Arielspace
Svensk rymdindustri
Esrange och SmallSat - min artikel
SmallSat: satelliter från Esrange.
Statlig rymdstrategi för Sverige
Riksrevisionens rapport 2013
Rymdutredning inleds
En analys - Regeringens skrivelse om rymdstrategi.
Rymdlagen - reportage från presskonferens
Rymdlagen - analys
Internationella rymdavtal
Lista över de svenska rymdbolagen
Svenska rymdföretag i närbild
SpaceOps - internationell rymdkonferens 2012 i Stockholm
Rymdforum 2023
Rymdforum 2021
Rymdforum 2019
Rymdforum 2017
Rymdforum 2015
Rymdforum 2013
Rymdforum 2011
Rymdforum 2009
Rymdforum 2007
Rymdforum 2005
Konferensen Space Innovation Forum 7
Rymdpolitik
Internationellt
Reportage
Rymdaktier
Rymdmuseum
Om ArielSpace
Sök
Logga in
Utredning om rymdstrategi för Sverige.
Utredaren Ingemar Skogö och utredningens sekreterare Thorwald Larsson fokuserade på att skaffa faktaunderlag om svensk rymdverksamhet. Utredningen avlämnade sin rapport 2 september 2015. Till utredningen fanns en expertgrupp på tio personer knutna. Arielspace bevakade utredningen och diskussionen kring denna.

Ministern för utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, presenterade vid en presskonferens hos Rymdstyrelsen idag 9 maj en statlig rymdstrategi i form av en skrivelse till riksdagen.
(Av Ariel Borenstein. 2018-05-09)

Skrivelsen är avsedd att utgöra ett ramverk för riksdag, myndigheter, organisationer och företag vid rymdverksamhet. Syftet med skrivelsen är således inte att föreslå detaljer för lagstiftning eller kvantifiera belopp. Tanken är att denna grund t.ex. ska leda till lagstiftningsarbete för en ny rymdlag och vidare utveckling av Esrange.

Hur mycket har regeringen i sin skrivelse följt upp av kritiken från Riksrevisionens utredning från 2013 och förslagen från Rymdstrategi-utredningen från 2015?


Rapport från Riksrevisionen 2013, Rymdstrategiutredningen 2015 och Regeringen 2018.

Riksrevisionen.

Efter att Riksrevisionen granskat svensk statlig rymdverksamhet la man 2013 fram en rapport som innehöll följande kritik: 

Bristen på helhetssyn riskerar ineffektiva prioriteringar.
Avsaknad av systematisk uppföljning försvårar omprövningar.
SSC styrs inte som en del av svensk rymdverksamhet. (förklaring: SSC har avkastningsmål som om det verkade på en vanlig kommersiell marknad. Rymdbranschen är så beroende av statlig finansiering och andra speciella villkor att man måste ha andra kriterier för verksamheten än avkastning)
Organisationen av statlig rymdverksamhet leder till inlåsning.
Medvetenheten om behovet av att skydda rymdinfrastruktur är låg.
Konsekvensanalyser av beslut om oberoende tillträde till rymden saknas.

Riksrevisionen lämnade sedan ett antal förslag till förbättringar, bl.a. att regeringen bör se över styrningen av SSC och utvärdera rymdverksamheten systematiskt.

Rymdstrategiutredningen.


Utredaren Ingemar Skogö.
 
Så tillsätts en rymdstrategiutredning 2014 under ledning av dåvarande landshövding Ingemar Skogö. Till sin hjälp fick han en erfaren anställd på Rymdstyrelsen, Torwald Larsson och ett antal andra experter.

Utredningsgruppen höll bland annat tre välbesökta informationsmöten där i tur och ordning rymdföretag, rymdforskare och användare (myndigheter, organisationer och företag) fick ge sin bild av svensk rymdverksamhet.

I augusti 2015 överlämnade utredaren sedan sin rapport till utbildningsdepartementet. Man sammanfattade sin syn på framtiden så här:

Bättre helhetssyn på nyttan för samhället i stort och med beaktande av de synergier civil och militär samverkan kan ge med hänsyn tagen till försvars- och säkerhetsaspekter.
Mer fokus på hur vi kan utnyttja ett bredare internationellt samarbete för ökad nytta i Sverige.
Bättre samverkan mellan de olika forskningsfinansiärerna för ökade synergier mellan statens satsningar inom olika områden.

Man gav också mer konkreta förslag som att det behövs en ny rymdlag, att Sverige borde satsa på satellituppskjutningar från Esrange och att regeringen måste bli bättre på att kommunicera med riksdagen om rymdverksamhet.

Åren går!

Sedan 2015 har vi varit många som väntat på en rymdstrategi från nuvarande regering. under tiden gjordes två (!!!) utredningar om huruvida det är kommersiellt möjligt att sända upp satelliter från Esrange. Båda utredningarna förordar satelliter. 

Rymdstrategin presenteras i maj 2018.

Man kan konstatera att regeringen i mycket hög grad tagit till sig slutsatserna från Riksrevisionens rapport och Rymdstrategiutredningen!

Skrivelsen konstaterar inledningsvis samma som utredningen från 2015: "Det behövs en rymdstrategi där samhällsnyttan står i centrum."
Och vidare: " Svensk rymdverksamhet är en strategisk tillgång för utveckling av kunskapssamhället".
"Svensk rymdverksamhet är i en styrkeposition med högkvalitativ forskning och framgångsrik rymdindustri.

Regeringen förklarar syftet med skrivelsen: 

"Mot bakgrund av det stora antalet aktörer som är involverade i rymdverksamheten, de många olika aspekter som som behöver beaktas och den vikt rymdverksamheten har för utveckling av olika delar av samhället, behövs det en samlad nationell rymdstrategi. Regeringens avsikt är att skapa en plattform för Sveriges långsiktiga arbete med rymdverksamhet och möta framtida behov och möjligheter. Strategin anger vilka övergripande områden som regeringen prioriterar och målen för respektive område, den kan följas av specifika uppdrag till berörda myndigheter och andra styrande åtgärder för att målen ska kunna nås."

Internationell samverkan.

I skrivelsen resonerar man om ökat internationellt samarbete, om fred i rymden, EU:s rymdstrategi, om all information som laddas ner från satelliter. Man konstaterar att det behövs ett säkerhetstänkande om rymdverksamhet. Och slutligen uppmärksammar man behovet av att modernisera rymdlagstiftningen.

Skrivelsen tar också upp villkoren för den privata rymdindustrin och för rymdforskning i Sverige.

Det sista ämnet i skrivelsen heter "Rymdverksamhet öppnar karriärvägar för både kvinnor och män." Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet ska samverka om att sprida information om rymdforskning och rymdverksamhet. De ska också samverka med lärosäten som informerar om utbildningar och forskning inom rymdområdet. (Föreningen där jag är styrelsemedlem, Svenska Rymdsällskapet, har på ideell basis redan besökt skolor i flera år och rymdinspirerat elever.) 

Rymdlagen.

Den svenska lagstiftningen om rymdverksamhet är väldigt fåordig: den lilla Lagen om rymdverksamhet från 1982 och förordningen om rymdverksamhet från samma år. Bland annat sägs där att all rymdverksamhet kräver tillstånd från regeringen.

Regeringen vill att rymdlagen moderniseras med hänsyn till utvecklingen på området. vad ska gälla för privat rymdverksamhet, internationellt samarbete. Spännande är att man uttryckligen säger:" I samband med översynen bör ställning tas till om bestämmelser om kommersiell bemannad rymdfart ska inkluderas." Det går trögt men vi närmar oss i snigelfart kommersiell rymdfart. Jag är säker på att senast år 2.175 kommer vi att få uppleva både rymdturism och point-to-point-resor till Australien.  

Satellituppskjutningar från Esrange.

Läget vad gäller eventuella satellituppskjutningar från Esrange är detta: Rymdstyrelsen överlämnade 12 januari 2018 resultatet av en undersökning om möjligheten av satelliter från Esrange till regeringen och frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Men medel för att bygga ny infrastruktur måste avsättas i en budget för att något ska hända.

I skrivelsen säger regeringen: "Det pågår en uppgradering och modernisering av Esrange. Förutom uppsändningar av sondraketer finns möjligheten att i framtiden även använda anläggningen som testbädd för både avancerad raketteknik och för innovationer t.ex. baserade på rymddata. Esrange kan därmed vidareutvecklas till att fortsätta vara ett internationellt rymdcenter."

Lägg märke till orden FINNS MÖJLIGHETEN och I FRAMTIDEN och TESTBÄDD. Det sägs inte att regeringens avsikt är att så snart som möjligt budgetera medel för uppstart av satellitprogrammet. 

Mer info och tankar från mig om regeringens skrivelse följer de närmaste dagarna...



2015-09-02: Ariel Borenstein om dagens presskonferens:

Utredningen om svensk rymdstrategi överlämnades till regeringen:

Vid en presskonferens idag kl. 11.00 på Rosenbad presenterade utredaren Ingemar Skogö utredningen om ny svensk rymdstrategi och överlämnade den till utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson.

Utredningen har utförts av Ingemar Skogö, som under sin karriär varit bland annat generaldirektör för Trafikverket och landshövding i Västmanlands län, och Thorwald Larsson, erfaren handläggare på Rymdstyrelsen, som fungerat som utredningens sekreterare. Till sin hjälp har de haft tio experter.

Enligt utredningen finns det tre särskilt viktiga mål för framtida svensk rymdverksamhet:

Bättre helhetssyn på nyttan för samhället i stort och med beaktande av de synergier civil och militär samverkan kan ge med hänsyn tagen till försvars- och säkerhetsaspekter.

Mer fokus på hur vi kan utnyttja ett bredare internationellt samarbete för ökad nytta av rymdverksamhet i Sverige.

Bättre samverkan mellan de olika forskningsfinansiärerna för ökade synergier mellan satsningar inom olika områden.

Jag kommer inom kort att publicera grundligare analyser av innehållet i rapporten på webbplatserna Arielspace och Svenska Rymdsällskapet, samt senare hos Flygtekniska Föreningen.

Här bara ett axplock ur förslagen:

Rymdstyrelsens roll som samordnare av svensk rymdverksamhet bör ökas. Ökad budget och dubbelt så många medarbetare. (Idag budget på en miljard och 18 anställda.)

Esrange ska senast 2020 vara ett betydande europeiskt center för utveckling, demonstration och testverksamhet. I framtidsplanerna bör ingå att utreda om man kan sända upp satelliter från Esrange.

Sverige ska medverka till internationell samverkan för fred i rymden, samt arbetet att undanröja rymdskrot.

Rymdverksamhetens samhällsnytta bör ställas i centrum och bidra till ett väl fungerande samhälle.

Signaler och data från satellitsystemen Galileo och Copernicus ska användas i offentlig verksamhet och leda till effektivitetsvinster.

Forskning: Bättre samverkan mellan Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet m.fl.

Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska aspekter bör i ökad omfattning utsträckning förstås och beaktas.

Sverige ska vara ett föregångsland för att uppmuntra pojkar och flickor att satsa på en karriär inom rymdverksamheter.

Och slutligen en av slutsatserna: En stark rymdindustri är viktig för rymdverksamhetens utveckling.



Utredningen om statlig rymdstrategi får mer tid.
(Källa: Webbplats för Sveriges Riksdag. 2015-05-14)

Beslut vid regeringssammanträde den 16 april 2015

Förlängd tid för uppdraget.

Regeringen beslutade den 10 april 2014 kommittédirektiv om en nationell rymdstrategi (dir. 2014:57). Enligt utredningens direktiv ska uppdraget redovisas senast den 31 maj 2015.

Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 augusti 2015.

(Utbildningsdepartementet)

Kommentar från Arielspace: I en intervju i samband med Rymdforum 2015 i mars sa utredaren Ingemar Skoglund att han skulle ansöka om mer tid för utredningen för att hinna beakta säkerhetspolitiska aspekter på rymdverksamhet.



"Svenska rymdforskare är framgångsrika."

21 oktober var det dags för Sveriges rymdforskare att berätta om sin verksamhet för utredaren Ingemar Skogö och hans team. Seminariet hölls i Uppsala, i en byggnad kallad Ångströmlaboratoriet. Arrangörer var branschföreningen Rymdforum och Institutet för rymdfysik i Uppsala. (Av Ariel Borenstein: Korta glimtar av forskarnas föredrag. 2014-10-21))   



I inbjudan säger man: ” Vi siktar på att brett för utredaren beskriva forskningen om, i och från rymden samt våra framtidsvisioner och planer. Inbjudan riktar sig till representanter för forskningsorganisationer och övriga rymdintressenter.”

Kay Justtanont: Forskare. Rymd- och geovetenskap, Radioastronomi och astrofysik. Chalmers.

Kay Justtanont inledde med en bred översikt av svensk rymdforskning. Denna forskning omfattar astronomi, observation av jordytan och studier av hur vistelse i rymden påverkar människor. Hon sa att svensk rymdforskning har högt anseende utomlands. Sverige har byggt egna satelliter och bidragit med instrument på många internationella rymdfarkoster.


Kay Justtanont: Space Research in Sweden.

Donal Murtagh: Professor och proprefekt, Rymd- och geovetenskap, Global miljömätteknik och modellering. Chalmers.

Donal Murtagh berättade om atmosfärfysik och den framgångsrika satelliten Odin.

Jan-Erik Wahlund: Docent vid Institutet för rymdfysik. Uppsala.

Jan-Erik Wahlund berättade om rymdfysik i solsystemet och Sveriges roll i ESA. Enligt honom är svensk rymdfysik världsledande.

Det beror på att Sverige har: Strategiskt satsat resurser på både forskning och industri, en industri som utvecklar och bygger rymdfarkoster, forskningsgrupper som utvecklar och bygger vetenskapliga instrument, Rymdstyrelsen som är långsiktig i sin finansiering och IRF som är ett fristående rymdforskningsinstitut. Sverige har ett brett internationellt nätverk med samarbetspartners i ESA, NASA, JAXA, Indien och till viss del Kina och Ryssland.

Wahlund gav exempel på farkoster ut i solsystemet där svenska forskare och ingenjörer medverkat med instrument. Två kommande farkoster är Bepi-Colombo till Merkurius och Juice till Jupiter. Att bygga rymdfarkoster kräver att man förstår vilka påfrestningar som miljön kommer att utsätta farkosten för: Strålning, mikrometeoriter, skakningar vid uppsändning osv

Sverige har nu under ett antal år inte sänt upp några egna satelliter. Jan- Erik Wahlund sa att svenska rymdfarkoster behövs. Nationella rymdfarkostprojekt är en viktig källa till innovativ forsknings- och företagstillväxt, med fokuserade vetenskapsmål och vetenskaplig innovation, begränsad vetenskaplig instrumentering, fokuserad teknisk innovation, liten management och låg budget.


En forskare bevisar med hjälp av en pekpinne att peknoggrannheten är hög inom svensk rymdforskning.

Mark Pearce. Professor. Partikelfysik och astropartikelfysik. KTH.

Mark Pearce berättade om sin forskning gällande astrofysik där hans grupp använder sig av gigantiska stratosfärsballonger som sänds upp vid Esrange.

Johan Kero. Interaction between meteors and the atmosphere. Effects on the ionosphere and atmosphere. Luleå tekniska universitet.

Johan Kero berättade om rymdfysik-forskning från marken. Dessa projekt stöttar forskningsprojekt som använder instrument i rymden och kan ta tillvara de fördelar som Sveriges geografiska läge medför.

Forskningsanläggningar i norra Europa finns i Sodankylä i Finland, Kiruna i Sverige, Tromsö i Norge och Longyearbyen på Svalbard.

Kero berättade om EISCAT-3D som är ett radarprojekt där många orter samarbetar. Projektet gör ”kontinuerliga mätningar i hög tids- och rumsupplösning av den jordnära rymdmiljön och dess växelverkan med atmosfären vid norrskensovalen och polarvirvelns södra kant”. (Rena poesin!)


Marta-Lena Antti.

Marta-Lena Antti, professor vid Luleå tekniska universitet berättade om rymdutbildningar i Sverige. Här är en lista på det som finns att tillgå:

Civilingenjörsprogram rymdteknik:
Luleå tekniska universitet
Masterprogram:
Chalmers / Göteborgs universitet
Luleå tekniska universitet
KTH
Uppsala universitet
Lunds universitet
Rymdkurser:
Karolinska institutet
Mälardalens högskola
Stockholms universitet
Umeå universitet

Martin Kores från Omnisys berättade om hur företaget utvecklade sina vetenskapliga mätinstrument i nära samarbete med forskare. Mer om Omnisys i min nästa artikel om rymdföretagens strategiseminarium i Trollhättan.

Gabriella Stenberg Wieser, rymdfysiker vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Gabriella Stenberg Wieser arbetar med kometsonden Rosetta. Hon höll ett oerhört inspirerande föredrag om hur intressant det är att forska om rymden. Hon visade först ett foto av jorden med månytan i förgrunden, dvs en jorduppgång!

Rymdverksamhet lär oss att inse hur liten och skör vår planet är. Rymdverksamhet är en följd av vår nyfikenhet och den ger oss kunskap. Rymdforskning är en lagsport och den befrämjar långsiktigt tänkande.

Stenberg Wiesers framtidsvision för svenska rymdforskare är: Vi har en nationell resurs som förser medier, museer och skolor med material och information, vi har en forskargrupp som har tillgång till en stor PR-avdelning, alla forskare har utbildning i att kommunicera med media och det lönar sig för en forskare att arbeta med utåtriktad verksamhet.

Hon visade oss också ett fascinerande foto på kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko tagen av sonden Rosetta.

Henrik Lundstedt. Docent vid Lunds Universitet.

Sista forskare att berätta om sin verksamhet var solforskaren Henrik Lundstedt. Han sa att rymdvädret drivs av solens aktivitet. Från solens yta kan enorma plasmautkast ske, 5-50 miljarder ton med hastigheter på 200-3400 km i sek. Solen sänder också ibland ut s.k. solflammor, som utgörs av elektromagnetisk strålning.

Energin från en solflamma kan nå jorden på 8 minuter. Christer Fuglesang medverkade på seminariet, han berättade att solen fick utbrott under två av hans rymdpromenader. Det fanns inte tid för astronauterna att ta sig in i rymdstationen.

RWC-Sweden (Sveriges rymdväderscentrum) och IRF erbjuder prognoser och information om solstormar och rymdväder.

Några exempel på solforskning:

Solens magnetfält, komplexitet
och topologi.
Strukturer i interplanetära mediet
och jordmagnetiska fältets
variation.
Utveckling av prognoser
Hur och när uppkommer solstormar


Rymdstrategi-utredaren Ingemar Skogö, i botten landshövding, 
ställde frågor till föredragshållarna. Diskussionen handlade mycket om hur en samordnad strategi skulle kunna gynna svensk rymdforskning - som redan är framgångsrik! 


(2014-09-26)
I Sven Grahns blogg "Rymdutredning - tankar kring svensk rymdverksamhet" hittade jag namnen på de experter som ingår i utredningen om en rymdstrategi:

"Den utredning om svensk rymdverksamhet som landshövding Ingemar Skogö leder och vars sekreterare är Thorwald Larsson (Rymdstyrelsen) är försedd med en expertgrupp. Dess sammansättning kanske inte är allmänt känd. Här är listan:

Christer Andersson, FOI
Erik Arnberg, Miljödepartementet
Lars Eliasson, IRF
Mattias Jennerholm, Utbildningsdepartementet
Hanna Lagercrantz, Finansdepartementet
Peter Möller, RUAG
Stefan Nilsson, SMHI
Dharmesh Shah, Näringsdepartementet
Annika Thunborg, UD
Christina Willén, Försvarsdepartementet"


Föreningen Rymdforum ordnade 2014-09-19 med hjälp av SSC ett seminarium om samhällsnyttan med rymdverksamheten.

"Vi siktar på att brett för utredaren och ett auditorium beskriva hur olika samhällsfunktioner drar nytta av rymden genom de tjänster som tillhandahålls. Inbjudan riktar sig till representanter för både myndigheter och rymdindustrin samt till beslutsfattare från olika organisationer och politiken."


Anna Rathsman på Swedish Space Corporation.


Rymdforums ordförande Lars Eliasson.


Tobias Edman på Metria.



Det var väl på tiden!!!! (2014-04-12)

Nu inleds utredningen om en svensk rymdstrategi. Riksrevisionens rapport kom redan för ett år sedan och ämnet debatterades på Rymdforum 2013. Sedan hördes inget av från regeringen. Nu kom direktiven från utbildningsdepartementet: Det blir en enmansutredning som ska vara klar 2015.

Kommittédirektiv: En nationell rymdstrategi.
Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2014

Sammanfattning.

En särskild utredare ska föreslå en sammanhållen nationell
strategi för svensk rymdverksamhet. Strategin ska syfta till att
utveckla möjligheterna till att använda rymdverksamheten som
en strategisk tillgång för att möta samhällets behov och stärka
den svenska industrins konkurrenskraft.

Utredaren ska utifrån den nationella och internationella
utvecklingen och med hänsyn till internationella normer och
regleringar bl.a.
 analysera utvecklingspotential inom berörda politik- och
samhällsområden med avseende på samhällets nytta och
säkerhet,
 föreslå hur det statligt ägda Svenska rymdaktiebolaget som
är en central del av svensk rymdverksamhet ytterligare kan
bidra som en viktig del, när så är lämpligt, i den nya
svenska rymdstrategin,
 analysera om statens rymdåtagande är fördelat på bästa
möjliga sätt, och
 föreslå en sammanhållen och långsiktig nationell strategi,
inklusive strategiska mål, prioriteringar och uppföljningsprocess,
för svensk rymdverksamhet som tar hänsyn till
civila, militära och kommersiella intressen och som beaktar
synergierna mellan dessa.

Förslag till prioriteringar, mål och åtgärder ska rymmas
inom de ekonomiska ramar som har beslutats för rymdverksamheten.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2015.

Utdrag ur ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet:

Sverige tar fram nationell rymdstrategi

Sverige behöver en nationell rymdstrategi för att svensk forskning och industri ska kunna utvecklas och bidra till svensk tillväxt. Regeringen kommer därför att ta fram en nationell strategi för rymden.

Senast svensk rymdverksamhet utvärderades i grunden var 1995. Rymdverksamheten har sedan dess utvecklats och rör nu allt fler samhällssektorer. Infrastrukturen i rymden får också större betydelse för samhället i stort, exempelvis för kommunikation, karttjänster och väderprognoser.

- Sverige satsar enormt mycket på forskning och vi har en industri som ligger i framkant på rymdområdet. Vi borde kunna få ut mer i form av tillväxt i Sverige. Nu tar vi ett samlat grepp med en nationell strategi, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Syftet är att denna breda översyn ska resultera i mål och prioriteringar för hur Sverige som land kan få ut mesta möjliga ur investeringarna på rymdområdet. Det gäller effekter för såväl rymdindustrin som för forskning och utveckling.

Utredaren får också ett brett mandat att se över hur svensk offentlig rymdverksamhet organiseras och om nödvändigt föreslå förändringar.

Utredare blir Ingemar Skogö. Han är idag landshövding i Västmanlands län och har tidigare varit
generaldirektör för såväl Luftfartsverket som Vägverket.



Riksrevisionens granskningsrapport: en sammanfattning.

Riksrevisionen har publicerat en granskningsrapport med titeln "Svensk rymdverksamhet - en strategisk tillgång?" Eftersom den är på 122 sidor så tar den en stund att läsa. Nu har jag läst den. Här är en sammanfattning. (2013-02-16)

Rapporten är mycket grundlig. Förutom egen faktainsamling, bland annat genom intervjuer, har man i vissa fall anlitat externa konsulter.

Man inleder med en genomgång av den svenska rymdverksamheten. Därefter följer en analys av den svenska kommersiella rymdverksamheten, sedan genomgång av den internationella rymdverksamheten.

Därefter går man i detalj igenom fem exempel på styrning av svensk rymdverksamhet:
Svenska rymdaktiebolagets (SSC) tillgångsvärdering och avkastningsmål
EU:s uppförandekod för rymden
ESA:s bärraketprogram
Galileo – flaggskeppsprojekt i EU
GMES/Copernicus – flaggskeppsprojekt i EU

Sedan avslutas rapporten med slutsatser och rekommendationer. Jag tycker att rapporten är oerhört väl underbyggd och väldigt välskriven och lättläst!

Riksrevisionens övergripande slutsats är att svensk rymdverksamhet som den genomförs idag inte utnyttjas som en strategisk tillgång. Avsaknad av helhetssyn tillsammans med bristande uppföljning gör att den fulla potentialen inte utnyttjas.

Riksrevisionens kommentar om regeringens återrapportering till riksdagen:

"Återrapporteringen ger inte tillräcklig insyn i hur svenska rymdsatsningar prioriteras. Rymdpolitiken formuleras i hög utsträckning genom prioriteringar av svenskt deltagande i ESA- och EU-program. Till skillnad mot EU-frågor finns i ESA-frågor ingen särskild rutin för information till riksdagen. Riksrevisionen menar att det är rimligt att rikdagen får ökad insyn i dessa frågor."

Detta avsnitt fann jag extra intressant:


Organisationen av statlig rymdverksamhet leder till inlåsning

Eftersom rymdmarknaden är institutionell och domineras av statliga upphandlingar blir logiken annorlunda än på många andra marknader. Resurseffektivitet får ibland stå tillbaka för nationella intressen och omsorg om nationella företag. Rymdföretag i små länder som Sverige har ofta en konkurrensnackdel eftersom företag i länder som bidrar med mer medel till ESA än Sverige gör får fler attraktiva uppdrag. Det är dessutom en uttalad policy från ESA att de stora dominerande europeiska rymdföretagen ska gynnas för att stärka europeisk rymdindustri som helhet.

Det finns rymdmarknadssegment med stor tillväxtpotential, särskilt i de delar som avser rymdtjänster. Dock behöver även denna typ av verksamhet offentligt stöd. Riksrevisionens marknadsanalys av den svenska rymdindustrin visar att det är svårt att få medel till rymdverksamhet från andra nationella finansiärer än Rymdstyrelsen. Detta skapar en begränsad marknad med liten möjlighet att växa. Marknadsanalysen visar också att svenska företag har svårt att attrahera privat kapital för investeringar. Varken privata eller statliga riskkapitalaktörer investerar i rymdverksamhet, trots att de statliga riskkapitalaktörerna har som uppgift att vara marknadskompletterande.

Begreppet kommersiell rymdmarknad används av såväl Regeringskansliet som Svenska Rymdaktiebolaget och Rymdstyrelsen som beteckning på finansiering utanför ESA och EU och de nationella statliga systemen. Eftersom rymdinvesteringar nästan uteslutande görs med statliga medel, även globalt, blir detta sätt att se på rymdverksamhet missvisande.

I den forsknings- och innovationspolitiska proposition som under 2013 behandlas i riksdagen tar regeringen tydligt ställning för vikten av ett europeiskt oberoende tillträde till rymden och att Europa och därmed även Sverige ska bli oberoende av tredje lands prioriteringar. Dock saknas en beskrivning i propositionen av konsekvenserna av ett sådant ställningstagande. Ett sådant ställningstagande har konsekvenser för exempelvis framtida inriktning på det svenska deltagandet i olika ESA- och EU-program men innebär också ekonomiska åtaganden på lång sikt.

...och här är Riksrevisionens rekommendationer för bättre rymdverksamhet:

"Med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer. Dessa åtgärder behöver enligt Riksrevisionen vidtas oavsett om en nationell rymdstrategi tas fram eller inte.
• För att rymdverksamheten ska kunna utnyttjas som en strategisk tillgång bör regeringens fortsatta arbete med rymdverksamhet omfatta följande:
– En bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar. Ansatsen ska vara bredare än Rymdstyrelsens strategi och Rymdagendan. Diskussionen bör föras i en vidare krets än vad som hittills varit fallet.
– Översyn av organisationsstrukturen i syfte att fördela ansvar och befogenheter så att riksdagens intentioner kan uppfyllas.
– Möjligheter till omprövning av för rymdverksamheten viktiga frågor. I detta ingår överväganden om utvecklingsstrategiska områden för Sverige och hur fördelning mellan nationell och internationell finansiering bör se ut. Ett viktigt utvecklingsstrategiskt område för Sverige är användningen av Esrange.
– Översyn av den roll Svenska rymdaktiebolaget har i svensk rymdpolitik och rymdverksamhet.
– Konsekvensanalys av innebörden av ställningstagandet kring europeiskt och därmed även svenskt oberoende tillträde till rymden.
– Översyn av hur samhällsutmaningar har koppling till rymdverksamhet och hur nationell rymdkompetens kan utvecklas. Rymdkompetens omfattar såväl sakkunskap som kunskap om beslutsprocesser.
• Regeringen bör se över styrningen av Svenska rymdaktiebolaget så att bolaget styrs med individuellt anpassade avkastningsmål och rimlig bedömning utifrån bolagets faktiska verksamhet och de marknader bolaget verkar på.
• Regeringen och ansvariga myndigheter bör utvärdera rymdverksamhet systematiskt.
– Regeringen bör följa upp resultat för svensk rymdverksamhet av deltagandet i olika EU- och ESA-program.
– Regeringen bör förbättra rapporteringen till riksdagen och andra intressenter kring
rymdverksamhet. Regeringen bör överväga att samordna rapporteringen av EU- och ESA-frågor till riksdagen.
– Regeringskansliet bör se över dokumenthanteringen om rymdrelaterade frågor."









Uppdaterat 2022-12-27
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum