ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdaktierRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Svensk rymdindustri
Esrange och SmallSat - min artikel
SmallSat: satelliter från Esrange.
Statlig rymdstrategi för Sverige
Lista över de svenska rymdbolagen
Svenska rymdföretag i närbild
Spaceport Sweden
SpaceOps - internationell rymdkonferens 2012 i Stockholm
Rymdforum 2019
Rymdforum 2017
Rymdforum 2015
Rymdforum 2013
Rymdforum 2011
Rymdforum 2009
Rymdforum 2007
Flyg- och rymdkonferens 2013 i Linköping
Konferensen Flyg- och Rymdindustri 2020-2040
Konferens Flyg- och Rymdtekniska föreningen 2019
Vimmel och scen
Gästblogginlägg
Försäljning av SSC Space Systems - diskussioner i ett år.
Rymdpolitik
Investeringar
Rymdlänkar
Flyg och rymd.

Man fick leta efter rymdbolag med lykta och teleskop när "Flyg- och Rymdtekniska föreningens" konferens på Waterfront i Stockholm hölls 8-9 oktober. Det var nästan enbart flygbranschen som hade mött upp för att lyssna på föredrag, och mingla.
(Ariel Borenstein. 2019-10-12)


Delegaterna lyssnar. Män, män...

Deltagarantalet var 340 personer med anknytning till flygbranschen och rymdbranschen. Det hölls ett stort antal föredrag men jag lyssnade företrädesvis på sådant som hade rymdanknytning.

Flyget.

Efter att konferensen invigts av föreningens ordförande Roland Karlsson hölls hela förmiddagen ett antal föredrag riktat till alla deltagare.


Roland Karlsson, ordförande för Flygtekniska.

På eftermiddagen och onsdag förmiddag hölls sedan ett stort antal parallella föredrag i mindre sammanträdesrum. Talare på förmiddagen var först tre personer från flygbranschen:


Lisa Åbom: Saab:s perspectives on future needs in the Aeronautics industry. 


Henrik Runnemalm: GKN technology contribution towards sustainable aviation.


Ron van Manen, Clean Sky Programme: Aviations existential challenge to sustain its role in the net-zero carbon future.

Häpnadsväckande hur mycket de alla pratade om klimathotet. Känns som rykande färskt med allt detta engagemang på en flyg/rymd-konferens. Bra!

Rymden.

Efter kaffepausen pratade Anna Rathsman, Generaldirektör för Rymdstyrelsen, på temat: "An investment in Space is ultimately an investment on the earth".



Hon visade foton av en galax och av jorden sedd från månen. De 400.000 amerikaner som på 60-talet arbetade för att NASA skulle åstadkomma en månlandning kunde lätt visualisera sitt mål: de kunde titta upp mot himlen på natten och se månen.

Också idag finns många fantastiska mål för rymdverksamhet. I Sverige har intresset den senaste tiden fokuserats på att den amerikanska astronauten Jessica Meir, som nu befinner sig uppe på rymdstationen, har svenska anor: hennes mamma kommer från Sverige.



Allt mer av verksamheten på jorden har nytta av det som man kan åstadkomma med satelliter: studera jordytan, kommunicera, GPS, sända TV-signaler, forska på mark, vatten och atmosfär.

Ett aktuellt projekt inom svensk rymdverksamhet är utbyggnad av Esrange som testmöjlighet för raketer, och möjlig uppskjutningsplats för satelliter. Ett annat projekt är den nya satelliten MATS för forskning av den högre delen av atmosfären. MATS skulle ha sänts upp i år från ryska basen Vostochny, men det blir en försening till nästa år.



Upp i luften, ut i rymden.

Christer Fuglesang är ju känd av alla. Han är astronaut och har vistats två gånger uppe på rymdstationen. Numera leder han KTH:s rymdavdelning, men är också Rymdstyrelsens ständiga ambassadör både inom och utanför Sverige. Han är också barnboksförfattare!



Det är alltid trevligt och intressant att lyssna på Christer Fuglesangs föredrag. Det var det också på denna konferens, även om han faktiskt egentligen inte hade något att bidra med till ämnet! Hans ämne var "Possible synergies between Aeronautics and Aerospace." 

Att man måste flyga genom atmosfären för att komma upp i rymden var förmodligen redan bekant för delegaterna, säkert också att rymdfärjan lyfte som en raket men landade som ett glidflygplan.



