Är Sveriges rymdverksamhet gammalmodig?
Konferensen Rymdforum började som ett initiativ 2003 för att samla företagare, forskare och myndigheter med intresse i svensk rymdfart. Den första sammankomsten hölls i Kiruna. Sedan återkom konferensen vartannat år, den hölls flera gånger i Trollhättan, Kiruna och Göteborg, samt en gång i Stockholm. År 2023 slöts cirkeln vid tjugoårsjubileet då Rymdforum var tillbaka i Kiruna. Jag har deltagit vid alla Rymdforum utom det första! (Text: Ariel Borenstein. 2025-06-05)
Rymdforum 2025 i Trollhättan, 5-6 maj, innehöll något nytt: några kritiska röster mot den officiella beskrivningen av Sveriges rymdverksamhet som framgångsrik. Vi fick lyssna på en jämförelse mellan hur Sverige och USA/Europa relaterar till New Space. Dessutom en lunchföredragning av en rymdstudent som hävdade att han saknade de stora framtidsutsikterna i Sverige.
Men de flesta av talarna följde den gängse mallen, dvs de beskrev senaste nytt inom sitt specialområde.
Efter välkomst-tal av företrädare för föreningen Rymdforum, Trollhättans kommun och företaget GKN kunde vi lyssna på Sveriges andre astronaut, Marcus Wandt.
Ella Carlsson är ny Generaldirektör för Rymdstyrelsen. Hon gav ett sammandrag av nyheter inom svensk rymdverksamhet. Försvaret kommer att erhålla finansiering av sin nystartade Space Force under fyra år enligt följande: år 2025 erhåller man 48 miljoner, år 2026 80 miljoner, år 2027 128 miljoner och år 2028 208 miljoner.
ESA vill bli kraftfullare.
Jerome Breteau (Head of the Future Space Transportation Systems Preparation team European Space Agency): With a background in aerospace engineering and over two decades at ESA, he leads the development of next-generation space transportation concepts that will shape Europe’s future access to space.
Jerome Breteau berättade om ESA:s ambition att utöka sin egen raketkapacitet. Efter några år av tekniska problem, och övergång till ny version av Ariane-raketen, är nu både den stora Ariane 6 och den mindre Vega operativa.
Både inom civil och militär rymd vill man inom ESA utöka sin förmåga. Det behövs fler satelliter för jordobservation och kommunikation. Man vill ha egen bemannad rymdfart.
Man har satt år 2040 som mål-år! Tills dess ska Europa ha blivit bättre på jordobservation, kommunikation, navigering med hjälp av satelliter, infrastruktur runt Jorden.
Man eftersträvar nya förmågor, som att kunna bygga i rymden och göra service på satelliter, samt att plocka bort rymdskrot.
Europa ska delta aktivt i Artemis-projektet, dvs att bygga en bemannad bas på Månen.
Man kan också formulera det som ett antal mål för ESA:
Skydda vår planet och planetens klimat, utforska och upptäcka, stärka Europas autonomi, gynna europeisk tillväxt och konkurrenskraft, samt inspirera medborgare i Europa.
“A Yankee in King Carl XVI Gustav’s court”
Eller: En man från USA berättar att Sveriges rymdverksamhet är undermålig”
Scenen äntrades av en man från USA (men bosatt i Sverige) med erfarenhet från amerikansk rymdverksamhet. Hans namn är Aaron Dinardi. Hans tes var att svensk rymdverksamhet inte anpassat sig till de förändrade förutsättningar som gäller för New Space.
Han började med att citera Rymdstyrelsen: ”Sverige är en framstående rymdnation med hög status i den globala rymdsektorn.”
Sedan citerade han Utrikesdepartementet: ”Vi är en ledande rymdnation och ska fortsatt gå i bräschen på området”.
Han hävdade sedan att dessa påståenden är felaktiga därför att det nya inom rymdverksamhet är New Space och ökad kommersialisering, och det har Sveriges statliga rymd-makthavare inte förstått.
Ska vi göra som NASA?
NASA beslöt att sluta flyga med rymdfärjorna efter att två av dem hade drabbats av fruktansvärda olyckor där hela besättningen dog. Man slutförde bygget av den internationella rymdstationen, men sedan var det slut.
Under några år var det Ryssland som flög besättningar till rymdstationen medan andra länder och företag skötte övriga transporter.
NASA:s plan var att två privata företag skulle sköta flygningarna till rymdstationen medan organisationen skulle bygga raket och rymdskepp för färder ut i solsystemet.
Under ett antal år har företaget SpaceX transporterat människor till Rymdstationen, medan Boeing som också skulle göra detta gång på gång stöter på tekniska problem.
