Välkommen till Arielspace! Arielspace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin. Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se Tyvärr fungerar detta webb-format inte bra i mobil så använd din dator!
Rymdforum 2025 i Trollhättan. Den första Rymdforum-konferensen hölls 2003 i Kiruna. År 2005 hölls den i Trollhättan och då deltog jag, och sedan har jag deltagit på alla Rymdforum, som hålls vartannat år. (Reportage av Ariel Borenstein) (Publicerat 2025-06-05) 5-6 maj i år var Rymdforum tillbaka i Trollhättan och denna gång hade arrangörerna satsat stort, med evenemang både som konferens och som aktiviteter i skolor mm. Mitt reportage finns vid länken RYMDFORUM 2025.
(Publicerat 2025-04-09) Firefly Aerospace landar en farkost på Månen – första lyckade privatfinansierade månlandningen. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2025-03-24) 15 januari 2025 lyfte en SpaceX-raket med månlandaren Blue Ghost, byggd av företaget Firefly Aerospace. Månfarkosten flög i 45 dygn och landade 2 mars på Månen. Ombord fanns 10 vetenskapliga och tekniska experiment från NASA. Denna månlandning erhöll ekonomiskt stöd av NASA under programmet Commercial Lunar Payload Services. Totalt har NASA hittills avsatt 1,4 miljarder dollar för programmet. Firefly är det tredje amerikanska företaget som gjort försök att landa på Månen, och det första att helt lyckas. Företaget Astrobotic sände iväg en farkost i januari 2024, men den drabbades av tekniska problem och nådde inte fram till Månen. Företaget Intuitive Machines har gjort två försök, i februari 2024 och i mars i år, och de farkosterna landade på Månen, men på fel sätt. Också privata landare från Israel och Japan har misslyckats. Så Firefly är nu ett historiskt företag, som det första att framgångsrikt landa en obemannad farkost, benämnd Blue Ghost, på Månen. Blue Ghost fungerade under 14 dagar, fram till att månens natt inleddes. Några exempel på det som olika instrument utförde: Uppfånga GPS-signaler från Jorden. Studera solvinden. Mäta elektriska och magnetiska fält. Studera mån-damm. Borra i månytan och utföra mätningar. Firefly har kontrakt med NASA på att genomföra ytterligare två obemannade landningar. Eftersom man är ett privat företag kan andra företag köpa utrymme på dessa flygningar. ”Vi har fått många förfrågningar”, säger Jason Kim, som är chef för Firefly. Vill du läsa ett sammandrag av rymdhistoria om månlandningar? Sovjetunionen sände den första farkosten mot Månen1959 och åren 1959 till 1976 sände Sovjet och USA mängder av farkoster till Månen. Idag är många länder aktiva vid utforskningen av Månen. Läs på sidan Månen
Tre privata farkoster till Månen i början på 2025: Två lyfte 15 januari! SpaceX ska med två flygningar av raketen Falcon 9 sända iväg privata landare till Månen. Japanska företaget ispace sände iväg landaren Resilience. Den följer en bana som är bränslesnål och når därför Månen efter en färd som tar fyra månader. (Källa: Space News. Hösten 2024) En raket från Spacex lyfte 15 januari med två månlandare: Recilience byggd av japanska företaget Ispace och Blue Ghost, byggt av amerikanska företaget Firefly. Blue Ghost ska snurra runt Jorden i en månad och sedan färdas till Månen. När den når dit tillbringar den två veckor i omloppsbana innan den försöker landa. Hela rymdfärden varar i 45 dygn. Den tredje månlandaren tillhör amerikanska företaget Intuitive Machines och kallas IM-2. Det är företagets andra månlandare. Den ska flyga direkt till Månen, vilket tar en vecka, och landar genast när den kommer fram. Denna landare har inte sänts iväg ännu. Bild: landaren Recilience Om Ispace och en svensk stuga på Månen. Japan till Månen igen! Det japanska företaget Ispace har sänt en farkost till Månen i januari 2025. Farkosten kallas Resilience och ska mjuklanda på Månen. Månlandaren testades avJapans rymdorganisation JAXA och ska skjutas upp av amerikanska företaget SpaceX, med farkosten Falcon 9. (Källa: Space News. 2024-09-12) Landaren Recilience har samma design som användes vid en tidigare månlandning. Konstruktionen kallas HAKUTO-R. Det första försöket skedde2023 men blev en kraschlandning. Anledningen tros vara att när man bytte planerad landningsplats så uppstod något fel i datorns mjukvara. Planerad landningsplats nu är Mare Frigoris, på Månens framsida. Landaren medför sex ”payloads”och en månbil. Resilience ska plocka upp mångrus. (Jag förstår inte om det analyseras på Månen eller om man ska flyga hem igen med gruset.) Av intresse för oss svenskar är att den i många år omtalade ”Moonhouse”, en röd stuga med vita knutar, av konstnären Mikael Genberg, ska flygas till Månen av ispace. Det handlar förstås inte om en stor stuga, utan en liten med måtten 11 cm ggr 8,6 cm ggr 6,4 cm. Förutom denna konstinstallation medför Resilience naturligtvis också många mätinstrument.
Konferensen Rymdforum 2025: Planering pågår för att hålla en stor rymdkonferens i Sverige. (2024-11-18) Vartannat år anordnar föreningen Rymdforum en konferens där Sveriges samlade rymdindustri, rymdforskare, organisationer och myndigheter kan berätta senaste nytt på rymdområdet. Nästa gång blir 4-6 maj 2025 i Trollhättan. På ett Rymdforum, mot bakgrund av raketuppskjutning från Esrange, berättar Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman om svensk rymdverksamhet. Det här evenemanget hölls första gången 2003 i Kiruna. Sedan dess har det hållits vartannat år och alternerat mellan städerna Kiruna, Trollhättan och Göteborg. Valet av dessa städer beror förstås på att den svenska rymdverksamheten är koncentrerad dit. År 2009 valde man dock att samlas i Stockholm. Jag började delta när den andra i ordningen hölls i Trollhättan år 2005, och sedan dess har jag bevakat alla! Du kan läsa alla mina artiklar här. Rymdforum kallar sig förening men är inte ett antal individer på samma sätt som t.ex. i en förening för frimärkssamlare eller dressyr av hundar, utan medlemmarna representerar till övervägande del stora och mindre företag samt organisationer i rymdbranschen. Här är länk till Rymdforum 2025.
Bokmässan: Tema rymden. Årets bokmässa i Göteborg hösten 2024 hade två större teman förutom alla hundratals andra aktiviteter: Samerna och Rymden. Rymden fanns med både som verkliga rymdfärder och som science fiction, både som vardag och filosofi, både som teknik och vetenskap. Allt mellan ”Hur känns det att vara tyngdlös?” och ”Vad är universum? (Av Ariel Borenstein. 2024-11-06) Sveriges nyaste astronaut Marcus Wandt fick jobba hårt på mässan, han medverkade med många presentationer och deltog i seminarier. Jag hade gärna lyssnat på ett samtal mellan Wandt och vår förste astronaut Christer Fuglesang, men jag var sent ute och bara stirrade på den enormt långa kön till det eventet. Vis av skadan kom jag nästa dag i god tid till ett samtal mellan Wandt och äventyraren Renata Chlumska. Och se: när jag tidigt kom in i salen fanns de där och jag kunde prata lite med båda! Jag fick deras autograf. Läs mitt referat om deras framträdande. Jag kunde lyssna på min nye favorit inom science fiction, Alastair Reynolds. På ett seminarium handlade det om hur Herge skapade albumet om Tintin på Månen. Bokmässan i Göteborg är ett STORT evenemang i stora lokaler i två våningar. På scen eller i vimlet såg jag Stefan Löven, Sofi Oksanen, Ulf Danielsson, Dick Harrison och många fler.
Juice tar hjälp av månen och jorden på Jupiterfärden. Svenska instrument ombord. Europeiska rymdsonden JUICE har som första rymdsond någonsin använt både månen och jorden för gravitationsassistans. Med förbiflygningar 19-20 augusti sparade Juice en stor mängd bränsle för den resterande resan till Jupiter som nås i juli 2031. JUICE kommer att ha sina instrument i drift under förbiflygningarna. (Källa: Institutet för rymdfysik. Pressmeddelande 15 augusti.) Juice påbörjade sin åtta år långa resa mot Jupiter och de tre istäckta månarna Europa, Ganymedes och Callisto den 14 april 2023 och den europeiska rymdorganisationen ESA har i detalj planerat hur rymdsonden ska färdas. De två täta förbiflygningarna av månen och jorden kommer att ge Juice den extra energi, i form av gravitationsassistans, som rymdsonden behöver för att slungas vidare på sin färd. Förbiflygningar är planerade även av Venus i augusti 2025, jorden i september 2026 och jorden under 2029. Planerade mätningar för IRF:s instrument För IRF, som ansvarar för två av de tio instrumentpaketen ombord på Juice, innebär förbiflygningarna värdefulla instrumentkalibreringar för instrumentpaketen Particle Environment Package (PEP) och Radio and Plasma Wave Investigation (RPWI). Stas Barabash är IRF-forskare i Kiruna med ansvar för PEP. ”Fyra av PEP:s sex partikelinstrument kommer att genomföra mätningar vid förbiflygningen av månen och jorden för att kalibrera instrumenten mot deras rymdmiljö. Mätningar vid månen är särskilt intressanta för IRF. Det pågår en ny rymdkapplöpning och att studera och förstå månen är ett strategiskt viktigt mål för institutet för att fortsatt vara en världsledande rymdforskningsorganisation", säger han. Exempelvis kommer det Kirunabyggda PEP-instrumentet Jovian plasma Dynamics and Composition analyzer (JDC) att mäta tunga joner från månen med en hög massupplösning medan ett annat PEP-instrument kommer ha fokus på elektronerna i mån-miljön. Förbiflygningen av jorden innebär att flera av PEP-instrumenten får möjligheten att kalibrera dess mätsensorer mot jordens strålningsbälten. Det blir första och sista chansen som mätsensorerna utsätts för en strålningsmiljö innan de når Jupiter som har den mest extrema strålningsmiljön i solsystemet. Jan-Erik Wahlund är IRF-forskare i Uppsala med ansvar för RPWI. ”RPWI har tio sensorer på master och antenner och fyra olika instrument för att mäta rymdplasma samt elektriska och magnetiska fält i tre dimensioner. Flertalet funktioner hos RPWI kommer att testas både kring månen och jorden men även senare i solvinden. Framför allt hoppas vi mäta stoft kring månen och månytans ledningsförmåga”, säger han. När Juice flyger förbi jorden är planen att RPWI ska motta radiovågor från jorden via anläggningen High-frequency Active Auroral Research Program, HAARP, i Alaska. Förhoppningen är även att riktningen till radiostrålning från norrsken kan bestämmas för att kalibrera instrumentpaketet ytterligare inför de mätningar som väntar vid Jupiter.
Space for a better earth: Rymdföretaget AAC Clyde höll en företagspresentation för någon tid sedan på ett event hos Aktiespararna. Företagets CEO Luis Gomes pratade på länk. Läs om detta! (2024-08-16) Rymdföretaget AAC Clyde Space.
Oprövade raketer. Swedish Space Corporation (SSC) har inlett samarbete med rakettillverkarna Perigee (Syd-Korea) och Firefly (USA) och uppger sig börja sända upp satelliter2025. Men raketerna är fortfarande på experimentstadiet. Att man skulle kunna göra uppskjutning redan år 2025 tror jag inte på. (Källa: Pressmeddelanden från SSC. 2024-06-05 och 2024-06-27) SSC har de senaste åren byggt ut raketbasen Esrange, som ligger nära Kiruna, för att man ska kunna skjuta upp större raketer som kan lyfta upp satelliter i omloppsbana. Fler länder i Europa strävar efter att kunna sända upp satelliter: Norge, Storbritannien, Italien, Spanien, Tyskland. Om uppgifterna från SSC stämmer har Sverige möjlighet att bli första landet i Europa som kan skjuta upp satelliter. Men hur realistisk är planen? Perigee Aerospace i Syd-Korea utvecklar raketen Blue Whale. Företaget har hittills gjort lyckade uppskjutningar med en sounding raket men ingen uppskjutning av satelliter. SSC hävdar att en raket från Perigee ska lyfta upp en satellit från Esrange år 2025. Firefly har konstruerat en raket som heter Alpha. Den gjorde sin första flygning först 2021, och den misslyckades. Hittills har Alpha gjort 4 uppskjutningar och bara en av dem var helt lyckad. SSC hävdar att en raket från Firefly ska lyfta upp en satellit från Esrange år 2026.
Medarbetarna på Ovzon är upprymda! Ovzon 3 tas snart i drift! Satelliten Ovzon 3 är på plats i geostationär omloppsbana. Initiala tester är lyckade. Ovzons egenutvecklade satellit Ovzon 3 har efter fem månaders resa i rymden nått sin slutdestination i den geostationära omloppsbanan. (Pressmeddelande 2024-06-14) Initiala tester har genomförts av produktionspartnern Maxar och satelliten, inklusive Ovzon On-Board-Processor, kommer snart lämnats över till Ovzon för fortsatta tester i omloppsbana. Satelliten förväntas tas i kommersiell drift vid halvårsskiftet 2024, allt enligt plan. Tidigare under det andra kvartalet 2024 lanserade Ovzon två nya SATCOM-as-a-Service-tjänster för Ovzon 3, skräddarsydda för att möta kunders behov av avancerad satellitkommunikation baserad på prestanda, mobilitet och resiliens. De nya SATCOM-as-a-Service-tjänsterna, Ovzon Pegasus och Ovzon Orion, bygger på de unika egenskaperna och teknologin hos satelliten Ovzon 3 och Ovzon On-Board-Processor. “Vi är upprymda över att Ovzon 3 nu nått sin banposition i rymden. De initiala testerna visar att satelliten är i mycket gott skick och tidsplanen är fortsatt intakt. Vi bedömer att satelliten kan tas i kommersiell drift inom några få veckor. Intresset fortsätter att öka från en allt bredare kundbas tack vare de unika förmågor Ovzon 3 kan erbjuda med tjänsterna Ovzon Pegasus och Ovzon Orion. Vår Ovzon 3-baserade SATCOM-as-a-Service kommer förse marknaden med oöverträffad prestanda, mobilitet och resiliens i en tid när världen behöver det som mest”, säger Per Norén, VD på Ovzon.
Kina hämtar grus från Månens baksida. Kina genomför just nu något som Sovjet eller USA inte gjorde på 60-talet när sond efter sond sändes mot Månen. Kina har landat en farkost på Månens baksida och hämtat grus. Farkosten Chang´e -6 landade i kratern Apollo vid Månens sydpol 1 juni. (Källa: Space News. 2024-06-06) Den här farkosten bestod av en landare plus en övre del som kunde lyfta från Månens yta. Material samlades med hjälp av en borr och en skopa, och lades in i den övre delen av farkosten. Ett litet markfordon finns med också i lasten för att utföra några uppdrag. När 2 kg grus samlats ihop och lagts in i den övre delen av farkosten så lyfte den och gick upp i bana runt Månen. En annan farkost kretsade kring Månen. Den farkost som lyfte från ytan dockade med den andra och den ska färdas till Jorden med markproverna. Den släpper ner en kapsel innehållande proverna och kapseln beräknas landa i Mongoliet 25 juni. Chang’e-6 är Kinas fjärde framgångsrika månlandning. Två av landningarna har gjorts på Månens baksida. Den här landningen av en obemannad farkost är den sammanlagt tredje i år! De två tidigare är Japans farkost SLIM i januari och det privata företaget Intuitive Machines landare Odysseus i februari.
Rymdstyrelsen höll informationsdag 17 april 2024 När Rymdstyrelsen höll Rymd-dag, dvs informationsdag, hade man samlat många ledande beslutsfattare och de positiva nyheterna haglade. Vad sägs om detta: Sverige blev alldeles nyligen ny medlem i NASA:s internationella Artemis-program, som syftar till att bygga en bas på Månen. Regeringen arbetar på förslag till en ny lag om svensk rymdverksamhet. På Esrange verkar man nu ha konkreta planer på att börja sända upp satelliter år 2025. Talare på Rymddagen var bl.a. en astronaut, en minister, en brigadgeneral och en rymdöverste. Läs reportage på sidan "Rymdstyrelsens Rymddag." Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman framför Jupiter.
Blue Origin till Månen Företagen SpaceX och Blue Origin har av NASA erhållit kontrakt på att bidra med landningsfarkoster vid de färder till Månen som nu håller på att utarbetas. Blue Origin kallar sin landare Blue Moon. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 8 mars 2024) Blue Origin håller på att arbeta fram en obemannad version av landaren som heter Mark 1 och den hoppas man landa på Månen med år 2025. Kontraktet som företaget erhållit uppgår till 3,4 miljarder dollar. Versionen Mark 2 ska användas under mån-expeditionen Artemis 5 i slutet av detta decennium. Farkosten ska sändas upp med raketen New Glenn, som också den byggs av Blue Origin och beräknas vara funktionsduglig i slutet på 2024.
Starship. På SpaceX arbetar man med att bli klar med det nya rymdskeppet som heter Starship. (Källa: Space News. 14 mars 2024) 14 mars gjorde man tredje testflygningen, och nu lyckades man, efter att de två första hade misslyckats. Det här är ett raketsteg och ett rymdskepp i ett, vilket ger Starship samma utseende som rymdskepp på gamla teckningar.
Bilar, flygplan och rymdturism uppfanns av teknik-nördar och miljonärer. Tre av jordens rikaste män har satsat många miljarder dollar på att bygga rymdskepp. Det tog tjugo år att förverkliga rymdturism men under 2021 gjorde Richard Branson och Jeff Bezos varsin premiärflygning, och Elon Musk sände upp fyra privatpersoner i omloppsbana. Dessa flygningar möttes av omfattande kritik. Man såg det som miljardärernas lekstuga. Privatpersoner med pengar och kunskaper har skapat privat rymdfart, men vad onödigt det är, sa många. (Av Ariel Borenstein.2024-02-26) Den brittiske entreprenören och miljardären Richard Branson berättar i sina memoarer om hur han blev erbjuden av Rysslands rymdorganisation att mot frikostig betalning flyga till rymdstationen MIR. Men han tackade nej. Hans motivering var att det kändes fel att just han skulle få uppleva en rymdfärd bara för att han hade råd att betala många miljoner för en biljett. Istället beslöt han att starta ett projekt med målet att ge vanliga människor möjlighet att färdas upp i rymden till ett överkomligt pris. Han grundade Virgin Galactic. Också Bezos och Musk har andra motiv än att leka Blixt Gordon. Det är förmodligen så att deras rymdprojekt är pojkdrömmar, men målet är att sänka kostnaderna för färder till rymden, så att fler människor har råd. De tror att det är viktigt att människan som art har tillgång till rymden. Bezos vill bygga stora rymdstationer och Musk vill grunda en koloni på Mars. Den stora kritiken mot miljardärernas rymdfärder är att pengarna borde användas till något viktigare. Vi har en stor klimatkris på planeten och många länder har ekonomiska och politiska problem, så kritiker ser rymdfärder som onödiga och improduktiva. Vad ska det tjäna till att flänga upp i rymden! Men det finns en period i teknikens historia som uppvisar stora likheter med rymdturismens epok. I början på 1900-talet uppfanns både bilen och flygplanet. Gissa vilka som utvecklade denna teknik! Det var privatpersoner med pengar och kunskaper. Bilen. I slutet på 1800-talet utvecklades de första bilarna. Det skedde i Tyskland. En av pionjärerna var Daimler. En annan var Benz. Senare uppfann Henry Ford i USA biltillverkning på löpande band. Och bilarna blev allt billigare och till slut ägde var och varannan människa en bil. Tänk om många hade riktat kritik mot Daimler och Benz och kallat deras verksamheter för pojkarnas lekstuga! Tänk om uppfinnarna då tagit kritiken på allvar och lagt ner sina bilprojekt. Nu blev det ju så att uppfinnarna envisades. Idag åker miljoner människor över hela världen runt i bilar, enorma mängder varor fraktas med lastbil, långtradare och skåpbilar över hela världen fraktar enorma mängder gods, och 600.000 bilåkare i svenska Norrland går med i en Facebook-grupp som kräver sänkta priser på drivmedel. Vår globala civilisation är mycket beroende av att det finns bilar, vägar, bilservice, drivmedel mm. Visserligen innebär bilismen numera en stor belastning på planetens klimat. Men mänskligheten verkar tycka att bilen är en viktig uppfinning, trots att det i början bara var rika människor som hade råd med bil. Myndigheter och militär jorden runt gillar också markfordon och i samband med första världskriget fick bilen sitt genombrott! Flygplanet. I början på 1900-talet utvecklades de första flygplanen. Det skedde i USA och Frankrike. I USA var bröderna Wright först. I Frankrike hette en av pionjärerna Louis Blériot och 1909 flög han i ett plan han konstruerat själv över engelska kanalen. Entusiasterna i flygets barndom var antingen rika eller tekniskt kunniga, eller bådadera. Tänk om man hade riktat kritik mot bröderna Wright och de andra entusiasterna och kallat deras verksamhet för pojkarnas lekstuga! Tänk om bröderna hade tagit kritiken på allvar och slutat med sina flygexperiment! Idag flyger miljoner människor varje år. Stora mängder varor fraktas med flyg, och många svenskar gillar att flyga till Kanarieöarna och Thailand på semester. Många flygningar är affärsresor. Vår civilisation bygger på många sätt på att det finns flygplan. Visserligen innebär flyget numera en belastning på planetens klimat. Men mänskligheten verkar tycka att flygplanet är en viktig uppfinning, trots att det i början bara var rika människor som hade råd att flyga. Myndigheter och militär använder flygplan, och också flyget fick sitt genombrott under första världskriget! Rymdskepp. Rymdverksamhet krävde i begynnelsen väldiga resurser. Det var de två supermakterna Sovjetunionen och USA som hade ekonomi för att bygga raketer, satelliter och rymdskepp. Första uppsändningen av en satellit i omloppsbana gjordes av Sovjetunionen 1957, och ett litet antal stater drev rymdverksamhet fram till 1990-talet. Men sedan dess har allt fler länder men också företag kommit in i verksamheten. I början på 2000-talet började ett antal företag i USA planera för privat rymdverksamhet. Det är ju en skillnad mellan det statliga uppfinnandet av rymdverksamhet, och det helt privatfinansierade uppfinnandet av bilen och flyget. Men den här nya utvecklingen, där ny teknik möjliggjort billigare satelliter, raketer och rymdskepp, har på 2000-talet skapat en strävan mot privatfinansierade rymdresor och utvecklingen påminner om bilens och flygets barndom. De senaste åren har Virgin Galactic (grundat av Richard Branson), Blue Origin (grundat av Jeff Bezos) samt SpaceX (grundat av Elon Musk) genomfört sammanlagt 15 privatfinansierade rymdfärder. Många sa i bilens och flyget barndom att det var onödiga och meningslösa uppfinningar. Men efter hand som åren gått har dessa uppfinningar utvecklats och blivit oumbärliga i samhället. Också uppfinningen ”rymdskepp” utvecklas. Människor kommer i en framtid att färdas i solsystemet med avancerade rymdskepp. Eller så tänker man att ”vad ska vi ha bilar till när det redan finns häst och vagn” och ”varför ska vi resa med flygmaskin när vi kan gå istället”. Och en fråga till: Vad ska vi ha rymdskepp till?
