Välkommen till Arielspace!
Arielspace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin.
Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se 

Tyvärr fungerar detta webb-format inte bra i mobil så använd din dator!



Oprövade raketer.

Swedish Space Corporation (SSC) har inlett samarbete med
rakettillverkarna Perigee (Syd-Korea) och Firefly (USA) och uppger
sig börja sända upp satelliter2025. Men raketerna är fortfarande på
experimentstadiet. Att man skulle kunna göra uppskjutning redan år
2025 tror jag inte på.
(Källa: Pressmeddelanden från SSC. 2024-06-05
och 2024-06-27
)

SSC har de senaste åren byggt ut raketbasen Esrange, som ligger nära Kiruna,
för att man ska kunna skjuta upp större raketer som kan lyfta upp satelliter i
omloppsbana.

Fler länder i Europa strävar efter att kunna sända upp satelliter: Norge,
Storbritannien, Italien, Spanien, Tyskland. Om uppgifterna från SSC stämmer
har Sverige möjlighet att bli första landet i Europa som kan skjuta upp satelliter.
Men hur realistisk är planen?

Perigee Aerospace i Syd-Korea utvecklar raketen Blue Whale. Företaget har
hittills gjort lyckade uppskjutningar med en sounding raket men ingen
uppskjutning av satelliter. SSC hävdar att en raket från Perigee ska lyfta
upp en satellit från Esrange år 2025.

Firefly har konstruerat en raket som heter Alpha. Den gjorde sin fö
rsta
flygning först 2021, och den misslyckades. Hittills har Alpha gjort 4
uppskjutningar och bara en av dem var helt lyckad. SSC hävdar att en
raket från Firefly ska lyfta upp en satellit från Esrange år 2026.



Medarbetarna på Ovzon är upprymda! Ovzon 3 tas snart i drift!

Satelliten Ovzon 3 är på plats i geostationär omloppsbana.
Initiala tester är lyckade. Ovzons egenutvecklade satellit Ovzon 3
har efter fem månaders resa i rymden nått sin slutdestination i den
geostationära omloppsbanan.
(Pressmeddelande 2024-06-14)

Initiala tester har genomförts av produktionspartnern Maxar
och satelliten, inklusive Ovzon On-Board-Processor, kommer
snart lämnats över till Ovzon för fortsatta tester i omloppsbana.
Satelliten förväntas tas i kommersiell drift vid halvårsskiftet 2024,
allt enligt plan.

Tidigare under det andra kvartalet 2024 lanserade Ovzon två nya
SATCOM-as-a-Service-tjänster för Ovzon 3, skräddarsydda för att
möta kunders behov av avancerad satellitkommunikation baserad på
prestanda, mobilitet och resiliens. De nya SATCOM-as-a-Service-tjänsterna,
Ovzon Pegasus och Ovzon Orion, bygger på de unika egenskaperna och
teknologin hos satelliten Ovzon 3 och Ovzon On-Board-Processor.

“Vi är upprymda över att Ovzon 3 nu nått sin banposition i rymden.
De initiala testerna visar att satelliten är i mycket gott skick och tidsplanen
är fortsatt intakt. Vi bedömer att satelliten kan tas i kommersiell drift inom
några få veckor. Intresset fortsätter att öka från en allt bredare kundbas
tack vare de unika förmågor Ovzon 3 kan erbjuda med tjänsterna Ovzon
Pegasus och Ovzon Orion. Vår Ovzon 3-baserade SATCOM-as-a-Service
kommer förse marknaden med oöverträffad prestanda, mobilitet och
resiliens i en tid när världen behöver det som mest”, säger Per Norén,
VD på Ovzon.



Kina hämtar grus från Månens baksida.

Kina genomför just nu något som Sovjet eller USA inte gjorde på 60-talet
när sond efter sond sändes mot Månen. Kina har landat en farkost på
Månens baksida och hämtat grus. Farkosten Chang´e -6 landade i kratern
Apollo vid Månens sydpol 1 juni.
(Källa: Space News. 2024-06-06)



Den här farkosten bestod av en landare plus en övre del som kunde lyfta från Månens
yta. Material samlades med hjälp av en borr och en skopa, och lades in i den övre
delen av farkosten.

Ett litet markfordon finns med också i lasten för att utföra några uppdrag. När 2 kg
grus samlats ihop och lagts in i den övre delen av farkosten så lyfte den och gick upp
i bana runt Månen.

En annan farkost kretsade kring Månen. Den farkost som lyfte från ytan dockade
med den andra och den ska färdas till Jorden med markproverna. Den släpper ner
en kapsel innehållande proverna och kapseln beräknas landa i Mongoliet 25 juni.

Chang’e-6 är Kinas fjärde framgångsrika månlandning. Två av landningarna har
gjorts på Månens baksida. Den här landningen av en obemannad farkost är den
sammanlagt tredje i år! De två tidigare är Japans farkost SLIM i januari och det
privata företaget Intuitive Machines landare Odysseus i februari.


Rymdstyrelsen höll informationsdag 17 april 2024



När Rymdstyrelsen höll Rymd-dag, dvs informationsdag, hade man samlat många
ledande beslutsfattare och de positiva nyheterna haglade. Vad sägs om detta:
Sverige blev alldeles nyligen ny medlem i NASA:s internationella Artemis-program,
som syftar till att bygga en bas på Månen. Regeringen arbetar på förslag till en ny
lag om svensk rymdverksamhet. På Esrange verkar man nu ha konkreta planer på
att börja sända upp satelliter år 2025. Talare på Rymddagen var bl.a. en astronaut,
en minister, en brigadgeneral och en rymdöverste.

          Läs reportage på sidan "Rymdstyrelsens Rymddag."


Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman framför Jupiter.


Blue Origin till Månen 

Företagen SpaceX och Blue Origin har av NASA erhållit kontrakt på att bidra
med landningsfarkoster vid de färder till Månen som nu håller på att utarbetas.
Blue Origin kallar sin landare Blue Moon. 
(Källa: Aviation Week & Space
Technology. 8 mars 2024)

Blue Origin håller på att arbeta fram en obemannad version av landaren som heter
Mark 1 och den hoppas man landa på Månen med år 2025. Kontraktet som företaget
erhållit uppgår till 3,4 miljarder dollar. Versionen Mark 2 ska användas under
mån-expeditionen Artemis 5 i slutet av detta decennium.

Farkosten ska sändas upp med raketen New Glenn, som också den byggs av
Blue Origin och beräknas vara funktionsduglig i slutet på 2024.


Starship. 

På SpaceX arbetar man med att bli klar med det nya rymdskeppet
som heter Starship. 
(Källa: Space News. 14 mars 2024)



14 mars gjorde man tredje testflygningen, och nu lyckades man,
efter att de två första hade misslyckats. Det här är ett raketsteg
och ett rymdskepp i ett, vilket ger Starship samma utseende som
rymdskepp på gamla teckningar.




Bilar, flygplan och rymdturism uppfanns av teknik-nördar och miljonärer.

Tre av jordens rikaste män har satsat många miljarder dollar på att bygga
rymdskepp. Det tog tjugo år att förverkliga rymdturism men under 2021
gjorde Richard Branson och Jeff Bezos varsin premiärflygning, och Elon Musk
sände upp fyra privatpersoner i omloppsbana. Dessa flygningar möttes av
omfattande kritik. Man såg det som miljardärernas lekstuga. Privatpersoner
med pengar och kunskaper har skapat privat rymdfart, men vad onödigt det
är, sa många. 
(Av Ariel Borenstein.2024-02-26)

Den brittiske entreprenören och miljardären Richard Branson berättar i sina memoarer
om hur han blev erbjuden av Rysslands rymdorganisation att mot frikostig betalning
flyga till rymdstationen MIR. Men han tackade nej. Hans motivering var att det kändes
fel att just han skulle få uppleva en rymdfärd bara för att han hade råd att betala många
miljoner för en biljett. Istället beslöt han att starta ett projekt med målet att ge vanliga
människor möjlighet att färdas upp i rymden till ett överkomligt pris. Han grundade
Virgin Galactic.

Också Bezos och Musk har andra motiv än att leka Blixt Gordon. Det är förmodligen
så att deras rymdprojekt är pojkdrömmar, men målet är att sänka kostnaderna för
färder till rymden, så att fler människor har råd. De tror att det är viktigt att människan
som art har tillgång till rymden. Bezos vill bygga stora rymdstationer och Musk vill
grunda en koloni på Mars.

Den stora kritiken mot miljardärernas rymdfärder är att pengarna borde användas
till något viktigare. Vi har en stor klimatkris på planeten och många länder har
ekonomiska och politiska problem, så kritiker ser rymdfärder som onödiga och
improduktiva. Vad ska det tjäna till att flänga upp i rymden!

Men det finns en period i teknikens historia som uppvisar stora likheter med
rymdturismens epok. I början på 1900-talet uppfanns både bilen och flygplanet.
Gissa vilka som utvecklade denna teknik! Det var privatpersoner med pengar
och kunskaper.

Bilen.

I slutet på 1800-talet utvecklades de första bilarna. Det skedde i Tyskland.
En av pionjärerna var Daimler. En annan var Benz. Senare uppfann Henry
Ford i USA biltillverkning på löpande band. Och bilarna blev allt billigare och
till slut ägde var och varannan människa en bil.

Tänk om många hade riktat kritik mot Daimler och Benz och kallat deras verksamheter
för pojkarnas lekstuga! Tänk om uppfinnarna då tagit kritiken på allvar och lagt ner sina
bilprojekt.

Nu blev det ju så att uppfinnarna envisades. Idag åker miljoner människor över hela
världen runt i bilar, enorma mängder varor fraktas med lastbil, långtradare och skåpbilar
över hela världen fraktar enorma mängder gods, och 600.000 bilåkare i svenska Norrland
går med i en Facebook-grupp som kräver sänkta priser på drivmedel. Vår globala civilisation
är mycket beroende av att det finns bilar, vägar, bilservice, drivmedel mm.

Visserligen innebär bilismen numera en stor belastning på planetens klimat. Men
mänskligheten verkar tycka att bilen är en viktig uppfinning, trots att det i början
bara var rika människor som hade råd med bil. Myndigheter och militär jorden runt
gillar också markfordon och i samband med första världskriget fick bilen sitt
genombrott!


Flygplanet.

I början på 1900-talet utvecklades de första flygplanen. Det skedde i USA
och Frankrike. I USA var bröderna Wright först. I Frankrike hette en av
pionjärerna Louis Blériot och 1909 flög han i ett plan han konstruerat själv
över engelska kanalen. Entusiasterna i flygets barndom var antingen rika
eller tekniskt kunniga, eller bådadera.

Tänk om man hade riktat kritik mot bröderna Wright och de andra entusiasterna
och kallat deras verksamhet för pojkarnas lekstuga! Tänk om bröderna hade tagit
kritiken på allvar och slutat med sina flygexperiment!

Idag flyger miljoner människor varje år. Stora mängder varor fraktas med flyg,
och många svenskar gillar att flyga till Kanarieöarna och Thailand på semester.
Många flygningar är affärsresor. Vår civilisation bygger på många sätt på att
det finns flygplan.

Visserligen innebär flyget numera en belastning på planetens klimat. Men
mänskligheten verkar tycka att flygplanet är en viktig uppfinning, trots att
det i början bara var rika människor som hade råd att flyga. Myndigheter
och militär använder flygplan, och också flyget fick sitt genombrott under
första världskriget!


Rymdskepp.

Rymdverksamhet krävde i begynnelsen väldiga resurser. Det var
de två supermakterna Sovjetunionen och USA som hade ekonomi
för att bygga raketer, satelliter och rymdskepp. Första uppsändningen
av en satellit i omloppsbana gjordes av Sovjetunionen 1957, och ett
litet antal stater drev rymdverksamhet fram till 1990-talet. Men sedan
dess har allt fler länder men också företag kommit in i verksamheten.

I början på 2000-talet började ett antal företag i USA planera för privat
rymdverksamhet. Det är ju en skillnad mellan det statliga uppfinnandet av
rymdverksamhet, och det helt privatfinansierade uppfinnandet av bilen och
flyget. Men den här nya utvecklingen, där ny teknik möjliggjort billigare
satelliter, raketer och rymdskepp, har på 2000-talet skapat en strävan
mot privatfinansierade rymdresor och utvecklingen påminner om bilens
och flygets barndom.


De senaste åren har Virgin Galactic (grundat av Richard Branson), Blue Origin
(grundat av Jeff Bezos) samt SpaceX (grundat av Elon Musk) genomfört
sammanlagt 15 privatfinansierade rymdfärder.

Många sa i bilens och flyget barndom att det var onödiga och meningslösa
uppfinningar. Men efter hand som åren gått har dessa uppfinningar utvecklats
och blivit oumbärliga i samhället.

Också uppfinningen ”rymdskepp” utvecklas. Människor kommer i en framtid
att färdas i solsystemet med avancerade rymdskepp.

Eller så tänker man att ”vad ska vi ha bilar till när det redan finns häst och vagn”
och ”varför ska vi resa med flygmaskin när vi kan gå istället”. Och en fråga till:
Vad ska vi ha rymdskepp till?



Virgin Galactic flög rymdturister för sjätte gången. (2024-02-24)

    Läs om detta på sidan Internationellt-Privat rymdverksamhet.


Ny månlandning!

En farkost byggd av amerikanska företaget Intuitive Machines, Nova-C,
även kallad Odysseys, landade 22 februari vid månens sydpol.
(Källa: Space News. 2024-02-23)



Det är första gången någonsin som en icke-statlig månlandning äger rum,
och det är första gången sedan 1972 som USA landar något på Månen. Det året
blev Apollo 17 den sista bemannade månlandningen. Inga obemannade
amerikanska landningar har heller gjorts sedan 1972.

DESSUTOM kan vi igen vara stolta över svensk rymdverksamhet. Svensk-brittiska
företaget ACC Clyde har bidragit med en komponent, här utdrag ur pressmeddelande:
“The Nova-C uses AAC Clyde Space's STARBUCK-MINI power conditioning &
distribution unit (PCDU). The STARBUCK-MINI is one of AAC Clyde Space's
flagship products which is quickly becoming a standard in the SmallSat universe.
Originally, it was the developed for the InnoSat project, delivered by OHB
Sweden and financed by Rymdstyrelsen (the Swedish Space Agency).”


Rymden har blivit populär i Australien. (2024-01-13)

Det är konstigt att myndigheter och företag i Australien i många decennier
visat ganska lite intresse för att bedriva rymdverksamhet.
(Källa: Space News och Aviation Week)

Men nu har intresset vaknat. Politiker och militär har börjat arbetet med att skapa en
Space Force, och två privata företag vill bygga varsin rymdbas. Sedan länge har USA
och Australien haft ett samarbete om rymden och nu ska detta samarbete tas till en
högre nivå.

                                Läs om detta på sidan: Asien, Afrika, Australien 




Rymden under 2023.

Jag har valt ut några av händelserna inom den internationella
rymdverksamheten under året som gick och också tittat lite på
vad som planeras för 2024.
(Publicerat 2024-01-06)


En kulturhändelse under året var filmen om Barbie.
Här ser vi Ken och Barbie som astronauter.


Det blev en sorts årskrönika. Den är publicerad hos föreningen där jag
är styrelsemedlem: Svenska Rymdsällskapet.


         Läs årskrönika om 2023 och 2024, klicka här.

OBS:
jag publicerar en analys av Sveriges rymdverksamhet i samband med att
Sveriges nye astronaut flyger till rymdstationen 17 januari.




Falcon-raket lyfte med Ovzon-3 några minuter efter midnatt svensk tid.

Jag har suttit uppe halva natten för att följa uppskjutningen från
Cape Canaveral av svenska satelliten Ovzon-3 och så vitt jag kan förstå
gick allt bra.
(2024-01-04)



Uppsändning av Ovzon 3 väntas ske inatt.

Uppsändning av Ovzons revolutionerande geostationära kommunikationssatellit
planeras ske natten mellan onsdag och torsdag (svensk tid) från Cape Canaveral
Space Force Station i Florida. Det tio minuter långa ”launchfönstret” öppnar
00:04 CET. 
(Pressmeddelande från Ovzon 2024-01-03)

Vid behov finns en reservdag tillgänglig den 4 januari med ett launchfönster
som öppnar 22:47 CET. Som vanligt kan förseningar uppstå.


En livesändning av uppsändningen kommer gå att följa via Ovzons hemsida,
med start cirka 23.00 CET idag den 3 januari. Uppsändningen går även att följa
via www.spacex.com. Därutöver anordnar Ovzon en digital pre-launch-sändning,
med start klockan 16.00, bland annat innehållande intervjuer. Båda sändningarna
kommer finnas tillgängliga på Ovzons webbplats.


God Jul och Gott Nytt År!





Det andra privata rymdskeppet flyger till rymdstationen 2024.
Boeing har haft otaliga problem med sin Starliner.
(Publicerat 2023-11-27)

Nu har Boeing meddelat att den första bemannade färden med Starliner ska ske 2024
i mitten av april. Man har hittills genomfört två obemannade testflygningar. Astronauterna
Butch Wilmore och Suni Williams från NASA ska flyga till rymdstationen och stanna där
i åtta dagar.

                   Läs mer om detta på sidan Bemannade rymdfärder.




Vi vill åka bil på månen!

NASA har begärt in bud från amerikanska företag på att bygga ett fordon avsedd för
färder på månens yta. Flera förslag har kommit in. NASA ska välja vinnaren under 2024.
(Publicerat 2023-11-06)

      Läs om detta på vår sida om månfärder.




Presskonferens: Marcus Wandt till rymdstationen 10 januari.

Måndagen 16 oktober deltog jag vid en presskonferens på Zoom med svenske
astronauten Marcus Wandt och de tre andra astronauter som ska flyga till den
internationella rymdstationen 10 januari.
(Av Ariel Borenstein. Publicerat 2023-10-19)

Den här flygningen är den tredje privatfinansierade färden till rymdstationen som görs
i samarbete mellan Space X, Axiom Space och NASA.

Besättningen består, förutom Marcus Wandt, av uppdragsspecialist och befälhavare
Michael López-Alegría, pilot Walter Villadei, överste i det italienska flygvapnet samt
uppdragsspecialisten Alper Gezeravci från Turkiet. Alla fyra har en bakgrund som
erfarna flygplanspiloter.


Från vänster: Michael López-Alegría (USA), Walter Villadei (Italien), 
Alper Gezeravci (Turkiet) och Marcus Wandt (Sverige).

Michael López-Alegría är en mycket erfaren tidigare amerikanskspansk astronaut.
Han flög med rymdfärjan tre gånger och med Sojuz en gång, och nyligen med SpaceX.
Han har vistats på den internationella rymdstation fyra gånger!!! Han var bland annat
del av besättningen på den internationella rymdstationen när Sveriges första astronaut
Christer Fuglesang gjorde sitt uppdrag vintern 2006. Idag har López-Alegría rollen som
chefsastronaut hos Axiom Space.

Presskonferensen inleddes med att de fyra astronauterna presenterade sig. Marcus Wandt
pratade bl.a. om sitt intresse för historia och hoppas att rymdverksamheten ska bidra till
att öka mänsklighetens kunskap.


Sedan följde en lång frågestund med internationell press. Sverige
representerades av journalister från TV4 och Ny Teknik.

Det framkom inga nyheter utan frågorna handlade om t.ex. hur astronauterna
kände inför sin rymdfärd, hur de privata rymdfärderna har förändrats, vad ser de
fram emot mm. Jag var för rädd för att göra bort mig och vågade inte ställa frågor.
Men jag tyckte att de flesta frågor från pressen var för ytliga och naiva, och man
frågade inte mer i detalj vad astronauter ska syssla med när de väl är uppe på
rymdstationen. Eller några frågor om det revolutionerande med privatfinansierade
rymdfärder.

Ny Teknik ställde en bra och lite obekväm fråga till Marcus Wandt: du blev ju astronaut
för bara ett år sedan, hinner du få tillräckligt bra träning innan rymdfärden? Wandt
parerade det med att han ju som erfaren testpilot redan hade mycket träning, och att
den intensivträning han nu får är mycket bra.


Äntligen har Christer Fuglesang fått en svensk astronautkollega:
Marcus Wandt! Jessica Meir är delvis svensk.

Olika personligheter.


Vad gäller personligheter så fann jag att Michael Alegria och Marcus Wandt besvarade
frågor
kort och sakligt, att den italienska astronauten besvarade några frågor väldigt
länge, samt att den turkiske astronauten prisade Turkiet med formuleringar som gränsade
till politisk propaganda. Astronauter som yrkesgrupp har en historia av att vara förnuftiga
människor som undviker personliga konflikter utan istället prioriterar samarbete och gott
humör. Så att en svensk och en turkisk astronaut nu ska samarbeta ligger nog bortom
konflikter mellan ländernas politiker. För övrigt noterade jag att Marcus var den ende
i sällskapet som ibland slog på ett hjärtligt stort leende.



Slutligen något om den ”patch”, dvs det emblem som varje astronautbesättning får. Se fotot.
De korslagda sifforna 100 och 500 symboliserar att det var 100 år sedan Italiens flygvapen
grundades, att det gått 100 år sedan Turkiet blev en stat, och att det gått 500 år sedan
Sverige blev en stat vid det uppror mot Danmark som leddes av Gustav Vasa.


Indiens regering vill se många nya rymdföretag.

Indien Space Research Organization (ISRO) är en av de få rymdorganisationer
i världen som sänt en farkost till planeten Mars. Man har byggt raketer som tävlar
globalt om att ta order på kommersiella satellitmarknaden. ISRO har sänt farkoster
till månen och lyckades nyligen mjuklanda där. Dessutom satsar Indien nu på att
bli det fjärde landet efter Ryssland, USA och Kina som lyckas med bemannade
rymdfärder. 
(Publicerat här 2023-09-07. Artikel från tidningen Aviation Week & Space
Technology 2023-02-27)


      Läs om Indiens kommersiella rymdplaner på sidan Asien, Afrika, Australien. 


Indien på Månen.


Virgin Galactic börjar sina rymdfärder efter förberedelser i tjugo år!

För tjugo år sedan sålde företaget Virgin Galactic de första
biljetterna för rymdresor. Det dröjde ända till 10 augusti denna
sommar innan företaget kunde genomföra sin första rymdfärd för
betalande rymdentusiaster.
(2023-08-17)



Nu planerar de att flyga fyra personer en gång per månad! Samtidigt har Bezos med
Blue Origin redan gjort sex färder med rymdturister.

Rymdåldern är verkligen här. Men på media är det tyst.
Numera är rymdresor inga nyheter.


   Läs om Virgin Galactics första färd med rymdturister. Länk här.



Några rymdnyheter från i våras
(Publicerat här 2023-08-13):

27 april 2023: 
Japanskt företag försökte landa på månen:

Ett försök av ett japanskt företag att landa en farkost på månen misslyckades 25 april.
Företaget ISpace har byggt HAKUTO-R som skulle landa på Månen nära en krater som
heter Atlas. Under farkostens nedfärd tappade markkontrollen kontakten och man antar
att den kraschade mot ytan.

12 maj 2023: 
Talesperson på OHB säger att Ariane 6 kommer att lyfta
tidigast en bit in på 2024.

12 maj 2023: Rocket Lab är framgångsrikt.

Många företag som försöker tillverka små raketer för uppskjutning av små
satelliter har stött på problem både vad gäller teknik och ekonomi. Det är svårt
att få en raket att fungera och det har blivit svårare att hitta investerare.

Företaget Rocket Lab har redan gjort flera framgångsrika uppskjutningar av satelliter
och har därför vunnit förtroende både hos kunder och investerare. Man kan nog säga
att Rocket Lab är det ledande företaget i ”mikrolauncher”-branschen. Peter Beck som
är VD för Rocket Lab säger att framtiden ser ljus ut för företaget. Man har bokat in 
många kunder för nya satellit-uppskjutningar från rymdorganisationer och företag.


Svårt ekonomiskt för start-ups. (Publicerat här 2023-08-03)

Många företag som försöker tillverka små raketer för uppskjutning av små satelliter har
stött på problem både vad gäller teknik och ekonomi. Det är svårt att få en raket att
fungera och det har blivit svårare att hitta investerare.
(Källa: Space News. 2023-05-12)

Företaget Rocket Lab har redan gjort flera framgångsrika uppskjutningar av satelliter och har
därför vunnit förtroende både hos kunder och investerare.

Man kan nog säga att Rocket Lab är det ledande företaget i ”mikrolauncher”-branschen.
Peter Beck som är VD för Rocket Lab säger att framtiden ser ljus ut för företaget.
Man har bokat in många kunder för nya satellituppskjutningar både från
rymdorganisationer och företag.




Maxar Technologies köps upp av två investmentsföretag.
(Publicerat här 2023-07-19)

                  Läs om detta på fliken Privat rymdverksamhet 



Ryssland lämnade besked i april: landet blir kvar på rymdstationen.
(Publicerat här 2023-07-19)

                  Läs om detta på fliken Europa, Ryssland.



Bredband för hela planeten. (Publicerat här 2023-06-13)

Amazon ska etablera bredband för alla med hjälp av en väldigt stor konstellation
satelliter i bana på låg höjd runt jorden. Men företaget bygger inga egna raketer.
Amazon anlitar därför ULA, Arianespace och Blue Origin för att sända upp satelliterna.
(Källa: Aviation Week & Space Technology 2022-04-18. Uppdateringar i juni 2023 med
raketföretagens webbplatser)



Vad har Sverige med detta att göra?

RUAG Space har bytt namn till Beyond Gravity. Företaget är världsledande på en 
s.k. separations-ring, som ska se till att satelliter lösgör sig från raketsteget på rätt sätt.

Amazon har avtalat med Beyond Gravity att konstruera en separationsmekanism som är flexibel
och kan ha olika storlekar för att den ska passa olika typer av raketer. Beyond Gravity kommer
att fördubbla sin tillverkningskapacitet genom att man bygger en ny fabrik i Linköping.

                   Läs min artikel på sidan om Nord-Amerika.
  



November 2024 och december 2025: Astronauter till Månen.

I april i år tillkännagav NASA att man valt de fyra astronauter som ska flyga runt
Månen i november 2024. Projektet kallas Artemis 2. De fyra astronauterna heter
Christina Hammock Koch, Victor Glover, Jeramy Hansen och Reid Wiseman.
(Källa: Aviation Week. 2023-04-10)


Astronauterna från vänster: Victor Glover, Reid Wiseman, Jeremy Hansen
och Christina Hammock Koch.

Deras farkost Orion ska först kretsa i två dygn runt jorden medan man testar de
livsuppehållande systemen. Med den farkost man sände obemannad att runda
månen, Artemis1, testade man teknik, men nu ska man testa hur det fungerar
med människor ombord.

Efter de två test-dygnen flyger man mot månen. Där kommer man att cirkla runt och
sedan återvända till Jorden där man landar med fallskärm i Stilla Havet utanför
San Diego.

NASA har nu börjat hålla sina löften om att astronauter inte ska vara enbart vita män.
Christina Koch presenteras som ”electrical engineer” och har arbetat länge på
rymdstationen och är mest känd för att hon och Jessika Meir genomförde den första
rymdpromenaden där båda deltagarna var kvinnor. Victor Glover är färgad, han har
också arbetat länge på rymdstationen, och presenteras som ”US Navy Captain,
test pilot and systems engineer”.

Också Reid Wiseman är veteran med lång vistelse på rymdstationen, medan Jeremy
Hansen inte varit uppe i rymden tidigare. Han är överste från Canadian Armed Forces,
och testpilot.

Deras resa ska vara i tio dagar. I december 1968 genomförde tre astronauter
från NASA samma resa runt månen. Det var William Anders, Frank Borman och
James Lovell som blev de första människor att komma så nära Månen. Sedan följde
under åren 1969 – 1972 sex landningar på Månen. Den sista var Apollo 17.
Astronauterna Harrison Schmitt och Eugene Cernan blev de hittills sista att
landa på Månen.

Om Artemis 2 blir framgångsrik är Artemis 3 på väg till Månen i december 2025,
denna gång för att landa.

Jag såg den första månlandningen på svart-vit TV när jag var 16 år. Det skulle vara
trevligt att se den nya månlandningen på TV, denna gång med avancera teknik.
I den svart-vita sändningen för så länge sedan var det nästan omöjligt att urskilja
något över huvud taget.



Kina vill till Månen.

China National Space Administration håller på att skapa en internationell
organisation med syfte att bygga en bas på månen på 2030-talet.
(2023-05-06)

      Läs på sidan om Kina.



Min sista rapport från Rymdforum 2023 (för denna gång!): Den andra dagen.

Tisdagen 7 mars lyssnade jag på föredrags-blocken "Space Technology and Innovation", 
"Startups and Success Stories", "Space Science and Exploration" samt "Astronomy and
Exoplanets". Samtidigt pågick parallella sessioner om bl.a. utbildning, fjärrobservation
och hållbar rymdekonomi som jag valde bort!

Det mest fantasieggande av föredragen var när fysikprofessorn Stas Barabash berättade 
vad som krävs för att sända en sond till närmaste stjärna!   

För att komma till punkt med mitt referat från Rymdforum 2023 har jag mestadels använt
en stickprovs-metod, speciellt från dag två. Jag har tänkt mig att återkomma till
vissa teman efter hand under 2023. 

Här hittar du referatet från dag två av Rymdforum2023.

Jag publicerar också några random foton.




Jäklar vad trist...Virgin Orbit på gränsen till konkurs.

Ur Dagens Industri idag 2023-04-04:

"Bland enskilda bolag rasar rymdbolaget Virgin Orbit, med miljardären Richard Branson
i fronten, runt 20 procent på börsen i USA.

Företaget har varit problemtyngt den senaste tiden och på tisdagen kom beskedet att det ansöker
om konkursskydd under så kallat Chapter 11 efter att ha misslyckats med att säkra finansiering.
Sedan tidigare har bolaget upphört med verksamheten under överskådlig tid samtidigt som
lejonparten av personalstyrkan sagts upp, skriver Nyhetsbyrån Direkt."

Virgin Galactic som vill sända upp astronauter nämns inte i texten, hoppas det bolaget är ok!


En större raket till Månen år 2027.

Det är företaget Boeing som bygger de stora raketerna "Space Launch System"
som ska föra astronauter till Månen under detta decennium. Nu bygger Boeing ett 
nytt raketsteg som ska öka transportmöjligheterna med ytterligare 45 ton.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2023-03-30)


Kennedy Space Center.

Rymdskeppet Artemis 1 flög obemannat runt Månen under en färd som
pågick 16 november till 11 december 2022. År 2024 ska astronauter göra samma
resa. Inom några år därefter avser NASA att landa astronauter på Månen
för första gången sedan 1972.

Nu ska man bygga en ny modul, benämnd EUS, att användas första gången för rymdskeppet
Artemis 4 med planerad flygning 2027. Med den ökade kraftfullheten ska man
kunna transportera moduler till rymdstationen Gateway som ska kretsa runt Månen.

För konstruktionsarbetet inviger man en ny byggnad vid anläggningen Michoud
Assembly Facility i Florida. Under processen med konstruktion och testning 
kommer man också att använda anläggningar vid Marshall Space Flight Center
i Alabama och Stennis Space Center i Mississippi. (Tuffa rymd-namn!)

Boeing har som mål att kunna bygga två SLS (= raketen Space Launch System)
och två EUS ( = Exploration Upper Stage) varje år.

John Shannon, en av cheferna på Boeing, säger att det finns många raketer som
kan skjuta upp föremål i bana runt Jorden, men ännu ingen raket tillräckligt
kraftfull för att transportera stora föremål till Månen. SLS och EUS i kombination
kommer att klara det.
 
SLS skjuts upp från rymdbasen i Florida, så det sista jobbet med raketen och
med rymdskeppet Orion görs i Space Station Processing Facility och Vehicle
Assembly Buildings High Bay vid Kennedy Space Center!
(Fler tuffa rymd-namn!)


Militären vill upp i rymden.

På konferensen Rymdforum2023 fanns ett informationsblock om säkerhet i rymden.
Ella Carlsson som leder ett rymdprojekt i Flygvapnet var en av talarna.

       Gå till sidan Rymdforum/måndag upp i rymden   och scrolla neråt.




Tillgång till rymden.

Det behövs raketer för att komma upp i rymden. ESA och EU stöder många 
initiativ i Europa för att skapa europeisk tillgång till rymden.
(Ariel Borenstein. 2023-03-21)


Isabella Poldrugo, European Commission Deputy Head of Unit - Space Policy.
Här förekommer hon i flera upplagor eftersom man filmar henne framför skärmen 
där hon också syns och där skärmen där hon syns också syns - och så vidare
antagligen i all oändlighet. En fin illustration av universums oändlighet.


                  Läs om Tillgång till rymden på sidan Måndag upp i rymden.


EU har en grupp för rymd inom Europeiska rådet. (2023-03-21)

 
Jag har skrivit lite om den längst ner på sidan "Måndag NASA och EU".


Christyl Johnson (NASA Goddard Space Center)
och Rodrigo da Costa (EU Space Programme) på Rymdforum2023.

  Läs om NASA:s planer på Mars-färder och om EU:s alla satellitprogram.




Heriberto Saldivar, Head of the Foresight, Strategy and
Coordination Department at ESA.
(2023-03-15)

På ESA drömmer man om att Europa ska komma ikapp de tre största rymdspelarna USA,
Kina och Ryssland. Då behövs en kraftigt ökad budget. Den senaste ökningen med 16 %
är en bra början.

     Gå till sidan Rymdforum2023: Rymdforum måndag, scrolla ner
     och läs det senaste om ESA.




Rymd-Mats och Rymd-Anna.

Deltagarna på Rymdforum2023 välkomnades av en rektor, en politiker och 
en representant för föreningen Rymdforum.
(2023-03-12)

Sedan kunde vi lyssna på utbildningsminister Mats Persson på länk, och 
Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman på scenen.

                            Läs början på min rapport, snart följer mer.




Ny stad, ny rymd!


Inför Rymdforum2023 anlände jag söndag morgon 5 mars med tåg till Kiruna.
Man ordnade en guidad tur den dagen för deltagarna, den valde jag bort.
Istället inväntade jag ett mingel på kvällen. Den lediga söndagen gav mig tid
att ta två promenader: i den nya och den gamla stadskärnan.
(Av Ariel Borenstein. 2023-03-10)

                        Här är foton från nya husen i Nya Kiruna!

          Här är foton från platser som ska bort från Gamla Kiruna!



Rymdforum2023 var intressant och trevligt!

Efter tågresa hem från Kiruna, med snökaos när jag kom in till Stockholm 8 mars,
försöker jag nu sammanfatta intrycken av två dagar på Rymdforum2023 i text och
bild. 
(2023-03-09. Av Ariel Borenstein)

Bilden här nedan: Konferensen hölls i nya kulturhuset Aurora, mitt i bild, med drink och
jojk-underhållning i nya stadshuset, till vänster i bild, och med middag måndag kväll
i nya hotellbyggnaden Scandic, till höger i bild.




Ett av föredragen hölls av Generaldirektören för
Rymdstyrelsen, Anna Rathsman.


Under den kommande veckan berättar jag här på min webbplats
om allt nytt och spännande jag fick reda på under konferensen.



Händelser att se fram emot i USA:s rymdverksamhet 2023.

SpaceX sänder upp satelliter med sina raketer Falcon 9 och Falcon Heavy. Den största
raket som sänts upp från Jorden någonsin är Space Launch System som sände ett
obemannat Orion-rymdskepp mot Månen 2022. Men redan i mars är det möjligt
att detta rekord slås – om SpaceX lyckas skjuta upp sin nya raket Starship för
ett första försök att nå omloppsbana. 
(Ariel Borenstein. 2023-03-03)

SpaceX flyger ju astronauter till rymdstationen. I april hoppas Boeing att med sitt rymdskepp
Starliner göra sin första bemannade flygning till rymdstationen.

I oktober ska en sond sändas mot asteroiden Psyche för att undersöka dess innehåll av metaller.

De närmaste åren kommer ett antal privata företag att få stöd-finansiering av NASA för att försöka
landa obemannade farkoster på Månen. Dessa farkoster ska bidra med undersökningar som lämnar information till NASA inför de kommande bemannade månlandningarna med början 2025.


Problem med Ariane och Vega.

Konstruktionen av Europas nya stora raket Ariane 6 är försenad, den mindre raketen Vega
har misslyckats vid upprepade uppskjutningar och samarbetet med Ryssland om Soyuz-raketen har upphört. Det är osäkert om Europa kan sända upp något i rymden de närmaste åren.
(2023-02-24)

  Läs mer om detta på sidan om Europa.


Rymdforum 2023.

I år är det 20-årsjubileum för konferensen benämnd Rymdforum. Den hölls första gången 2003 i Kiruna. Sedan dess har Rymdforum hållits vartannat år, omväxlande i Kiruna, Trollhättan, Göteborg och Stockholm. Jag deltog vid den andra i ordningen, i Trollhättan
2005, och sedan dess vid alla konferenser. I år är Rymdforum tillbaka i Kiruna 5 - 8 mars.
(Av Ariel Borenstein. 2023-02-19)

Jag kommer att rapportera på Twitter och Instagram under konferensens gång med hashtag
#rymdforum2023. Kanske lite på Arielspace redan under konferensen, men definitivt mycket
under dagarna efter konferensen. Också hos föreningen Svenska Rymdsällskapet, Facebook
och webb. Denna gång handlar rymdforum om Sveriges rymdverksamhet.

Reportage från Rymdforum 2021 i Göteborg finns här.




Många rymdnyheter om Japan.
(2023-02-19)

I tidningen Aviation Week & Space Technology har man i ett antal artiklar granskat Japans
nya inriktning vad gäller rymdverksamhet. Jag har sammanfattat en av dem:

Tusen människor på Månen: 
Japanska rymdföretaget ISpace har i december 2020 sänt iväg
en farkost för att landa på Månen. Om man lyckas blir det första privatfinansierade farkosten
som når Månen. ISpace har en storstilad plan för att skapa ekonomisk aktivitet på Månen.
Företaget hävdar att år 2040 kommer 1000 människor att bo på Månen! 

       Läs hela min artikel på sidan om JAPAN.



Jag ska följa upp med fler artiklar, om japansk new space, om bekämpning av rymdskrot,
konstruktion av en robotarm m m .


Beyond Gravity.

Företaget RUAG Space har bytt namn och heter numera Beyond Gravity.
(2023-02-18)

Se deras webbplats, här om raketer.



Det fattas en pusselbit – en raket.

Swedish Space Corporation meddelar att infrastruktur för att sända upp satelliter från
Esrange nu är klar och att den första uppsändningen kan ske i slutet på 2023.
Men, som de uttrycker det: det fattas en liten pusselbit.
(2022-01-12)

Sanningen är att det inte finns några lämpliga raketer ännu. Men en ketchup-effekt är trolig
inom några år. Åtta företag i Europa försöker bygga en raket lämplig som mini-launcher eller
mikro-launcher.

Swedish Space Corporation inviger den nya infrastrukturen på Esrange imorgon 13 januari,
kungen klipper ett band i närvaro av inhemska och EU-politiker.  

                     Läs mer om raketerna här.


En raket från företaget Isar Aerospace.


Virgin Orbit misslyckades med satellit-uppsändning från Storbritannien.
(2022-01-09)

Citat från Space News:
Virgin Orbit’s first launch from the United Kingdom failed to
reach orbit Jan. 9, dealing a high-profile setback to a company that has been struggling
financially. Virgin Orbit’s Boeing 747 aircraft took off from Spaceport Cornwall in southwestern
England at about 5:02 p.m. Eastern on the company’s “Start Me Up” mission, the sixth
LauncherOne mission for the company but the first to fly from a location other than
Mojave Air and Space Port.


Första satellit-uppskjutningen i Europa blir från Cornwall, inte från Norrland.

Virgin Orbital planerar att skjuta upp sju satelliter från Storbritannien.
En Boeing 747-400 med smeknamnet Cosmic Girl flyger från Cornwall
med en raket monterad under planet.

(Källa: Space News. 2022-01-08)

      Läs på sidan Internationellt/Europa.




Nya raketrampen på Esrange invigs av kungen 13 januari.
Uppskjutningar av satelliter kan börja i slutet av 2023.

Nyhet från Swedish Space Corporation 22 december:

"On 13 January 2023, the Swedish head of state, King Carl XVI Gustaf, together with European and
Swedish political dignitaries will visit Esrange Space Center in northern Sweden to cut the ribbon of
a new spaceport that will significantly reshape the European space landscape. After years of
preparation and construction, European mainland’s first orbital launch complex, Spaceport Esrange, 
will be inaugurated.

The event will take place in the city of Kiruna in conjunction with Sweden taking
over the Presidency of the Council of the European Union.

For Europe, the new orbital launch facility at Esrange is a long-awaited critical asset. Today, only
some ten countries in the world have the capability to launch satellites. Spaceport Esrange will
offer an independent European gateway to Space, supplementing and strengthening current
European capabilities in French Guiana."



Arielspace har bevakat nyheter om Esrange sedan 2007. Konferensen Rymdforum 2007 hölls i
Kiruna och vi deltagare guidades runt på hela rymdbasen. Texten är ju föråldrad men mina foton
är intressanta eftersom det numera är besöksförbud på basen. 

Här är länk till mitt reportage från det besöket:  Esrange 2007

När jag besökte Esrange 2018 hade strikt sekretess upprättats med besöksförbud på större
delen av basen på grund av skärpt säkerhet. Jag intervjuade chefen för Esrange,
Lennart Poromaa, och publicerade en artikel i tidningen Populär Astronomi om arbetet på
att bygga testanläggning och ramp för uppskjutning av satelliter. 

                                      Länk till artikeln.

Några av mina artiklar om tillkomsten av projektet "Smallsat" finns här.



Fireside chat: Tomtarna och astronauterna. (2022-12-23)



Tomten Tim:
Välkomna till det här samtalet. Trevligt att det blir av. Det första jag vill prata om är
min oro för att ni inte firar jul speciellt mycket på rymdstationen. Hur kommer det sig?

Astronauten Bill ”Buzz” Jonsson:
Det beror på att det är svårt att transportera upp en julgran till
rymdstationen. Den sticks. Dessutom skulle alla barr utgöra en säkerhetsrisk när de flög omkring
överallt.

Tomten Tom:
Men ni kunde väl fira på något sätt.

Astronauten John ”Buzz” Billson:
Vi brukade fira genom att vi bjöd varandra på någon maträtt
från vårt hemland. Men ett år var det den här svenske astronauten som hette Fågelsång eller nåt
sånt som ville bjuda på sk renklämma, och vi amerikaner kan inte tänka oss att äta upp Rudolf
the Red-Noised Reindeer. Så traditionen kom av sig.

Tomten Tam:
Om det byggs en internationell rymdbas på Månen, kommer det då att firas jul där?

Astronauten Bill ”Buzz” Jonsson:
Absolut! Tänk er dansen runt granen! Gravitationen på månen
är en sjättedel av den på jorden, det kommer att bli jätteskutt runt granen.

En av småtomtarna:
Ok, men vet ni att Svenska Rymdsällskapet har startat en
Youtube-kanal? Den är amatörmässig och på gränsen till pinsam men alla är
barn i början. Den första satelliten var väldigt liten. Den kanalen kan bli något
stort vad tiden lider. Sök på ”Svenska Rymdsällskapet” på Youtube. Just nu
finns tre extremt korta filmer där.



50 år sedan sista månlandningen.

14 december 1972 lyfte astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmitt från månens
yta efter att ha vistats på månen i 75 timmar. Efter det har ingen människa satt sin fot på Månen. 
(2022-12-17. Information från NASA)


 
Den första månlandningen ägde rum 1969, och totalt landade astronauter 6 gånger
på olika platser på månen fram till 1972. Därefter beslöt sig politikerna i Washington
för att det var för dyrt med månlandningar, flera planerade färder ställdes in, och därefter
upphörde all aktivitet om månen på många år. Man sände inte ens obemannade sonder
innan aktiviteten sedan tog fart igen med en sond på 90-talet.

En jättelik raket lyfte upp Apollo 17 i omloppsbana runt jorden 7 december. Ombord på
rymdskeppet America fanns Ronald Evans, Eugene Cernan och Harrison Schmitt.

Medan Evans stannade kvar i America i omloppsbana runt månen landade Cernan och Schmitt 
på månen med landningsmodulen Challenger. Astronauterna landade öster om Mons Argaeus i
Taurus-Littrow-dalen. Man medförde en liten uppfällbar bil som man körde med i sammanlagt 35 km.

19 december 1972 landade de igen på jorden och hade därmed genomfört den sista månfärden
hittills. I november 2022 flög det obemannade rymdskeppet Orion till månen, kretsade runt den och
återvände 11 december. 2024 ska astronauter göra samma färd, och innan detta decennium 
är slut ska människan ha etablerat en bas på månen. Det dröjde 50 år, men nu är vi på väg tillbaka 
till Månen.
 




         Besök hos Kvarken Space Center. (2022-11-18)


_____________________________________________________________________

        Besök hos Forsway, satellitföretag i Skövde. (2022-10-20)



Capstone – flyger nu mot månen.

En pusselbit i USA:s nya planer på månlandningar är rymdstationen Gateway,
som ska kretsa runt månen. För att testa datormodeller av månstationens bana
har man sänt iväg en cubesat på en lång resa. Farkosten heter Capstone. 
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2022-07-11)

Vill ni få själva känslan av något som pågår just nu i mänsklighetens expansion ut i solsystemet?

Smaka då på detta namn: Cislunar Autonomous Positioning System Technology Operations
and Navigation Experiment. Förkortas Capstone!

Här är mer insikt i och känsla av hur rymdbranschen expanderar, både på jorden och i rymden: 
Capstone ägs av företaget Advanced Space i Colorado och byggdes av företaget Terran Orbital
 i Kalifornien, raketmotorn byggdes av Stellar Exploration i Kalifornien. Driften sköts av Terran
Orbital i samarbete med NASA-centret Ames Research Center. Farkosten sköts upp med raketen
Electron, av företaget Rocket Lab, från Nya Zealand.

En långsam färd.

Den här färden till Månen går inte alls till på samma sätt som månlandningarna på 60-talet.
Då flög man raka vägen till Månen. Nu vill man spara bränsle och utnyttjar därför de 
gravitationskrafter som existerar mellan Jorden, Månen och Solen.

Farkosten sändes iväg 28 juni. Den är en cubesat på 12 enheter och stor ungefär som en 
mikrovågsugn. När den gått in i omloppsbana fanns fortfarande enheten Lunar Photon, 
ett raketsteg, kvar, och man började nu höja banan genom en serie manövrer. 4 juli var
hastigheten så hög att Capstone lämnade omloppsbanan och började färden mot Månen.

Man vecklade ut solpaneler som började ladda farkostens batterier. I planen ingick några 
korrektioner av banan, men plötsligt bröts kontakten med farkosten. 7 juli återfick man 
kontrollen och gjorde en korrektion av banan.

Capstone får draghjälp av solens dragningskraft och kommer att flyga så långt bort som 
tre gånger avståndet mellan jorden och månen. Sedan dras den tillbaka mot månen.

Dragningskraften mellan jorden, månen och solen.

Farkosten följer en bana som kallas ballistisk månbana, och är en skicklig användning av 
dragningskraften mellan jorden, månen och solen. Denna bana är bränsleeffektiv men
långsam. Capstone beräknas nå sin bana runt månen 13 november. Den ligger sedan i
en bana som gravitationen mellan jorden och månen gör stabil. Den banan gör att Capstone
var sjunde dag passerar lågt ovanför månens nordpol och högt ovanför månens sydpol.

Som nämndes i inledningen ska experimentet validera datorberäkningar av den bana man
vill ge Gateway. Men man ska också testa diverse kommunikation, med månsatelliten Lunar 
Reconnaissance Orbiter, och med NASA:s Deep Space Network.

NASA har bidragit till finansieringen av projektet med 23 miljoner dollar för Capstone och 
10 miljoner dollar för Electron.

Medan Capstone strävar på i sin långsamma färd lyfter NASA:s stora raket SLS med obemannade
rymdskeppet Orion 29 augusti (eller några dagar senare), flyger till Månen och cirklar runt tills det 
är dags att återvända till Jorden 42 dagar senare, en bit in i oktober.



Ryssland planerar för en egen rymdstation.


Från ryskt håll har man i flera år sagt att man avser att lämna samarbetet
på den internationella rymdstationen. Istället ska man bygga en egen
rymdstation. 
(2022-08-30)


          Läs om detta på sidan "Europa, Ryssland"


Ekonomiska problem för New Space: Aktiekursen rasar för Rocket Lab och Virgin Galactic.

Under 2000-talet har många nya rymdföretag startats i USA. De flesta är små men har höga
vinstförväntningar – men vinsterna låter vänta på sig. Pandemin, kriget i Ukraina och hög
inflation har fått många investerare att tveka.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. Juli 2022)

               
 Läs mer på sidan Privat rymdverksamhet.




Snart får astronauterna modernare rymddräkter.

NASA har slutit avtal med två företagsgrupper ledda av företagen Collins och Axiom
om design och tillverkning av nya rymddräkter. Det gäller dräkter som kan användas
både på den internationella rymdstationen och vid kommande färder till Månen.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. Juni 2022) 




NASA har startat ett program som kallas xEVAS, vilket är förkortning för Exploration
Extravehicular Activity Services. Det innebär helt enkelt att några företag får i uppdrag att
utveckla nya rymddräkter, träna astronauterna och stå för underhåll. Den nya dräkten ska
ersätta EMU, extravehicular mobility units, som är de rymddräkter som man använt ända
sedan rymdfärjan började flyga.

Det är två team som ska ta fram de nya dräkterna. Team Collins omfattar ILC Dover, som
byggt rymddräkter sedan månlandningarna på 60-talet, och företaget Oceaneering. Axiom har
teamat upp med företagen KBR, Air-Lock, Paragon Space Development, Sophic Synergistics
och APT Research.

Företagen har investerat stora belopp och NASA ska totalt betala upp till 3,5 miljarder dollar för
de nya rymddräkterna. Det nya jämfört med tidigare kontrakt är att företagen, inte NASA, äger
dräkterna. Företagen kan således sälja produkten också till privata företag som vill göra rymdfärder
eller bygga rymdstationer.

Ny teknik ska möjliggöra dräkter med större rörlighet och kapacitet. På rymdstationen har man
haft problem t.ex. med att standarddräkten är anpassad för män, så att det ibland inte fanns
tillräckligt många små dräkter, anpassade för kvinnor. Nu ska ny teknik tillåta större flexibilitet.

Utveckling av de nya dräkterna kommer att delfinansieras av NASA under perioden 2022 till 2034.
Beställningen från Collins och Axiom ingår i ett stort projekt som omfattar byggandet av en rymdstation
som ska cirkla runt månen (Gateway), landningsfarkoster för transport mellan denna rymdstation och
månytan, samt också månbilar.

Läs om NASA:s nya policy: köpa tjänster istället för prylar.
Företagen som bygger rymdskepp och rymddräkter får delfinansiering av NASA men kan sälja
skepp och dräkter både till NASA och privata företag. Se "Nyheter" uppe till höger på denna sida.


Årsstämma med Ovzon 2022.

De börsnoterade rymdbolagen Gomspace, AAC Clyde, Ovzon och Unibap har inte
hållit fysiska årsstämmor under pandemin. Men i år kunde jag delta på Ovzons
årsstämma som hölls på huvudkontoret i Solna torsdagen 21 april. En sammanfattning
av mina intryck kunde vara: ”Det går bra nu!”
(2022-06-14)



Det mest spektakulära med satellit-bolaget Ovzon är planerna på att sända upp en egen
kommunikationssatellit, Ovzon-3. Planen är nu att satelliten ska kunna skjutas upp i
slutet på 2022.


            Hela reportaget från bolagsstämman finns här: Ovzon


Boeing nr 2 efter SpaceX: ska flyga astronauter till rymdstationen.


NASA startade år 2010 ett program för att sponsra privata företag som skulle flyga
astronauter till rymdstationen. Flera av de företag som medverkade i projektet från början
har fallit ifrån. Kvar är SpaceX och Boeing.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2022-06-12)



SpaceX har redan transporterat astronauter tre gånger till rymdstationen med sitt rymdskepp, samt
använt rymdskeppet till att flyga rymdturister till rymdstationen och att genomföra en privatflygning
med flera varv i omloppsbana runt jorden.

Boeing stötte på tekniska problem och har ännu inte har påbörjat sitt uppdrag. Men i maj genomförde
Boeing en första flygning med sitt rymdskepp CST-100 Starliner till rymdstationen. Det var en
obemannad flygning. Den första bemannade färden hoppas man göra i augusti.

Sex dagar efter starten landade Starliner 25 maj i New Mexico. Boeing kommer så småningom att
använda en ny motor i de raketer som skjuter upp rymdskeppen, men än så länge använder man den
gamla rakettypen Atlas. Den nya motorn heter Vulcan, den tillverkas av företaget Blue Origin och den
kommer att monteras i raketen Centaur. Den här motorn kommer Blue Origin också att använda i sin
egen raket New Shepard.

Boeing har de senaste åren haft problem, med flygplan som inte fungerat, och misslyckad
omorganisation. Alla förseningar med Starliner har gjort att företagets rymdskepp hittills varit väldigt
olönsamt, eftersom sponsringen från NASA inte alls täcker kostnaderna.


Apollo 16 till Månen för 50 år sedan.


I år är det 50 år sedan näst-sista månlandningen i Apollo-projektet.
År 2011 kom en av astronauterna till Stockholm och jag hade tillfälle att lyssna på honom
och ställa frågor! Läs min artikel om Charles Duke som flög till Månen med Apollo 16 år 1972.
(Av Ariel Borenstein. 2022-04-26)

Man lyfte 16 april och landade på månen 20 april 1972. Astronauterna Charles Duke och John Young
tillbringade sammanlagt 71 timmarpå månytan. De hade med sig en liten bil och färdades 27 km med
den. (En kopia syns på fotot nedan). 



Jag fotograferade Charles Duke på Tekniska Museet i Stockholm.

Länk till artikeln: Charles Duke besökte Månen.


Förändrad rymd efter Rysslands krig.


Efter att Rysslands militär överfallit Ukraina har mycket förändrats i relationen mellan
världens länder. Här berättar jag om följderna för rymdverksamhet i Ukraina, Ryssland,
USA och ESA. 
(Källor: Aviation Week och Space News. 2022-03-28)

Ukrainas rymdindustri står stilla under kriget.

På 50-talet var Ukraina en del av Sovjetunionen. I staden Dniepropetrovsk byggdes en fabrik för
tillverkning av kraftfulla missiler. De kunde laddas med kärnvapen och skjutas långa sträckor. Efter 
hand blev industrikomplexet, som hette Yuzhny, ett av Sovjetunionens största, och byggde både 
missiler och rymdraketer.

Efter Sovjetunions fall kunde Yuzhny finna kunder i Ryssland. Man kunde också hjälpa nya
rymdnationer med deras projekt: Brasilien, Kina, Indien, Saudi-Arabien och Syd-Korea. 

När Ryssland ockuperade Krim år 2014 avbröts rymdsamarbetet mellan Ukraina och Ryssland.
Staden hette då Dnipro och där fanns fabriken Yuzhmash som byggde raketen Zenit för Rysslands
rymdverksamhet. Den verksamhet som återstod var leverans av motorer till den amerikanska raketen
Antares och europeiska raketen Vega.

Hittills har företaget Northrop Grumman sänt upp 16 Antares-raketer till den internationella
rymdstationen
med frakt-rymdskeppet Cygnus. Två nya Antares-raketer fanns i hamnstaden Mykolaiv i Ukraina när
Ryssland anföll. Det har blivit omöjligt att få ut dem därifrån. Northrop Grumman har två raketer på
lager och kan därmed fullfölja sitt aktuella kontrakt med NASA, men man kan inte sluta nytt avtal
eftersom man tills vidare saknar tillgång till nya raketer.

Framtiden ter sig väldigt osäker för Ukrainas rymdindustri.  

Kan driften av ISS hållas utanför konflikten på Jorden?

När man 1993 planerade den internationella rymdstationen så tog man medvetet ett beslut
om att göra modulerna beroende av varandra för att uppmuntra till samarbete. Medlemmarna i
samarbetet har genom åren tvingats hantera ändrade målsättningar, problem med finansieringen,
olyckor, politiska konflikter. 

Makthavare i de länder som ingår har gjort sitt bästa för att hålla rymdstationen utanför konflikter.
Astronauterna har inte haft några problem med att samarbeta. 

Nu i slutet på mars ska Mark Vande Hei från USA lämna rymdstationen tillsammans med Anton
Shkaplerov och Pyotr Dubrov från Ryssland i en Soyuz-kapsel.

USA och Ryssland turas om att med sina rymdskepp flytta upp ISS till en lite högre bana. Utan de här
puffarna skulle rymdstationen till slut ramla ner. 

Om man lyckas hålla igång samarbetet trots krisen mellan Ryssland och andra länder så är det
tveksamt om man från rysk sida vill fortsätta efter 2024. Övriga medlemmar har tagit beslut om att
fortsätta till 2030, men utan rysk medverkan blir det svårt.  

Stopp för samarbete mellan ESA och Ryssland.

Ryska Soyuz-raketer har i många år skjutits upp från Europas rymdbas i franska Guiana i Syd-Amrika.
Nu har ryska rymdorganisationen Roscosmos pausat allt samarbete och den ryska personalen reser
hem. Flera uppskjutningar av satelliter får därför vänta tills ESA hittar alternativa raketer.

Ett av samarbetsprojekten mellan ESA och Ryssland är farkosten Exo-Mars som skulle ha sänts iväg till
Mars i september från Bajkonur. Det projektet blir nu försenat, åtminstone flyttas det fram till 2024.

En av Putins män, en agressiv lögnare, är chef för Roscomos.

År 2018 utsågs Dmitry Rogozin till ny chef för den statliga rymdverksamheten, Roscosmos. Han
har varit vice premiärminister tidigare, och är en man helt i Vladimir Putins smak. Tragiskt nog har
han ansträngt sig att sabotera samarbetet mellan Ryssland och USA. 

Efter Rysslands ockupation av Krim sattes Rogozin upp på USA:s sanktionslista. Som chef för
Roscosmos har han varit aggressiv och kommit med hotelser och förolämpningar mot väst. Det ser
ut som om Ryssland inte vill fortsätta samarbetet med rymdstationen, och samarbetet om en bas i
bana runt Månen, Gateway, har definitivt upphört på ryskt initiativ. Ryssland vill istället öka
rymdsamarbetet med Kina.

När de nya sanktionerna trädde i kraft nu när Ryssland startat krig mot Ukraina, så har Rogozin använt
Twitter för att utslunga allehanda aggressiva påhopp och lögner. Men så har han ju Vladimir Putin
som chef.  


USA:s sanktioner försvårar Rysslands rymdprogram. Oklart om det försvårar rymdsamarbetet
mellan länderna.

Här är ett citat från Space News (2022-02-25):

Russia’s space program won’t be shielded from U.S. sanctions in the wake of Russia’s
invasion of Ukraine, U.S. President Joe Biden said Thursday afternoon.

“We estimate that we will cut off more than half of Russia’s high-tech imports, and it will strike a blow
to their ability to continue to modernize their military. It will degrade their aerospace industry,
including their space program,” Biden said in a White House address outlining new sanctions.

A White House fact sheet released Feb. 24 did not elaborate on specific sanctions or restrictions for
Russia’s space program. The administration said it is imposing “Russia-wide denial of exports of 
sensitive technology, primarily targeting the Russian defense, aviation, and maritime sectors to cut off
Russia’s access to cutting-edge technology.” Examples of such technologies include semiconductors,
telecommunication, encryption security, lasers, sensors, navigation, avionics and maritime technologies.
“These severe and sustained controls will cut off Russia’s access to cutting edge technology,” the fact
sheet stated.


In a brief statement late Feb. 24, NASA said the new export restrictions would not affect its work with
its Russian counterpart, Roscosmos, of operations of the International Space Station. “The new export
control measures will continue to allow U.S.-Russia civil space cooperation,” the agency stated.
“No changes are planned to the agency’s support for ongoing in orbit and ground station operations.” 

Rysslands rymdchef svarar:

Biden’s statement prompted a sharp rebuke from Dmitry Rogozin, director general of Roscosmos and
former deputy prime minister of Russia. In a series Russian language tweets, he noted that the U.S.
had already blocked imports of radiation-hardened electronics and made it difficult for Western nations
to procure commercial launches on Russian rockets. “We are ready to act here, too,” he said regarding
launch restrictions.

Rogozin also raised questions about the future of the International Space Station. “Do you want to
destroy our cooperation on the ISS?” he asked, noting that the station’s orbit is maintained by thruster
firings on the Russian segment of the station, primarily by Progress cargo spacecraft. “If you block
cooperation with us, who will save the ISS from an uncontrolled deorbit and fall into the United States
or Europe?” 

________________________________________________________________________

Försenad satellit. (2022-02-19)

Företaget Ovzon meddelar att uppskjutningen av satelliten Ovzon 3 kommer att försenas,
men är planerad att ske under senare delen av 2022.

Senareläggningen är en konsekvens av fortsatta brister och förseningar i leveranser av
nyckelkomponenter som påverkar färdigställandet av Ovzon 3 och ett stort antal andra satelliter
i branschen.

_____________________________________________________________________

Jobba snabbare på Esrange! (2022-01-31)

Storbritannien, Norge och Tyskland gör stora satsningar på att börja sända upp satelliter.
På Esrange har man i decennier haft önskemål om kapacitet att sända upp satelliter, men
det är bara de senaste åren man börjat bygga infrastruktur. Nu riskerar Sverige att bli
omsprunget av länder som satsar stora ekonomiska resurser på att förverkliga
satellitverksamhet. Tyskland ska bygga om ett fartyg till raketramp, Norge har basen
Andoya och i Storbritannien planeras flera nya raketbaser.


Ska vi GOSA?
(Källa: Aviation Week & Space Technology. Januari 2021)

Från Tyskland meddelades i januari 2021 att man undersöker möjligheten att
börja sända upp satelliter från ett skepp på Nordsjön. Tyskland är så tättbebyggt
att det inte är lätt att skapa en rymdbas på fastlandet, och samtidigt har det startats
flera nya tyska företag som bygger raketer.




I Bremen finns GOSA (German Off-shore Spaceport Alliance). Det är ett företag som vill utrusta
ett skepp för satellituppskjutningar och placera det ute på Nordsjön. På så sätt kan man undvika
att flyga raketer över bebyggda områden, undvika att störa flyglinjer och det behövs inte så
mycket förhandlingar med myndigheter.

Tanken på detta uppstod 2019 i en utredning om Tysklands framtid som industrination. Man kom
fram till att alla önskade sig kapacitet för satellituppskjutningar. Det finns numera tre företag som
snabbt gör framsteg med att bygga raketer för att sända upp små satelliter. De heter Rocket Factory
Augsburg, HyImpulse och ISAR Aerospace. Det finns prognoser på att tysk industri, t ex bilindustrin,
behöver snabb kommunikation via satelliter.

Storbritannien och Norge vill ju också sända upp satelliter, men de länderna är inte medlemmar
i EU. Sverige är medlem så valet inom EU för ett företag som vill sända upp en satellit kanske
står mellan tyskt fartyg och norrländsk bas. Den tyska planen på ett raketskepp innebär en första uppskjutning
under år 2023.

Raket-skepp.

Tyskland har kort kust mot Östersjön och likaså mot Nordsjön, och att flyga över tätt befolkade
områden i Tyskland, Danmark, Sverige eller Norge skulle kräva omfattande förhandlingar. Att skjuta
upp raketer från fartyg är inte en ny ide´. Företaget Sea Launch sköt upp satelliter från en plattform
i Stilla Havet.
Efter problem både med teknik och ekonomi lades projektet ner. Fartyget som Tyskland vill
använda är konstruerat för att klara tuffa väderförhållanden och har använts för att bygga
vindkraftverk till havs. Enligt vad man hävdar ska det vara möjligt att använda fartyget
250 dagar per år.

Något som saknas ännu är regler kring detta, t ex lagstiftning. Det uppges dock finna stort politiskt
stöd för planerna.

Förutom raketuppskjutning från fartyg planeras i Tyskland även att använda flygplan som ett
första steg ut i rymden, och detta skulle ske från ett flygfält i Rostock vid östersjökusten.


Flera rymdföretag sluter avtal om att använda raketfartyg.
(September 2021)

De tyska företagen Rocket Factory Augsburg och HyImpulse, holländska T-Minus och brittiska
Skyrora har avtalat om att använda tyska skeppet Spaceport Alliance Purpose  Ship för att
sända upp satelliter i Nordsjön.
(Varför vill de inte skjuta upp satelliter från Esrange istället?)


Norge bygger ut. (Oktober 2021)

I Norge erhöll rymdbasen Andoya hösten 2021 ett anslag på 365 miljoner norska kronor
för att man ska kunna bygga infrastruktur för uppskjutning av satelliter. Enligt uppgift hoppas
man börja sända upp satelliter hösten 2022, dvs i år.

Nyheter från Storbritannien: Flygmyndighet blir rymdmyndighet, ny rymdlag
och avsikt att börja skjuta upp satelliter 2022. Men rymdbaserna är långt ifrån
färdigbyggda!
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2021-08-09.)

  Läs artikel på sidan "Europa"

  Läs min grundliga artikel om planer på rymdbaser i Europa

         hos Populär Astronomi.
__________________________________________________________________

Lucy möter Jupiters Trojaner

För några månader sedan sände NASA iväg sonden Lucy med destination Jupiter.
Sonden når Jupiter först 2027, och innan dess ska den ta fart genom att flera
gånger avlägsna sig från jorden och sedan återvända för att använda jorden som
”gravitations-slunga”. 
(Publicerat 2022-01-09)

Sonden ska studera två samlingar asteroider som fastnat i Jupiters gravitation och flyger
i samma bana som planeten: ett antal asteroider flyger före Jupiter och en annan grupp
flyger efter!


Läs på sidan Rymdsonder.
____________________________________________________________________

Utredningsbetänkande om ny rymdlag: Bra om satellituppskjutningar men
ofullständigt om rymdturism.

En statlig utredning om ny rymdlag presenterades 23 november. Den föreslår
omfattande ny lagstiftning om bl a tillståndsprocess för rymdverksamhet,
registrering av rymdföremål och villkor för skadestånd. Men inget nytt föreslås
om bemannad rymdfart – utredningen hänvisar till Luftfartslagen och till
framtida lagstiftning. 
(Av Ariel Borenstein. 2021-12-23)


Utredaren: juristen Göran Lundahl.

Nya tider.

1982 dominerades rymden av Sovjetunionen och USA. I Sverige grydde en statlig rymdverksamhet
och en rymdindustri. Då tyckte man att det var dags att lagstifta om Sveriges rymdverksamhet och
riksdagen tog beslut om ”lag om rymdverksamhet”. Lagen var kort, bara 6 paragrafer, och den
handlade nästan uteslutande om olika sätt att sätta käppar i hjulet för privat rymdverksamhet.


Nu är det 2021.

Ett stort antal stater bedriver numera rymdverksamhet. Den globala rymdbranschen, statlig plus
privat, omsatte 2020 ett belopp uppgående till 385 miljarder dollar. Teknisk utveckling har gjort att satelliter
kan utföra
de mest häpnadsväckande arbetsuppgifter. Avancerad teknologi kan rymmas i små satelliter, som
kan sändas upp med små raketer. Det finns en internationell rymdstation. Militär verksamhet är
alltmer beroende av satelliter. Människans aktiviteter i rymden blir allt mer omfattande.
Rymdlagen från 1982 klarar inte allt detta, det är dags för en ny lag.

En ny lag om rymdverksamhet.

2018 fick juristen Göran Lundahl i uppdrag av regeringen att utreda vilka krav som borde ställas
på en ny rymdlag. Han överlämnade ett betänkande till regeringen 23 november 2021.

Jag var journalisten i rummet!

På presskonferensen där lagförslaget presenterades fanns ingen större mediabevakning.
Jag var ende närvarande journalist, TT fanns med på länk. Övriga i rummet var personal som
skötte kommunikationsutrustningen och några experter som deltagit i utredningen. Utredaren
avslutade sin presentation med orden: ”Finns det några frågor?” Alla tittade på mig.
Ja, jag ställde en fråga.

En sak är klar: den nya lagen kommer att bli mycket mer innehållsrik än den gamla.

Det behövs ett antal definitioner: Vad är ett rymdföremål? Var går gränsen mellan den höjd där
luftfartsregler gäller och där rymdlagen ska börja gälla?

Det behövs regler om hur det ska gå till att få tillstånd att bedriva rymdverksamhet:
Det behövs regler för tillsyn, dvs hur ska kontroll göras av att lagen följs?
Sverige måste föra ett register över alla farkoster vi sänder upp i rymden och rapportera detta
till FN. Hur ska detta gå till?
Olyckor kan inträffa. Hur ska skadeståndsreglerna vara utformade? Vilka regler ska gälla om
försäkringar?
Vilka krav måste ställas på vår rymdverksamhet vad gäller rymdmiljö och rymdskrot?
Behövs särskild lagstiftning för att underlätta bedrivande av privat rymdverksamhet, t. ex.
rymdturism. 
Den nya lagen måste beakta utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiska frågor.

Sänd inte en raket till månen av misstag!

Lagstiftning brukar inte locka till skratt, men en formulering i förslaget till ny rymdlag är som gjord
att skämtas om: ”Den som av oaktsamhet bedriver rymdverksamhet utan tillstånd ska dömas till
böter eller fängelse.” 
Den här paragrafen ingår i förslaget till tillståndsprocedur. Jag förstår vad som avses,
men det är komiskt att tänka sig att någon av misstag sänder upp en raket.

Till att börja med ställs lagstiftaren inför problemet om var rymden börjar. Det finns inget
internationellt avtal som reglerar detta. Här föreslås att man väljer höjden 10 mil som gräns
och att alla ”rymdföremål” som passerar den gränsen ska omfattas av lagen.

Vi tror på kraftigt ökad rymdverksamhet.

Det blir Rymdstyrelsen som både ska bevilja tillstånd och övervaka att reglerna följs. Än så länge
är det regeringen som beviljar tillstånd till rymdverksamhet, men utredaren tror att antalet ärenden
kommer att öka kraftigt de närmaste åren, och därför är det bäst att detta delegeras till
Rymdstyrelsen, som har den största kompetensen på området. Det är önskvärt att
tillståndsansökningar behandlas ganska skyndsamt.

Man specificerar i två paragrafer omfattande 15 punkter de krav som en ansökan om rymdverksamhet
måste uppfylla. Lagförslaget kompletteras med förslag på en rymdförordning där några ämnen
detaljregleras. Bl a specificerar man i 17 punkter ytterligare vad som krävs av en tillståndsansökan.

Både statlig och privat rymdverksamhet ska kräva ansökan om tillstånd. Men regeringen kan besluta
att någon viss statlig verksamhet ska få göras utan undantag, och försvaret behöver inget tillstånd!


Det ska inte utfärdas något generellt tillstånd till t.ex. ett företag, utan det ska finnas olika typer av
tillstånd: för uppsändning av rymdföremål, för manövrering eller annan påverkan av föremålet i
rymden, återföring, aktivitet på annan himlakropp (!!!), annan verksamhet.
     
 
            
Kommersiell rymdverksamhet.

Något som överraskar rejält är att utredningen inte föreslår någon specifik lagreglering alls om
kommersiell bemannad rymdverksamhet. I USA har Federal Aviation Administration 2020 fått
lagstöd 2020 för att hantera kommersiella rymdfärder. I Sverige har man efterlyst ny lagstiftning.
T.ex. vill företaget Spaceport Sweden
samarbeta med Virgin Galactic som tar upp ett flygplan på hög höjd och där sänder iväg en raket
som finns monterad under planet. För att utländska företag i branschen ska våga starta aktivitet i
Sverige krävs klara spelregler.

Utredaren skriver att eftersom den rymdturism som kan bli aktuell sker med sondraket eller
flygplan så gäller luftfartslagen. Om farkosten ska nå över gränsen 100 km anses det ju handla om
rymdverksamhet och då krävs tillstånd av Rymdstyrelsen.

Vad gäller en rymdbas säger man att rymdlagen inte ska reglera vad som sker på marken, så
luftfartslagen gäller s k horisontell uppfart (Virgin Galactic). Vad gäller vertikal uppskjutning av
rymdfarare så konstaterar utredaren att den enda rymdbas som finns i Sverige är Esrange, och
där planeras inga bemannade uppskjutningar, så det krävs ingen ny lagstiftning.
Och någon ny rymdbas planeras inte.

Slutklämmen i avsnittet om kommersiell rymdfart blir en efterlysning av ny lagstiftning som
reglerar luftfart och rymdfart i samma lag, och som omfattar Esrange. Utredarens uppdrag omfattar
inte aktiviteter på marken. Min åsikt är att man borde ta detta helhetsgrepp redan i den nu aktuella
nya rymdlagen.

När börjar det? 

I betänkandet föreslås att den nya lagen börjar gälla 1 januari 2023.

På denna sida är min artikeln förkortad, en grundligare genomgång finns på
sidan Rymdlagen - analys.
Följ länken och läs om Rymdstyrelsens tillsyn, nationell säkerhet, Esrange,
rymdskrot, försäkringar, skadestånd mm.

OBS! Den här artikeln är både tänkt som information om lagförslaget och som ett
diskussionsinlägg. Har du några synpunkter på lagförslaget eller på min artikel,
maila mig på rymden@arielspace.se och uppge om jag
ska publicera dina synpunkter på Arielspace.
__________________________________________________________________

Vad är ULA?

Läs om ett stort företag i USA som hade monopol på statlig rymdfart men fick problem
när Ryssland invaderade Krim och SpaceX började konkurrera.
(2021-12-20)

   Läs på sidan om USA.     


Commercial Lunar Payload Services.

NASA sponsrar 14 amerikanska företag som ska sända obemannade farkoster till Månen.
De ska medföra olika typer av mätinstrument för att kartlägga månens egenskaper.
(2021-12-13)

Redan 2022 ska Astrobotic Technology och Intuitive Machines landa sina farkoster på Månen.
Läs nyheten uppe till höger på denna sida


                 
Intuitive Machines ska landa sin farkost Nova på Månen 2022.
_______________________________________________________________

Nya besökare på internationella rymdstationen!


Rymdresebyrån Space Adventures och Rysslands rymdorganisation Roscosmos
meddelar att Yusaku Maezawa och Yozo Hirano ska flyga till stationen med
kosmonauten Alexander Misurkin på Soyuz MS-20.

De ska flyga upp 8 december och stannar 12 dagar på rymdstationen. Yusaku Maezawa som
betalar för resan blev miljardär med digitala klädkedjan Zozo.



Rymdturisten Yusaku Maezawa
_________________________________________________________________________

Sverige har inte skrivit under månavtalet! (2021-12-05)

Det finns fem internationella avtal om rymden. Alla är gamla vid det här laget, man
skulle kunna säga att de skrevs när rymdverksamheten uppstod, och mest hade praktisk
betydelse för Sovjetunionen och USA.



Sverige har ratificerat fyra av dem. Utöver dessa fem avtal har FN:s generalförsamling
antagit ett antal principförklaringar och frivilliga normer för rymdverksamhet.


                   Kort presentation av avtalen: länk här!      
_____________________________________________________________________

AAC Clyde expanderar: köpt Omnisys, verksamhet i Syd-Afrika, orderboken växer.

Enligt internationella marknadsundersökningar kommer världens kommersiella
rymdverksamhet att omsätta tusen miljarder år 2040 och satellitmarknaden att växa
med 20 % årligen. Marknaden för små satelliter drivs av ökad efterfrågan på tjänster
inom fjärranalys, kommunikation och navigation. AAC Clyde är väl positionerad för
att vara ett framgångsrikt rymdbolag även under kommande år. 

Louis Gomes är VD för AAC Clyde. 29 november berättade han om företaget vid Aktiespararnas
Stora Aktiedag.

             
Läs på sidan om AAC Clyde.


_______________________________________________________________________
Ny rymdminister.


Anna Ekström

Vid den aktuella regeringsombildningen byter Matilda Ernkrans departement och blir
biståndsminister. Hon var tidigare minister för högre utbildning och forskning, även
rymdverksamhet. Ny ”rymdminister” är utbildningsminister (Anna Ekström. (2021-12-01)

_________________________________________________________________
Månfärderna blir försenade.

En internrevision hos NASA varnar för att baserat på erfarenhet av andra stora
rymdprojekt kommer programmet Artemis, att sända astronauter till Månen, att bli
försenat.
(Källa: Space News. 2021-11-19)
 
NASA hade som mål att landa astronauter på Månen 2024, efter att man beordrats till
detta av Trump-administrationen. Nu har detta redan flyttats fram till 2025, och internt bedömer
man att det högst troligt blir ytterligare förseningar. Någon gång innan decenniet tar slut bör
det nog bli av.

Hela första etappen av månprogrammet, från 2012 till 2025, beräknas kosta 93 miljarder dollar.
Varje enskild färd till Månen beräknas kosta 4 miljarder dollar.
________________________________________________________________________

Planering pågår för privatägda rymdstationer.

NASA har lanserat ett program benämnt ”Commercial Low Earth Orbit Destinations”
vilket helt enkelt betyder: ”Vi vill att ni bygger en rymdstation som kan ersätta ISS i
slutet på detta decennium”. 
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2021-11-21)
 

         Läs på sidan Privat rymdverksamhet      
___________________________________________________________________________

Ryssland skapar rymdskrot. 21-11-16.
 
Citat från Svenska Dagbladet:
"Ryssland sände på måndagen iväg en robot från jordytan och sprängde en av landets
egna satelliter från 80-talet.

Splittret från satelliten blev ett skrotmoln som innebar ett bryskt uppvaknande för besättningen på
Internationella rymdstationen (ISS). De sju personerna blev väckta i förtid och beordrades att sätta
sig i Sojuz och Crew Dragon – de returkapslar som ska användas vid hemfärd.

USA har kunnat räkna 1 500 skrotdelar och misstänker att ytterligare hundratusentals småbitar
spreds.

– Det räcker med en av dem för att göra enorm skada om den träffar på fel ställe, säger Bill Nelson,
chef för USA:s rymdstyrelse Nasa. Nelson säger att han är rasande över provskjutningen, och
förklarar i en skriftlig kommentar: ”Med sin långa historia av bemannade rymdfärder är det
otroligt att Ryssland skulle utsätta inte bara de amerikanska och internationella astronauterna
för fara, utan även sina egna kosmonauter”.

”Det långvariga skrotet som har skapats av det här farliga och oansvariga testet kommer nu i
årtionden framöver att utgöra en fara för satelliter och andra rymdobjekt som är nödvändiga för
alla länders säkerhet och ekonomiska och vetenskapliga intressen”, säger USA:s utrikesminister
Antony Blinken i en kommuniké.
__________________________________________________________________________

Här hittar du foton från Rymdforum2021: Några av deltagarna, och några utställare.

                    Länk till rymdmingel.


__________________________________________________________________

Slutet på Rymdforum2021: "Vi möts 2023 på okänd ort".

Idag presenterar jag mina avslutande kommentarer om konferensen Rymdforum 2021.
Det finns mycket mer att berätta men det gör jag gradvis i artiklar fram till jul. Det är
ännu inte bestämt var nästa rymdforum ska hållas men beslut kommer innan årets slut.
(Publicerat 2021-11-14)

Tisdag eftermiddag kunde deltagarna välja mellan några olika studiebesök. Jag valde att åka med
i buss till Onsala observatorium där vi guidades av Robert Cumming.


Föreningens ordförande Olle Norberg tackar oss och 
önskar oss välkomna till Rymdforum2023.


             Länk igen till sidan om Rymdforum2021.
_________________________________________________________
          
Mer om Rymdforum 2021:

Idag kommer jag att berätta vad Anna Rathsman, GD för Rymdstyrelsen pratade om,
samt om astronomiprofessorn Susanne Aalto.
(2021-10-21)

      Mer om första dagen på Rymdforum2021.


Anna Rathsman och universum.
________________________________________________________________
Kärv musik och mingel.

Rymdforum2021 inleddes i Göteborg 10 oktober på kvällen med en konsert på
Göteborgs konserthus. Sedan följde mingel på våning 29 på hotellet Gothia Towers.
(Av Ariel Borenstein. 2021-10-15)


VD för Gaisler på scen. Han heter Sandi Habinc.              
___________________________________________________________________

Många rymdmiljarder!

Rymdbranschens verksamhet uppgick under 2020 till 447 miljarder dollar, en ökning
med 4,4 %. Allt fler länder engagerar sig i rymdverksamhet. Detta framgår av en rapport
från organisationen Space Foundation.
(Källa: Space News. 2021-08-30) 

Trots COVID-19 ökade rymdutgifterna under 2020 i USA, Kina, Spanien, Frankrike, Tyskland och för
ESA. Statlig rymdverksamhet, civil och militär, minskade något jämfört med 2019. Kommersiell
rymdverksamhet är störst, där produkter och tjänster uppgick till 219 miljarder dollar, eller
49.1 procent av den globala omsättningen. Kommersiell infrastruktur och stödtjänster uppgick till
137 miljarder, som är 30,7 procent av marknaden. USA svarar för 11.6 procent av den globala
rymdekonomin.

På Space Foundation tror man att en del länder kommer att öka sina utgifter igen under 2021 om
pandemin lättar. Sedan organisationen började samla uppgifter om rymdverksamhet 2005 har man
sett en uppgång för branschen på 176 procent! Mycket av det är tillväxten av den kommersiella
sektorn.



    
Uppdaterat 2024-07-02