Men det gör ingenting. Det var i alla fall ett mycket intressant föredrag illustrerat med dramatisk film av rymdfärjan som lyfter. Han berättade också om KTH:s rymdprogram med studenter från många länder. 

Esrange och satelliterna.

Olle Norberg är vicerektor vid Luleå Universitet, med ansvar för rymdområdet. Hans CV är imponerande efter tidigare uppdrag som chef för Esrange och sedan Generaldirektör för Rymdstyrelsen. 

Efter att jag gått vilse i området mellan Odenplan och Waterfront (!!!) på onsdag morgon kom jag in till Olle Norbergs föredrag när halva återstod. Han berättade då om utbyggnaden av Esrange.



När hela anläggningen är klar ska den kunna prestera följande:

Test av hela satelliter, men också test av satelliters instrument, sensorer, delsystem.
Test och flygning av stora atmosfär-ballonger. (Finns redan)
Raketer: analys, test av motor, test på startplattan, uppskjutning.
Test av raketer som kan landa igen efter uppskjutning.  

Ett av målen som man hoppas förverkliga inom några år, om politisk vilja och pengar finns, är att börja sända upp satelliter. Man har i somras börjat förbereda bygget av en ny ramp för mer avancerad raketuppskjutning än det man gjort hittills. Olika typer av markarbeten har utförts, och till våren ska själva startplattan byggas. Rampen ska vara belägen 4 km bort från övriga anläggningar. Olle Norberg yttrade de dramatiska orden: "Eftersom detta handlar om testverksamhet måste man räkna med att något kan gå fel".



Möjlighet för rakettester i horisontalläge finns redan nu, och under tredje kvartalet 2020 ska en anläggning för vertikala rakettester stå klar. Tidsplanen i övrigt är att den nya rampen för raketuppskjutning även den ska vara klar tredje kvartalet 2020. 

NASA/ESA till en dubbel-asteroid med hjälp av Sverige och Finland.

Emil Vinterhav, med bakgrund bl.a. i ÅAC Microtec, och nu aktiv i flera olika rymdprojekt, berättade om två farkoster som ska sändas till en asteroid och dess lilla följeslagare. Den stora asteroiden har döpts till Didymain, och är 780 m i diameter. Asteroidens måne kallas Didymoon, och är 160 m i diameter. Avståndet mellan objektens center är 1,2 km, och lilla asteroiden kretsar ett varv kring den större på 12 timmar.



NASA:s farkost DART ska kollidera med den mindre asteroiden för att testa om det är möjligt att ändra banan för asteroider som hotar träffa jorden. År 2022 kommer det här asteroidparet att passera relativt nära jorden och då ska DART nå fram.

ESA:s satellit HERA ska passera nära asteroiderna efter kollisionen. Man ska dels undersöka vilken effekt kollisionen fick, men också utföra ett stort antal mätningar av asteroiderna. Jag har anlednign att återkomma med fler detaljer, så jag skriver inte mer nu om DART eller HERA.

Farkosten HERA är ett samprojekt mellan Sverige, Finland, Tjeckien och Tyskland.

Mingel och diverse flygföredrag.

Under föredrag om flyg samt under mingel och luncher hörde jag en del intressant:

Indiens rymdorganisation vill sända upp rymdfarare om två år.

Svenska Rymdstyrelsen fick budgethöjning för de närmaste åren med 150 miljoner, men inga pengar var speciellt vikta för Esrange. Men...det är väl troligt att Rymdstyrelsen sänder en del av pengarna vidare till utbyggnaden av Esrange.

Det talas om att svenskarna borde flyga mindre. Enligt Luftfartsverket är 42 % av allt trafikflyg i Sveriges luftrum internationella överflygningar. Vad gäller svensk trafik sker stor del av flygningarna till, från (eller är lokala flygningar runt) flygplatsen i Västerås.

Svenska militära plan har landningsbanor överallt i landet. Markpersonalen kan fixa till ett plan på 15 minuter, så att det kan flyga igen.
 
Mike Tyson sa: "Man har alltid en plan, ända tills någon slår en på käften." Enligt befälhavaren för Sveriges flygvapen stämmer det också i krig. Men man måste vara väl förberedd på smällen, så att man har en plan i alla fall. Och om fienden har lika bra flygplan som vi, lika bra utbildning, lika bra planering osv, så vinner den som har flest flygplan! Kan vara bra att veta. 
 


ESA ska ta hjälp av superhjältar vid utforskningen av galaxen.


Uppdaterat 2019-10-14
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum