Arielspace
Svensk rymdindustri
Esrange och SmallSat - min artikel
SmallSat: satelliter från Esrange.
Statlig rymdstrategi för Sverige
Rymdpolitik förr
Riksrevisionens rapport 2013
Rymdutredning inleds
En analys - Regeringens skrivelse om rymdstrategi.
Rymdlagen - reportage från presskonferens
Rymdlagen - analys
Internationella rymdavtal
Lista över de svenska rymdbolagen
Svenska rymdföretag i närbild
SpaceOps - internationell rymdkonferens 2012 i Stockholm
Rymdforum 2023
Rymdforum 2021
Rymdforum 2019
Rymdforum 2017
Rymdforum 2015
Rymdforum 2013
Rymdforum 2011
Rymdforum 2009
Rymdforum 2007
Rymdforum 2005
Konferensen Space Innovation Forum 7
Internationellt
Reportage
Rymdaktier
Rymdmuseum
Om ArielSpace
Sök
Logga in
Riksrevisionens rapport om Sveriges statliga rymdverksamhet.



REVISION:

Riksrevisionens granskningsrapport: en sammanfattning.




Riksrevisionen har publicerat en granskningsrapport med titeln "Svensk rymdverksamhet - en strategisk tillgång?" Eftersom den är på 122 sidor så tar den en stund att läsa. Nu har jag läst den. Här är en sammanfattning.
(2013-02-16)

Rapporten är mycket grundlig. Förutom egen faktainsamling, bland annat genom intervjuer, har man i vissa fall anlitat externa konsulter.

Man inleder med en genomgång av den svenska rymdverksamheten. Därefter följer en analys av den svenska kommersiella rymdverksamheten, sedan genomgång av den internationella rymdverksamheten.

Därefter går man i detalj igenom fem exempel på styrning av svensk rymdverksamhet:
Svenska rymdaktiebolagets (SSC) tillgångsvärdering och avkastningsmål
EU:s uppförandekod för rymden
ESA:s bärraketprogram
Galileo – flaggskeppsprojekt i EU
GMES/Copernicus – flaggskeppsprojekt i EU

Sedan avslutas rapporten med slutsatser och rekommendationer. Jag tycker att rapporten är oerhört väl underbyggd och väldigt välskriven och lättläst!

Riksrevisionens övergripande slutsats är att svensk rymdverksamhet som den genomförs idag inte utnyttjas som en strategisk tillgång. Avsaknad av helhetssyn tillsammans med bristande uppföljning gör att den fulla potentialen inte utnyttjas.

Riksrevisionens kommentar om regeringens återrapportering till riksdagen:

"Återrapporteringen ger inte tillräcklig insyn i hur svenska rymdsatsningar prioriteras. Rymdpolitiken formuleras i hög utsträckning genom prioriteringar av svenskt deltagande i ESA- och EU-program. Till skillnad mot EU-frågor finns i ESA-frågor ingen särskild rutin för information till riksdagen. Riksrevisionen menar att det är rimligt att rikdagen får ökad insyn i dessa frågor."

Detta avsnitt fann jag extra intressant:

Organisationen av statlig rymdverksamhet leder till inlåsning

Eftersom rymdmarknaden är institutionell och domineras av statliga upphandlingar blir logiken annorlunda än på många andra marknader. Resurseffektivitet får ibland stå tillbaka för nationella intressen och omsorg om nationella företag. Rymdföretag i små länder som Sverige har ofta en konkurrensnackdel eftersom företag i länder som bidrar med mer medel till ESA än Sverige gör får fler attraktiva uppdrag. Det är dessutom en uttalad policy från ESA att de stora dominerande europeiska rymdföretagen ska gynnas för att stärka europeisk rymdindustri som helhet.

Det finns rymdmarknadssegment med stor tillväxtpotential, särskilt i de delar som avser rymdtjänster. Dock behöver även denna typ av verksamhet offentligt stöd. Riksrevisionens marknadsanalys av den svenska rymdindustrin visar att det är svårt att få medel till rymdverksamhet från andra nationella finansiärer än Rymdstyrelsen. Detta skapar en begränsad marknad med liten möjlighet att växa. Marknadsanalysen visar också att svenska företag har svårt att attrahera privat kapital för investeringar. Varken privata eller statliga riskkapitalaktörer investerar i rymdverksamhet, trots att de statliga riskkapitalaktörerna har som uppgift att vara marknadskompletterande.

Begreppet kommersiell rymdmarknad används av såväl Regeringskansliet som Svenska Rymdaktiebolaget och Rymdstyrelsen som beteckning på finansiering utanför ESA och EU och de nationella statliga systemen. Eftersom rymdinvesteringar nästan uteslutande görs med statliga medel, även globalt, blir detta sätt att se på rymdverksamhet missvisande.

I den forsknings- och innovationspolitiska proposition som under 2013 behandlas i riksdagen tar regeringen tydligt ställning för vikten av ett europeiskt oberoende tillträde till rymden och att Europa och därmed även Sverige ska bli oberoende av tredje lands prioriteringar. Dock saknas en beskrivning i propositionen av konsekvenserna av ett sådant ställningstagande. Ett sådant ställningstagande har konsekvenser för exempelvis framtida inriktning på det svenska deltagandet i olika ESA- och EU-program men innebär också ekonomiska åtaganden på lång sikt.

...och här är Riksrevisionens rekommendationer för bättre rymdverksamhet:

"Med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer. Dessa åtgärder behöver enligt Riksrevisionen vidtas oavsett om en nationell rymdstrategi tas fram eller inte.
• För att rymdverksamheten ska kunna utnyttjas som en strategisk tillgång bör regeringens fortsatta arbete med rymdverksamhet omfatta följande:
– En bred förankrad process med syfte att knyta ihop rymdverksamhetens olika delar. Ansatsen ska vara bredare än Rymdstyrelsens strategi och Rymdagendan. Diskussionen bör föras i en vidare krets än vad som hittills varit fallet.
– Översyn av organisationsstrukturen i syfte att fördela ansvar och befogenheter så att riksdagens intentioner kan uppfyllas.
– Möjligheter till omprövning av för rymdverksamheten viktiga frågor. I detta ingår överväganden om utvecklingsstrategiska områden för Sverige och hur fördelning mellan nationell och internationell finansiering bör se ut. Ett viktigt utvecklingsstrategiskt område för Sverige är användningen av Esrange.
– Översyn av den roll Svenska rymdaktiebolaget har i svensk rymdpolitik och rymdverksamhet.
– Konsekvensanalys av innebörden av ställningstagandet kring europeiskt och därmed även svenskt oberoende tillträde till rymden.
– Översyn av hur samhällsutmaningar har koppling till rymdverksamhet och hur nationell rymdkompetens kan utvecklas. Rymdkompetens omfattar såväl sakkunskap som kunskap om beslutsprocesser.
• Regeringen bör se över styrningen av Svenska rymdaktiebolaget så att bolaget styrs med individuellt anpassade avkastningsmål och rimlig bedömning utifrån bolagets faktiska verksamhet och de marknader bolaget verkar på.
• Regeringen och ansvariga myndigheter bör utvärdera rymdverksamhet systematiskt.
– Regeringen bör följa upp resultat för svensk rymdverksamhet av deltagandet i olika EU- och ESA-program.
– Regeringen bör förbättra rapporteringen till riksdagen och andra intressenter kring
rymdverksamhet. Regeringen bör överväga att samordna rapporteringen av EU- och ESA-frågor till riksdagen.
– Regeringskansliet bör se över dokumenthanteringen om rymdrelaterade frågor."



Riksrevisionen uttalar sig om försäljningen av SSC:s satellitdivision.

"Försäljningen berodde på ägarens avkastningskrav i kombination med icke utökade anslag inom rymdområdet. Det finns en diskussion bland rymdaktörer i Sverige att försäljningen av satellitdivisionen innebar att man sålde ut en nationellt utvecklingsstrategisk tillgång."
(2013-02-14)

"Ägaren har inte skjutit till medel till bolaget under perioden 2002–2011. Det egna kapitalet har minskat från cirka 700 miljoner kronor år 2003 till cirka 430 miljoner kronor år 2011. Mellan 2005 och 2011 har SSC delat ut 49 miljoner kronor till ägaren."

"Det fanns likvida medel som skulle ha kunnat användas till utvecklingsstrategiska projekt."
Uppdaterat 2024-03-29
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum