Arielspace
Nyheter
Svensk rymdindustri
Internationellt
Reportage
Rymdaktier
Rymdmuseum
Om ArielSpace
Sök
Logga in

Välkommen till Arielspace!
Arielspace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin.
Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se 

Tyvärr fungerar detta webb-format inte bra i mobil så använd din dator!


Det fattas en pusselbit – en raket.

Swedish Space Corporation meddelar att infrastruktur för att sända upp satelliter från
Esrange nu är klar och att den första uppsändningen kan ske i slutet på 2023.
Men, som de uttrycker det: det fattas en liten pusselbit.
(2022-01-12)

Sanningen är att det inte finns några lämpliga raketer ännu. Men en ketchup-effekt är trolig
inom några år. Åtta företag i Europa försöker bygga en raket lämplig som mini-launcher eller
mikro-launcher.

Swedish Space Corporation inviger den nya infrastrukturen på Esrange imorgon 13 januari,
kungen klipper ett band i närvaro av inhemska och EU-politiker.  

                     Läs mer om raketerna här.


En raket från företaget Isar Aerospace.


Virgin Orbit misslyckades med satellit-uppsändning från Storbritannien.
(2022-01-09)

Citat från Space News:
Virgin Orbit’s first launch from the United Kingdom failed to reach orbit Jan. 9, dealing
a high-profile setback to a company that has been struggling financially. Virgin Orbit’s Boeing 747 aircraft took off
from Spaceport Cornwall in southwestern England at about 5:02 p.m. Eastern on the company’s “Start Me Up”
mission, the sixth LauncherOne mission for the company but the first to fly from a location other than Mojave Air
and Space Port.


Första satellit-uppskjutningen i Europa blir från Cornwall, inte från Norrland.

Virgin Orbital planerar att skjuta upp sju satelliter från Storbritannien. En Boeing 747-400 med
smeknamnet Cosmic Girl flyger från Cornwall med en raket monterad under planet.

(Källa: Space News. 2022-01-08)

      Läs på sidan Internationellt/Europa.




Nya raketrampen på Esrange invigs av kungen 13 januari.
Uppskjutningar av satelliter kan börja i slutet av 2023.

Nyhet från Swedish Space Corporation 22 december:

"On 13 January 2023, the Swedish head of state, King Carl XVI Gustaf, together with European and Swedish
political dignitaries will visit Esrange Space Center in northern Sweden to cut the ribbon of a new spaceport
that will significantly reshape the European space landscape. After years of preparation and construction,
European mainland’s first orbital launch complex, Spaceport Esrange,
will be inaugurated. The event will take place in the city of Kiruna in conjunction with Sweden taking
over the Presidency of the Council of the European Union.

For Europe, the new orbital launch facility at Esrange is a long-awaited critical asset. Today, only
some ten countries in the world have the capability to launch satellites. Spaceport Esrange will
offer an independent European gateway to Space, supplementing and strengthening current
European capabilities in French Guiana."



Arielspace har bevakat nyheter om Esrange sedan 2007. Konferensen Rymdforum 2007 hölls i
Kiruna och vi deltagare guidades runt på hela rymdbasen. Texten är ju föråldrad men mina foton
är intressanta eftersom det numera är besöksförbud på basen. 

Här är länk till mitt reportage från det besöket:  Esrange 2007

När jag besökte Esrange 2018 hade strikt sekretess upprättats med besöksförbud på större
delen av basen på grund av skärpt säkerhet. Jag intervjuade chefen för Esrange,
Lennart Poromaa, och publicerade en artikel i tidningen Populär Astronomi om arbetet på
att bygga testanläggning och ramp för uppskjutning av satelliter. 

                                      Länk till artikeln.

Några av mina artiklar om tillkomsten av projektet "Smallsat" finns här.



Fireside chat: Tomtarna och astronauterna. (2022-12-23)



Tomten Tim:
Välkomna till det här samtalet. Trevligt att det blir av. Det första jag vill prata om är
min oro för att ni inte firar jul speciellt mycket på rymdstationen. Hur kommer det sig?

Astronauten Bill ”Buzz” Jonsson:
Det beror på att det är svårt att transportera upp en julgran till
rymdstationen. Den sticks. Dessutom skulle alla barr utgöra en säkerhetsrisk när de flög omkring
överallt.

Tomten Tom:
Men ni kunde väl fira på något sätt.

Astronauten John ”Buzz” Billson:
Vi brukade fira genom att vi bjöd varandra på någon maträtt
från vårt hemland. Men ett år var det den här svenske astronauten som hette Fågelsång eller nåt
sånt som ville bjuda på sk renklämma, och vi amerikaner kan inte tänka oss att äta upp Rudolf
the Red-Noised Reindeer. Så traditionen kom av sig.

Tomten Tam:
Om det byggs en internationell rymdbas på Månen, kommer det då att firas jul där?

Astronauten Bill ”Buzz” Jonsson:
Absolut! Tänk er dansen runt granen! Gravitationen på månen
är en sjättedel av den på jorden, det kommer att bli jätteskutt runt granen.

En av småtomtarna:
Ok, men vet ni att Svenska Rymdsällskapet har startat en
Youtube-kanal? Den är amatörmässig och på gränsen till pinsam men alla är
barn i början. Den första satelliten var väldigt liten. Den kanalen kan bli något
stort vad tiden lider. Sök på ”Svenska Rymdsällskapet” på Youtube. Just nu
finns tre extremt korta filmer där.



50 år sedan sista månlandningen.

14 december 1972 lyfte astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmitt från månens
yta efter att ha vistats på månen i 75 timmar. Efter det har ingen människa satt sin fot på Månen. 
(2022-12-17. Information från NASA)


 
Den första månlandningen ägde rum 1969, och totalt landade astronauter 6 gånger
på olika platser på månen fram till 1972. Därefter beslöt sig politikerna i Washington
för att det var för dyrt med månlandningar, flera planerade färder ställdes in, och därefter
upphörde all aktivitet om månen på många år. Man sände inte ens obemannade sonder
innan aktiviteten sedan tog fart igen med en sond på 90-talet.

En jättelik raket lyfte upp Apollo 17 i omloppsbana runt jorden 7 december. Ombord på
rymdskeppet America fanns Ronald Evans, Eugene Cernan och Harrison Schmitt.

Medan Evans stannade kvar i America i omloppsbana runt månen landade Cernan och Schmitt 
på månen med landningsmodulen Challenger. Astronauterna landade öster om Mons Argaeus i
Taurus-Littrow-dalen. Man medförde en liten uppfällbar bil som man körde med i sammanlagt 35 km.

19 december 1972 landade de igen på jorden och hade därmed genomfört den sista månfärden
hittills. I november 2022 flög det obemannade rymdskeppet Orion till månen, kretsade runt den och
återvände 11 december. 2024 ska astronauter göra samma färd, och innan detta decennium 
är slut ska människan ha etablerat en bas på månen. Det dröjde 50 år, men nu är vi på väg tillbaka 
till Månen.
 




         Besök hos Kvarken Space Center. (2022-11-18)


_____________________________________________________________________

        Besök hos Forsway, satellitföretag i Skövde. (2022-10-20)



Capstone – flyger nu mot månen.

En pusselbit i USA:s nya planer på månlandningar är rymdstationen Gateway,
som ska kretsa runt månen. För att testa datormodeller av månstationens bana
har man sänt iväg en cubesat på en lång resa. Farkosten heter Capstone. 
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2022-07-11)

Vill ni få själva känslan av något som pågår just nu i mänsklighetens expansion ut i solsystemet?

Smaka då på detta namn: Cislunar Autonomous Positioning System Technology Operations
and Navigation Experiment. Förkortas Capstone!

Här är mer insikt i och känsla av hur rymdbranschen expanderar, både på jorden och i rymden: 
Capstone ägs av företaget Advanced Space i Colorado och byggdes av företaget Terran Orbital
 i Kalifornien, raketmotorn byggdes av Stellar Exploration i Kalifornien. Driften sköts av Terran
Orbital i samarbete med NASA-centret Ames Research Center. Farkosten sköts upp med raketen
Electron, av företaget Rocket Lab, från Nya Zealand.

En långsam färd.

Den här färden till Månen går inte alls till på samma sätt som månlandningarna på 60-talet.
Då flög man raka vägen till Månen. Nu vill man spara bränsle och utnyttjar därför de 
gravitationskrafter som existerar mellan Jorden, Månen och Solen.

Farkosten sändes iväg 28 juni. Den är en cubesat på 12 enheter och stor ungefär som en 
mikrovågsugn. När den gått in i omloppsbana fanns fortfarande enheten Lunar Photon, 
ett raketsteg, kvar, och man började nu höja banan genom en serie manövrer. 4 juli var
hastigheten så hög att Capstone lämnade omloppsbanan och började färden mot Månen.

Man vecklade ut solpaneler som började ladda farkostens batterier. I planen ingick några 
korrektioner av banan, men plötsligt bröts kontakten med farkosten. 7 juli återfick man 
kontrollen och gjorde en korrektion av banan.

Capstone får draghjälp av solens dragningskraft och kommer att flyga så långt bort som 
tre gånger avståndet mellan jorden och månen. Sedan dras den tillbaka mot månen.

Dragningskraften mellan jorden, månen och solen.

Farkosten följer en bana som kallas ballistisk månbana, och är en skicklig användning av 
dragningskraften mellan jorden, månen och solen. Denna bana är bränsleeffektiv men
långsam. Capstone beräknas nå sin bana runt månen 13 november. Den ligger sedan i
en bana som gravitationen mellan jorden och månen gör stabil. Den banan gör att Capstone
var sjunde dag passerar lågt ovanför månens nordpol och högt ovanför månens sydpol.

Som nämndes i inledningen ska experimentet validera datorberäkningar av den bana man
vill ge Gateway. Men man ska också testa diverse kommunikation, med månsatelliten Lunar 
Reconnaissance Orbiter, och med NASA:s Deep Space Network.

NASA har bidragit till finansieringen av projektet med 23 miljoner dollar för Capstone och 
10 miljoner dollar för Electron.

Medan Capstone strävar på i sin långsamma färd lyfter NASA:s stora raket SLS med obemannade
rymdskeppet Orion 29 augusti (eller några dagar senare), flyger till Månen och cirklar runt tills det 
är dags att återvända till Jorden 42 dagar senare, en bit in i oktober.



Ryssland planerar för en egen rymdstation.


Från ryskt håll har man i flera år sagt att man avser att lämna samarbetet
på den internationella rymdstationen. Istället ska man bygga en egen
rymdstation. 
(2022-08-30)


          Läs om detta på sidan "Europa, Ryssland"


Ekonomiska problem för New Space: Aktiekursen rasar för Rocket Lab och Virgin Galactic.

Under 2000-talet har många nya rymdföretag startats i USA. De flesta är små men har höga
vinstförväntningar – men vinsterna låter vänta på sig. Pandemin, kriget i Ukraina och hög
inflation har fått många investerare att tveka.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. Juli 2022)

               
 Läs mer på sidan Privat rymdverksamhet.




Snart får astronauterna modernare rymddräkter.

NASA har slutit avtal med två företagsgrupper ledda av företagen Collins och Axiom
om design och tillverkning av nya rymddräkter. Det gäller dräkter som kan användas
både på den internationella rymdstationen och vid kommande färder till Månen.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. Juni 2022) 




NASA har startat ett program som kallas xEVAS, vilket är förkortning för Exploration
Extravehicular Activity Services. Det innebär helt enkelt att några företag får i uppdrag att
utveckla nya rymddräkter, träna astronauterna och stå för underhåll. Den nya dräkten ska
ersätta EMU, extravehicular mobility units, som är de rymddräkter som man använt ända
sedan rymdfärjan började flyga.

Det är två team som ska ta fram de nya dräkterna. Team Collins omfattar ILC Dover, som
byggt rymddräkter sedan månlandningarna på 60-talet, och företaget Oceaneering. Axiom har
teamat upp med företagen KBR, Air-Lock, Paragon Space Development, Sophic Synergistics
och APT Research.

Företagen har investerat stora belopp och NASA ska totalt betala upp till 3,5 miljarder dollar för
de nya rymddräkterna. Det nya jämfört med tidigare kontrakt är att företagen, inte NASA, äger
dräkterna. Företagen kan således sälja produkten också till privata företag som vill göra rymdfärder
eller bygga rymdstationer.

Ny teknik ska möjliggöra dräkter med större rörlighet och kapacitet. På rymdstationen har man
haft problem t.ex. med att standarddräkten är anpassad för män, så att det ibland inte fanns
tillräckligt många små dräkter, anpassade för kvinnor. Nu ska ny teknik tillåta större flexibilitet.

Utveckling av de nya dräkterna kommer att delfinansieras av NASA under perioden 2022 till 2034.
Beställningen från Collins och Axiom ingår i ett stort projekt som omfattar byggandet av en rymdstation
som ska cirkla runt månen (Gateway), landningsfarkoster för transport mellan denna rymdstation och
månytan, samt också månbilar.

Läs om NASA:s nya policy: köpa tjänster istället för prylar.
Företagen som bygger rymdskepp och rymddräkter får delfinansiering av NASA men kan sälja
skepp och dräkter både till NASA och privata företag. Se "Nyheter" uppe till höger på denna sida.


Årsstämma med Ovzon 2022.

De börsnoterade rymdbolagen Gomspace, AAC Clyde, Ovzon och Unibap har inte
hållit fysiska årsstämmor under pandemin. Men i år kunde jag delta på Ovzons
årsstämma som hölls på huvudkontoret i Solna torsdagen 21 april. En sammanfattning
av mina intryck kunde vara: ”Det går bra nu!”
(2022-06-14)



Det mest spektakulära med satellit-bolaget Ovzon är planerna på att sända upp en egen
kommunikationssatellit, Ovzon-3. Planen är nu att satelliten ska kunna skjutas upp i
slutet på 2022.


            Hela reportaget från bolagsstämman finns här: Ovzon


Boeing nr 2 efter SpaceX: ska flyga astronauter till rymdstationen.


NASA startade år 2010 ett program för att sponsra privata företag som skulle flyga
astronauter till rymdstationen. Flera av de företag som medverkade i projektet från början
har fallit ifrån. Kvar är SpaceX och Boeing.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2022-06-12)



SpaceX har redan transporterat astronauter tre gånger till rymdstationen med sitt rymdskepp, samt
använt rymdskeppet till att flyga rymdturister till rymdstationen och att genomföra en privatflygning
med flera varv i omloppsbana runt jorden.

Boeing stötte på tekniska problem och har ännu inte har påbörjat sitt uppdrag. Men i maj genomförde
Boeing en första flygning med sitt rymdskepp CST-100 Starliner till rymdstationen. Det var en
obemannad flygning. Den första bemannade färden hoppas man göra i augusti.

Sex dagar efter starten landade Starliner 25 maj i New Mexico. Boeing kommer så småningom att
använda en ny motor i de raketer som skjuter upp rymdskeppen, men än så länge använder man den
gamla rakettypen Atlas. Den nya motorn heter Vulcan, den tillverkas av företaget Blue Origin och den
kommer att monteras i raketen Centaur. Den här motorn kommer Blue Origin också att använda i sin
egen raket New Shepard.

Boeing har de senaste åren haft problem, med flygplan som inte fungerat, och misslyckad
omorganisation. Alla förseningar med Starliner har gjort att företagets rymdskepp hittills varit väldigt
olönsamt, eftersom sponsringen från NASA inte alls täcker kostnaderna.


Apollo 16 till Månen för 50 år sedan.


I år är det 50 år sedan näst-sista månlandningen i Apollo-projektet.
År 2011 kom en av astronauterna till Stockholm och jag hade tillfälle att lyssna på honom
och ställa frågor! Läs min artikel om Charles Duke som flög till Månen med Apollo 16 år 1972.
(Av Ariel Borenstein. 2022-04-26)

Man lyfte 16 april och landade på månen 20 april 1972. Astronauterna Charles Duke och John Young
tillbringade sammanlagt 71 timmarpå månytan. De hade med sig en liten bil och färdades 27 km med
den. (En kopia syns på fotot nedan). 



Jag fotograferade Charles Duke på Tekniska Museet i Stockholm.

Länk till artikeln: Charles Duke besökte Månen.


Förändrad rymd efter Rysslands krig.


Efter att Rysslands militär överfallit Ukraina har mycket förändrats i relationen mellan
världens länder. Här berättar jag om följderna för rymdverksamhet i Ukraina, Ryssland,
USA och ESA. 
(Källor: Aviation Week och Space News. 2022-03-28)

Ukrainas rymdindustri står stilla under kriget.

På 50-talet var Ukraina en del av Sovjetunionen. I staden Dniepropetrovsk byggdes en fabrik för
tillverkning av kraftfulla missiler. De kunde laddas med kärnvapen och skjutas långa sträckor. Efter 
hand blev industrikomplexet, som hette Yuzhny, ett av Sovjetunionens största, och byggde både 
missiler och rymdraketer.

Efter Sovjetunions fall kunde Yuzhny finna kunder i Ryssland. Man kunde också hjälpa nya
rymdnationer med deras projekt: Brasilien, Kina, Indien, Saudi-Arabien och Syd-Korea. 

När Ryssland ockuperade Krim år 2014 avbröts rymdsamarbetet mellan Ukraina och Ryssland.
Staden hette då Dnipro och där fanns fabriken Yuzhmash som byggde raketen Zenit för Rysslands
rymdverksamhet. Den verksamhet som återstod var leverans av motorer till den amerikanska raketen
Antares och europeiska raketen Vega.

Hittills har företaget Northrop Grumman sänt upp 16 Antares-raketer till den internationella
rymdstationen
med frakt-rymdskeppet Cygnus. Två nya Antares-raketer fanns i hamnstaden Mykolaiv i Ukraina när
Ryssland anföll. Det har blivit omöjligt att få ut dem därifrån. Northrop Grumman har två raketer på
lager och kan därmed fullfölja sitt aktuella kontrakt med NASA, men man kan inte sluta nytt avtal
eftersom man tills vidare saknar tillgång till nya raketer.

Framtiden ter sig väldigt osäker för Ukrainas rymdindustri.  

Kan driften av ISS hållas utanför konflikten på Jorden?

När man 1993 planerade den internationella rymdstationen så tog man medvetet ett beslut
om att göra modulerna beroende av varandra för att uppmuntra till samarbete. Medlemmarna i
samarbetet har genom åren tvingats hantera ändrade målsättningar, problem med finansieringen,
olyckor, politiska konflikter. 

Makthavare i de länder som ingår har gjort sitt bästa för att hålla rymdstationen utanför konflikter.
Astronauterna har inte haft några problem med att samarbeta. 

Nu i slutet på mars ska Mark Vande Hei från USA lämna rymdstationen tillsammans med Anton
Shkaplerov och Pyotr Dubrov från Ryssland i en Soyuz-kapsel.

USA och Ryssland turas om att med sina rymdskepp flytta upp ISS till en lite högre bana. Utan de här
puffarna skulle rymdstationen till slut ramla ner. 

Om man lyckas hålla igång samarbetet trots krisen mellan Ryssland och andra länder så är det
tveksamt om man från rysk sida vill fortsätta efter 2024. Övriga medlemmar har tagit beslut om att
fortsätta till 2030, men utan rysk medverkan blir det svårt.  

Stopp för samarbete mellan ESA och Ryssland.

Ryska Soyuz-raketer har i många år skjutits upp från Europas rymdbas i franska Guiana i Syd-Amrika.
Nu har ryska rymdorganisationen Roscosmos pausat allt samarbete och den ryska personalen reser
hem. Flera uppskjutningar av satelliter får därför vänta tills ESA hittar alternativa raketer.

Ett av samarbetsprojekten mellan ESA och Ryssland är farkosten Exo-Mars som skulle ha sänts iväg till
Mars i september från Bajkonur. Det projektet blir nu försenat, åtminstone flyttas det fram till 2024.

En av Putins män, en agressiv lögnare, är chef för Roscomos.

År 2018 utsågs Dmitry Rogozin till ny chef för den statliga rymdverksamheten, Roscosmos. Han
har varit vice premiärminister tidigare, och är en man helt i Vladimir Putins smak. Tragiskt nog har
han ansträngt sig att sabotera samarbetet mellan Ryssland och USA. 

Efter Rysslands ockupation av Krim sattes Rogozin upp på USA:s sanktionslista. Som chef för
Roscosmos har han varit aggressiv och kommit med hotelser och förolämpningar mot väst. Det ser
ut som om Ryssland inte vill fortsätta samarbetet med rymdstationen, och samarbetet om en bas i
bana runt Månen, Gateway, har definitivt upphört på ryskt initiativ. Ryssland vill istället öka
rymdsamarbetet med Kina.

När de nya sanktionerna trädde i kraft nu när Ryssland startat krig mot Ukraina, så har Rogozin använt
Twitter för att utslunga allehanda aggressiva påhopp och lögner. Men så har han ju Vladimir Putin
som chef.  


USA:s sanktioner försvårar Rysslands rymdprogram. Oklart om det försvårar rymdsamarbetet
mellan länderna.

Här är ett citat från Space News (2022-02-25):

Russia’s space program won’t be shielded from U.S. sanctions in the wake of Russia’s
invasion of Ukraine, U.S. President Joe Biden said Thursday afternoon.

“We estimate that we will cut off more than half of Russia’s high-tech imports, and it will strike a blow
to their ability to continue to modernize their military. It will degrade their aerospace industry,
including their space program,” Biden said in a White House address outlining new sanctions.

A White House fact sheet released Feb. 24 did not elaborate on specific sanctions or restrictions for
Russia’s space program. The administration said it is imposing “Russia-wide denial of exports of 
sensitive technology, primarily targeting the Russian defense, aviation, and maritime sectors to cut off
Russia’s access to cutting-edge technology.” Examples of such technologies include semiconductors,
telecommunication, encryption security, lasers, sensors, navigation, avionics and maritime technologies.
“These severe and sustained controls will cut off Russia’s access to cutting edge technology,” the fact
sheet stated.


In a brief statement late Feb. 24, NASA said the new export restrictions would not affect its work with
its Russian counterpart, Roscosmos, of operations of the International Space Station. “The new export
control measures will continue to allow U.S.-Russia civil space cooperation,” the agency stated.
“No changes are planned to the agency’s support for ongoing in orbit and ground station operations.” 

Rysslands rymdchef svarar:

Biden’s statement prompted a sharp rebuke from Dmitry Rogozin, director general of Roscosmos and
former deputy prime minister of Russia. In a series Russian language tweets, he noted that the U.S.
had already blocked imports of radiation-hardened electronics and made it difficult for Western nations
to procure commercial launches on Russian rockets. “We are ready to act here, too,” he said regarding
launch restrictions.

Rogozin also raised questions about the future of the International Space Station. “Do you want to
destroy our cooperation on the ISS?” he asked, noting that the station’s orbit is maintained by thruster
firings on the Russian segment of the station, primarily by Progress cargo spacecraft. “If you block
cooperation with us, who will save the ISS from an uncontrolled deorbit and fall into the United States
or Europe?” 

________________________________________________________________________

Försenad satellit. (2022-02-19)

Företaget Ovzon meddelar att uppskjutningen av satelliten Ovzon 3 kommer att försenas,
men är planerad att ske under senare delen av 2022.

Senareläggningen är en konsekvens av fortsatta brister och förseningar i leveranser av
nyckelkomponenter som påverkar färdigställandet av Ovzon 3 och ett stort antal andra satelliter
i branschen.

_____________________________________________________________________

Jobba snabbare på Esrange! (2022-01-31)

Storbritannien, Norge och Tyskland gör stora satsningar på att börja sända upp satelliter.
På Esrange har man i decennier haft önskemål om kapacitet att sända upp satelliter, men
det är bara de senaste åren man börjat bygga infrastruktur. Nu riskerar Sverige att bli
omsprunget av länder som satsar stora ekonomiska resurser på att förverkliga
satellitverksamhet. Tyskland ska bygga om ett fartyg till raketramp, Norge har basen
Andoya och i Storbritannien planeras flera nya raketbaser.


Ska vi GOSA?
(Källa: Aviation Week & Space Technology. Januari 2021)

Från Tyskland meddelades i januari 2021 att man undersöker möjligheten att
börja sända upp satelliter från ett skepp på Nordsjön. Tyskland är så tättbebyggt
att det inte är lätt att skapa en rymdbas på fastlandet, och samtidigt har det startats
flera nya tyska företag som bygger raketer.




I Bremen finns GOSA (German Off-shore Spaceport Alliance). Det är ett företag som vill utrusta
ett skepp för satellituppskjutningar och placera det ute på Nordsjön. På så sätt kan man undvika
att flyga raketer över bebyggda områden, undvika att störa flyglinjer och det behövs inte så
mycket förhandlingar med myndigheter.

Tanken på detta uppstod 2019 i en utredning om Tysklands framtid som industrination. Man kom
fram till att alla önskade sig kapacitet för satellituppskjutningar. Det finns numera tre företag som
snabbt gör framsteg med att bygga raketer för att sända upp små satelliter. De heter Rocket Factory
Augsburg, HyImpulse och ISAR Aerospace. Det finns prognoser på att tysk industri, t ex bilindustrin,
behöver snabb kommunikation via satelliter.

Storbritannien och Norge vill ju också sända upp satelliter, men de länderna är inte medlemmar
i EU. Sverige är medlem så valet inom EU för ett företag som vill sända upp en satellit kanske
står mellan tyskt fartyg och norrländsk bas. Den tyska planen på ett raketskepp innebär en första uppskjutning
under år 2023.

Raket-skepp.

Tyskland har kort kust mot Östersjön och likaså mot Nordsjön, och att flyga över tätt befolkade
områden i Tyskland, Danmark, Sverige eller Norge skulle kräva omfattande förhandlingar. Att skjuta
upp raketer från fartyg är inte en ny ide´. Företaget Sea Launch sköt upp satelliter från en plattform
i Stilla Havet.
Efter problem både med teknik och ekonomi lades projektet ner. Fartyget som Tyskland vill
använda är konstruerat för att klara tuffa väderförhållanden och har använts för att bygga
vindkraftverk till havs. Enligt vad man hävdar ska det vara möjligt att använda fartyget
250 dagar per år.

Något som saknas ännu är regler kring detta, t ex lagstiftning. Det uppges dock finna stort politiskt
stöd för planerna.

Förutom raketuppskjutning från fartyg planeras i Tyskland även att använda flygplan som ett
första steg ut i rymden, och detta skulle ske från ett flygfält i Rostock vid östersjökusten.


Flera rymdföretag sluter avtal om att använda raketfartyg.
(September 2021)

De tyska företagen Rocket Factory Augsburg och HyImpulse, holländska T-Minus och brittiska
Skyrora har avtalat om att använda tyska skeppet Spaceport Alliance Purpose  Ship för att
sända upp satelliter i Nordsjön.
(Varför vill de inte skjuta upp satelliter från Esrange istället?)


Norge bygger ut. (Oktober 2021)

I Norge erhöll rymdbasen Andoya hösten 2021 ett anslag på 365 miljoner norska kronor
för att man ska kunna bygga infrastruktur för uppskjutning av satelliter. Enligt uppgift hoppas
man börja sända upp satelliter hösten 2022, dvs i år.

Nyheter från Storbritannien: Flygmyndighet blir rymdmyndighet, ny rymdlag
och avsikt att börja skjuta upp satelliter 2022. Men rymdbaserna är långt ifrån
färdigbyggda!
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2021-08-09.)

  Läs artikel på sidan "Europa"

  Läs min grundliga artikel om planer på rymdbaser i Europa

         hos Populär Astronomi.
__________________________________________________________________

Lucy möter Jupiters Trojaner

För några månader sedan sände NASA iväg sonden Lucy med destination Jupiter.
Sonden når Jupiter först 2027, och innan dess ska den ta fart genom att flera
gånger avlägsna sig från jorden och sedan återvända för att använda jorden som
”gravitations-slunga”. 
(Publicerat 2022-01-09)

Sonden ska studera två samlingar asteroider som fastnat i Jupiters gravitation och flyger
i samma bana som planeten: ett antal asteroider flyger före Jupiter och en annan grupp
flyger efter!


Läs på sidan Rymdsonder.
____________________________________________________________________

Utredningsbetänkande om ny rymdlag: Bra om satellituppskjutningar men
ofullständigt om rymdturism.

En statlig utredning om ny rymdlag presenterades 23 november. Den föreslår
omfattande ny lagstiftning om bl a tillståndsprocess för rymdverksamhet,
registrering av rymdföremål och villkor för skadestånd. Men inget nytt föreslås
om bemannad rymdfart – utredningen hänvisar till Luftfartslagen och till
framtida lagstiftning. 
(Av Ariel Borenstein. 2021-12-23)


Utredaren: juristen Göran Lundahl.

Nya tider.

1982 dominerades rymden av Sovjetunionen och USA. I Sverige grydde en statlig rymdverksamhet
och en rymdindustri. Då tyckte man att det var dags att lagstifta om Sveriges rymdverksamhet och
riksdagen tog beslut om ”lag om rymdverksamhet”. Lagen var kort, bara 6 paragrafer, och den
handlade nästan uteslutande om olika sätt att sätta käppar i hjulet för privat rymdverksamhet.


Nu är det 2021.

Ett stort antal stater bedriver numera rymdverksamhet. Den globala rymdbranschen, statlig plus
privat, omsatte 2020 ett belopp uppgående till 385 miljarder dollar. Teknisk utveckling har gjort att satelliter
kan utföra
de mest häpnadsväckande arbetsuppgifter. Avancerad teknologi kan rymmas i små satelliter, som
kan sändas upp med små raketer. Det finns en internationell rymdstation. Militär verksamhet är
alltmer beroende av satelliter. Människans aktiviteter i rymden blir allt mer omfattande.
Rymdlagen från 1982 klarar inte allt detta, det är dags för en ny lag.

En ny lag om rymdverksamhet.

2018 fick juristen Göran Lundahl i uppdrag av regeringen att utreda vilka krav som borde ställas
på en ny rymdlag. Han överlämnade ett betänkande till regeringen 23 november 2021.

Jag var journalisten i rummet!

På presskonferensen där lagförslaget presenterades fanns ingen större mediabevakning.
Jag var ende närvarande journalist, TT fanns med på länk. Övriga i rummet var personal som
skötte kommunikationsutrustningen och några experter som deltagit i utredningen. Utredaren
avslutade sin presentation med orden: ”Finns det några frågor?” Alla tittade på mig.
Ja, jag ställde en fråga.

En sak är klar: den nya lagen kommer att bli mycket mer innehållsrik än den gamla.

Det behövs ett antal definitioner: Vad är ett rymdföremål? Var går gränsen mellan den höjd där
luftfartsregler gäller och där rymdlagen ska börja gälla?

Det behövs regler om hur det ska gå till att få tillstånd att bedriva rymdverksamhet:
Det behövs regler för tillsyn, dvs hur ska kontroll göras av att lagen följs?
Sverige måste föra ett register över alla farkoster vi sänder upp i rymden och rapportera detta
till FN. Hur ska detta gå till?
Olyckor kan inträffa. Hur ska skadeståndsreglerna vara utformade? Vilka regler ska gälla om
försäkringar?
Vilka krav måste ställas på vår rymdverksamhet vad gäller rymdmiljö och rymdskrot?
Behövs särskild lagstiftning för att underlätta bedrivande av privat rymdverksamhet, t. ex.
rymdturism. 
Den nya lagen måste beakta utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiska frågor.

Sänd inte en raket till månen av misstag!

Lagstiftning brukar inte locka till skratt, men en formulering i förslaget till ny rymdlag är som gjord
att skämtas om: ”Den som av oaktsamhet bedriver rymdverksamhet utan tillstånd ska dömas till
böter eller fängelse.” 
Den här paragrafen ingår i förslaget till tillståndsprocedur. Jag förstår vad som avses,
men det är komiskt att tänka sig att någon av misstag sänder upp en raket.

Till att börja med ställs lagstiftaren inför problemet om var rymden börjar. Det finns inget
internationellt avtal som reglerar detta. Här föreslås att man väljer höjden 10 mil som gräns
och att alla ”rymdföremål” som passerar den gränsen ska omfattas av lagen.

Vi tror på kraftigt ökad rymdverksamhet.

Det blir Rymdstyrelsen som både ska bevilja tillstånd och övervaka att reglerna följs. Än så länge
är det regeringen som beviljar tillstånd till rymdverksamhet, men utredaren tror att antalet ärenden
kommer att öka kraftigt de närmaste åren, och därför är det bäst att detta delegeras till
Rymdstyrelsen, som har den största kompetensen på området. Det är önskvärt att
tillståndsansökningar behandlas ganska skyndsamt.

Man specificerar i två paragrafer omfattande 15 punkter de krav som en ansökan om rymdverksamhet
måste uppfylla. Lagförslaget kompletteras med förslag på en rymdförordning där några ämnen
detaljregleras. Bl a specificerar man i 17 punkter ytterligare vad som krävs av en tillståndsansökan.

Både statlig och privat rymdverksamhet ska kräva ansökan om tillstånd. Men regeringen kan besluta
att någon viss statlig verksamhet ska få göras utan undantag, och försvaret behöver inget tillstånd!


Det ska inte utfärdas något generellt tillstånd till t.ex. ett företag, utan det ska finnas olika typer av
tillstånd: för uppsändning av rymdföremål, för manövrering eller annan påverkan av föremålet i rymden,
återföring, aktivitet på annan himlakropp (!!!), annan verksamhet.
     
 
            
Kommersiell rymdverksamhet.

Något som överraskar rejält är att utredningen inte föreslår någon specifik lagreglering alls om
kommersiell bemannad rymdverksamhet. I USA har Federal Aviation Administration 2020 fått
lagstöd 2020 för att hantera kommersiella rymdfärder. I Sverige har man efterlyst ny lagstiftning.
T.ex. vill företaget Spaceport Sweden
samarbeta med Virgin Galactic som tar upp ett flygplan på hög höjd och där sänder iväg en raket
som finns monterad under planet. För att utländska företag i branschen ska våga starta aktivitet i
Sverige krävs klara spelregler.

Utredaren skriver att eftersom den rymdturism som kan bli aktuell sker med sondraket eller
flygplan så gäller luftfartslagen. Om farkosten ska nå över gränsen 100 km anses det ju handla om
rymdverksamhet och då krävs tillstånd av Rymdstyrelsen.

Vad gäller en rymdbas säger man att rymdlagen inte ska reglera vad som sker på marken, så
luftfartslagen gäller s k horisontell uppfart (Virgin Galactic). Vad gäller vertikal uppskjutning av
rymdfarare så konstaterar utredaren att den enda rymdbas som finns i Sverige är Esrange, och
där planeras inga bemannade uppskjutningar, så det krävs ingen ny lagstiftning.
Och någon ny rymdbas planeras inte.

Slutklämmen i avsnittet om kommersiell rymdfart blir en efterlysning av ny lagstiftning som
reglerar luftfart och rymdfart i samma lag, och som omfattar Esrange. Utredarens uppdrag omfattar
inte aktiviteter på marken. Min åsikt är att man borde ta detta helhetsgrepp redan i den nu aktuella
nya rymdlagen.

När börjar det? 

I betänkandet föreslås att den nya lagen börjar gälla 1 januari 2023.

På denna sida är min artikeln förkortad, en grundligare genomgång finns på
sidan Rymdlagen - analys.
Följ länken och läs om Rymdstyrelsens tillsyn, nationell säkerhet, Esrange,
rymdskrot, försäkringar, skadestånd mm.

OBS! Den här artikeln är både tänkt som information om lagförslaget och som ett
diskussionsinlägg. Har du några synpunkter på lagförslaget eller på min artikel,
maila mig på rymden@arielspace.se och uppge om jag
ska publicera dina synpunkter på Arielspace.
__________________________________________________________________

Vad är ULA?

Läs om ett stort företag i USA som hade monopol på statlig rymdfart men fick problem
när Ryssland invaderade Krim och SpaceX började konkurrera.
(2021-12-20)

   Läs på sidan om USA.     


Commercial Lunar Payload Services.

NASA sponsrar 14 amerikanska företag som ska sända obemannade farkoster till Månen.
De ska medföra olika typer av mätinstrument för att kartlägga månens egenskaper.
(2021-12-13)

Redan 2022 ska Astrobotic Technology och Intuitive Machines landa sina farkoster på Månen.
Läs nyheten uppe till höger på denna sida


                 
Intuitive Machines ska landa sin farkost Nova på Månen 2022.
_______________________________________________________________

Nya besökare på internationella rymdstationen!


Rymdresebyrån Space Adventures och Rysslands rymdorganisation Roscosmos
meddelar att Yusaku Maezawa och Yozo Hirano ska flyga till stationen med
kosmonauten Alexander Misurkin på Soyuz MS-20.

De ska flyga upp 8 december och stannar 12 dagar på rymdstationen. Yusaku Maezawa som
betalar för resan blev miljardär med digitala klädkedjan Zozo.



Rymdturisten Yusaku Maezawa
_________________________________________________________________________

Sverige har inte skrivit under månavtalet! (2021-12-05)

Det finns fem internationella avtal om rymden. Alla är gamla vid det här laget, man
skulle kunna säga att de skrevs när rymdverksamheten uppstod, och mest hade praktisk
betydelse för Sovjetunionen och USA.



Sverige har ratificerat fyra av dem. Utöver dessa fem avtal har FN:s generalförsamling
antagit ett antal principförklaringar och frivilliga normer för rymdverksamhet.


                   Kort presentation av avtalen: länk här!      
_____________________________________________________________________

AAC Clyde expanderar: köpt Omnisys, verksamhet i Syd-Afrika, orderboken växer.

Enligt internationella marknadsundersökningar kommer världens kommersiella
rymdverksamhet att omsätta tusen miljarder år 2040 och satellitmarknaden att växa
med 20 % årligen. Marknaden för små satelliter drivs av ökad efterfrågan på tjänster
inom fjärranalys, kommunikation och navigation. AAC Clyde är väl positionerad för
att vara ett framgångsrikt rymdbolag även under kommande år. 

Louis Gomes är VD för AAC Clyde. 29 november berättade han om företaget vid Aktiespararnas
Stora Aktiedag.

             
Läs på sidan om AAC Clyde.


_______________________________________________________________________
Ny rymdminister.


Anna Ekström

Vid den aktuella regeringsombildningen byter Matilda Ernkrans departement och blir
biståndsminister. Hon var tidigare minister för högre utbildning och forskning, även
rymdverksamhet. Ny ”rymdminister” är utbildningsminister (Anna Ekström. (2021-12-01)

_________________________________________________________________
Månfärderna blir försenade.

En internrevision hos NASA varnar för att baserat på erfarenhet av andra stora
rymdprojekt kommer programmet Artemis, att sända astronauter till Månen, att bli
försenat.
(Källa: Space News. 2021-11-19)
 
NASA hade som mål att landa astronauter på Månen 2024, efter att man beordrats till
detta av Trump-administrationen. Nu har detta redan flyttats fram till 2025, och internt bedömer
man att det högst troligt blir ytterligare förseningar. Någon gång innan decenniet tar slut bör
det nog bli av.

Hela första etappen av månprogrammet, från 2012 till 2025, beräknas kosta 93 miljarder dollar.
Varje enskild färd till Månen beräknas kosta 4 miljarder dollar.
________________________________________________________________________

Planering pågår för privatägda rymdstationer.

NASA har lanserat ett program benämnt ”Commercial Low Earth Orbit Destinations”
vilket helt enkelt betyder: ”Vi vill att ni bygger en rymdstation som kan ersätta ISS i
slutet på detta decennium”. 
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2021-11-21)
 

         Läs på sidan Privat rymdverksamhet      
___________________________________________________________________________

Ryssland skapar rymdskrot. 21-11-16.
 
Citat från Svenska Dagbladet:
"Ryssland sände på måndagen iväg en robot från jordytan och sprängde en av landets
egna satelliter från 80-talet.

Splittret från satelliten blev ett skrotmoln som innebar ett bryskt uppvaknande för besättningen på
Internationella rymdstationen (ISS). De sju personerna blev väckta i förtid och beordrades att sätta
sig i Sojuz och Crew Dragon – de returkapslar som ska användas vid hemfärd.

USA har kunnat räkna 1 500 skrotdelar och misstänker att ytterligare hundratusentals småbitar
spreds.

– Det räcker med en av dem för att göra enorm skada om den träffar på fel ställe, säger Bill Nelson,
chef för USA:s rymdstyrelse Nasa. Nelson säger att han är rasande över provskjutningen, och
förklarar i en skriftlig kommentar: ”Med sin långa historia av bemannade rymdfärder är det
otroligt att Ryssland skulle utsätta inte bara de amerikanska och internationella astronauterna
för fara, utan även sina egna kosmonauter”.

”Det långvariga skrotet som har skapats av det här farliga och oansvariga testet kommer nu i
årtionden framöver att utgöra en fara för satelliter och andra rymdobjekt som är nödvändiga för
alla länders säkerhet och ekonomiska och vetenskapliga intressen”, säger USA:s utrikesminister
Antony Blinken i en kommuniké.
__________________________________________________________________________

Här hittar du foton från Rymdforum2021: Några av deltagarna, och några utställare.

                    Länk till rymdmingel.


__________________________________________________________________

Slutet på Rymdforum2021: "Vi möts 2023 på okänd ort".

Idag presenterar jag mina avslutande kommentarer om konferensen Rymdforum 2021.
Det finns mycket mer att berätta men det gör jag gradvis i artiklar fram till jul. Det är
ännu inte bestämt var nästa rymdforum ska hållas men beslut kommer innan årets slut.
(Publicerat 2021-11-14)

Tisdag eftermiddag kunde deltagarna välja mellan några olika studiebesök. Jag valde att åka med
i buss till Onsala observatorium där vi guidades av Robert Cumming.


Föreningens ordförande Olle Norberg tackar oss och 
önskar oss välkomna till Rymdforum2023.


             Länk igen till sidan om Rymdforum2021.
_________________________________________________________
          
Mer om Rymdforum 2021:

Idag kommer jag att berätta vad Anna Rathsman, GD för Rymdstyrelsen pratade om,
samt om astronomiprofessorn Susanne Aalto.
(2021-10-21)

      Mer om första dagen på Rymdforum2021.


Anna Rathsman och universum.
________________________________________________________________
Kärv musik och mingel.

Rymdforum2021 inleddes i Göteborg 10 oktober på kvällen med en konsert på
Göteborgs konserthus. Sedan följde mingel på våning 29 på hotellet Gothia Towers.
(Av Ariel Borenstein. 2021-10-15)


VD för Gaisler på scen. Han heter Sandi Habinc.              
___________________________________________________________________
Virgin Galactic stiger på USA-börsen.

Rymdturismbolaget Virgin Galactic rusar med nästan 10 procent på tisdagen i spåren
av att Jefferies inlett bevakning av aktien med en köprekommendation.
(Källa: Dagens Industri. 2021-08-31)

Jefferies har gjort en undersökning bland personer med en förmögenhet på mer än 1 miljon dollar
där en tredjedel av respondenterna uppger att de är intresserade av att resa till rymden. Omkring
20 procent uppger att de är beredda att spendera 5 procent av sin förmögenhet för att göra det.

Jefferies spår vidare att bolaget kan nå en omsättning på 1,7 miljarder dollar 2030. Analyshuset
ger köprekommendation och riktkursen 33 dollar per aktie.

Aktien stiger med 9,8 procent till 27,3 dollar per aktie på tisdagen.
_________________________________________________________________________


Många rymdmiljarder!

Rymdbranschens verksamhet uppgick under 2020 till 447 miljarder dollar, en ökning
med 4,4 %. Allt fler länder engagerar sig i rymdverksamhet. Detta framgår av en rapport
från organisationen Space Foundation.
(Källa: Space News. 2021-08-30) 

Trots COVID-19 ökade rymdutgifterna under 2020 i USA, Kina, Spanien, Frankrike, Tyskland och för
ESA. Statlig rymdverksamhet, civil och militär, minskade något jämfört med 2019. Kommersiell
rymdverksamhet är störst, där produkter och tjänster uppgick till 219 miljarder dollar, eller
49.1 procent av den globala omsättningen. Kommersiell infrastruktur och stödtjänster uppgick till 137
miljarder, som är 30,7 procent av marknaden. USA svarar för 11.6 procent av den globala
rymdekonomin.

På Space Foundation tror man att en del länder kommer att öka sina utgifter igen under 2021 om
pandemin lättar. Sedan organisationen började samla uppgifter om rymdverksamhet 2005 har man
sett en uppgång för branschen på 176 procent! Mycket av det är tillväxten av den kommersiella
sektorn.



    
Uppdaterat 2023-01-12
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum