RYMDEN OCH MÄNNISKAN Under rubriken "Rymden och människan" presenterade Rymdforum ett antal väldigt olika ämnen. Dag Linnarsson från Karolinska Intitutet pratade om medicinsk forskning kring astronauter. Den mänskliga kroppen börjar ju snabbt försvagas i tyngdlöshet. Dessutom är astronauterna utsatta för kraftigare strålning än på jorden. Mycket forskning pågår för att lösa problemen. En färd till Mars är inte möjlig innan man kan hantera dessa hälsoproblem. Ingemar Skoog har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att konstruera rymddräkter. Han berättade om vilka krav som ställs på rymddräkter för rymdstationen, Månen och Mars. Just nu håller NASA på och funderar över nästa generation rymddräkter. Att ta fram en helt ny typ av dräkt kostar ungefär 100 miljoner kr. Melissa McGrath berättade om NASA:s initiativ för ett internationell samarbete om utforskning av solsystemet. Detta har jag redan tidigare skrivit om på min webbplats under rubriken Månen och Mars. Hon berättade också om NASA:s nya rymdfarkoster som ska efterträda rymdfärjan. Astronomen Malcolm Fridlund berättade bl.a. om sitt uppdrag som projektledare för Darwin-satelliterna som man hoppas kunna sända upp i omloppsbana år 2020. Enligt Fridlund ska man med instrumenten på satelliterna kunna upptäcka jordliknande planeter kring andra stjärnor. Hittills har man ju hittat många stora s.k. exoplaneter men inga så små som jorden. Slutligen berättade Rachel Villain om företaget Euroconsults analyser av nuläget och framtiden för rymdindustrin. Den överlägset största rymdindustrin finns ju förstås i USA. Sverige kommer på 15:de plats i världen när det gäller rymdutgifter med 88 miljoner euro. Det var intressant med Villains åskådliggörande av värdekedjan. Ett exempel: Ett företag tillverkar en satellit. Detta ger inkomster åt ett annat företag som tillverkar en bärraket och ytterligare åt en rymdbas som ska ansvara för uppskjutningen av satelliten. Företaget som köpt satelliten kan sedan hyra ut kapacitet men måste anlita en markstation som kan sköta service av satelliten. Det sista företaget i värdekedjan kan vara ett TV-satellitbolag som hyr kapacitet på satelliten och sänder ett antal TV-kanaler till allmänheten. Således: genom att en satellit byggs och sänds upp skapas många tillfällen för andra företag att tjäna pengar. Ett annat exempel: gratistjänsten GPS har gjort det möjligt för ett antal företag att skapa produkter och tjänster som de kan sälja till allmänheten.
EUROCONSULT: INTERVJU MED RACHEL VILLAIN. Det franska företaget Euroconsult sysslar med analyser av den internationella rymdbranschen och har både företag och regeringar bland sina kunder. På Rymdforum representerades Euroconsult av Rachel Villain som höll ett föredrag med titeln: "Outlook for the value chain in space activities with case studies." Hon är styrelsemedlem i bolaget. Rachel Villain höll sitt föredrag i slutet av den första dagen på Rymdforum och den övergripande rubriken var då "Rymden och människan". Jag fick en möjlighet att ställa några frågor till henne följande dag då vi deltog i en guidad tur till Esrange. Hon berättade att Euroconsult är störst i sin nisch, dvs analyser av rymdindustrin. Så vitt hon visste hade de inga internationella konkurrenter alls. Det finns några lokala företag och branschorganisationer (t.ex. Satellite Industry Association) som bevakar trender i rymdbranschen men inget lika stort internationellt företag. Efterfrågan är stor på Euroconsults tjänster. Rachel Villain uppger att Euroconsult har ca 500 kunder fördelade på 50 länder! Bolaget grundades 1985 och i början var kunderna främst företag men nu anlitas man även av flera stater, bl.a. Frankrike. Man ägnar sig enbart åt rymdindustrin, inte åt andra branscher. Antalet anställda är 20 st och det rör sig främst om ekonomer och ingenjörer, men där finns även en expert på juridik. Jag frågade Rachel Villain om det var svårt att få tag på den information som Euroconsult behövde som input för att kunna göra sina analyser. Hon svarade att man inte erhåller uppgifter direkt från företag utan att det rör sig om offentliga uppgifter som finns aggregerade hos myndigheter och branschens egna organisationer. Dessa uppgifter matas in i de modeller som man utvecklat på Euroconsult. Och ut ur modellerna kommer översikter och prognoser avseende rymdindustrin. Den som vill kan sedan köpa de allmänna branschöversikterna för 4.000 euro. Sedan beställer ju företag och regeringar sina egna speciella utredningar. Jag avslutade intervjun med att fråga om rymdbranschen nu står på tröskeln till en ekonomisk boom liknande den IT-branschen upplevde för tio år sedan. Rachel Villain tror inte att det är så. Investeringar i rymdbranschen är väldigt kapitalintensiva och kommer så att förbli länge än. "Men den nya rymdturismen då, där borde det väl bli en boom," försökte jag envisas. "Ja, möjligen. Kanske." svarade Rachel Villain. Men så sa hon nog bara för att inte göra mig helt besviken!