ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdaktierRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Svensk rymdindustri
Esrange och SmallSat - min artikel
SmallSat: satelliter från Esrange.
Statlig rymdstrategi för Sverige
Lista över de svenska rymdbolagen
Svenska rymdföretag i närbild
- Aeroflex Gaisler
- Beyond Atlas AB
- C2SAT
- ECAPS
- Esrange studiebesök
- Forsway Scandinavia
- GKN (f.d. Volvo Aero)
- Lyngsat
- OHB Sweden
- Servicemodulen - besök i cleanroom hos OHB Sweden
- Presskonferens hos OHB Sweden 2016
- Presskonferens om satelliten MATS
- Omnisys Instruments AB
- Polymer Kompositer.
- RUAG Space Sweden
- Rymdstyrelsen
- Sandvik
- Swedish Space Corporation
- SWE-DISH
- PRISMA-satelliterna
- ÅAC Microtec Clyde
Spaceport Sweden
SpaceOps - internationell rymdkonferens 2012 i Stockholm
Rymdforum 2019
Rymdforum 2017
Rymdforum 2015
Rymdforum 2013
Rymdforum 2011
Rymdforum 2009
Rymdforum 2007
Flyg- och rymdkonferens 2013 i Linköping
Konferensen Flyg- och Rymdindustri 2020-2040
Konferens Flyg- och Rymdtekniska föreningen 2019
Gästblogginlägg
Försäljning av SSC Space Systems - diskussioner i ett år.
Rymdpolitik
Investeringar
Rymdlänkar
OHB Sweden


Arielspace besöker OHB i Kista:
”Vi testar just nu den nya svenska satelliten MATS.”
(Av Ariel Borenstein. 2018-06-04)

Arielspace har besökt OHB Sweden i Kista för att intervjua VD Gierth Olsson och prata om nya svenska satelliten MATS. Samtalet handlar efter hand också om alla andra projekt som OHB driver och landar till slut i Sveriges nya rymdstrategi.


Satelliten MATS genomgår tester hos OHB Sweden i Kista.

”MATS ska skjutas upp med en rysk raket i november 2019” berättar Gierth. Så pass mycket vill han berätta, men fler detaljer kring uppskjutningen avslöjar han inte.

Det går mycket bra för OHB Sweden. Man har många internationella uppdrag där man medverkar i bygget av satelliter. Ett snabbt växande segment i rymdbranschen är elektrisk framdrivning. OHB är t.ex. med i telekom-projektet Electra.

Första nya satelliten sedan 2010!

Satelliten MATS är den första större svenska satelliten sedan PRISMA år 2010. MATS utläses som Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy. Den här satelliten finansieras helt av Rymdstyrelsen. Syftet är att utforska ett lager i atmosfären som kallas mesosfär och finns på 5 till 10 mils höjd. Man ska studera nattlysande moln och beteendet hos syremolekyler på den höjden.

Initiativtagare till MATS är Stockholms Universitet, närmare bestämt Meteorologiska Institutionen. OHB Sweden är huvudleverantör med ÅAC Microtec som partner för ombordator och kraftsystem.  Mätinstrumenten tillverkas av Stockholms universitet och företaget Omnisys.

Jag tittar på satelliten genom ett fönster. 

Alla satellitens delar finns just nu hos OHB för att testas. Jag får titta på dem genom fönstret in till OHB:s renrum (eller på engelska: clean-room). Det krävs ett antal tillstånd av olika tillverkare för att jag skulle få fotografera komponenterna, så jag får nöja mig med att titta. Jag ber Gierth Olsson att få återkomma på våren 2019 när satelliten ska byggas ihop.

På andra arbetsbänkar finns dessutom hemligstämplade komponenter till andra satelliter, så det är inte läge för mig att bli insläppt i renrummet. Tråkigt. Jag skulle gärna vilja plocka upp någon komponent och kolla på den! (OBS: ett skämt.)

Innosat.

Själva satellitplattformen till MATS kallas Innosat och kan anpassas till olika typer av satelliter. Den är speciellt lämpad för instrument för jordobservation. Gierth berättar att Innosat hittills inte har marknadsförts speciellt aktivt, men att man ändå erhållit många förfrågningar från rymdindustrin.

Det går bra för OHB.

Just nu behöver OHB Sweden anställa ytterligare ca 12 ingenjörer! Man har många uppdrag och förhandlar om ännu fler. På företagets webbplats kan man läsa om Electra: 

"OHB Sweden har fått i uppdrag av OHB System AG i Bremen att utveckla det elektriska raketsystemet samt leverera mjukvaran till styrsystemet för Electra, en ny och helt elektrisk version av den geostationära satellitplattformen SmallGeo. Kontraktet är värt 28,8 miljoner euro. OHB System AG utvecklar Electra med ESA och operatören SES:"

Ett annat pågående arbete är komponenter till ESA:s vetenskapssatellit Euclid som ska studera mörk materia och mörk energi.

Tillbaka till Månen.

Efter att Gierth berättat om MATS och OHB  övergår vi till ett allmänt samtal om rymdbranschen. Vi enas om att väldigt mycket händer nu på rymdområdet. Vi har båda noterat att intresset för utforskning av månen är tillbaka hos rymdnationerna. Gierth berättar att man nyligen hade besök av representanter för Team Indus, ett av teamen i den nyligen avblåsta tävlingen om att sända en farkost till månen.

Rymdstrategin?

Gierth Olsson tycker det är bra att rymdverksamhet i den officiella rymdstrategin jämställs med annan infrastruktur, dvs vägar, järnväg och flyg. För att förverkliga rymdstrategin behövs större statlig finansiering av Sveriges rymdverksamhet, men man måste inse att i statsbudgeten konkurrerar rymdverksamhet med järnväg, äldrevård, skola, polis osv.

Min reflektion: Pengar till rymdverksamhet bör nog ses som en investering och inte som en utgift. Pengarna kommer tillbaka i form av export och byggandet av den högteknologiska kunskapsnationen Sverige!

Läs mer om MATS hos

      Tidskriften Forskning och framsteg


 
Med Sverige mot planeten Mars!

Arielspace har intervjuat Gierth Olsson, VD för OHB Sweden i Kista, om den testmodul som företaget monterar ihop åt Airbus Defence and Space, på uppdrag av ESA. Det betyder att ett svenskt företag deltar i projektet att sända människor till Mars. 
(Av Ariel Borenstein. Besök hos OHB Sweden och intervju med VD Gierth Olsson. Övriga källor: Webbplatser hos ESA och NASA. 2016-07-23)  

Bakom glasrutan.

Jag tittar på modulen “European Service Module” genom en stor glasruta. Nedanför mig finns OHB:s stora s.k. clean-room. Mitt i laboratoriet står den 13 ton tunga modulen på en ställning som möjliggör konstruktionsarbete även på undersidan.


Officiellt foto från OHB visar en av servicemodulerna, detta är dock inte det exemplar som finns i Kista.
 
En medarbetare i vit skyddsrock, hätta och vita handskar jobbar under modulen. I övrigt är det stora labbet tomt på människor. Runt den dominerande modulen finns arbetsstationer med andra projekt, bland annat Solar Orbiter.


OHB:s VD Gierth Olsson och astronauten Christer Fuglesang 2014 under invigningen av företagets lokaler i Kista.
 
“European Service Module” är ESA:s bidrag till NASAs bemannade rymdkapsel Orion som ska sända astronauter till månen och Mars. Modulen innehåller farkostens raketmotor och bränsle, samt elektricitet, vatten och syre.

Den modul som byggs ihop hos OHB Sweden ska fraktas till USA för att genomgå NASA:s tester. Om testerna utfaller positivt kommer en identisk modul att monteras ihop med rymdskeppet Orion och sändas mot månen. Farkosten är obemannad, den ska runda månen och sedan återvända till Jorden. Detta sker 2018. Men år 2022 flyger astronauter med Orion runt månen. På 2030-talet hoppas NASA sedan vara redo att sända astronauter till Mars med Orion.

Många orealistiska Marsplaner – och en realistisk.

Du har förmodligen de senaste åren läst om ett holländskt projekt att sända människor till Mars. Deltagarna håller redan på att väljas ut och de har förklarat sig villiga att resa med enkel biljett. Projektet ska till stora delar finansieras med sponsring och genom att allt filmas och blir till en doku-såpa. Detta fascinerar människor och nämner man rymdresor så har de flesta hört talas om detta Mars-projekt.

Men det finns några problem: kolonisering av Mars kräver en finansiering på ca 100 miljarder dollar, det ovannämnda projektet har ingen raket och man har inget rymdskepp. Enligt min åsikt är den här resan omöjlig att förverkliga. Det samma gäller för några andra omtalade färder till Mars som skulle bekostas av miljardärer, företag och organisationer.


Rymdskeppet Orion med sin service-modul.

Men de färder till Mars som NASA planerar kommer att bli verklighet. Bakom projektet Orion står världens största rymdnation USA, med en rymdbudget lika stor som alla andra nationer tillsammans. USA kommer dessutom att samarbeta med andra länder och med privata företag. NASA bygger nu en kraftig raket, Space Launch System, och en ny rymdfarkost, Orion.

Man kommer först att öva sig med olika färder i rymden mellan Jorden och Månen. Ett projekt som föreslagits är att en rymdsond skulle hämta en lagom stor asteroid och lägga den i bana runt månen. Därefter färdas astronauter dit och undersöker den. En annan idé är att ha en rymdstation i bana runt månen.

När man sedan är redo sänds ett antal obemannade farkoster till Mars med förråd och bostäder och därefter anländer astronauterna med Orion.

Orion.

Rymdskeppet Orion testades första gången 5 december 2014 med en obemannad färd som tog den två varv runt Jorden. Raketen Delta 4 Heavy lyfte upp den i bana och efter 4 1/2 timme återvände farkosten till Jorden i mycket hög hastighet. Den landade med fallskärm i Stilla havet utanför Kaliforniens kust. Man testade att dator, värmesköld, fallskärm m.m. fungerade.

Om några år blir den nya raketen Space Launch System klar, och den ska då sända iväg en obemannad Orion på en färd runt månen. Uppdraget tar 25 dagar. Det är troligtvis år 2018 som Orion rundar månen.

År 2022 är det sedan tänkt att Orion ska bemannas med tre astronauter och runda månen. Under 20- och -30-talen följer många bemannade färder i bana runt jorden, runt månen och till nya rymdstationer bortom jorden. I slutet på 30-talet vill NASA sända astronauter till planeten Mars.


ESA bygger Orions servicemodul.

ESA är ju en av medlemmarna i teamet bakom den internationella rymdstationen: Ryssland, USA, ESA, Japan och Kanada. Alla dessa länder bidrar till finansieringen av stationen. De senaste åren har ESA istället för med pengar bidragit med att bygga och använda transportrymdskeppet ATV för att serva rymdstationen. Näst efter rymdfärjan var ATV den farkost som hade störst lastkapacitet.

Men nu har ESA upphört med denna verksamhet och bygger istället ett antal s.k. servicemoduler som ska användas av USA tillsammans med rymdskeppet Orion. De är en vidareutveckling av ATV (Automated Transfer Vehicle). Avtalet om detta slöts 2013 och den första färden med ny raket, nytt rymdskepp och ny servicemodul ska äga rum 2018.

Service-modulen sitter bakom rymdkapseln och innehåller bland annat motor, värmekontroll, bränsle, el, vatten och gas. I november 2014 skrev ESA ett kontrakt med ett av Europas ledande rymdbolag, Airbus Defence and Space, om att bygga modulen. Ett år senare anlände en testversion till NASA från en fabrik i Italien.