Virgin Galactic flög rymdturister för sjätte gången. (2024-02-24) Läs om detta på sidan Internationellt-Privat rymdverksamhet.
Ny månlandning! En farkost byggd av amerikanska företaget Intuitive Machines, Nova-C, även kallad Odysseys, landade 22 februari vid månens sydpol. (Källa: Space News. 2024-02-23) Det är första gången någonsin som en icke-statlig månlandning äger rum, och det är första gången sedan 1972 som USA landar något på Månen. Det året blev Apollo 17 den sista bemannade månlandningen. Inga obemannade amerikanska landningar har heller gjorts sedan 1972. DESSUTOM kan vi igen vara stolta över svensk rymdverksamhet. Svensk-brittiska företaget ACC Clyde har bidragit med en komponent, här utdrag ur pressmeddelande: “The Nova-C uses AAC Clyde Space's STARBUCK-MINI power conditioning & distribution unit (PCDU). The STARBUCK-MINI is one of AAC Clyde Space's flagship products which is quickly becoming a standard in the SmallSat universe. Originally, it was the developed for the InnoSat project, delivered by OHB Sweden and financed by Rymdstyrelsen (the Swedish Space Agency).”
Rymden har blivit populär i Australien. (2024-01-13) Det är konstigt att myndigheter och företag i Australien i många decennier visat ganska lite intresse för att bedriva rymdverksamhet. (Källa: Space News och Aviation Week) Men nu har intresset vaknat. Politiker och militär har börjat arbetet med att skapa en Space Force, och två privata företag vill bygga varsin rymdbas. Sedan länge har USA och Australien haft ett samarbete om rymden och nu ska detta samarbete tas till en högre nivå. Läs om detta på sidan: Asien, Afrika, Australien
Rymden under 2023. Jag har valt ut några av händelserna inom den internationella rymdverksamheten under året som gick och också tittat lite på vad som planeras för 2024. (Publicerat 2024-01-06) En kulturhändelse under året var filmen om Barbie. Här ser vi Ken och Barbie som astronauter. Det blev en sorts årskrönika. Den är publicerad hos föreningen där jag är styrelsemedlem: Svenska Rymdsällskapet. Läs årskrönika om 2023 och 2024, klicka här. OBS: jag publicerar en analys av Sveriges rymdverksamhet i samband med att Sveriges nye astronaut flyger till rymdstationen 17 januari.
Falcon-raket lyfte med Ovzon-3 några minuter efter midnatt svensk tid. Jag har suttit uppe halva natten för att följa uppskjutningen från Cape Canaveral av svenska satelliten Ovzon-3 och så vitt jag kan förstå gick allt bra. (2024-01-04)
Uppsändning av Ovzon 3 väntas ske inatt. Uppsändning av Ovzons revolutionerande geostationära kommunikationssatellit planeras ske natten mellan onsdag och torsdag (svensk tid) från Cape Canaveral Space Force Station i Florida. Det tio minuter långa ”launchfönstret” öppnar 00:04 CET. (Pressmeddelande från Ovzon 2024-01-03) Vid behov finns en reservdag tillgänglig den 4 januari med ett launchfönster som öppnar 22:47 CET. Som vanligt kan förseningar uppstå. En livesändning av uppsändningen kommer gå att följa via Ovzons hemsida, med start cirka 23.00 CET idag den 3 januari. Uppsändningen går även att följa via www.spacex.com. Därutöver anordnar Ovzon en digital pre-launch-sändning, med start klockan 16.00, bland annat innehållande intervjuer. Båda sändningarna kommer finnas tillgängliga på Ovzons webbplats.
God Jul och Gott Nytt År!
Det andra privata rymdskeppet flyger till rymdstationen 2024. Boeing har haft otaliga problem med sin Starliner. (Publicerat 2023-11-27) Nu har Boeing meddelat att den första bemannade färden med Starliner ska ske 2024 i mitten av april. Man har hittills genomfört två obemannade testflygningar. Astronauterna Butch Wilmore och Suni Williams från NASA ska flyga till rymdstationen och stanna där i åtta dagar. Läs mer om detta på sidan Bemannade rymdfärder.
Vi vill åka bil på månen! NASA har begärt in bud från amerikanska företag på att bygga ett fordon avsedd för färder på månens yta. Flera förslag har kommit in. NASA ska välja vinnaren under 2024. (Publicerat 2023-11-06) Läs om detta på vår sida om månfärder.
Presskonferens: Marcus Wandt till rymdstationen 10 januari. Måndagen 16 oktober deltog jag vid en presskonferens på Zoom med svenske astronauten Marcus Wandt och de tre andra astronauter som ska flyga till den internationella rymdstationen 10 januari. (Av Ariel Borenstein. Publicerat 2023-10-19) Den här flygningen är den tredje privatfinansierade färden till rymdstationen som görs i samarbete mellan Space X, Axiom Space och NASA. Besättningen består, förutom Marcus Wandt, av uppdragsspecialist och befälhavare Michael López-Alegría, pilot Walter Villadei, överste i det italienska flygvapnet samt uppdragsspecialisten Alper Gezeravci från Turkiet. Alla fyra har en bakgrund som erfarna flygplanspiloter. Från vänster: Michael López-Alegría (USA), Walter Villadei (Italien), Alper Gezeravci (Turkiet) och Marcus Wandt (Sverige). Michael López-Alegría är en mycket erfaren tidigare amerikanskspansk astronaut. Han flög med rymdfärjan tre gånger och med Sojuz en gång, och nyligen med SpaceX. Han har vistats på den internationella rymdstation fyra gånger!!! Han var bland annat del av besättningen på den internationella rymdstationen när Sveriges första astronaut Christer Fuglesang gjorde sitt uppdrag vintern 2006. Idag har López-Alegría rollen som chefsastronaut hos Axiom Space. Presskonferensen inleddes med att de fyra astronauterna presenterade sig. Marcus Wandt pratade bl.a. om sitt intresse för historia och hoppas att rymdverksamheten ska bidra till att öka mänsklighetens kunskap. Sedan följde en lång frågestund med internationell press. Sverige representerades av journalister från TV4 och Ny Teknik. Det framkom inga nyheter utan frågorna handlade om t.ex. hur astronauterna kände inför sin rymdfärd, hur de privata rymdfärderna har förändrats, vad ser de fram emot mm. Jag var för rädd för att göra bort mig och vågade inte ställa frågor. Men jag tyckte att de flesta frågor från pressen var för ytliga och naiva, och man frågade inte mer i detalj vad astronauter ska syssla med när de väl är uppe på rymdstationen. Eller några frågor om det revolutionerande med privatfinansierade rymdfärder. Ny Teknik ställde en bra och lite obekväm fråga till Marcus Wandt: du blev ju astronaut för bara ett år sedan, hinner du få tillräckligt bra träning innan rymdfärden? Wandt parerade det med att han ju som erfaren testpilot redan hade mycket träning, och att den intensivträning han nu får är mycket bra. Äntligen har Christer Fuglesang fått en svensk astronautkollega: Marcus Wandt! Jessica Meir är delvis svensk. Olika personligheter. Vad gäller personligheter så fann jag att Michael Alegria och Marcus Wandt besvarade frågor kort och sakligt, att den italienska astronauten besvarade några frågor väldigt länge, samt att den turkiske astronauten prisade Turkiet med formuleringar som gränsade till politisk propaganda. Astronauter som yrkesgrupp har en historia av att vara förnuftiga människor som undviker personliga konflikter utan istället prioriterar samarbete och gott humör. Så att en svensk och en turkisk astronaut nu ska samarbeta ligger nog bortom konflikter mellan ländernas politiker. För övrigt noterade jag att Marcus var den ende i sällskapet som ibland slog på ett hjärtligt stort leende. Slutligen något om den ”patch”, dvs det emblem som varje astronautbesättning får. Se fotot. De korslagda sifforna 100 och 500 symboliserar att det var 100 år sedan Italiens flygvapen grundades, att det gått 100 år sedan Turkiet blev en stat, och att det gått 500 år sedan Sverige blev en stat vid det uppror mot Danmark som leddes av Gustav Vasa.
Indiens regering vill se många nya rymdföretag. Indien Space Research Organization (ISRO) är en av de få rymdorganisationer i världen som sänt en farkost till planeten Mars. Man har byggt raketer som tävlar globalt om att ta order på kommersiella satellitmarknaden. ISRO har sänt farkoster till månen och lyckades nyligen mjuklanda där. Dessutom satsar Indien nu på att bli det fjärde landet efter Ryssland, USA och Kina som lyckas med bemannade rymdfärder. (Publicerat här 2023-09-07. Artikel från tidningen Aviation Week & Space Technology 2023-02-27) Läs om Indiens kommersiella rymdplaner på sidan Asien, Afrika, Australien. Indien på Månen.
Virgin Galactic börjar sina rymdfärder efter förberedelser i tjugo år! För tjugo år sedan sålde företaget Virgin Galactic de första biljetterna för rymdresor. Det dröjde ända till 10 augusti denna sommar innan företaget kunde genomföra sin första rymdfärd för betalande rymdentusiaster. (2023-08-17) Nu planerar de att flyga fyra personer en gång per månad! Samtidigt har Bezos med Blue Origin redan gjort sex färder med rymdturister. Rymdåldern är verkligen här. Men på media är det tyst. Numera är rymdresor inga nyheter. Läs om Virgin Galactics första färd med rymdturister. Länk här.
Några rymdnyheter från i våras (Publicerat här 2023-08-13): 27 april 2023: Japanskt företag försökte landa på månen: Ett försök av ett japanskt företag att landa en farkost på månen misslyckades 25 april. Företaget ISpace har byggt HAKUTO-R som skulle landa på Månen nära en krater som heter Atlas. Under farkostens nedfärd tappade markkontrollen kontakten och man antar att den kraschade mot ytan. 12 maj 2023: Talesperson på OHB säger att Ariane 6 kommer att lyfta tidigast en bit in på 2024. 12 maj 2023: Rocket Lab är framgångsrikt. Många företag som försöker tillverka små raketer för uppskjutning av små satelliter har stött på problem både vad gäller teknik och ekonomi. Det är svårt att få en raket att fungera och det har blivit svårare att hitta investerare. Företaget Rocket Lab har redan gjort flera framgångsrika uppskjutningar av satelliter och har därför vunnit förtroende både hos kunder och investerare. Man kan nog säga att Rocket Lab är det ledande företaget i ”mikrolauncher”-branschen. Peter Beck som är VD för Rocket Lab säger att framtiden ser ljus ut för företaget. Man har bokat in många kunder för nya satellit-uppskjutningar från rymdorganisationer och företag.
Svårt ekonomiskt för start-ups. (Publicerat här 2023-08-03) Många företag som försöker tillverka små raketer för uppskjutning av små satelliter har stött på problem både vad gäller teknik och ekonomi. Det är svårt att få en raket att fungera och det har blivit svårare att hitta investerare. (Källa: Space News. 2023-05-12) Företaget Rocket Lab har redan gjort flera framgångsrika uppskjutningar av satelliter och har därför vunnit förtroende både hos kunder och investerare. Man kan nog säga att Rocket Lab är det ledande företaget i ”mikrolauncher”-branschen. Peter Beck som är VD för Rocket Lab säger att framtiden ser ljus ut för företaget. Man har bokat in många kunder för nya satellituppskjutningar både från rymdorganisationer och företag.
Maxar Technologies köps upp av två investmentsföretag. (Publicerat här 2023-07-19) Läs om detta på fliken Privat rymdverksamhet
Ryssland lämnade besked i april: landet blir kvar på rymdstationen. (Publicerat här 2023-07-19) Läs om detta på fliken Europa, Ryssland.
Bredband för hela planeten. (Publicerat här 2023-06-13) Amazon ska etablera bredband för alla med hjälp av en väldigt stor konstellation satelliter i bana på låg höjd runt jorden. Men företaget bygger inga egna raketer. Amazon anlitar därför ULA, Arianespace och Blue Origin för att sända upp satelliterna. (Källa: Aviation Week & Space Technology 2022-04-18. Uppdateringar i juni 2023 med raketföretagens webbplatser) Vad har Sverige med detta att göra? RUAG Space har bytt namn till Beyond Gravity. Företaget är världsledande på en s.k. separations-ring, som ska se till att satelliter lösgör sig från raketsteget på rätt sätt. Amazon har avtalat med Beyond Gravity att konstruera en separationsmekanism som är flexibel och kan ha olika storlekar för att den ska passa olika typer av raketer. Beyond Gravity kommer att fördubbla sin tillverkningskapacitet genom att man bygger en ny fabrik i Linköping. Läs min artikel på sidan om Nord-Amerika.
November 2024 och december 2025: Astronauter till Månen. I april i år tillkännagav NASA att man valt de fyra astronauter som ska flyga runt Månen i november 2024. Projektet kallas Artemis 2. De fyra astronauterna heter Christina Hammock Koch, Victor Glover, Jeramy Hansen och Reid Wiseman. (Källa: Aviation Week. 2023-04-10) Astronauterna från vänster: Victor Glover, Reid Wiseman, Jeremy Hansen och Christina Hammock Koch. Deras farkost Orion ska först kretsa i två dygn runt jorden medan man testar de livsuppehållande systemen. Med den farkost man sände obemannad att runda månen, Artemis1, testade man teknik, men nu ska man testa hur det fungerar med människor ombord. Efter de två test-dygnen flyger man mot månen. Där kommer man att cirkla runt och sedan återvända till Jorden där man landar med fallskärm i Stilla Havet utanför San Diego. NASA har nu börjat hålla sina löften om att astronauter inte ska vara enbart vita män. Christina Koch presenteras som ”electrical engineer” och har arbetat länge på rymdstationen och är mest känd för att hon och Jessika Meir genomförde den första rymdpromenaden där båda deltagarna var kvinnor. Victor Glover är färgad, han har också arbetat länge på rymdstationen, och presenteras som ”US Navy Captain, test pilot and systems engineer”. Också Reid Wiseman är veteran med lång vistelse på rymdstationen, medan Jeremy Hansen inte varit uppe i rymden tidigare. Han är överste från Canadian Armed Forces, och testpilot. Deras resa ska vara i tio dagar. I december 1968 genomförde tre astronauter från NASA samma resa runt månen. Det var William Anders, Frank Borman och James Lovell som blev de första människor att komma så nära Månen. Sedan följde under åren 1969 – 1972 sex landningar på Månen. Den sista var Apollo 17. Astronauterna Harrison Schmitt och Eugene Cernan blev de hittills sista att landa på Månen. Om Artemis 2 blir framgångsrik är Artemis 3 på väg till Månen i december 2025, denna gång för att landa. Jag såg den första månlandningen på svart-vit TV när jag var 16 år. Det skulle vara trevligt att se den nya månlandningen på TV, denna gång med avancera teknik. I den svart-vita sändningen för så länge sedan var det nästan omöjligt att urskilja något över huvud taget.
Kina vill till Månen. China National Space Administration håller på att skapa en internationell organisation med syfte att bygga en bas på månen på 2030-talet. (2023-05-06) Läs på sidan om Kina.
Min sista rapport från Rymdforum 2023 (för denna gång!): Den andra dagen. Tisdagen 7 mars lyssnade jag på föredrags-blocken "Space Technology and Innovation", "Startups and Success Stories", "Space Science and Exploration" samt "Astronomy and Exoplanets". Samtidigt pågick parallella sessioner om bl.a. utbildning, fjärrobservation och hållbar rymdekonomi som jag valde bort! Det mest fantasieggande av föredragen var när fysikprofessorn Stas Barabash berättade vad som krävs för att sända en sond till närmaste stjärna! För att komma till punkt med mitt referat från Rymdforum 2023 har jag mestadels använt en stickprovs-metod, speciellt från dag två. Jag har tänkt mig att återkomma till vissa teman efter hand under 2023. Här hittar du referatet från dag två av Rymdforum2023. Jag publicerar också några random foton.
Jäklar vad trist...Virgin Orbit på gränsen till konkurs. Ur Dagens Industri idag 2023-04-04: "Bland enskilda bolag rasar rymdbolaget Virgin Orbit, med miljardären Richard Branson i fronten, runt 20 procent på börsen i USA. Företaget har varit problemtyngt den senaste tiden och på tisdagen kom beskedet att det ansöker om konkursskydd under så kallat Chapter 11 efter att ha misslyckats med att säkra finansiering. Sedan tidigare har bolaget upphört med verksamheten under överskådlig tid samtidigt som lejonparten av personalstyrkan sagts upp, skriver Nyhetsbyrån Direkt." Virgin Galactic som vill sända upp astronauter nämns inte i texten, hoppas det bolaget är ok!
En större raket till Månen år 2027. Det är företaget Boeing som bygger de stora raketerna "Space Launch System" som ska föra astronauter till Månen under detta decennium. Nu bygger Boeing ett nytt raketsteg som ska öka transportmöjligheterna med ytterligare 45 ton. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2023-03-30) Kennedy Space Center. Rymdskeppet Artemis 1 flög obemannat runt Månen under en färd som pågick 16 november till 11 december 2022. År 2024 ska astronauter göra samma resa. Inom några år därefter avser NASA att landa astronauter på Månen för första gången sedan 1972. Nu ska man bygga en ny modul, benämnd EUS, att användas första gången för rymdskeppet Artemis 4 med planerad flygning 2027. Med den ökade kraftfullheten ska man kunna transportera moduler till rymdstationen Gateway som ska kretsa runt Månen. För konstruktionsarbetet inviger man en ny byggnad vid anläggningen Michoud Assembly Facility i Florida. Under processen med konstruktion och testning kommer man också att använda anläggningar vid Marshall Space Flight Center i Alabama och Stennis Space Center i Mississippi. (Tuffa rymd-namn!) Boeing har som mål att kunna bygga två SLS (= raketen Space Launch System) och två EUS ( = Exploration Upper Stage) varje år. John Shannon, en av cheferna på Boeing, säger att det finns många raketer som kan skjuta upp föremål i bana runt Jorden, men ännu ingen raket tillräckligt kraftfull för att transportera stora föremål till Månen. SLS och EUS i kombination kommer att klara det. SLS skjuts upp från rymdbasen i Florida, så det sista jobbet med raketen och med rymdskeppet Orion görs i Space Station Processing Facility och Vehicle Assembly Buildings High Bay vid Kennedy Space Center!(Fler tuffa rymd-namn!)
Militären vill upp i rymden. På konferensen Rymdforum2023 fanns ett informationsblock om säkerhet i rymden. Ella Carlsson som leder ett rymdprojekt i Flygvapnet var en av talarna. Gå till sidan Rymdforum/måndag upp i rymden och scrolla neråt.
Tillgång till rymden. Det behövs raketer för att komma upp i rymden. ESA och EU stöder många initiativ i Europa för att skapa europeisk tillgång till rymden. (Ariel Borenstein. 2023-03-21) Isabella Poldrugo, European Commission Deputy Head of Unit - Space Policy. Här förekommer hon i flera upplagor eftersom man filmar henne framför skärmen där hon också syns och där skärmen där hon syns också syns - och så vidare antagligen i all oändlighet. En fin illustration av universums oändlighet. Läs om Tillgång till rymden på sidan Måndag upp i rymden.
EU har en grupp för rymd inom Europeiska rådet. (2023-03-21) Jag har skrivit lite om den längst ner på sidan "Måndag NASA och EU".
Christyl Johnson (NASA Goddard Space Center) och Rodrigo da Costa (EU Space Programme) på Rymdforum2023. Läs om NASA:s planer på Mars-färder och om EU:s alla satellitprogram.
Heriberto Saldivar, Head of the Foresight, Strategy and Coordination Department at ESA. (2023-03-15) På ESA drömmer man om att Europa ska komma ikapp de tre största rymdspelarna USA, Kina och Ryssland. Då behövs en kraftigt ökad budget. Den senaste ökningen med 16 % är en bra början. Gå till sidan Rymdforum2023: Rymdforum måndag, scrolla ner och läs det senaste om ESA.
Rymd-Mats och Rymd-Anna. Deltagarna på Rymdforum2023 välkomnades av en rektor, en politiker och en representant för föreningen Rymdforum. (2023-03-12) Sedan kunde vi lyssna på utbildningsminister Mats Persson på länk, och Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman på scenen. Läs början på min rapport, snart följer mer.
Ny stad, ny rymd! Inför Rymdforum2023 anlände jag söndag morgon 5 mars med tåg till Kiruna. Man ordnade en guidad tur den dagen för deltagarna, den valde jag bort. Istället inväntade jag ett mingel på kvällen. Den lediga söndagen gav mig tid att ta två promenader: i den nya och den gamla stadskärnan. (Av Ariel Borenstein. 2023-03-10) Här är foton från nya husen i Nya Kiruna! Här är foton från platser som ska bort från Gamla Kiruna!
Rymdforum2023 var intressant och trevligt! Efter tågresa hem från Kiruna, med snökaos när jag kom in till Stockholm 8 mars, försöker jag nu sammanfatta intrycken av två dagar på Rymdforum2023 i text och bild. (2023-03-09. Av Ariel Borenstein) Bilden här nedan: Konferensen hölls i nya kulturhuset Aurora, mitt i bild, med drink och jojk-underhållning i nya stadshuset, till vänster i bild, och med middag måndag kväll i nya hotellbyggnaden Scandic, till höger i bild. Ett av föredragen hölls av Generaldirektören för Rymdstyrelsen, Anna Rathsman. Under den kommande veckan berättar jag här på min webbplats om allt nytt och spännande jag fick reda på under konferensen.
Händelser att se fram emot i USA:s rymdverksamhet 2023.
SpaceX sänder upp satelliter med sina raketer Falcon 9 och Falcon Heavy. Den största raket som sänts upp från Jorden någonsin är Space Launch System som sände ett obemannat Orion-rymdskepp mot Månen 2022. Men redan i mars är det möjligt att detta rekord slås – om SpaceX lyckas skjuta upp sin nya raket Starship för ett första försök att nå omloppsbana. (Ariel Borenstein. 2023-03-03) SpaceX flyger ju astronauter till rymdstationen. I april hoppas Boeing att med sitt rymdskepp Starliner göra sin första bemannade flygning till rymdstationen. I oktober ska en sond sändas mot asteroiden Psyche för att undersöka dess innehåll av metaller. De närmaste åren kommer ett antal privata företag att få stöd-finansiering av NASA för att försöka landa obemannade farkoster på Månen. Dessa farkoster ska bidra med undersökningar som lämnar information till NASA inför de kommande bemannade månlandningarna med början 2025.
Problem med Ariane och Vega. Konstruktionen av Europas nya stora raket Ariane 6 är försenad, den mindre raketen Vega har misslyckats vid upprepade uppskjutningar och samarbetet med Ryssland om Soyuz-raketen har upphört. Det är osäkert om Europa kan sända upp något i rymden de närmaste åren. (2023-02-24) Läs mer om detta på sidan om Europa.
Rymdforum 2023. I år är det 20-årsjubileum för konferensen benämnd Rymdforum. Den hölls första gången 2003 i Kiruna. Sedan dess har Rymdforum hållits vartannat år, omväxlande i Kiruna, Trollhättan, Göteborg och Stockholm. Jag deltog vid den andra i ordningen, i Trollhättan 2005, och sedan dess vid alla konferenser. I år är Rymdforum tillbaka i Kiruna 5 - 8 mars. (Av Ariel Borenstein. 2023-02-19) Jag kommer att rapportera på Twitter och Instagram under konferensens gång med hashtag #rymdforum2023. Kanske lite på Arielspace redan under konferensen, men definitivt mycket under dagarna efter konferensen. Också hos föreningen Svenska Rymdsällskapet, Facebook och webb. Denna gång handlar rymdforum om Sveriges rymdverksamhet. Reportage från Rymdforum 2021 i Göteborg finns här.
Många rymdnyheter om Japan. (2023-02-19) I tidningen Aviation Week & Space Technology har man i ett antal artiklar granskat Japans nya inriktning vad gäller rymdverksamhet. Jag har sammanfattat en av dem: Tusen människor på Månen: Japanska rymdföretaget ISpace har i december 2020 sänt iväg en farkost för att landa på Månen. Om man lyckas blir det första privatfinansierade farkosten som når Månen. ISpace har en storstilad plan för att skapa ekonomisk aktivitet på Månen. Företaget hävdar att år 2040 kommer 1000 människor att bo på Månen! Läs hela min artikel på sidan om JAPAN. Jag ska följa upp med fler artiklar, om japansk new space, om bekämpning av rymdskrot, konstruktion av en robotarm m m .
Beyond Gravity. Företaget RUAG Space har bytt namn och heter numera Beyond Gravity. (2023-02-18) Se deras webbplats, här om raketer.
Det fattas en pusselbit – en raket. Swedish Space Corporation meddelar att infrastruktur för att sända upp satelliter från Esrange nu är klar och att den första uppsändningen kan ske i slutet på 2023. Men, som de uttrycker det: det fattas en liten pusselbit. (2022-01-12) Sanningen är att det inte finns några lämpliga raketer ännu. Men en ketchup-effekt är trolig inom några år. Åtta företag i Europa försöker bygga en raket lämplig som mini-launcher eller mikro-launcher. Swedish Space Corporation inviger den nya infrastrukturen på Esrange imorgon 13 januari, kungen klipper ett band i närvaro av inhemska och EU-politiker. Läs mer om raketerna här. En raket från företaget Isar Aerospace.
Virgin Orbit misslyckades med satellit-uppsändning från Storbritannien. (2022-01-09) Citat från Space News: Virgin Orbit’s first launch from the United Kingdom failed to reach orbit Jan. 9, dealing a high-profile setback to a company that has been struggling financially. Virgin Orbit’s Boeing 747 aircraft took off from Spaceport Cornwall in southwestern England at about 5:02 p.m. Eastern on the company’s “Start Me Up” mission, the sixth LauncherOne mission for the company but the first to fly from a location other than Mojave Air and Space Port.
Första satellit-uppskjutningen i Europa blir från Cornwall, inte från Norrland. Virgin Orbital planerar att skjuta upp sju satelliter från Storbritannien. En Boeing 747-400 med smeknamnet Cosmic Girl flyger från Cornwall med en raket monterad under planet. (Källa: Space News. 2022-01-08) Läs på sidan Internationellt/Europa.
Nya raketrampen på Esrange invigs av kungen 13 januari. Uppskjutningar av satelliter kan börja i slutet av 2023. Nyhet från Swedish Space Corporation 22 december: "On 13 January 2023, the Swedish head of state, King Carl XVI Gustaf, together with European and Swedish political dignitaries will visit Esrange Space Center in northern Sweden to cut the ribbon of a new spaceport that will significantly reshape the European space landscape. After years of preparation and construction, European mainland’s first orbital launch complex, Spaceport Esrange, will be inaugurated. The event will take place in the city of Kiruna in conjunction with Sweden taking over the Presidency of the Council of the European Union. For Europe, the new orbital launch facility at Esrange is a long-awaited critical asset. Today, only some ten countries in the world have the capability to launch satellites. Spaceport Esrange will offer an independent European gateway to Space, supplementing and strengthening current European capabilities in French Guiana." Arielspace har bevakat nyheter om Esrange sedan 2007. Konferensen Rymdforum 2007 hölls i Kiruna och vi deltagare guidades runt på hela rymdbasen. Texten är ju föråldrad men mina foton är intressanta eftersom det numera är besöksförbud på basen. Här är länk till mitt reportage från det besöket: Esrange 2007 När jag besökte Esrange 2018 hade strikt sekretess upprättats med besöksförbud på större delen av basen på grund av skärpt säkerhet. Jag intervjuade chefen för Esrange, Lennart Poromaa, och publicerade en artikel i tidningen Populär Astronomi om arbetet på att bygga testanläggning och ramp för uppskjutning av satelliter. Länk till artikeln. Några av mina artiklar om tillkomsten av projektet "Smallsat" finns här.
Fireside chat: Tomtarna och astronauterna. (2022-12-23) Tomten Tim: Välkomna till det här samtalet. Trevligt att det blir av. Det första jag vill prata om är min oro för att ni inte firar jul speciellt mycket på rymdstationen. Hur kommer det sig? Astronauten Bill ”Buzz” Jonsson: Det beror på att det är svårt att transportera upp en julgran till rymdstationen. Den sticks. Dessutom skulle alla barr utgöra en säkerhetsrisk när de flög omkring överallt. Tomten Tom: Men ni kunde väl fira på något sätt. Astronauten John ”Buzz” Billson: Vi brukade fira genom att vi bjöd varandra på någon maträtt från vårt hemland. Men ett år var det den här svenske astronauten som hette Fågelsång eller nåt sånt som ville bjuda på sk renklämma, och vi amerikaner kan inte tänka oss att äta upp Rudolf the Red-Noised Reindeer. Så traditionen kom av sig. Tomten Tam: Om det byggs en internationell rymdbas på Månen, kommer det då att firas jul där? Astronauten Bill ”Buzz” Jonsson: Absolut! Tänk er dansen runt granen! Gravitationen på månen är en sjättedel av den på jorden, det kommer att bli jätteskutt runt granen. En av småtomtarna: Ok, men vet ni att Svenska Rymdsällskapet har startat en Youtube-kanal? Den är amatörmässig och på gränsen till pinsam men alla är barn i början. Den första satelliten var väldigt liten. Den kanalen kan bli något stort vad tiden lider. Sök på ”Svenska Rymdsällskapet” på Youtube. Just nu finns tre extremt korta filmer där.
50 år sedan sista månlandningen. 14 december 1972 lyfte astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmitt från månens yta efter att ha vistats på månen i 75 timmar. Efter det har ingen människa satt sin fot på Månen. (2022-12-17. Information från NASA) Den första månlandningen ägde rum 1969, och totalt landade astronauter 6 gånger på olika platser på månen fram till 1972. Därefter beslöt sig politikerna i Washington för att det var för dyrt med månlandningar, flera planerade färder ställdes in, och därefter upphörde all aktivitet om månen på många år. Man sände inte ens obemannade sonder innan aktiviteten sedan tog fart igen med en sond på 90-talet. En jättelik raket lyfte upp Apollo 17 i omloppsbana runt jorden 7 december. Ombord på rymdskeppet America fanns Ronald Evans, Eugene Cernan och Harrison Schmitt. Medan Evans stannade kvar i America i omloppsbana runt månen landade Cernan och Schmitt på månen med landningsmodulen Challenger. Astronauterna landade öster om Mons Argaeus i Taurus-Littrow-dalen. Man medförde en liten uppfällbar bil som man körde med i sammanlagt 35 km. 19 december 1972 landade de igen på jorden och hade därmed genomfört den sista månfärden hittills. I november 2022 flög det obemannade rymdskeppet Orion till månen, kretsade runt den och återvände 11 december. 2024 ska astronauter göra samma färd, och innan detta decennium är slut ska människan ha etablerat en bas på månen. Det dröjde 50 år, men nu är vi på väg tillbaka till Månen.
Besök hos Kvarken Space Center. (2022-11-18) _____________________________________________________________________ Besök hos Forsway, satellitföretag i Skövde. (2022-10-20)
Capstone – flyger nu mot månen. En pusselbit i USA:s nya planer på månlandningar är rymdstationen Gateway, som ska kretsa runt månen. För att testa datormodeller av månstationens bana har man sänt iväg en cubesat på en lång resa. Farkosten heter Capstone. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2022-07-11) Vill ni få själva känslan av något som pågår just nu i mänsklighetens expansion ut i solsystemet? Smaka då på detta namn: Cislunar Autonomous Positioning System Technology Operations and Navigation Experiment. Förkortas Capstone! Här är mer insikt i och känsla av hur rymdbranschen expanderar, både på jorden och i rymden: Capstone ägs av företaget Advanced Space i Colorado och byggdes av företaget Terran Orbital i Kalifornien, raketmotorn byggdes av Stellar Exploration i Kalifornien. Driften sköts av Terran Orbital i samarbete med NASA-centret Ames Research Center. Farkosten sköts upp med raketen Electron, av företaget Rocket Lab, från Nya Zealand. En långsam färd. Den här färden till Månen går inte alls till på samma sätt som månlandningarna på 60-talet. Då flög man raka vägen till Månen. Nu vill man spara bränsle och utnyttjar därför de gravitationskrafter som existerar mellan Jorden, Månen och Solen. Farkosten sändes iväg 28 juni. Den är en cubesat på 12 enheter och stor ungefär som en mikrovågsugn. När den gått in i omloppsbana fanns fortfarande enheten Lunar Photon, ett raketsteg, kvar, och man började nu höja banan genom en serie manövrer. 4 juli var hastigheten så hög att Capstone lämnade omloppsbanan och började färden mot Månen. Man vecklade ut solpaneler som började ladda farkostens batterier. I planen ingick några korrektioner av banan, men plötsligt bröts kontakten med farkosten. 7 juli återfick man kontrollen och gjorde en korrektion av banan. Capstone får draghjälp av solens dragningskraft och kommer att flyga så långt bort som tre gånger avståndet mellan jorden och månen. Sedan dras den tillbaka mot månen. Dragningskraften mellan jorden, månen och solen. Farkosten följer en bana som kallas ballistisk månbana, och är en skicklig användning av dragningskraften mellan jorden, månen och solen. Denna bana är bränsleeffektiv men långsam. Capstone beräknas nå sin bana runt månen 13 november. Den ligger sedan i en bana som gravitationen mellan jorden och månen gör stabil. Den banan gör att Capstone var sjunde dag passerar lågt ovanför månens nordpol och högt ovanför månens sydpol. Som nämndes i inledningen ska experimentet validera datorberäkningar av den bana man vill ge Gateway. Men man ska också testa diverse kommunikation, med månsatelliten Lunar Reconnaissance Orbiter, och med NASA:s Deep Space Network. NASA har bidragit till finansieringen av projektet med 23 miljoner dollar för Capstone och 10 miljoner dollar för Electron. Medan Capstone strävar på i sin långsamma färd lyfter NASA:s stora raket SLS med obemannade rymdskeppet Orion 29 augusti (eller några dagar senare), flyger till Månen och cirklar runt tills det är dags att återvända till Jorden 42 dagar senare, en bit in i oktober.
Ryssland planerar för en egen rymdstation.
Från ryskt håll har man i flera år sagt att man avser att lämna samarbetet på den internationella rymdstationen. Istället ska man bygga en egen rymdstation. (2022-08-30) Läs om detta på sidan "Europa, Ryssland"
Ekonomiska problem för New Space: Aktiekursen rasar för Rocket Lab och Virgin Galactic.
Under 2000-talet har många nya rymdföretag startats i USA. De flesta är små men har höga vinstförväntningar – men vinsterna låter vänta på sig. Pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation har fått många investerare att tveka. (Källa: Aviation Week & Space Technology. Juli 2022) Läs mer på sidan Privat rymdverksamhet.
Snart får astronauterna modernare rymddräkter.
NASA har slutit avtal med två företagsgrupper ledda av företagen Collins och Axiom om design och tillverkning av nya rymddräkter. Det gäller dräkter som kan användas både på den internationella rymdstationen och vid kommande färder till Månen. (Källa: Aviation Week & Space Technology. Juni 2022) NASA har startat ett program som kallas xEVAS, vilket är förkortning för Exploration Extravehicular Activity Services. Det innebär helt enkelt att några företag får i uppdrag att utveckla nya rymddräkter, träna astronauterna och stå för underhåll. Den nya dräkten ska ersätta EMU, extravehicular mobility units, som är de rymddräkter som man använt ända sedan rymdfärjan började flyga. Det är två team som ska ta fram de nya dräkterna. Team Collins omfattar ILC Dover, som byggt rymddräkter sedan månlandningarna på 60-talet, och företaget Oceaneering. Axiom har teamat upp med företagen KBR, Air-Lock, Paragon Space Development, Sophic Synergistics och APT Research. Företagen har investerat stora belopp och NASA ska totalt betala upp till 3,5 miljarder dollar för de nya rymddräkterna. Det nya jämfört med tidigare kontrakt är att företagen, inte NASA, äger dräkterna. Företagen kan således sälja produkten också till privata företag som vill göra rymdfärder eller bygga rymdstationer. Ny teknik ska möjliggöra dräkter med större rörlighet och kapacitet. På rymdstationen har man haft problem t.ex. med att standarddräkten är anpassad för män, så att det ibland inte fanns tillräckligt många små dräkter, anpassade för kvinnor. Nu ska ny teknik tillåta större flexibilitet. Utveckling av de nya dräkterna kommer att delfinansieras av NASA under perioden 2022 till 2034. Beställningen från Collins och Axiom ingår i ett stort projekt som omfattar byggandet av en rymdstation som ska cirkla runt månen (Gateway), landningsfarkoster för transport mellan denna rymdstation och månytan, samt också månbilar. Läs om NASA:s nya policy: köpa tjänster istället för prylar. Företagen som bygger rymdskepp och rymddräkter får delfinansiering av NASA men kan sälja skepp och dräkter både till NASA och privata företag. Se "Nyheter" uppe till höger på denna sida.
Årsstämma med Ovzon 2022.
De börsnoterade rymdbolagen Gomspace, AAC Clyde, Ovzon och Unibap har inte hållit fysiska årsstämmor under pandemin. Men i år kunde jag delta på Ovzons årsstämma som hölls på huvudkontoret i Solna torsdagen 21 april. En sammanfattning av mina intryck kunde vara: ”Det går bra nu!” (2022-06-14) Det mest spektakulära med satellit-bolaget Ovzon är planerna på att sända upp en egen kommunikationssatellit, Ovzon-3. Planen är nu att satelliten ska kunna skjutas upp i slutet på 2022. Hela reportaget från bolagsstämman finns här: Ovzon
Boeing nr 2 efter SpaceX: ska flyga astronauter till rymdstationen.
NASA startade år 2010 ett program för att sponsra privata företag som skulle flyga astronauter till rymdstationen. Flera av de företag som medverkade i projektet från början har fallit ifrån. Kvar är SpaceX och Boeing. (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2022-06-12) SpaceX har redan transporterat astronauter tre gånger till rymdstationen med sitt rymdskepp, samt använt rymdskeppet till att flyga rymdturister till rymdstationen och att genomföra en privatflygning med flera varv i omloppsbana runt jorden. Boeing stötte på tekniska problem och har ännu inte har påbörjat sitt uppdrag. Men i maj genomförde Boeing en första flygning med sitt rymdskepp CST-100 Starliner till rymdstationen. Det var en obemannad flygning. Den första bemannade färden hoppas man göra i augusti. Sex dagar efter starten landade Starliner 25 maj i New Mexico. Boeing kommer så småningom att använda en ny motor i de raketer som skjuter upp rymdskeppen, men än så länge använder man den gamla rakettypen Atlas. Den nya motorn heter Vulcan, den tillverkas av företaget Blue Origin och den kommer att monteras i raketen Centaur. Den här motorn kommer Blue Origin också att använda i sin egen raket New Shepard. Boeing har de senaste åren haft problem, med flygplan som inte fungerat, och misslyckad omorganisation. Alla förseningar med Starliner har gjort att företagets rymdskepp hittills varit väldigt olönsamt, eftersom sponsringen från NASA inte alls täcker kostnaderna.
Apollo 16 till Månen för 50 år sedan.
I år är det 50 år sedan näst-sista månlandningen i Apollo-projektet. År 2011 kom en av astronauterna till Stockholm och jag hade tillfälle att lyssna på honom och ställa frågor! Läs min artikel om Charles Duke som flög till Månen med Apollo 16 år 1972. (Av Ariel Borenstein. 2022-04-26) Man lyfte 16 april och landade på månen 20 april 1972. Astronauterna Charles Duke och John Young tillbringade sammanlagt 71 timmarpå månytan. De hade med sig en liten bil och färdades 27 km med den. (En kopia syns på fotot nedan). Jag fotograferade Charles Duke på Tekniska Museet i Stockholm. Länk till artikeln: Charles Duke besökte Månen.
Förändrad rymd efter Rysslands krig.
Efter att Rysslands militär överfallit Ukraina har mycket förändrats i relationen mellan världens länder. Här berättar jag om följderna för rymdverksamhet i Ukraina, Ryssland, USA och ESA. (Källor: Aviation Week och Space News. 2022-03-28) Ukrainas rymdindustri står stilla under kriget. På 50-talet var Ukraina en del av Sovjetunionen. I staden Dniepropetrovsk byggdes en fabrik för tillverkning av kraftfulla missiler. De kunde laddas med kärnvapen och skjutas långa sträckor. Efter hand blev industrikomplexet, som hette Yuzhny, ett av Sovjetunionens största, och byggde både missiler och rymdraketer. Efter Sovjetunions fall kunde Yuzhny finna kunder i Ryssland. Man kunde också hjälpa nya rymdnationer med deras projekt: Brasilien, Kina, Indien, Saudi-Arabien och Syd-Korea. När Ryssland ockuperade Krim år 2014 avbröts rymdsamarbetet mellan Ukraina och Ryssland. Staden hette då Dnipro och där fanns fabriken Yuzhmash som byggde raketen Zenit för Rysslands rymdverksamhet. Den verksamhet som återstod var leverans av motorer till den amerikanska raketen Antares och europeiska raketen Vega. Hittills har företaget Northrop Grumman sänt upp 16 Antares-raketer till den internationella rymdstationen med frakt-rymdskeppet Cygnus. Två nya Antares-raketer fanns i hamnstaden Mykolaiv i Ukraina när Ryssland anföll. Det har blivit omöjligt att få ut dem därifrån. Northrop Grumman har två raketer på lager och kan därmed fullfölja sitt aktuella kontrakt med NASA, men man kan inte sluta nytt avtal eftersom man tills vidare saknar tillgång till nya raketer. Framtiden ter sig väldigt osäker för Ukrainas rymdindustri. Kan driften av ISS hållas utanför konflikten på Jorden? När man 1993 planerade den internationella rymdstationen så tog man medvetet ett beslut om att göra modulerna beroende av varandra för att uppmuntra till samarbete. Medlemmarna i samarbetet har genom åren tvingats hantera ändrade målsättningar, problem med finansieringen, olyckor, politiska konflikter. Makthavare i de länder som ingår har gjort sitt bästa för att hålla rymdstationen utanför konflikter. Astronauterna har inte haft några problem med att samarbeta. Nu i slutet på mars ska Mark Vande Hei från USA lämna rymdstationen tillsammans med Anton Shkaplerov och Pyotr Dubrov från Ryssland i en Soyuz-kapsel. USA och Ryssland turas om att med sina rymdskepp flytta upp ISS till en lite högre bana. Utan de här puffarna skulle rymdstationen till slut ramla ner. Om man lyckas hålla igång samarbetet trots krisen mellan Ryssland och andra länder så är det tveksamt om man från rysk sida vill fortsätta efter 2024. Övriga medlemmar har tagit beslut om att fortsätta till 2030, men utan rysk medverkan blir det svårt. Stopp för samarbete mellan ESA och Ryssland. Ryska Soyuz-raketer har i många år skjutits upp från Europas rymdbas i franska Guiana i Syd-Amrika. Nu har ryska rymdorganisationen Roscosmos pausat allt samarbete och den ryska personalen reser hem. Flera uppskjutningar av satelliter får därför vänta tills ESA hittar alternativa raketer. Ett av samarbetsprojekten mellan ESA och Ryssland är farkosten Exo-Mars som skulle ha sänts iväg till Mars i september från Bajkonur. Det projektet blir nu försenat, åtminstone flyttas det fram till 2024. En av Putins män, en agressiv lögnare, är chef för Roscomos. År 2018 utsågs Dmitry Rogozin till ny chef för den statliga rymdverksamheten, Roscosmos. Han har varit vice premiärminister tidigare, och är en man helt i Vladimir Putins smak. Tragiskt nog har han ansträngt sig att sabotera samarbetet mellan Ryssland och USA. Efter Rysslands ockupation av Krim sattes Rogozin upp på USA:s sanktionslista. Som chef för Roscosmos har han varit aggressiv och kommit med hotelser och förolämpningar mot väst. Det ser ut som om Ryssland inte vill fortsätta samarbetet med rymdstationen, och samarbetet om en bas i bana runt Månen, Gateway, har definitivt upphört på ryskt initiativ. Ryssland vill istället öka rymdsamarbetet med Kina. När de nya sanktionerna trädde i kraft nu när Ryssland startat krig mot Ukraina, så har Rogozin använt Twitter för att utslunga allehanda aggressiva påhopp och lögner. Men så har han ju Vladimir Putin som chef.
USA:s sanktioner försvårar Rysslands rymdprogram. Oklart om det försvårar rymdsamarbetet mellan länderna.
Här är ett citat från Space News (2022-02-25): Russia’s space program won’t be shielded from U.S. sanctions in the wake of Russia’s invasion of Ukraine, U.S. President Joe Biden said Thursday afternoon. “We estimate that we will cut off more than half of Russia’s high-tech imports, and it will strike a blow to their ability to continue to modernize their military. It will degrade their aerospace industry, including their space program,” Biden said in a White House address outlining new sanctions. A White House fact sheet released Feb. 24 did not elaborate on specific sanctions or restrictions for Russia’s space program. The administration said it is imposing “Russia-wide denial of exports of sensitive technology, primarily targeting the Russian defense, aviation, and maritime sectors to cut off Russia’s access to cutting-edge technology.” Examples of such technologies include semiconductors, telecommunication, encryption security, lasers, sensors, navigation, avionics and maritime technologies. “These severe and sustained controls will cut off Russia’s access to cutting edge technology,” the fact sheet stated. In a brief statement late Feb. 24, NASA said the new export restrictions would not affect its work with its Russian counterpart, Roscosmos, of operations of the International Space Station. “The new export control measures will continue to allow U.S.-Russia civil space cooperation,” the agency stated. “No changes are planned to the agency’s support for ongoing in orbit and ground station operations.” Rysslands rymdchef svarar: Biden’s statement prompted a sharp rebuke from Dmitry Rogozin, director general of Roscosmos and former deputy prime minister of Russia. In a series Russian language tweets, he noted that the U.S. had already blocked imports of radiation-hardened electronics and made it difficult for Western nations to procure commercial launches on Russian rockets. “We are ready to act here, too,” he said regarding launch restrictions. Rogozin also raised questions about the future of the International Space Station. “Do you want to destroy our cooperation on the ISS?” he asked, noting that the station’s orbit is maintained by thruster firings on the Russian segment of the station, primarily by Progress cargo spacecraft. “If you block cooperation with us, who will save the ISS from an uncontrolled deorbit and fall into the United States or Europe?” ________________________________________________________________________
Försenad satellit. (2022-02-19) Företaget Ovzon meddelar att uppskjutningen av satelliten Ovzon 3 kommer att försenas, men är planerad att ske under senare delen av 2022. Senareläggningen är en konsekvens av fortsatta brister och förseningar i leveranser av nyckelkomponenter som påverkar färdigställandet av Ovzon 3 och ett stort antal andra satelliter i branschen. _____________________________________________________________________
Jobba snabbare på Esrange! (2022-01-31)
Storbritannien, Norge och Tyskland gör stora satsningar på att börja sända upp satelliter. På Esrange har man i decennier haft önskemål om kapacitet att sända upp satelliter, men det är bara de senaste åren man börjat bygga infrastruktur. Nu riskerar Sverige att bli omsprunget av länder som satsar stora ekonomiska resurser på att förverkliga satellitverksamhet. Tyskland ska bygga om ett fartyg till raketramp, Norge har basen Andoya och i Storbritannien planeras flera nya raketbaser. Ska vi GOSA? (Källa: Aviation Week & Space Technology. Januari 2021) Från Tyskland meddelades i januari 2021 att man undersöker möjligheten att börja sända upp satelliter från ett skepp på Nordsjön. Tyskland är så tättbebyggt att det inte är lätt att skapa en rymdbas på fastlandet, och samtidigt har det startats flera nya tyska företag som bygger raketer. I Bremen finns GOSA (German Off-shore Spaceport Alliance). Det är ett företag som vill utrusta ett skepp för satellituppskjutningar och placera det ute på Nordsjön. På så sätt kan man undvika att flyga raketer över bebyggda områden, undvika att störa flyglinjer och det behövs inte så mycket förhandlingar med myndigheter. Tanken på detta uppstod 2019 i en utredning om Tysklands framtid som industrination. Man kom fram till att alla önskade sig kapacitet för satellituppskjutningar. Det finns numera tre företag som snabbt gör framsteg med att bygga raketer för att sända upp små satelliter. De heter Rocket Factory Augsburg, HyImpulse och ISAR Aerospace. Det finns prognoser på att tysk industri, t ex bilindustrin, behöver snabb kommunikation via satelliter. Storbritannien och Norge vill ju också sända upp satelliter, men de länderna är inte medlemmar i EU. Sverige är medlem så valet inom EU för ett företag som vill sända upp en satellit kanske står mellan tyskt fartyg och norrländsk bas. Den tyska planen på ett raketskepp innebär en första uppskjutning under år 2023. Raket-skepp. Tyskland har kort kust mot Östersjön och likaså mot Nordsjön, och att flyga över tätt befolkade områden i Tyskland, Danmark, Sverige eller Norge skulle kräva omfattande förhandlingar. Att skjuta upp raketer från fartyg är inte en ny ide´. Företaget Sea Launch sköt upp satelliter från en plattform i Stilla Havet. Efter problem både med teknik och ekonomi lades projektet ner. Fartyget som Tyskland vill använda är konstruerat för att klara tuffa väderförhållanden och har använts för att bygga vindkraftverk till havs. Enligt vad man hävdar ska det vara möjligt att använda fartyget 250 dagar per år. Något som saknas ännu är regler kring detta, t ex lagstiftning. Det uppges dock finna stort politiskt stöd för planerna. Förutom raketuppskjutning från fartyg planeras i Tyskland även att använda flygplan som ett första steg ut i rymden, och detta skulle ske från ett flygfält i Rostock vid östersjökusten. Flera rymdföretag sluter avtal om att använda raketfartyg. (September 2021) De tyska företagen Rocket Factory Augsburg och HyImpulse, holländska T-Minus och brittiska Skyrora har avtalat om att använda tyska skeppet Spaceport Alliance Purpose Ship för att sända upp satelliter i Nordsjön. (Varför vill de inte skjuta upp satelliter från Esrange istället?) Norge bygger ut. (Oktober 2021) I Norge erhöll rymdbasen Andoya hösten 2021 ett anslag på 365 miljoner norska kronor för att man ska kunna bygga infrastruktur för uppskjutning av satelliter. Enligt uppgift hoppas man börja sända upp satelliter hösten 2022, dvs i år. Nyheter från Storbritannien: Flygmyndighet blir rymdmyndighet, ny rymdlag och avsikt att börja skjuta upp satelliter 2022. Men rymdbaserna är långt ifrån färdigbyggda! (Källa: Aviation Week & Space Technology. 2021-08-09.) Läs artikel på sidan "Europa" Läs min grundliga artikel om planer på rymdbaser i Europa hos Populär Astronomi. __________________________________________________________________
Lucy möter Jupiters Trojaner För några månader sedan sände NASA iväg sonden Lucy med destination Jupiter. Sonden når Jupiter först 2027, och innan dess ska den ta fart genom att flera gånger avlägsna sig från jorden och sedan återvända för att använda jorden som ”gravitations-slunga”. (Publicerat 2022-01-09) Sonden ska studera två samlingar asteroider som fastnat i Jupiters gravitation och flyger i samma bana som planeten: ett antal asteroider flyger före Jupiter och en annan grupp flyger efter! Läs på sidan Rymdsonder. ____________________________________________________________________
Utredningsbetänkande om ny rymdlag: Bra om satellituppskjutningar men ofullständigt om rymdturism. En statlig utredning om ny rymdlag presenterades 23 november. Den föreslår omfattande ny lagstiftning om bl a tillståndsprocess för rymdverksamhet, registrering av rymdföremål och villkor för skadestånd. Men inget nytt föreslås om bemannad rymdfart – utredningen hänvisar till Luftfartslagen och till framtida lagstiftning. (Av Ariel Borenstein. 2021-12-23) Utredaren: juristen Göran Lundahl. Nya tider. 1982 dominerades rymden av Sovjetunionen och USA. I Sverige grydde en statlig rymdverksamhet och en rymdindustri. Då tyckte man att det var dags att lagstifta om Sveriges rymdverksamhet och riksdagen tog beslut om ”lag om rymdverksamhet”. Lagen var kort, bara 6 paragrafer, och den handlade nästan uteslutande om olika sätt att sätta käppar i hjulet för privat rymdverksamhet. Nu är det 2021. Ett stort antal stater bedriver numera rymdverksamhet. Den globala rymdbranschen, statlig plus privat, omsatte 2020 ett belopp uppgående till 385 miljarder dollar. Teknisk utveckling har gjort att satelliter kan utföra de mest häpnadsväckande arbetsuppgifter. Avancerad teknologi kan rymmas i små satelliter, som kan sändas upp med små raketer. Det finns en internationell rymdstation. Militär verksamhet är alltmer beroende av satelliter. Människans aktiviteter i rymden blir allt mer omfattande. Rymdlagen från 1982 klarar inte allt detta, det är dags för en ny lag. En ny lag om rymdverksamhet. 2018 fick juristen Göran Lundahl i uppdrag av regeringen att utreda vilka krav som borde ställas på en ny rymdlag. Han överlämnade ett betänkande till regeringen 23 november 2021. Jag var journalisten i rummet! På presskonferensen där lagförslaget presenterades fanns ingen större mediabevakning. Jag var ende närvarande journalist, TT fanns med på länk. Övriga i rummet var personal som skötte kommunikationsutrustningen och några experter som deltagit i utredningen. Utredaren avslutade sin presentation med orden: ”Finns det några frågor?” Alla tittade på mig. Ja, jag ställde en fråga. En sak är klar: den nya lagen kommer att bli mycket mer innehållsrik än den gamla. Det behövs ett antal definitioner: Vad är ett rymdföremål? Var går gränsen mellan den höjd där luftfartsregler gäller och där rymdlagen ska börja gälla? Det behövs regler om hur det ska gå till att få tillstånd att bedriva rymdverksamhet: Det behövs regler för tillsyn, dvs hur ska kontroll göras av att lagen följs? Sverige måste föra ett register över alla farkoster vi sänder upp i rymden och rapportera detta till FN. Hur ska detta gå till? Olyckor kan inträffa. Hur ska skadeståndsreglerna vara utformade? Vilka regler ska gälla om försäkringar? Vilka krav måste ställas på vår rymdverksamhet vad gäller rymdmiljö och rymdskrot? Behövs särskild lagstiftning för att underlätta bedrivande av privat rymdverksamhet, t. ex. rymdturism. Den nya lagen måste beakta utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitiska frågor. Sänd inte en raket till månen av misstag! Lagstiftning brukar inte locka till skratt, men en formulering i förslaget till ny rymdlag är som gjord att skämtas om: ”Den som av oaktsamhet bedriver rymdverksamhet utan tillstånd ska dömas till böter eller fängelse.” Den här paragrafen ingår i förslaget till tillståndsprocedur. Jag förstår vad som avses, men det är komiskt att tänka sig att någon av misstag sänder upp en raket. Till att börja med ställs lagstiftaren inför problemet om var rymden börjar. Det finns inget internationellt avtal som reglerar detta. Här föreslås att man väljer höjden 10 mil som gräns och att alla ”rymdföremål” som passerar den gränsen ska omfattas av lagen. Vi tror på kraftigt ökad rymdverksamhet. Det blir Rymdstyrelsen som både ska bevilja tillstånd och övervaka att reglerna följs. Än så länge är det regeringen som beviljar tillstånd till rymdverksamhet, men utredaren tror att antalet ärenden kommer att öka kraftigt de närmaste åren, och därför är det bäst att detta delegeras till Rymdstyrelsen, som har den största kompetensen på området. Det är önskvärt att tillståndsansökningar behandlas ganska skyndsamt. Man specificerar i två paragrafer omfattande 15 punkter de krav som en ansökan om rymdverksamhet måste uppfylla. Lagförslaget kompletteras med förslag på en rymdförordning där några ämnen detaljregleras. Bl a specificerar man i 17 punkter ytterligare vad som krävs av en tillståndsansökan. Både statlig och privat rymdverksamhet ska kräva ansökan om tillstånd. Men regeringen kan besluta att någon viss statlig verksamhet ska få göras utan undantag, och försvaret behöver inget tillstånd! Det ska inte utfärdas något generellt tillstånd till t.ex. ett företag, utan det ska finnas olika typer av tillstånd: för uppsändning av rymdföremål, för manövrering eller annan påverkan av föremålet i rymden, återföring, aktivitet på annan himlakropp (!!!), annan verksamhet. Kommersiell rymdverksamhet. Något som överraskar rejält är att utredningen inte föreslår någon specifik lagreglering alls om kommersiell bemannad rymdverksamhet. I USA har Federal Aviation Administration 2020 fått lagstöd 2020 för att hantera kommersiella rymdfärder. I Sverige har man efterlyst ny lagstiftning. T.ex. vill företaget Spaceport Sweden samarbeta med Virgin Galactic som tar upp ett flygplan på hög höjd och där sänder iväg en raket som finns monterad under planet. För att utländska företag i branschen ska våga starta aktivitet i Sverige krävs klara spelregler. Utredaren skriver att eftersom den rymdturism som kan bli aktuell sker med sondraket eller flygplan så gäller luftfartslagen. Om farkosten ska nå över gränsen 100 km anses det ju handla om rymdverksamhet och då krävs tillstånd av Rymdstyrelsen. Vad gäller en rymdbas säger man att rymdlagen inte ska reglera vad som sker på marken, så luftfartslagen gäller s k horisontell uppfart (Virgin Galactic). Vad gäller vertikal uppskjutning av rymdfarare så konstaterar utredaren att den enda rymdbas som finns i Sverige är Esrange, och där planeras inga bemannade uppskjutningar, så det krävs ingen ny lagstiftning. Och någon ny rymdbas planeras inte. Slutklämmen i avsnittet om kommersiell rymdfart blir en efterlysning av ny lagstiftning som reglerar luftfart och rymdfart i samma lag, och som omfattar Esrange. Utredarens uppdrag omfattar inte aktiviteter på marken. Min åsikt är att man borde ta detta helhetsgrepp redan i den nu aktuella nya rymdlagen. När börjar det? I betänkandet föreslås att den nya lagen börjar gälla 1 januari 2023. På denna sida är min artikeln förkortad, en grundligare genomgång finns på sidan Rymdlagen - analys. Följ länken och läs om Rymdstyrelsens tillsyn, nationell säkerhet, Esrange, rymdskrot, försäkringar, skadestånd mm. OBS! Den här artikeln är både tänkt som information om lagförslaget och som ett diskussionsinlägg. Har du några synpunkter på lagförslaget eller på min artikel, maila mig på rymden@arielspace.se och uppge om jag ska publicera dina synpunkter på Arielspace. __________________________________________________________________
Vad är ULA? Läs om ett stort företag i USA som hade monopol på statlig rymdfart men fick problem när Ryssland invaderade Krim och SpaceX började konkurrera. (2021-12-20) Läs på sidan om USA.
Commercial Lunar Payload Services. NASA sponsrar 14 amerikanska företag som ska sända obemannade farkoster till Månen. De ska medföra olika typer av mätinstrument för att kartlägga månens egenskaper. (2021-12-13) Redan 2022 ska Astrobotic Technology och Intuitive Machines landa sina farkoster på Månen. Läs nyheten uppe till höger på denna sida. Intuitive Machines ska landa sin farkost Nova på Månen 2022. _______________________________________________________________
Nya besökare på internationella rymdstationen!