RYMDEN OCH FRAMTIDEN.

Denna del av referatet handlar bl.a. om Virgin Galactic, Aliens Performance samt om stora och små företag.

VIRGIN GALACTIC BYGGER RYMDBAS I NEW MEXICO

anteckningar från ett föredrag 2007-09-12 av Will Whitehorn, VD för Virgin Galactic.

När det tillkännagavs tidigare i år att rymdbasen Esrange planerade för ett samarbete med rymdresebolaget Virgin Galactic för att kunna sända upp människor i ”rymdskutt” från Kiruna, så var det en nyhet som väckte en hel del uppmärksamhet. Särskilt som nyheten sammanföll i tiden med Christer Fuglesangs rymdfärd.



Chefen för Virgin Galactic heter Will Whitehorn och han var en av föredragshållarna på Rymdforum. Hans föredrag handlade mest om den planerade rymdbasen i New Mexico. Han påpekade först att tekniken för att ta sig ut i rymden är ungefär densamma nu som den var för 50 år sedan: en bärraket lyfter upp farkosten i omloppsbana. Man har under årens lopp experimenterat med andra tekniker men inte lyckats. Scaled Composite som ska bygga Virgins rymdskepp har lyckats med en ny metod: ett flygplan tar upp rymdskeppet till hög höjd. Där släpper flygplanet rymdskeppet som startar sin raketmotor och accelererar snabbt.

Whitehorn trodde att Virgin Galactic behöver satsa ytterligare 250 miljoner dollar på rymdskepp, rymdbas m.m. Han sa att visserligen ville Virgin Galactic hitta några partners för att kunna ha rymdbaser i flera länder men att rymdskeppet behövde en hemmabas. Den basen ligger i New Mexico i USA.

Nyligen har en arkitektbyrå (Foster Partners) vunnit en tävling om hur rymdbasen i New Mexico ska utformas. Will Whitehorn visade ett stort antal teckningar på hur basen kommer att se ut. (Rymdforum har ju lovat att lägga ut vissa av föredragen på sin hemsida inom några veckor, jag hoppas de lägger ut dessa teckningar också.)

En viktig tanke vid utformningen av basen är att den ska vara så skonsam mot miljön som möjligt och att den ska se vacker ut. Uppifrån ser den närmast ut som en hästsko. Den är kupolformad och smälter därför bra in i miljön som består av en stor öde slätt med omgivande berg. Den ska försöka se ut som en kulle! Whitehorn bad oss tänka på hur rymdbaser vanligtvis ser ut, t.ex. Cape Canaveral. De traditionella rymdbaserna förändrar hela traktens utseende kraftigt.

Ytterligare miljövänlighet: Basen i New Mexico kommer att använda sig av stora solpaneler. Besökare får inte anlända i bil utan skjutsas sista biten med ”skyttlar” (bussar, tåg?).

Besökarna, ja. Byggnaden har planerats för ett stort antal besökare som ska kunna bli delaktiga i de privata astronauternas rymdfärd. När man kommit upp i full aktivitet på rymdbasen ska två färder per dag äga rum. Varje plan tar åtta personer varav sex är passagerare. Genom stora fönster i lokalerna ska besökarna kunna ta del av hur astronauterna tränar och förbereder sig och hur rymdfarkosten görs redo. Man hoppas tydligen att själva rymdbasen i sig ska bli en stor turistattraktion med ”astronautskådning”, museum och minnesplaketter över rymdfararna. Byggnaden innehåller förstås träningsutrymmen, kontrollrum, sjukhusavdelning och allt annat som behövs på en fungerande rymdbas.



Virgin Galactic har med hjälp av en noggrann marknadsundersökning försökt bedöma vilket biljettpris man kan ta ut och vilka totalintäkter som krävs för verksamheten ska fungera. Biljetterna kommer till att börja med att kosta 200.000 dollar. Om man senare kommer upp i stora passagerarvolymer kan man sänka priset. Hittills har 200 personer anmält intresse och många av dem har deponerat pengar för att garantera en bra köplats. 25 miljoner dollar har hittills deponerats.

Och hur blir det med rymdresor från Esrange? Ja, planeringen fortskrider och man tror att rymdresor som passerar genom norrsken kan vara extra lockande för kunderna. Virgin Galactic planerar för att den första rymdresan från New Mexico ska ske 2009. Will Whitehorn inledde sitt föredrag med att beklaga att han var tvungen att hålla sitt föredrag på engelska eftersom han inte talar svenska, men lovade att då det första rymdskeppet ska lyfta från Kiruna år 2012 kommer han att hålla ett tal på svenska. Det löftet drog ner applåder! 

Den svenska webbplatsen www.rymdturism.se har en mer detaljerad redogörelse för hur rymdbasen ommer att se ut. Där finns bla. några teckningar som ger en uppfattning om hur det hela kommer att se ut när det är klart. 

FORSKNING OCH UTBILDNING

Under blocket rymden och framtiden presenterades på Rymdforum ett antal föredrag om forskning, utbildning och produktion. Föredragen om forskning och utbildning var intressanta men faller utanför den här webb-platsens ramar. Vi lyssnade på Marta Lena Antti från Luleå Tekniska Universitet, Carol Norberg från Umeå Universitet och Lars Eliasson från IRF.



OCH… så fick publiken se en fantastisk rymdteaterpjäs med elever från rymdgymnasiet i Kiruna. Föreställningen var kort, välregisserad, rolig och spelades på engelska. Handlingen utspelades i en avlägsen framtid då Virgin Galactic kör täta turistturer till planeterna. Jag skulle vilja beskriva pjäsen som action-komedi-sciencefiction-fantasy. Jag kände i alla fall igen replikerna ”You can not pass”, ” I am your father” och ”Call home” från tre av mina favoritfilmer.

SAI, Saab, Volvo, Rymdaktiebolaget.

Representanter för de tre ledande svenska rymdbolagen och för intresseföreningen Swedish Aerospace Industries (SAI) höll var sitt föredrag. Det förefaller se ljust ut för svensk rymdindustri. För Volvo Aero, Saab Space och Svenska Rymdbolaget gäller att omsättningen visar en positiv utveckling. Man ursäktade sin skrytsamhet men vidhöll att den positiva utvecklingen beror på hög standard vad gäller produktutveckling och produktion. Andelen forskning och utveckling är närmare 50 % av kostnaderna i branschen. En representant för ESA pratade en stund om Sveriges nuvarande och framtida samarbete med ESA.

Vad gäller Rymdbolaget och Saab Space är större delen av omsättningen rymdbaserad. För Volvo Aero gäller att av omsättningen avser 88 % civilt flyg, 10 % militärt flyg medan endast 2 % avser rymdbranschen. Beloppsmässigt rör det sig för Volvo Aero ändå om en ”rymdomsättning” på 225 miljoner kronor.

En kommentar om Volvo Aero som rymdbolag: Volvo som helhet är ju ett oerhört stort bolag (lastbilar, bussar, båtmotorer m.m.) men när det gäller svensk försäljning av rymdprodukter och -tjänster så kommer dotterbolaget Volvo Aero faktiskt bara på femte plats omsättningsmässigt efter Saab Space, SES Sirius, Rymdbolaget och SWE-DISH.



Var fanns de medelstora och små rymdbolagen?

Med hjälp av deltagarlistan kunde jag konstatera att de mindre rymdanknutna bolagen saknades nästan helt på Rymdforum 2007. Förmodligen genererar ett sådant här arrangemang inte några intäkter för ett mindre bolag, det medför bara kostnader för deltagaravgift, resor och hotell. Deltagarna på konferensen kom - förutom från de tre stora bolagen - främst från myndigheter, universitet, forskningsinstitutioner och stora organisationer.

På deltagarlistan kände jag igen namnet Omnisys Instrument. Företaget tillverkar vetenskapliga instrument. På sin webb-plats beskriver de sin verksamhet bl.a. så här: ”Omnisys has through the years mainly been engaged in custom design projects, incorporating advanced analog, microwave, ASIC and power electronics. Examples range from a power system for an ESA satellite to subsystems for scientific radiometers such as ODIN.”

Konsultbolaget Sweco hade sänt en deltagare. Bolaget deltog i egenskap av potentiell kund till rymdbranschen. Några andra mindre bolag deltog men jag har tyvärr ännu inte hunnit bekanta mig med dem.

Rymdforum avslutas.

Rymdforum 2007 avslutades med ett anförande av Rymdstyrelsens generaldirektör Per Tegne´r. Han var den ende talare som inte visade några som helst bilder eller tabeller utan bara pratade rätt upp och ner. Jag har hört honom prata förut i liknande sammanhang och jag finner alltid hans tal väldigt intressanta. Han sa bl.a. att det var naturligt att företag och andra i sådana här sammanhang talade om sina framgångar men att det under de senaste åren förstås också förekommit motgångar i svensk rymdindustri. Han tyckte att det var svårt för Rymdstyrelsen att prioritera när det gällde att stöda rymdverksamhet. Speciellt som det ofta handlar om stora investeringar. Han ansåg också att det på det hela taget går bra för svensk rymdforskning och rymdverksamhet.