OHB Sweden bygger en av servicemodulerna.

20 företag i Europa arbetar med olika moment i framställningen av servicemoduler, med erfarenhet hämtad från arbetet med ATV åren 2009 till 2015. Ett av dessa företag är OHB Sweden.


Förpackningen som modulen anlände i står på OHB:s parkeringsplats.

I februari 2016 fick OHB Sweden i uppdrag av Airbus Defence and Space att montera ihop alla bränslerör, ventiler och motorer till ett exemplar av servicemodulen. Man ska också utföra tester av komponenternas integrering. Just detta exemplar kallas Propulsion Qualification Model och ska användas för att testa konstruktionen. Efter att OHB är klara ska modulen skeppas iväg till White Sands i USA där motorn ska testas (hot-firing-test). Detta sker någon gång i slutet av året.

Den servicemodul som ska kopplas ihop med Orion och flyga runt månen byggs i Bremen i Tyskland av Airbus Defence and Space. Airbus och OHB är europeiska konkurrenter och att Airbus ändå vill överlåta arbetet med en av servicemodulerna till OHB Sweden visar vilket högt anseende detta svenska rymdföretag har. OHB Sweden var ju ursprungligen en division på Rymdbolaget och har därför en lång historia av att bygga satelliter. Några tidigare satelliter man byggt är Freja, Astrid, Odin, SMART-1 och Prisma.

Servicemodulen är 5 m i diameter och 4 m hög. Den väger 13,5 ton. Bränslet kommer att väga 8,6 ton och ska driva en huvudmotor och 32 mindre kurskorrigeringsmotorer. Solpanelen kommer att vara 19 m lång i utfällt läge. Modulen innehåller således motor och bränsle, men också el och kontroll av temperaturen i rymdskeppet. Dessutom ska modulen innehålla luft och vatten för fyra astronauter.

Gierth Olsson berättar att när modulen anlände till anläggningen i Kista visade det sig att modul plus stödställning som den vilade på var något för bred för att kunna passera genom industriporten. Man fick såga av en bit av stödbenens fötter. Men nu står modulen sedan februari mitt i laboratoriet.

Foton från modulens ankomst till Kista: 









Vad har 
OHB Sweden ägnat sig åt under 2012.
(Källa: Rymdstyrelsens årsredovisning för 2012) (Publicerat på Arielspace 2013-05-05)
 
År 2012 blev ett år av tillväxt för nystartade OHB Sweden (tidigare Space Systems Division inom SSC, Swedish Space Cooperation). Såväl omsättning som antalet anställda ökade med ca 30 procent och företaget består nu av ca 60 innovativa ingenjörer.
Ny orderingång kom främst genom styr- och framdrivningssystem för ESA:s satellit Solar Orbiter och produktlinan för telekommunikationssatelliter, Small GEO.
Driften av Odinsatelliten genomfördes för tolfte året i rad och Prisma-systemet, för experiment inom området formationsflygning och rendezvous, fortsatte där ett flertal kunder fick tillfälle att använda det operativa systemet i bana.



Delårsrapport från OHB.

Det tyska rymdföretaget OHB, som för något år sedan köpte SSC:s satellitbyggnads-division, har lämnat en delårsrapport för årets första nio månader. (Källa: Space News. 2012-11-12.) 

Omsättningen har ökat med 17 % jämfört med samma period 2011. OHB:s chef sa vid en presskonferens att divisionen Space Systems, som bygger satelliter, har ökat sin vinst. OHB har dotterbolag i Italien, Sverige, Belgien och Luxembourg vilket ger företaget möjlighet att dra nytta av dessa länders rymdbudget. OHB har det övergripande ansvaret för 22 satelliter som ska ingå i Europas GPS-konstellation Galileo. Man håller också, tillsammans med Thales Alenia space, i tillverkningen av tredje generationen Meteosat-satelliter avsedda för meteorologiska observationer. Några av dotterbolagen levererar komponenter till Ariane 5.
Uppdaterat 2019-05-07
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum