiska villkoren, då tittar Rymdstyrelsen på hur finansieringen ska ske utgående från myndighetens budget och prioriteringar.
            
På min fråga om alla deltagare måste vara svenska svarar Johan Köhler att också företag från andra länder kan medverka, men att Rymdstyrelsen bara sponsrar svenska företag. De utländska får söka bidrag från sina respektive hemländer.

De svenska forskningsinstitutioner som troligtvis är intresserade av det här satellitprojektet är ett antal svenska universitet, KTH, Chalmers och Institutet för rymdfysik. Någon gång på våren, efter att Rymdstyrelsen behandlat förslagen kommer eventuellt dessa att publiceras.

Varför kommer Rymdstyrelsen med det här projektförslaget nu, några månader efter att SSC sålde sin satellitdivision till OHB. Det var den enda aktör i Sverige som hittills byggt satelliter. Borde inte istället Rymdstyrelsen skjutit till medel och kört detta projekt som de tidigare satellitprojekten (T.ex. Odin, Smart, Prisma.) Rymdbolaget byggde satelliterna med ett antal andra svenska företag som underleverantörer.
           
Johan Köhler: ”Förklaringen är att det nu handlar om små projekt. De tidigare satelliterna var mycket dyrare än vad vi syftar till nu. Säg att vi åstadkommer ett projekt vartannat år till kostnaden 40 miljoner kronor. Det är ingen omsättning som SSC eller något annat rymdföretag kan bygga sin verksamhet på.”
_______________________________________________________

En promenad på månen.      

På förekommen anledning: påståendet att månlandningarna på 60- och 70-talen inte skulle ha ägt rum utan vara någon typ av konspiration är enfaldigt, okunnigt och framförallt respektlöst mot de tusen och åter tusen personer i USA som la ner hela sin själ i att förverkliga månprojektet.
(2011-08-27)

Jag har nu äntligen fått träffa en av månvandrarna, Charles Duke, numera 76 år, och jag undrar om någon verkligen skulle kunna med att säga honom rakt upp i ansiktet att han ljuger, att han inte har varit på månen.

Man kan naturligtvis ifrågasätta allt som hänt i historien, men man måste ju ha rimliga kriterier vid bedömningen av bevis. Varför inte ifrågasätta att romerska riket funnits eller att andra världskriget utspelat sig? Är jorden verkligen rund? Finns världen egentligen? Dom här som ifrågasätter om månlandningarna ägt rum, kan de bevisa att de själva existerar? Så här kan man ju hålla på och fjanta sig, men är det meningsfullt???

Tolv män har landat på månen och inom några decennier kommer fler att landa där. Fantastiskt spännande!  
                                  

---

Astronauten Charles Duke som åkte till månen med Apollo 16 har besökt Sverige. Han kom till Tekniska Museets NASA-utställning lördagen 20 augusti. (2011-08-21)
 
Jag måste genast få berätta att jag skakat hand med honom och deltagit i en liten exklusiv presskonferens som ägde rum framför utställningens kopia på en månbil. Jag ställde tre frågor till honom, bland annat om hur det kändes att befinna sig på en resa så långt från Jorden. De andra frågorna handlade om månbilen och om hur det var att landa på månen.

           

Vi var en mycket liten grupp journalister som kunde föra ett intressant samtal med Charles Duke. Han berättade om starten från Florida, om landningen på månen, om hur det fungerar att gå på månen och köra bil där, om höjdpunkter och misslyckanden under månresan. Presskonferensen ägde rum 9:30 och på eftermiddagen 13:00 höll Duke ett 2 timmar långt föredrag med filmer och bilder för ca 60 museibesökare. Då berättade han om månlandningen på ett livligt, intressant och också ibland humoristiskt sätt.

Hoppa till min museisida via länken här nedan eller gå till sidan Rymdmuseum så får du läsa om hans livsfarliga misstag på månens yta och hans dubbelgångare och den otroliga berättelsen om vigselringen som blev tyngdlös och….Nej, jag måste få berätta den historien genast:

Ringen i rymden.

På väg till månen tog en av astronauterna av sin vigselring för att förvara den i en stängd behållare men den smet och tyngdlöst försvann den någonstans i rymdkapseln. Det var omöjligt att hitta den.

På väg hem från månen utförde astronauterna en rymdpromenad. Den astronaut som förlagt sin vigselring jobbade med något experiment ca tre meter från kapseln med ryggen mot den.(Han var naturligtvis förenad med rymdkapseln med en säkerhetslina.) Charles Duke hade uppgiften att sitta på vakt inne i kapseln och hålla ögonen på sin kollega.

Då ser han hur vigselringen långsamt håller på at sväva ut genom luckan. Han försöker gripa tag i den men med de klumpiga rymdhandskarna leder det bara till att han knuffar ut ringen. Duke ser hur ringen svävar iväg – och träffar baksidan på hjälmen på astronauten där ute, och så studsar ringen och börjar glida tillbaka – och glider in i rymdkapseln igen! Duke lyckades nu få tag på den och när kollegan återvände kunde Duke säga: ”I got something for you!" 

Länk till min sida om RYMDMUSEUM där det finns en lång artikel om Dukes besök.

Länk till en sida med två Youtube-klipp från hans besök.

---

                       
Rymdfärjan, rymdstationen och framtiden.
(Av Ariel Borenstein.2011-07-21) 

Den sista rymdfärjan har landat. I Sverige förefaller man tro att USA nu ska upphöra med sin bemannade rymdfart. Inget kunde vara mer felaktigt. USA:s bemannade rymdfart tog en tioårig paus mellan månlandningarna och rymdfärjorna. Man har också tvingats till fleråriga pauser efter två svåra olyckor med rymdfärjor.

Men rymdskeppet Orion håller redan på att byggas och nu har NASA påbörjat planeringen för en ny stor bärraket som ska föra astronauter ut i solsystemet senast år 2025.

Flera företag (t.ex. Boeing, SpaceX och Orbital) arbetar på att tillverka rymdskepp och vi kommer högst troligt att uppleva både privatfinansierade bemannade rymdfärder och en privatfinansierad rymdstation innan detta decennium är slut. Och all denna aktivitet sker i USA.

Rymdstationen som byggts till stor del tack vare USA kommer nu att användas för avancerad forskning fram till 2020, kanske ända till 2028. De amerikanska, japanska, europeiska m.fl. astronauterna har några år framöver bara ett sätt att ta sig upp till rymdstationen: med Rysslands Soyuz-kapsel. Men inom högst fem år kommer USA:s Orion-rymdskepp att vara klart - förhoppningsvis.

Det är också i dessa dagar mycket tal om att USA:s stora budgetunderskott skulle förhindra en satsning på ny bemannad rymdfart och att Kina är på väg att ta ledningen på rymdområdet. Men man måste ju ställa saker i relation till varandra.

Visserligen får NASA sänkt budget, men år 2009 använde USA 48,8 miljarder dollar för rymdverksamhet. Kinas rymdkostnader motsvarade samma år två miljarder dollar. Jämför även med Europa, 7,9 miljarder dollar och Japan, 3 miljarder dollar.

Kinesiska taikonauter har genomfört några rymdpromenader och Kina ska i slutet på 2011 inleda experiment med dockning mellan två farkoster. Detta genomförde NASA redan i mitten på 60-talet – FÖR NÄSTAN 50 ÅR SEDAN. (Samtidigt är det ju också sant att Kinas rymdsatsning är imponerande. T.ex. ska man nu börja bygga en egen rymdstation.)
                                               

---

     
Rymdpolitik eller rymdekonomi?

En läsare har mailat mig om att jag missade en mycket viktig detalj när jag rapporterade om affären OHB - SSC: Det var ingen "affär", SSC gav bort sin satellitdivision utan ersättning.
(2011-07-14)

Läsaren skriver:

"I artikeln från Space News kan man läsa att priset blev 1 krona och att Lars Persson inte vill kommentera påståendet att SSC sockrat affären med kontanttillskott till den nya ägaren."

Så här skriver man i Space News:

"The transaction, described as an asset deal in which OHB assumes the risks of the Space Systems division’s future performance, was concluded for a symbolic price of 1 Swedish krona, or about 15 U.S. cents, according to two officials.

SSC Chief Executive Lars Persson said OHB has made no commitment to retain the staff in Sweden, and he declined to comment on whether the transaction’s terms included a cash investment by SSC to sweeten the offer."

Min kommentar:

Jag frågar mig: Ska man se affären ur företagsekonomiskt perspektiv eller ska man konstatera att Sverige som land verkar sakna politiska ambitioner vad det gäller rymdverksamhet?

På webbpalatsen för Riksdag och departement finns debatt om detta.  

---

      
2011-06-26: Internationella tidningen Space News uppmärksammar OHB:s köp av Rymdbolagets satellitdivision med en artikel och dessutom en lång intervju med VD för Rymdbolaget (SSC), Lars Persson.

Länkar: OHB Buys SSC’s Space Systems Division

              Lars Persson, Chief Executive, SSC        
_______________________________________

Sondraketer                      
           
NASA och Space Florida sponsrar suborbitala flygningar i USA.
Företaget Masten Space Systems ska göra suborbitala flygningar från Cape Canaveral med stöd av organisationen Space Florida.

Organisationen Space Florida backas upp av USA:s myndigheter i sin strävan att gynna privat rymdverksamhet i delstaten. Nu har Space Florida skrivit avtal med företaget Masten Space som ska sända upp fyra suborbitala raketer från Cape Canaveral i Florida. Masten håller på att bygga ett rymdskepp som ska lyfta och även landa vertikalt. Farkosten har döpts till Xaero.

Det här är ett banbrytande kontrakt för Space Florida som nu kan testa regler, kundens behov, lagstiftning, avgiftsnivå osv. Man hoppas på fler liknande avtal. Space Florida kommer att finansiera nödvändiga förändringar av infrastrukturen på Cape Canaveral.       

Läs mer om sondraketer i USA på sidan Privat rymdverksamhet. 
_____________________________________________________

Sveriges rymdbransch gör reklam för sig.

Rymdbranschen har de senaste åren försökt skapa debatt kring mål och resurstilldelning.  (Ariel Borenstein. 2011-05-31)
       
Rymdstyrelsen presenterade på konferensen Rymdforum 2009 en liten broschyr som kallades Rymdmanifestet.

Rymdstyrelsen har även kommit med en utförlig analys av hur man bör fördela sina knappa budgetmedel: "Rymdstyrelsens strategi med fokus på 2011-2015."
           
Mitt rymdpolitiska debattinlägg och kommentar på Dags debattinlägg finner du via denna länk: RYMDAGENDAN                  
                                               

---

På tal om solförmörkelse...

           



Fotografen Thierry Legault tog 2010 en bild av rymdfärjan på väg att docka med rymdstationen...med solen i bakgrunden.                 
           

---

               Rymdindustrin och webbplatsen Arielspace.

Här handlar det verkligen om en tillväxtbransch! På Rymdstyrelsens webbplats finns en lista med ca 30 svenska företag med anknytning till rymdverksamhet. Jag hoppas att Arielspace kan hjälpa till att skapa kontakter mellan företag i rymdbranschen - både här hemma och internationellt.    

Den svenska delen av webb-platsen handlar om den internationella rymdindustrin. Många av texterna är artiklar översatta från tidningarna "Space News" och "Aviation Week & Space Technology". 

Den engelskspråkiga delen berättar om den svenska rymdindustrin.