ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Svensk rymdindustri
Esrange och SmallSat - min artikel
SmallSat: satelliter från Esrange.
På nya jobb
Statlig rymdstrategi för Sverige
Vilka är de svenska rymdbolagen ?
Reportage - Svenska rymdföretag i närbild
Spaceport Sweden
SpaceOps - internationell rymdkonferens 2012 i Stockholm
Nya svenska satelliter
CEAS 2013 - internationell konferens i Linköping
Rymdforum 2019
Rymdforum 2017
Rymdforum 2015
Rymdforum 2013
Rymdforum 2011
Rymdforum 2009
Rymdforum 2007
Konferensen Flyg- och Rymdindustri 2020-2040
Gästblogginlägg
Försäljning av SSC Space Systems - diskussioner i ett år.
Rymdpolitik
Investeringar
Rymdlänkar
RYMDFORUM 2009.



Mycket livlig paneldebatt på Rymdforum 2009 om den svenska rymdverksamhetens framtid.
(2009-11-12. Klockan 11:02)

”Politiker och allmänhet har inte förstått att Sverige är en framgångsrik rymdnation. Hur ska vi kunna åstadkomma större satsningar på svensk rymdverksamhet?”


Panelen bestod av (från vänster): Mark Pearce (KTH, forskare), Olle Norberg (Rymdstyrelsen, generaldirektör), Anna Rathsman (Rymdbolaget, industrirepresentant), Yvonne Andersson (Sällskapet riksdagsledamöter och forskare) och Christer Fuglesang (astronaut). Moderator var journalisten Lotta Gröning.

Stor debatt.

Ett stort antal av rymd-Sveriges stora namn, bl.a. astronauten Christer Fuglesang och Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg, deltog 11 november i en debatt på branschkonferensen Rymdforum 2009 i Stockholm.

Det hela var upplagt som tre debatter med rubrikerna: ”Varför ska Sverige satsa pengar på rymdverksamhet?”, ”Hur skall en svensk rymdsatsning se ut?” och ”Hur öka intresset för rymd i Sverige”.

Men huvudfrågan som genomsyrade alla tre debatterna var: Hur ska vi få allmänhet och politiker att förstå hur viktig och intressant rymdverksamhet är? En väldigt livlig debatt uppstod med många inlägg från publiken. Hur ska rymd-Sverige göra reklam för sin verksamhet? Hur ska man få ungdomar att bli intresserade av de rymdutbildningar som finns? Hur ska man kunna erhålla mer budgetmedel från riksdagen?

I publiken fanns representanter från Rymdbolaget, från Volvo Aero och RUAG Space, från Näringsdepartementet och riksdagen, elever från Luleå tekniska universitet, journalister från tidningarna Ny teknik, Norrländska Socialdemokraten och Populär Astronomi. Samt många andra som arbetar inom rymdföretag och rymdorganisationer eller helt enkelt är rymdintresserade.

Uppror!

Jag har deltagit vid Rymdforum 2005 i Trollhättan och Rymdforum 2007 i Kiruna. Men jag har aldrig förut hört en liknande debatt. Det var ett riktigt uppror mot politiker, opinionsbildare och allmänhet som inte tagit till sig de stora framgångar som svensk rymdverksamhet uppnått. Medborgarna i Sverige har förstås uppmärksammat att en astronaut från Sverige besökt rymdstationen två gånger. Men har man förstått hur viktig världens rymdverksamhet är? Vet man att vi alla använder satelliter i stor skala till exempel genom att titta på väderleksprognoser på TV och använda GPS-mottagare? Känner man till att många svenska myndigheter i sitt arbete är beroende av satellitbilder? Vet man att svensk rymdindustri säljer många produkter till rymdprojekt i andra länder?

Sven Grahn från Rymdbolaget berättade om de två engelska orden ”benefit” och ”reason”. Vi kanske inte har ekonomisk nytta av alla rymdprojekt, men det kan finnas andra orsaker till att genomföra dem. Vi vill förstå hur universum fungerar. Och någon påpekade att det är omöjligt att veta i förväg vad grundforskning kommer att leda till.

På tal om detta nämnde några andra talare att t.ex. USA, Frankrike och på senare tid Kina och Indien vill ha rymdverksamhet för att visa att man är ledande inom vetenskap och teknik.

Pressens roll.

Ett tema i debatten var att svensk press behandlar svensk rymdverksamhet styvmoderligt. Det uppstod ett spänningsmoment där moderatorn Lotta Gröning (krönikör på Expressen) plötsligt påtvingades rollen som representant för media och anklagades för att ge för lite utrymme åt rymden. ”Ge oss en sida varannan dag i Expressen så borde vi kunna nå ut med information om Sveriges rymdverksamhet”, sa Christer Fuglesang. En annan debattör kunde tänka sig en rymdbilaga i tidningarna tillsammans med sport, ekonomi m.m.

Politik.

Hur ska man få mer pengar av politikerna? Rymdstyrelsens budget är ca 900 miljoner kr. På de olika departementen bemöter man förslag med att ”Det där var en väldigt bra idé, men det finns inga pengar till att finansiera det.” Men Yvonne Andersson i panelen hävdade att det finns pengar att avsätta om man kan integrera rymdverksamheten i budgeten för olika områden t.ex. utbildning,

Ungdomar.

En studerande från Luleå tekniska universitet sa att det ju inte räcker med att locka unga att påbörja rymdutbildningar, det är också viktigt att det finns arbetstillfällen inom rymdområdet när man är klar med utbildningen. Johanna Bergström-Roos från Rymdbolaget presenterade en idé om en tävling för barn på temat rymd i stil med ”Vi-i-femman”.

Det har redan blivit bättre!

Under debatten framkom att olika aktörer på rymdområdet redan anstränger sig för att nå ut med information. Några exempel: Föreningen Rymdforum har redan presenterat en ny policy, Rymdstyrelsen arbetar med att ta fram en ny policy, svensk rymdverksamhet ska presenteras på den kommande världsutställningen i Shanghai (bl.a. med företaget Umbilical Design).

Och 14 december ska Sveriges astronaut Christer Fuglesang och de andra astronauterna från hans senaste rymdresa träffa ett antal riksdagsledamöter. Så det finns hopp om mer svenskt i rymden.



Satellitperspektiv på miljöbrott.
 - föredrag av Henrik Forssblad (Rikspolisstyrelsen) och Jonas Nilsson (Länsstyrelsen Uppsala) på Rymdforum 2009.

Här skulle följa mitt referat av föredraget på Rymdforum, men på polisens webbplats hittade jag en bra text, så då tar jag den istället:

Polisen bekämpar miljöbrott med hjälp av satelliter.
(Källa: Polisens webbplats) (2009-11-10)

Polisen och länsstyrelserna tar hjälp av satellitbildsteknik i bekämpandet av muddringsbrott. Tidigare anmälde en del länsstyrelser cirka tre fall per år. Nu kan polisen hitta tio misstänkta fall på en timme.

Muddringar kan skapa allvarliga skador på naturmiljön i grunda havsvikar men idag anmäls väldigt få av de brott som begås mot miljöbalkens regler om vattenverksamhet. Området har varit lågprioriterat hos länsstyrelserna, som har hand om tillsynen av muddringar.

Anledningarna har bland annat varit att tekniken för att hitta brotten har varit för dålig och att det har varit för tids- och personalkrävande att utöva tillsyn. Det har dessutom varit svårt att avgöra exakt när en muddring har skett, vilket har lett till att det inte gått att fastställa om brotten varit preskriberade eller inte. Preskriptionstiden för olagliga muddringar är fem år.

Nu hoppas Henrik Forssblad att den nya satellittekniken ska få genomslag hos polismyndigheter och länsstyrelser.

- Den nya tekniken ger oss helt nya möjligheter att hitta platserna där muddringar skett. Tidigare hittade till exempel länsstyrelsen i Uppsala runt två till tre fall per år som de anmälde. Vid en flygning på ungefär en timme som vi gjorde utgående från ett underlag framtaget med hjälp av satellitbilder hittade vi tio misstänkta fall. Fem av dessa ledde till förundersökningar.
Enligt Henrik Forssblad blir den nya tekniken både effektivare och billigare om man ser på lång sikt.

- Tidigare fick vi leta manuellt. Nu har vi ett dataprogram som skannar av områden och letar efter förändringar. Det gör att vi slipper åka på måfå utan kan lägga ribban högre från början och sedan bara åka till de områden som har flest indikationer på att det gjorts otillåtna muddringar eller brott mot reglerna om strandskydd.. Satellitbilderna hjälper oss att prioritera.
Den nya tekniken har två stora fördelar: den visar var tillsynsmyndigheter och polisen ska leta och när i tiden en muddring skett.

Arbetsmetoden utreddes under förra året i ett projekt som leddes av Metria/Lantmäteriverket. Medverkande i projektet var Rikspolisstyrelsen, polismyndigheten och länsstyrelsen i Uppsala. Projektet finansierades av Rymdstyrelsen.

Metoden ska nu implementeras hos länsstyrelserna och den kommer att presenteras för polismyndigheterna lite senare i år.

FAKTA/ miljöbrott/muddring:

För att få utföra en muddring måste du ansöka om tillstånd eller göra en anmälan beroende på muddringens omfattning (om det inte är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas). För otillåten muddring är straffsatsen böter eller fängelse i upp till två års. Det är också olagligt att dumpa muddermassor utan särskilt tillstånd.

Polisen ansvarar för att upptäcka, förebygga och utreda miljöbrott. Tillsynsansvaret över muddringar och annan vattenverksamhet ligger, enligt Miljöbalken, på länsstyrelserna och deras uppgift är också att anmäla misstänkta miljöbrott till polisen.

_____________________________________________________________________

Många kustnära oljeutsläpp anmäls.
(Källa: Kustbevakningens webbplats. 2009-02-24)

Kustbevakningen uppskattar mängden olja som släppts ut under 2008 till minst 36 000 liter. 25 000 av dessa kan härledas till ett enstaka utsläpp i en hamn. Resterande 11 000 liter kommer från många små utsläpp främst i hamnar och i kustnära vatten.

Av 433 anmälda utsläpp under 2008 har Kustbevakningen konstaterat att det rör sig om mineralolja i 315 fall. Vissa anmälda utsläpp visar sig inte vara mineralolja, utan andra substanser till exempel vegetabilisk olja eller alger som vid första anblicken kan se ut som mineralolja. Merparten av oljeutsläppen är små och bedöms uppgå till maximalt tio liter, och cirka 45 procent av utsläppen bedöms vara på en liter eller mindre.

– Vi ser en minskning av oljeutsläppen till havs i fartygsstråken, men antalet utsläpp i kustnära områden och i hamnar ligger fortfarande på en alltför hög nivå. Uppmärksamheten från allmänheten mot denna typ av brott har ökat under senare år och därmed också antalet anmälningar, säger Kristina Falk Strand.

Antalet inledda förundersökningar ligger något lägre än under 2007. Många förundersökningar läggs ner för att det inte går att härleda källan till utsläppen eller på grund av bristande bevismaterial. Vid utgången av 2008 pågick 29 förundersökningar och under året har tre domar/strafförelägganden utfärdats.

Kustbevakningen använder Sea Track Web för att göra oljedriftsprognoser framåt och bakåt i tiden och också beräkna var ett utsläpp har skett. Genom att koppla Sea Track Web till information om fartygsrörelser från AIS och satelliter, är det möjligt att se vilka fartyg som funnits på plats vid tiden för ett utsläpp.

– Vi arbetar redan idag med att koppla samman informationen från de olika systemen och vi kommer att utveckla och förfina detta arbetssätt för att öka chansen att hitta källan till utsläppet, säger Kristina Falk Strand.


RYMDFORUM hålls i Stockholm i år!
(2009-08-21)

Vartannat år går Rymdforum av stapeln. Det är den svenska rymdindustrins största branschmässa. Hittills har man samlats för att umgås och lyssna på föredrag i Kiruna 2003, Trollhättan 2005 och Kiruna igen 2007.

Enligt uppgift från Rymdbolagets informationschef Anna Rathsman blir årets Rymdforum en nedbantad historia – bara en dag istället för de vanliga två - och är placerad i centrala Stockholm. Datum blir 11 november.

Information kommer att gå ut till pressen inom kort med detaljer om årets Rymdforum. Efter lite tjat från undertecknad gav dock Anna Rathsman lite förhandsinformation om programmet. Förmiddagen är avsedd för branschens interna kontakter medan pressen kommer att bjudas in på eftermiddagen för att lyssna på debatter om rymdverksamhet. Hon använde faktiskt ordet ”debattdueller” vilket ju låter mycket spännande!

Arrangörerna ska göra vad de kan för att hålla nere kostnaderna för deltagandet.

Läs mina rapporter om Rymdforum i Kiruna 2007 och läs mer på den ideella organisationen Rymdforums webbplats.
________________________________________________________________________
Uppdaterat 2019-03-23
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum