ArielspaceNyheterSvensk rymdindustriInternationelltReportageRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in
Svensk rymdindustri
Esrange och SmallSat - min artikel
SmallSat: satelliter från Esrange.
På nya jobb
Statlig rymdstrategi för Sverige
Vilka är de svenska rymdbolagen ?
Reportage - Svenska rymdföretag i närbild
Spaceport Sweden
SpaceOps - internationell rymdkonferens 2012 i Stockholm
Nya svenska satelliter
CEAS 2013 - internationell konferens i Linköping
Rymdforum 2019
Rymdforum 2017
Rymdforum 2015
Rymdforum 2013
Rymdforum 2011
Rymdforum 2009
Rymdforum 2007
Konferensen Flyg- och Rymdindustri 2020-2040
Gästblogginlägg
Försäljning av SSC Space Systems - diskussioner i ett år.
Rymdpolitik
Investeringar
Rymdlänkar
Det dröjde ett år...

Försäljningen av Rymdbolagets satellitdivision dröjde i ett år från den första informationen från företaget - här har jag samlat nyheter och diskussioner på Arielspace från sommaren 2010 fram till ett pressmeddelande 20 juni 2011 om att köparen heter OHB.
 T
externa är ordnade kronologiskt. (2011-06-22)


Rymdbolaget ska sälja den avdelning som bygger satelliter.

Mitt under min sommarsemester såg jag ett kort nyhetsinslag på svtplay.se där man påstod att Rymdbolaget planerar att sälja den avdelning där satelliterna planeras och byggs. Jag vägrade tro på det. Men nu har jag fått det bekräftat av en ingenjör på Rymdbolaget.(2010-09-07)

Tidningen Space News publicerade 2 augusti sin årliga lista över världens 50 största rymdföretag och Rymdbolaget finns på plats nummer 46 med denna beskrivning av verksamheten:

”satellite manufacturing, rockets components, launch services, ground systems, engineering services and software, satellite communication services”

Det är en imponerande meritförteckning för ett så pass litet lands rymdverksamhet. Och vad jag förstått så bäddar Prisma-satelliterna för ökad rymdexport för Sverige. Varför sälja en så framgångsrik verksamhet bara för att den just nu har dålig likviditet?

Jag gör just nu ansträngningar för att få tag på informationsansvariga på Rymdbolaget, Rymdstyrelsen och Näringsdepartementet för att få mer information om försäljningen.

För några dagar sedan fick jag ett mail från en läsare där han tipsade om en artikel i tidningen Metro där Rymdbolagets VD berättar hur enormt mycket pengar företaget kommer att tjäna på sin nya teknik: miljövänligt bränsle, nanomotor, satelliter i formationsflygning osv. Varför sälja då? 

Läs vad som hände i Kanada år 2008:

"Kanadas regering stoppar företagsaffär: MacDonald Dettwiler måste förbli kanadensiskt.
(Källa: Space News. 2008-05-13)

Kanadas regering bekräftade 9 maj sitt beslut att stoppa det amerikanska företaget ATK:s köp av Kanadas största rymdbolag. Industriministern Jim Prentice avvisade budet från ATK (Alliant Techsystems) redan i april men köparen hade en månad på sig att överklaga. Tidfristen för överklagandet har nu gå ut.

Det kanadensiska företaget heter ”MacDonald, Dettwiler and Associates” och har byggts upp under många år med stort stöd av statliga medel. Det är MacDonald Dettwiler som byggt den stora robotarm som har en viktig funktion på rymdstationen.

Diskussionens vågor har gått höga i Kanada om denna affär. Det har framförts kritik mot att Kanada säljer ut nästan hela sin rymdindustri till ett utländskt företag. Andra har pekat på att ATK har en mycket stor produktion av vapensystem vilket kunde ge Kanada politiska problem.

Jim Prentice säger att det kanadensiska bolaget till stor del finansierats med skattemedel och att det då är fel att sälja det. Han meddelade att Kanadas regering planerar för ett ökat samarbete mellan Canadian Space Agency och MacDonald Dettwiler."
 

Rymdbolagets satellitdivision befinner sig i kris.

I senaste numret av tidningen Populär Astronomi (september 2010) finns en utförlig artikel om det beslut som tagits av Rymdbolagets styrelse tidigare i sommar: Avdelningen som sysslar med att bygga satelliter ska säljas. Anledningen är att verksamheten inte kan finansieras. Här följer några citat ur artikeln. (2010-09-09)

Ekonomiska problem.

"Divisionen för satellitsystem, som även ligger bakom mer än tjugo års framgångsrika svenska satellitprojekt, bland dem månsonden Smart-1 och Odin, gjorde förlust redan förra året. Sedan dess har Rymdbolaget fått backa ur två viktiga planerade samarbetsprojekt där Sverige kunde ha fått en ledande roll."

"Beslutet att sälja togs i början av sommaren av Rymdbolagets styrelse. Bakom ligger brist på både statlig och privat investering i rymdteknik, som delvis kan härledas till finanskrisen och kronfallet mot euron 2009."

"Rymdstyrelsen behöver inte prioritera svensk industri.

Olof Rydh, styrelseordförande för Rymdbolaget, är kritisk till att Rymdstyrelsens direktiv från regeringen inte prioriterar svensk rymdindustri.

-Vi satsar väldigt mycket på rymden. Det är allokeringen av pengar som är fel. Vi satsar väldigt mycket och vi skulle kunna få mycket mer ut av det.

Rymdstyrelsens allokering mellan ESA och Sverige har enligt Rydh ´inte varit särskilt framsynt´. Han menar att andra länder är bättre på att få retur för sina investeringar i ESA."

Rymdbolaget missade två stora projekt som har framtiden för sig: formationsflygning och satellitbogsering.

"Rymdbolaget har under det senaste året fått dra sig ur två nya projekt. Prismas formationsflygningsteknik ska snart göra debut hos ESA på satelliten Proba-3, som kan flyga 2011 eller 2012. Projektet skulle ledas av Sverige, men avsaknad av svensk finansiering gör att Spanien fick ta över."

Ett annat projekt som fått ställas in är satellitbogseringsfarkosten SMART-OLEV, en vidareutveckling av månsonden Smart-1. Man fick noll kronor från Näringsdepartementet, inte heller någon privat finansiär stod att finna. Det skulle ha kostat ca 200 miljoner kronor att bygga satelliten.

Arielspace kommer att återkomma till detta ämne under hösten. Rymdbolagets projekt skulle nämligen ha legat OTROLIGT RÄTT i tiden. Det pågår en allt livligare diskussion i hela världen om vad man ska göra med allt rymdskrot. En satellitbogserare skulle kunna flytta "döda" satelliter till annan bana eller få dem att inträda i atmosfären och brinna upp. Många myndigheter och företag försöker hitta sätt att oskadliggöra rymdskrot.

Rymdstyrelsen kan inte rädda Rymdbolagets satellitdivision.

"Generaldirektören för Rymdstyrelsen Olle Norberg tycker inte att hans myndighet kunde ha påverkat läget för satellitdivisionen.

-Det är en allmän trend att dragkampen om att få leda rymdprojekt blir tuffare."

Bra eller dåligt med ny ägare?

"Enligt Olof Rydh är det bra om satellitkompetensen kan finnas i Sverige, men det är inte självklart att staten ska äga den. Rydh beklagar att detta sker just när Rymdbolaget skördar framgångar i rymden med Prisma-satelliterna.

Skulle ett utländsk ägande vara dåligt? Olle Norberg är i alla fall inte orolig: Ägarbytet från Saab Space till RUAG Space blev oerhört lyckat."


Den fullständiga artikeln finns i tidningen Populär Astronomi och är skriven av chefredaktören Robert Cumming, som gett mig lov att citera så här pass mycket.

Sverige förlorar framtidsbransch? Rädda satelliterna!

Kompetens att bygga satelliter byggdes upp under ca 30 år med skattemedel och nu när det finns möjlighet till stora vinster vill staten sälja verksamheten. Det handlar om Rymdbolagets satellitdivision. (Av Ariel Borenstein. 2010-09-27)

I somras framgick det av ett nyhetsinslag på TV att Rymdbolaget hade svårt att finansiera nya satellitprojekt. Efter grundliga försök att hitta finansiering till planerade projekt har företagets styrelse funnit sig tvungen att ta beslutet att försöka ändra verksamheten, troligtvis genom att sälja den s.k. Satellite Division.

Hur kunde denna situation uppstå? Rymdbolaget har framgångsrikt byggt sju satelliter genom åren, beställare har varit Rymdstyrelsen eller ESA, och några andra länder har funnits med som delfinansiärer eller med komponenter till satelliterna. Just nu har Sverige tre satelliter uppe i omloppsbana, dels forskningssatelliten Odin och dels de två Prisma-satelliterna. De sistnämnda innebär ett experiment med formationsflygning, miljövänligt bränsle och en s.k. nanomotor vilket allt lovar att bli kommande exportframgång för Sverige. Tilläggas kan att Sverige är det enda nordiska land som har kapacitet att bygga satelliter.

Varför ska då satellitdivisionen säljas? Mitt bestämda svar är: På grund av tillfälliga ekonomiska problem. I ett privat företag med lika lovande framtidsutsikter skulle man söka lån, ägarna skulle tillskjuta medel eller man skulle ge ut aktier eller obligationer. Men nu är det staten som är ägare och som borde ha större möjligheter än någon annan ägare att ta sig igenom kortvariga likviditetsproblem för att sedan skörda de långsiktiga vinsterna.

Jag föreslår att Näringsdepartementet hjälper Rymdbolaget att behålla sin Satellite Division genom att tillskjuta tillräckligt med finansiering för att klara den tillfälliga krisen. Det här handlar inte om kostnader som belastar staten utan om investeringar som kommer att ge stora framtida vinster.

Om finansieringskrisen för Rymdbolagets Satellite Division.

Det är flera faktorer som tyvärr samverkat till att satellitdivisionens finansiering blivit ett problem. Genom att läsa Rymdstyrelsens årsberättelse och skrivelsen ”Rymdstyrelsens strategi avseende teknikutveckling och industrifrågor för perioden 2008-2012” tycker jag mig ha hittat ett antal orsaker. (Av Ariel Borenstein. 2010-09-27)

Ariane-förklaringen.

Sverige räddade stora ESA-kontrakt åt Volvo Aero och RUAG Space 2009 och därför måste Rymdstyrelsen bidra med medel till ESA för att stödja Ariane-raketen. Så här berättar Rymdstyrelsen i sin årsredovisning, sidan 8:

Sveriges deltagande i det europeiska bärraketprogrammet Ariane diskuterades grundligt under 2009 efter att Sverige valt att inte anmäla något deltagande i bärraketprogrammen vid ESA:s ministermöte 2008. Det svenska ifrågasättandet var en konsekvens av att ESA och dess medlemsländer inte hanterar exploateringsfasen, dvs. användandet av den utvecklade Ariane-raketen, på ett tillfredställande sätt. Sverige är inte det enda medlemslandet som är kritiskt till hur exploateringsfasen är strukturerad men blev det land som drev frågan längst. De svenska leveranserna till Ariane-raketen kommer i dagsläget från Volvo Aero (Trollhättan) och Ruag Space AB (Göteborg). Två företag som hade tappat viktiga verksamheter om Sverige hade valt att stanna utanför den fortsatta utvecklingen. I april 2009 enades Sverige med ESA om ett upplägg för perioden 2009-2011. Uppgörelsen ska ses som ett svar på ESA:s plan att komma till rätta med problemen.

Valuta-förklaringen.

Kursen på euro har varit hög och fördyrat Rymdstyrelsens bidrag till ESA. Så här skriver Rymdstyrelsens generaldirektör Olle Norberg i förordet:

En utmaning för Rymdstyrelsen under 2009 har varit den svenska kronans kurs gentemot euron. Under året har kursen varit betydligt högre än det budgeterade värdet. Detta har resulterat i att utgifterna i euro till framför allt ESA, som omfattar cirka 75 % av myndighetens utgifter, har drabbats av en fördyring på drygt 60 miljoner kronor för 2009. Konsekvenserna av detta har märkts inom Rymdstyrelsens program för forskning, fjärranalys och industriutveckling i form av totalt sett minskade medel till svensk rymdverksamhet.

Konkurrensen hårdnar i Europas rymdindustri – förklaringen.

De två stora satellitbyggnadsföretagen i Europa, Thales Alenia och EADS, håller på att skapa ett oligopol, dvs konkurrerar ut mindre bolag. I Rymdstyrelsens årsredovisning, sidan 12, berättas om detta:

Konkurrenssituationen för många av de svenska aktörerna är fortsatt svår. Den grundläggande orsaken är att flera stora systemintegratörer ("satellitbyggare") gått samman under de senaste åren och samtidigt köpt upp många större underleverantörer. Det finns numera endast två europeiska företag inom detta område, Thales-Alenia och EADS Astrium. Trots samgåenden och uppköp har inte deras verksamheter konsoliderats nämnvärt vilket inneburit att det finns en omfattande intern konkurrens inom företagen mellan deras enheter i olika europeiska länder, främst Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien. Det har också inneburit att bägge företagen numera själva har egen kapacitet att leverera i princip samtliga ingående delar i en satellit.

I skenet av de senaste årens snedvridna konkurrenssituation till följd av detta har ESA gjort en ansats för att omvärdera sin industripolicy. En av de fyra resolutioner som antogs under ESA:s ministerrådsmöte 2008 ger utrymme för en översyn av de nu gällande reglerna. Många länder, inklusive Sverige, har under året arbetat hårt med riktlinjerna för denna reform. Förhoppningen är att nya regler ska kunna antas för att främja klimatet för den Europeiska rymdindustrin och då främst små och medelstora företag.

Dåliga tider-förklaringen.

Att den nyss genomlidna ekonomiska krisen påverkat investeringsviljan negativt framkommer i intervjuer med ledningen på Rymdbolaget och Rymdstyrelsen. Näringsdepartementet vill inte tillskjuta medel till projekten Proba eller SMART-OLAV . Privata intressen vill inte ta risker och förmodligen vill bankerna inte låna ut pengar till högriskprojekt.

Målen med rymdverksamhet.

I Rymdstyrelsens strategiförklaring sägs att ”Rymdverksamhet utgör inte ett eget målområde (På tiden att det blir det då!!!!!. Min kommentar.) utan det ingår i regeringens forskningspolitik respektive näringspolitik. Rymdstyrelsen erhåller anslag från både Utbildnings- och Näringsdepartementet. 

Rymdstyrelsen ligger under politikområde näringsliv, vars huvudmål är att främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning (Rymdbolaget har redan börjat avskeda ingenjörer pga satellitdivisionens finansieringsproblem) genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag.”

Näringsdepartementet skulle behöva höja blicken. Som sägs i strategirapporten: ”Effekterna av Rymdstyrelsens insatser framgår först efter relativt lång tid. Ett typiskt rymdprojekt pågår i 6-12 år.”

Vinsterna kommer inom några år!

Vinsterna med att Näringsdepartementet tillskjuter medel nu och förhindrar en försäljning av Satellite Division kommer att visa sig på medellång och lång sikt. Det handlar helt enkelt om stora exportmöjligheter för Sverige och om en möjlighet att på ett aktivare sätt delta i utforskandet av solsystemet.

Enligt Rymdbolaget förväntar man sig att bland annat formationsflygningmed satellit och miljövänligt bränsle ska ge stora exportvinster inom några år. Rymdbolagets övriga verksamheter verkar ju gå strålande bra: ballonguppsändningarna är slutsålda, andra länder vill sända upp sondraketer från Esrange, Rymdbolaget expanderar utomlands, man hoppas sända upp rymdturister, osv osv


Problemen med euron måste väl vara över nu, kursen på euro är den lägsta på länge. 

Om man extrapolerar trender inom den internationella rymdverksamheten så håller ju alla krafter på att ladda för utforskning av solsystemet. Inom de närmaste femtio åren kommer vi (eller snarare nästa generation) att få se bemannade färder till Månen, Mars och asteroider. Och obemannade sonder sänds i en allt stridare ström till planeter och månar. Ska de svenska rymdingenjörerna med kompetens att konstruera rymdfarkoster stå och se på då? Eller kanske flytta till länder där man bygger satelliter? Som man brukar säga med en populär kliché: Vilken signal sänder det här till ungdomarna som går på rymdgymnasiet?

Jag föreslår att Näringsdepartementet hjälper Rymdbolaget att behålla sin Satellite Division genom att tillskjuta tillräckligt med finansiering för att klara sig genom den tillfälliga krisen. Det här handlar inte om kostnader som belastar staten utan om investeringar som kommer att ge stora framtida vinster.

Skrivelsen om strategi avslutas med dessa ord: ”Det går inte att industriellt stå utanför det europeiska samarbetet under en tid och sedan komma in och konkurrera om utvecklingskontrakt när man anser tiden mogen. Då är nischen redan upptagen. Rymdstyrelsen eftersträvar därför att de svenska rymdföretagen skall kunna upprätthålla kontinuitet i sina respektive roller som mindre och oberoende aktörer i utvecklingsprojekt.” 
 

INTERVJU MED OLOF RYDH, ORDFÖRANDE FÖR RYMDBOLAGETS STYRELSE.

I somras kom nyheten att Rymdbolaget har problem med att finansiera nya satellitprojekt. Jag sände ett mail med frågor till Rymdbolagets styrelseordförande Olof Rydh och han hade vänligheten att ringa mig och diskutera problemet.
(Av Ariel Borenstein. 2010-10-09)

Arielspace: Varför har Rymdbolaget problem med att finansiera satellitdivisionen? I årsredovisningen säger ni att förklaringen är ”minskade offentliga resurser och minskad riskbenägenhet hos kommersiella aktörer”. Kan du kommentera detta mer i detalj?

Olof Rydh: Staten bidrar med ca 800 miljoner per år till rymdverksamhet.

Rymdbolaget har byggt ett antal satelliter och de har finansierats av staten eller ESA, delvis av andra länders rymdorganisationer. Man kan konstatera att det nu inte finns några medel att tillgå.

Vad det kostar att utveckla, bygga, försäkra och sända upp en satellit varierar beroende på bl.a. typ och utvecklingsstatus. En uppskattning av vad ett möjligt projekt för Rymdbolaget skulle kosta är ca 500 miljoner kr.

Vår möjlighet nu är att bevara kompetens genom att hitta en ny ägare. Frågan om en försäljning kompliceras av att det i första hand handlar om kompetensen hos de personer som bygger satelliter. Det torde vara svårt att flytta verksamheten eftersom personerna ju finns här i landet.

Arielspace: De senaste åren har Rymdbolaget köpt ett antal företag, nu senast Universal Space Network och Aurora Technologies, sålt företag, investerat i ny teknologi som förväntas ge stora framtida intäkter (miljövänligt bränsle), tagit lån, betalat av på lån. Dvs en stor ekonomisk aktivitet som ökat omsättningen och antalet anställda. Hur kommer det sig att mitt i denna omfattande ekonomiska aktivitet uppstår en situation där satellitbyggnadsdivisionen inte kan finansieras? Beror det på att satelliterna inte prioriteras?

Olof Rydh: Staten har ett avkastningskrav på Rymdbolaget med 10%. Det finns inga formulerade mål för Rymdbolaget när det gäller satellittillverkning. Övriga verksamheter i Rymdbolaget är mer direkt kommersiella. Vi sluter avtal om satellitkommunikation, ballongexperiment osv och detta leder direkt till intäkter. På senare år har vi köpt bolag i Chile, Kanada, Australien.

Vi investerar i olika länder för att skapa ett globalt nätverk inom SatOps. Att det sedan innebär att vi köper/etablerar företag för att managera detta är inte det avgörande.

Arielspace: Beställare eller medfinansiärer av tidigare svenska satelliter har varit Rymdstyrelsen, andra länders rymdorganisationer eller ESA. Skulle huvudägandet av satellitdivisionen kunna stanna hos Rymdbolaget med någon av följande lösningar: samfinansiering med övriga nordiska länder, företag eller riskkapitalister som delägare, allmänheten får köpa aktier i satellitprojekten?

Olof Rydh: Vad gäller övriga nordiska länder så är Sverige enda land som har kapacitet att bygga satelliter. Danmark har levererat instrument till de Prismasatelliter som nu är uppe. Norge har nu en egen satellit men den har de köpt.

Privata företag har inte känt sig lockade att i dessa kristider investera i en satellit. Med privata intressen avser jag då investeringar i ett enskilt satellitprojekt i ett tidigt utvecklingsstadium.
Och vad gäller att sälja aktier så är det fortfarande ett högriskprojekt att sända upp en satellit.

Arielspace: Under de senaste åren har insikten ökat om att uttjänta satelliter och rymdskrot utgör en fara för satellitverksamhet. Kan Rymdbolagets idé om en bogsersatellit (SMART–OLEV) bli intressant som ett internationellt projekt?

Olof Rydh: Vad avser SMART-OLEV så kunde vi alltså inte gå vidare med finansieringen. Projektet var inte på det stadiet att det var aktuellt att slutgiltigt knyta upp en köpare.

Jag tycker för övrigt att ordet "bogsering" är ett litet tveksamt ord; möjligen "docka med och förlänga livet på". Jag håller med om att det borde vara aktuellt att bogsera satelliter. Här gäller det mycket avancerad teknik och det är bara att konstatera att det saknas finansiering.

Rymdbolaget: Snart är satelliterna borta. (Space News. 2010-11-13)

Tidningen Space News spekulerar i att något av följande företag skulle kunna vara köparen:

"Ruag Space AG of Zurich, whose equity is owned by the Swiss government, has purchased the largest space industry contractors in Switzerland, Austria and Sweden and would be one logical candidate to buy SSC’s satellite division, industry officials said. Other potential buyers would include Qinetiq of Britain, which has a presence in Belgium and the United States; and OHB Technology of Germany, which in recent years has developed divisions in Italy and Belgium."

Jag har på mitt ödmjuka sätt skrivit brev och mailat till Näringsdepartementet

och hävdat att försäljningen av satellitdivisionen är ett misstag för svenska staten, därför att: problemen med finansiering är bara tillfälliga och eftersom Rymdbolagets samtliga satellitprojekt har varit extremt framgångsrika så kommer satellitdivisionen att bli mycket vinstgivande inom några år. Samt att det är en kraftig trend över hela världen att stater ser rymdprojekt som prestigeskapande. Se på Kina, Indien, Iran osv.

Jag har erhållit två svar per mail från Näringsdepartementet:

Svar nummer ett: "Tack för ditt intresse angående Rymdbolaget. Du är intresserad av offentlig information om bolagets planerade försäljning av sin satellitbyggande avdelning samt om något beslut tagits på Näringsdepartementet i denna fråga. För all offentlig information avseende ovanstående hänvisas till Rymbolagets styrelseordförande Olof Rydh. Något försäljningsbeslut har inte tagits på Näringsdepartementet då frågan är en renodlad bolagsfråga."

Regeringen eller departementet anser inte att man här står inför en avgörande fråga om inriktningen på Sveriges framtida rymdverksamhet utan säger att det är "en renodlad bolagsfråga." Jämför med Kina där militären sköter den bemannade rymdfarten eller USA där det i kongressen pågått en livlig debatt i över ett år om inriktningen på NASA:s rymdverksamhet eller varför inte jämföra med Kanada där regeringen stoppade utförsäljningen av landets rymdverksamhet till ett amerikanskt bolag och istället beslöt att satsa rejält på Kanadas rymdverksamhet.

Svar nummer två: "Tack för ditt brev och förfrågan att kommentera din artikel på arielspace.se. Rymdfrågorna ligger numera hos Jan Björklund på Utbildningsdepartementet, varför jag ber dig vända dig till dem med din förfrågan."

Jag har nu under de senaste månaderna fått höra att rymdfrågor handläggs av Näringsdepartementet, Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Jag har nyligen mailat till Utbildningsdepartemenet och tuggat mina argument igen men nu kan det snart kvitta för enligt mina källor på planeten Uranus kommer avtal om försäljningen att skrivas inom några veckor.

Good-bye, Mango and Tango. (Men jag måste erkänna att f.d. Saab Space förefaller ha blivit mer framgångsrikt sedan företaget köptes av schweiziska RUAG.)


Statsrådet Peter Norman besvarar fråga om Rymdbolagets försäljning av satellitdivisionen. (2010-12-15)

När jag som vanligt googlade omkring hittade jag detta på Riksdagens webbplats www.riksdagen.se:

"Skriftlig fråga 2010/11:131 den 1 december 

Försäljning av Rymdbolagets satellitverksamhet.

Fråga av Karin Åström (S) till statsrådet Peter Norman (M)

Sverige är en framgångsrik nation vad gäller utveckling av satelliter. Särskilt vad gäller kombinationen av pris, prestanda och innovationskraft. På det statliga Rymdbolaget finns en internationellt framstående spjutspetskompetens som har byggts upp under en mycket lång tid. Svensktillverkade satelliter har under åren utgjort eftertraktade plattformar för inte minst forskning kring klimatförändringarna, varav den senaste, Odin, fortfarande är aktiv. Dock innebär avkastningskraven på Rymdbolaget nu att satellitdivisionen och den där uppbyggda kompetensen riskerar att säljas ut och möjligen också lämna Sverige. Min fråga till statsrådet är därför:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkerställa Rymdbolagets satellitkompetens?"

"Svar på skriftlig fråga 2010/11:131

den 8 december

Försäljning av Rymdbolagets satellitverksamhet

Statsrådet Peter Norman

Karin Åström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa Rymdbolagets satellitkompetens.

Svenska rymdaktiebolagets verksamhet ska enligt bolagsordningen vara att bedriva rymdverksamhet med kommersiell inriktning, svara för driften av Esrange Space Center samt att bedriva därmed förenlig verksamhet. Svenska rymdaktiebolaget är ett statligt ägt aktiebolag. Ägandet förvaltas av Näringsdepartementet, men det är bolagets styrelse och ledning som ansvarar för den löpande förvaltningen och operativa beslut. Det är också ledningen som inom ramen för den löpande verksamheten ansvarar för frågor rörande försäljning av Svenska rymdaktiebolagets satellitverksamhet. Bolaget bedömer att satellitverksamhetens produkter har för svag efterfrågan och att det inte är ekonomiskt lönsamt att behålla verksamheten. Jag har fullt förtroende för bolagets styrelse och ledning som ansvarar för dessa frågor."  

Kommentar på Arielspace: Rymdbolagets produkter har svag efterfrågan JUST NU, men på lång sikt kommer de att bli oerhört efterfrågade. En långsiktig ägare (som ju staten lätt borde kunna vara) bör göra investeringar så att Rymdbolaget kan satsa på de projekt som har förutsättningar att ge resultat, även om det ibland tar lång tid innan resultaten visar sig. 

Under det kommande decenniet kommer rymdverksamhet i alla dess former att öka oerhört mycket i hela världen: USA ska bygga en ny bärraket och en ny rymdfarkost, Kina har börjat bygga en rymdstation, Indien kommer att sända upp astronauter, det blir privatfinansierade transporter till rymdstationen, rymdturism, fler raketer, fler satelliter osv. Det Sverige-baserade företaget RUAG Space firar nya triumfer, det stora europeiska företaget Thales Alenia Space levererar rymdfarkoster till USA och sist men inte minst: produkter som Rymdbolaget och dess dotterbolag skapat (formationsflygande satelliter, miljövänligt bränsle för satelliter m.m.) väcker uppmärksamhet i rymdbranschen över hela världen.

Att Sverige har kapacitet att bygga satelliter betyder bland annat stora ekonomiska vinster i framtiden, prestige i internationella sammanhang och  inspiration för blivande rymdingenjörer.

Det här är INTE bara en fråga för Rymdbolagets ledning, det är en fråga för regeringen. 

Ariel Borenstein (2010-12-15) 

 
OHB AG acquires Space Systems Division from Swedish Space Corporation / OHB
Sweden AB incorporated. 
Stockholm/Bremen, June 20, 2011
 
– The European space and technology group OHB AG (Prime Standard, ISIN: DE0005936124) has acquired the Space Systems Division from Swedish Space Corporation (SSC) via an asset deal and integrated this business within the newly incorporated company OHB Sweden AB, Stockholm. With
50 employees, this division generated sales of around EUR 21 million last year.

With the acquisition of this business and the incorporation of OHB Sweden, OHB AG has gained access to important and valuable resources and skills in the development and construction of satellite and payload systems. Renamed OHB Sweden, the division is an industrial partner to both the Swedish National Space Board and the European Space Agency ESA with many years’ standing.
 
Its references include such projects as “SMART-1”, the first electrically-powered European lunar mission, the two inexpensive “Astrid” satellites for measuring the earth’s electrical and magnetic fields and “Odin”, an observatory for astronomy and atmospheric chemistry. OHB Sweden’s
current programs include an essential share in the development and construction of the SGEO satellite platform, which is of material importance to the OHB Group, the lead management of the Swedish Prisma demonstrator model and a subcontract for the development and construction of a microwave instrument for ESA’s PREMIER environmental satellite mission.

With this transaction, OHB AG is continuing its European growth strategy in ESA countries. Sweden is amongst the top ten financial contributors to ESA and holds key positions within European space programs.


Företaget OHB köper Rymdbolagets satellitbyggande division Space Systems. Läs här om ett tyskt företag som haft stora framgångar de senaste åren och som planerar för resor till Månen och Mars! (2011-06-20)

För en vecka sedan kom förhandstips från en av mina kontakter inom den svenska rymdbranschen: det blir tyska OHB som köper satellitdivisionen på SSC (Rymdbolaget). Så jag publicerade en företagspresentation 15 juni som ni kan läsa här nedan plus länkar till ytterligare information.

I ett pressmeddelande från OHB idag säger man att
"OHB AG har köpt Space Systems Division från Swedish Space Corporation (SSC) och ska integrera företaget i OHB Sweden AB. Divisionen har 50 anställda och omsättningen 2010 var 21 miljoner euro. Köpet av Space Division ger OHB tillgång till viktiga och värdefulla resurser och kunskaper för konstruktion av satelliter och instrument. Space Systems har ett sedan många år väl upparbetat samarbete med Sveriges Rymdstyrelse och European Space Agency ESA."

I pressmeddelandet nämner man satellitdivisionens stora framgångar med satelliter som t.ex. Astrid och Odin samt månsatelliten SMART-1.
Man skriver också om pågående projekt som "the SGEO satellite platform, which is of material importance to the OHB Group, the lead management of the Swedish Prisma demonstrator model and a subcontract for the development and construction of a microwave instrument for ESA’s PREMIER environmental satellite mission."


Senaste nytt om företaget OHB.

Har tyska företaget OHB köpt Rymdbolagets satellitbyggnadsdivision bara för att kunna lägga ner den svenska verksamheten och på så sätt bli kvitt en konkurrent? Svaret verkar vara : absolut INTE! OHB har tagit så många stora uppdrag att man är i desperat behov av fler bra medarbetare. Antalet anställda ökade med 40 % det senaste året och nu ska man anställa ännu fler.
(Källa: Space News. 2011-06-23)

OHB Technology som bygger satelliter och raketkomponenter har åter börjat anställa efter en paus på tre månader. Företaget har växt så snabbt de senaste två åren att kunderna, bland dem flera statliga beställare, börjat oroa sig för att projekten kan bli försenade.

OHB är huvudentreprenör för 14 GPS-satelliter i EU:s Galileo-projekt. Företaget spelar också huvudrollen i Meteosat Third Generation som är ett meteorolog-program i samarbete mellan ESA och satellitorganisationen Eumetsat. Där handlar det om att bygga 6 satelliter.

Dessutom utvecklar OHB en ny typ av satellit som kallas Small-Geo. Den första av dessa satelliter har köpts av spanska statliga företaget Hispasat.

Sedan tidigare finns två stora satellitbyggande företag i Europa, Astrium Satellites och Thales Alenia Space. OHB har nu på kort tid seglat upp som en allvarlig konkurrent till dessa.

Alla stora order har medfört att företaget måste investera i ny infrastruktur samt öka antalet antällda kraftigt. Man har ökat sin clean-room- kapacitet (extremt ren miljö där satelliterna byggs) från 120 kvadratmeter till 690 kvadratmeter. Man har också byggt nya laboratorier och kontor.

Företagets anställda har ökat med 40 % på ett år och uppgår nu till 2.200 personer. Inflödet av nyanställda var så stort att företaget tvingades ta paus i tre månader för att cheferna skulle hinna organisera verksamheten, men nu börjar man anställa igen.

VD för OHB heter Marco Fuchs och han hävdade 11 maj i år att verksamheten går bra trots den stora ökningen av både kostnader och intäkter. För första kvartalet 2011 uppgick intäkterna till 119 miljoner euro, 23 % upp från samma kvartal föregående år. Fuchs sa att Galileo-kontraktet förklarar en stor del av ökningen och att man där erhållit en stor förskottsbetalning. Personalkostnaderna ökade under samma period med 29 %.

Företagets prognos för totala intäkterna 2011 är 600 miljoner euro, vilket skulle bli 30 % mer än för 2010. Försäljningsökningen beror även på flera företagsförvärv , t.ex. rymddivisionen hos Rheinmetall Italia. 


  
Uppdaterat 2012-06-04
Utskriftsvänlig sida
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum