ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdaktierRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Om ArielSpace
Julföljetong 2018: En paradox! Del 1.
Del 2: Ut ur garderoben.
Del 3: Det är 1955!
Del 4: "Vad använder ni som bytesmedel?"
Del 5: Märkvärdiga verktyg!
Del 6: Dags att vakna!
Del 7: "Det är omöjligt!"
Del 8: Varifrån kommer de?
Del 9: En korridor ut i tomma luften?
Del 10: Genom korridoren.
Del 11. Framtidens laboratorium.
Del 12. "Vårt uppdrag har misslyckats!"
Del 13. "Dörren till framtiden är stängd!"
Del 14. Är det möjligt att förstå paradoxen?
Del 15. Slutet på julföljetongen
Paradoxen



Del 13. "Vad i alla helgons namn gjorde ni!" (2019-02-22)

Hans kamrater stirrade på honom. ”Ingången är stängd”, upprepade han.
 
Nummer tre sa hastigt: ”En tillfällighet. Det öppnas snart. Mäster väntar på oss på andra sidan.” 
Nummer ett vände sig anklagande mot Ben Farlan och Johnston.
”Vad har ni hittat på medan vi varit borta?” sa han ilsket. 

Johnstone tittade upp på honom med en förtjust min: ”Vi gick ut genom er ingång” sa han. 
”Vi ,säger han”, muttrade Ben från den plats där han satt uppkrupen i soffan. 

Nummer ett stirrade. ”Vad – vad i alla helgons namn gjorde ni där?” Han gav Ben en ilsken blick. 

Ben kröp längre in i sina kuddar. "Jag - jag plockade med mig ett halvt dussin småsaker, inklusive en liten bok. Sedan kom jag hit igen och då stängdes ingången bakom mig."

Nummer två sjönk ned i en stol. Hans ansikte var stelt. Nummer tre satte sig vid telefonbordet och stödde ansiktet i händerna.  Slutligen sa nummer ett till nummer tre med svag röst: "Varför är vi kvar här då?"
Nummer tre skakade på huvudet. "Jag vet inte." Han tittade på Ben. "Vad var det ni tog med er?"

Ben blev rädd. "Jag  - jag vet inte. Jag minns inte. Jag antar att jag var för upprörd för att kunna komma ihåg." Han trevade i fickorna. Där fanns ingenting kvar. Han sa tonlöst: " Jag måste ha tappat dem."

"Vad!" väste Johnston. "Ha!" sa nummer tre bittert. "Tappat dem, säger han."

Johnston vände sig mot de tre inkräktarna. De såg nu betydligt mindre sturska ut. "Det är på tiden att ni svarar på några frågor. Varifrån kommer ni?"  

Nummer ett sa svagt: "Från ingenstans. Vi kommer ingenstans ifrån."
"Var inte dum", sa Johnston hårt, och tog hastigt befälet.

Nummer tre sa: "Vi kom från framtiden. Men nu har ni ändrat på den saken. Hur vår nya framtid blir, vet jag inte. Men den blir inte som den varit."
"Var förnuftig", sa Johnston. "Hur har vi kunnat ändra på er framtid?"

Nummer ett pekade på Ben. "När er vän tog med sig de där sakerna från vårt område, blev han i stånd att ändra det förflutna så att framtiden ändrades."

Ben blinkade mot honom. "Jag tog inte med något. Jag - jag har tappat grejorna."

Nummer tre förklarade sorgset: "Nej. Ni tog dem med er och använde dem och när ni gjorde det ändrade ni er nuvarande tid och därigenom ändrade ni också vår nuvarande tid. Genom att ändra er nuvarande tid suddade ni ut er framtid som ni just besökt. Detta eliminerade naturligtvis de saker ni hade tagit med er. De har aldrig existerat. Förstår ni mig?"

"Nej", sa Johnston och Ben samtidigt. "Säg om det igen" bad Johnston.

"Nej", sa nummer tre. "Jag får ont i huvudet av det och jag förstår det nästan." 

"Prata inte strunt", sa Johnston. "Hur kan ni komma från framtiden som inte existerar? Ni påstår att de saker som Benjamin skaffade från ert område försvann när framtiden ändrades på samma sätt som skedde med era egna verktyg. Varför försvann inte ni också?"

Nummer ett tittade på nummer tre. Nummer tre sa föraktfullt: "En oförklarad paradox."

(Fortsättning följer...)


Uppdaterat 2019-03-21
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum