Rymdstyrelsen höll informationsdag 17 april 2024
Flera bra nyheter om svensk rymdverksamhet!
När Rymdstyrelsen höll Rymd-dag, dvs informationsdag, hade
man samlat många ledande beslutsfattare och de positiva nyheterna haglade. Vad
sägs om detta: Sverige blev alldeles nyligen ny medlem i NASA:s internationella
Artemis-program, som syftar till att bygga en bas på Månen. Regeringen arbetar
på förslag till en ny lag om svensk rymdverksamhet. På Esrange verkar man nu ha
konkreta planer på att börja sända upp satelliter år 2025. Talare på Rymddagen
var bl.a. en astronaut, en minister, en brigadgeneral och en rymdöverste.
Anna Rathsman: Rymdverksamhet blir ständigt viktigare.
Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman hälsade oss
välkomna och sa inledningsvis att vi måste vårda rymden! Sedan framhöll hon att
rymdbranschen var dynamisk, den omsätter 450 miljoner dollar per år numera och
beräknas växa snabbt.
De krig som tyvärr rasar nu har visat hur spaning från
satelliter kan visa i detalj vad som sker på marken. Det går inte att ljuga om
vad som sker. Detsamma gäller för forskning om klimat-problemen.
Varför satsar USA nu på att återuppta utforskningen av
månen? En anledning kan vara att det ger prestige att visa att man kan.
Ryssland mer eller mindre chansade på att lyckas land en sond på månen för
första gången sedan 1976, men man misslyckades.
En nyhet är att Rymdstyrelsen och Försvarsmakten ökar sitt
samarbete eftersom det finns synergier.
Ett nytt svenskt projekt är ”Arctic Weather Satellite”. Ett
annat är sonden ”Comet interceptor” som
ska placeras vid Lagrange 5 och kunna aktiveras om någon komet närmar sig.
Naturligtvis pratade Anna Rathsman också om den nya svenska
astronauten Marcus Wandt. Hans rymdfärd inspirerar ungdomar att studera
naturvetenskapliga ämnen.
Mats Persson: Sverige gick med i Artemis och rymdlagen förbereds.
Utbildningsminister Mats Persson var nästa talare och han
inledde med nyheten om att Sverige några dagar tidigare undertecknat den sk
Artemis Accord.
Artemis-programmet
(leta upp mer fakta)
Persson ansåg det viktigt att samarbeta med likasinnade
länder. 38 länder har anslutit till Artemis. Sverige är nu med i EU, NATO och
Artemis.
Han talade en stund om vilka fördelar och nackdelar de nya
privata aktörerna inom rymdverksamheten har inneburit. Han sa något om det
positiva med den privata sektorns engagemang i klimatproblemen. (Han kunde då
sagt något om det negativa inflytande hans egen regering har på klimatarbetet.)
Jag har efterlyst något livstecken från regeringen angående
den nya rymdlagen. Nu senast genom ett mail till Utbildningsdepartementet, där
svaret blev att lagen bereds inom regeringen och att det inte finns något datum
för propositionen.
Nu sa Mats Persson att arbetet med den nya lagen pågår
”intensivt”, men något datum för när propositionen läggs fram i riksdagen fick
vi inte.
Mats Persson tackade Rymdstyrelsen för att myndigheten
anordnat Rymddagen.
Charlotta Sund: Satelliterna börjar sändas upp 2025.
Charlotta Sund är ny VD för Svenska Rymdaktiebolaget, eller
som det heter sedan länge: Swedish Space Corporation, förkortat SSC.
Charlotta sa att SSC är ett statsägt bolag, men har två mål,
ett publikt och ett privat.
SSC har flera olika verksamheter: station på Esrange för
kommunikation med polära satelliter, ett nät av markstationer över hela
världen, uppskjutning av sondraketer från Esrange, experiment med gigantiskt
stora ballonger uppsläppta från Esrange, konsultverksamhet m.m.
Vad gäller markstationer så har man tillgång till många i
alla världsdelar. SSC äger hälften, medan hälften har delat ägande med någon
partner De nyaste förvärven ligger i USA (Kentucky) och i Lettland.
Man har 700 anställda i 11 länder. En tredjedel av antalet
anställda arbetar dock i Sverige. För dem gäller att halva styrkan finns vid
kontoret i Solna och hälften vid rymdbasen Esrange.
Esrange är så bra för att man har tillgång till ett stort
område utan fast befolkning. Ytan är ungefär dubbelt så stor som nationen
Luxemburg.
En intressant nyhet är att Charlotta nu gav ett bestämt besked
om när uppsändningen av satelliter kan börja: År 2025. Uppskjutning av små
satelliter med små raketer ger möjlighet att snabbt ersätta satelliter som inte
fungerar.
Charlotta Sund fick en fråga av publiken om hur relationen
är mellan Esrange och samerna i området. Inga människor bor i det område som
Esrange har tillgång till, men samer har rätt att vistas där med sina renar.
När en raketuppskjutning är aktuell så får samerna en varning om detta.
Charlotta svarade att det naturligtvis var viktigt för SSC
att ha en diskussion med representanter för samerna och ansåg att det borde
fungera med en tillvaro tillsammans. I ett stort område är bara verksamhet med
rymden och renar tillåten, så det kan inte uppstå konflikter kring t.ex.
gruvverksamhet.
Christer Nilsson: Omvärlden förändras och påverkar rymdverksamheten.
Christer Nilsson från Rymdstyrelsen pratade om
rymdverksamhet i ljuset av omvärldsanalys.
Några förändringar som skett i världen sedan 2018/19 och
påverkar rymdverksamheten är Rysslands överfall på Ukraina, ökad medvetenhet om
klimatkrisen samt allt mer kommersiell rymdverksamhet.
Christer pratade om rymdens roll i landets säkerhetspolitik,
att rymdverksamhetens betydelse för samhället fortsätter att öka.
Europa höjer
sin ambitionsnivå: Medlemsländerna i EU ökar kraftigt sina statliga
investeringar i rymden. ESA har en budget på 8 miljarder euro.
Här är några exempel på statlig rymdbudget från Europa (i miljarder
dollar):
EU:s rymdbudget 2,8, Frankrike 3,5, Italien 2,1, Storbritannien
1,4.
Sveriges statliga rymdbudget är 1,5 miljarder dollar.
Andra länder utanför Europa (miljarder dollar) :Ryssland 3,4, Kina 14,1.
(Miljoner dollar): Bolivia 29 miljoner, Saudiarabien 330 miljoner,
Indonesien 92 miljoner.
Så har vi USA som är i en klass för sig: 73,2 miljarder
dollar.
Christer Nilsson berättade att större delen av omsättningen
inom rymdbranschen handlar om tjänster. Old och New Space samverkar till att
förverkliga ambitionerna i rymdverksamheten.
Ella Carlsson: Försvarsmakten vill satsa på rymden.
Så kunde vi lyssna på en svensk rymdöverste: Ella Carlsson.
Hon leder den nya vapengrenen inom Försvaret: Space force. Än så länge omfattar
den bara ett fåtal medarbetare.
Ella Carlsson sa bl.a. följande: Sveriges rymdverksamhet
hamnar i fokus när omvärlden och säkerhetsbilden förändras. Sverige har
kompetens och egen nationell rymdkapacitet. Sverige satsar på Esrange. Sveriges
industri och akademi har erfarenhet och kompetens för att etablera ett
nationellt satellitprogram. (God dag, yxskaft: Svenska Rymdbolaget hade en
utmärkt kapacitet att bygga satelliter och det skänkte svenska staten bort
gratis för ett antal år sedan till tyska företaget OHB. Mycket av den
kapaciteten finns fortfarande hos svenska dotterbolaget till OHB.)
Rymdstyrelsen har en roll som central expertmyndighet. Det
förekommer ett växande samarbete civil – militär verksamhet.
Ella efterlyste ett koordinerat totalförsvar med en svensk
rymdlägesbild.
Det fanns fler talare och dagen avslutades med ett spännande föredrag av Marcus Wandt.