New Space innebär att NASA slutat köpa raketer och rymdskepp och istället stöder privata företag ekonomiskt så att de kan bygga det som behövs och sedan HYRA UT dem till NASA. SpaceX har transporterat många astronauter men har också haft rätt att sälja rymdfärder till egna kunder. De privatfinansierade resorna har både gällt färder till rymdstationen och omloppsbana runt Jorden.
Om svenska staten hjälpte svenska rymdföretag att bygga raketer och satelliter så kunde staten sedan hyra tjänster av dessa företag. På det sättet skulle Sveriges rymdverksamhet bli mer…kommersiell.
Både den nuvarande modellen och den nya kan finnas samtidigt.
Min kommentar: I USA har Elon Musks SpaceX och Jeff Bezos Blue Origin erhållit i uppdrag att bygga landningsfarkoster som ska sköta det sista steget vid de kommande månfärderna. Ingen av dessa farkoster är överhuvudtaget funktionsdugliga ännu, och de ska börja användas 2027.
De två rymdmiljardärerna Musk och Bezos är dessutom oerhört suspekta som personer, med fackföreningsfientlighet, skatteflykt, miljöskadlig verksamhet och politisk anpassning till den amerikanska auktoritära regimen på agendan.
Vi har både statlig och privat rymdverksamhet i Sverige. Det kanske är lagom?
Tal också på lunchen.
Under delegaternas lunch kunde vi lyssna på en begåvad student inom rymdområdet, han representerade Space Students Sweden, en grupp bildad 2023.
Enligt honom finns alltför få intressanta arbetstillfällen inom rymdområdet i Sverige. Han hävdade att han och de flesta av hans studiekompisar – tyvärr – måste söka sig utomlands.
Vad jag undrar då är att när jag rört mig i universitetsmiljö under årens lopp så förefaller minst hälften av rymd-studenterna vara utländska studerande. Dessutom finns ju bevisligen framgångsrika utlänningar både inom den svenska universitetsmiljön och hos rymdbolagen. Alla stora rymdbolag i Sverige utom Rymdbolaget ingår ju i utländska koncerner. Jag är förbryllad. Skulle det saknas möjligheter i Sverige?
Beyond Gravity.
Fd Saab Space, f d RUAG Space, numera benämnd Beyond Gravity, hade ett mer positivt budskap förmedlat av Markus Borsand (Vice President of Business Development and Portfolio Satellites at Beyond Gravity)
Prognoser för den internationella rymdbranschen bedömer att omsättningen år 2035 kommer att vara 1.800 miljarder dollar. Allt större belopp investeras inom den privata rymdsektorn, antalet satelliter som sänds upp per år ökar stadigt.
Efter att antalet uppskjutningar av satelliter och rymdskepp började sjunka i mitten på 80-talet, så har en ny rymd-era tagit fart från ca 2015. En ny rymdkapplöpning ser ut att ha startat, i första hand mellan USA och Kina, men med många andra länder som medtävlare.
Kostnaden för att tillverka en jordobservations-satellit har från 2016 till idag minskat med 91 %. Och kostnaden för att tillverka en kommunikationssatellit har från 2011 till idag minskat med otroliga 97 %!!!
Kostnaden för uppskjutning med de stora raketerna sjönk redan stadigt med rymdfärjan och Atlas-raketen, men sjönk drastiskt med raketerna som SpaceX byggde. Experimenten med att återanvända det första raketsteget har ytterligare minskat kostnaderna.
Sverige till rymden.
I många långa år diskuterade och utredde man inom svensk rymdbransch om det var genomförbart med satellituppskjutningar från Esrange. Men för några år sedan togs beslut, och nu pågår förberedelser.
På Esrange har man byggt verkstäder och ramper, och olika förhandlingar pågår.
Nyligen skrev SSC kontrakt med två rakettillverkare om användning av deras raketer för att skjuta upp satelliter. En representant för en av dem, Firefly Aerospace, berättade om sitt raketprojekt, och om företagets projekt att flyga sonder till Månen.
Vad gäller Månen så har Firefly i år blivit det första privata rymdföretaget som lyckats landa en obemannad sond på Månen, efter att flera andra företag misslyckats.
Samarbetet mellan SSC och Firefly ska inom några år resultera i att man sänder upp satelliter.
Towards reusability in Europe.
Ett projekt som pågår på Esrange är att man deltar i arbetet med att framställa Themis – ett återanvändningsbart första raketsteg.
Testerna började i Frankrike, fortsätter i Kiruna, själva uppskjutningen ska i Kourou, Sydamerika. I projektet ingår utvecklingen av Prometheus – en ny europeisk raketmotor.
Vid ett middagssamtal fick jag kännedom om en norsk utredning där man hävdar att satellituppskjutning från Esrange innebär potentiella problem för Norge. Få se om det stoppar hela projektet.