HemNyheterSvensk rymdindustriInternationell rymdindustriReportage, intervjuer, bilderRymdmuseumOm ArielSpaceSökLogga in

Välkommen till ArielSpace!

ArielSpace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin. 
Kommentarer kan mailas till
rymden@arielspace.se 


            
Konjunkturnedgång för satelliterna men uppåt för raketerna.
(2012-01-26)

Det internationella marknadsläget för företag som tillverkar telekommunikationssatelliter försämrades drastiskt under 2011. Företagen i branschen erhöll order på att bygga 17 satelliter 2011 mot 26 satelliter under 2010. Under de senaste åren har de största satellitoperatörerna gjort stora investeringar i nya satelliter.
(Källa Space News. 2012-01-09)

SES i Luxemburg, Intelsat med bas i Luxemburg och Washington, Eutelsat i Paris och Kanadas Telesat har alla utökat sin flotta av satelliter eller förnyat den de senaste åren. Nu är den stora investeringsvågen över och man lägger färre beställningar.

Men de företag som sänder upp satelliterna märker inte av det här ännu. Det är 2-4 års eftersläpning mellan de här två branscherna. Först 2014 räknar man med att efterfrågan på raketuppskjutningar sjunker. Under år 2011 fick de företag som sänder upp satelliterna 22 kontrakt, mot 20 under 2010.

De största ”launch”-företagen i världen är Arianespace, Frankrike (ESA), International Launch Services (USA), China Great Wall Industry Corp. (Kina) och Sea Launch (Schweiz). De har fullt upp med de order som ligger för 2012 och 2013.

Flera av dessa företag hade förseningar under 2011 med raketer som krånglade och satelliter som anlände försenade från uppdragsgivaren.
Arianespace planerar för sju uppskjutningar med Ariane 5 under 2012. En av dessa ska föra upp nästa ATV i rymden, transportfarkosten som ska till rymdstationen. Arianespace ska också göra fem uppskjutningar med Soyuz . ILS planerar för 11 starter under 2012 och Sea Launch för 3.

I Kina räknar man med att sända upp 20 satelliter under 2012, dessutom rymdskeppen Shenzhou-9 och 10 som ska docka med rymdstationsmodulen Tiangong som man sände upp 2011. Kina har på senare år byggt och sänt upp satelliter för ett antal länder i tredje världen. Under 2012 kommer man att sända upp två satelliter för APT Satellite Holding i Hongkong samt en satellit för Venezuela.

Ryssland har enligt samma princip erbjudit sig att både bygga och sända upp en satellit för utländska satellitoperatörer. Ny ”spelare” på marknaden för telekommunikationssatelliter är det tyska företaget OHB med sin Small-Geo. På marknaden för raketuppskjutningar planerar två nya ”spelare” att inleda verksamhet: det amerikanska företaget SpaceX och Indiens statliga bolag ISRO. 


Arianespace - pålitlig men dyr.
(2012-01-19)

"Att bygga raketer i Europa är dyrare än att bygga dem i Ryssland eller Kina", säger VD för Arianespace, Jean-Yves Le Gall. Förklaringen, enligt en stor revision under 2011 av Ariane 5-systemet, är europeisk rymdpolitik.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2012-01-09)

De senaste två åren har det europeiska raketföretaget Arianespace gått med förlust. Förklaringen är inte de senaste årens ekonomiska kris. Marknaden för satellitkommunikation är god och det finns kunder för de företag som sänder upp satelliter. Trots det är Arianespace beroende av statliga subventioner!

Raketen Ariane 5 är en succé, alla starter sedan år 2002 har lyckats. Många av de regeringar som tvingades täcka företagets förluster för 2010 frågade sig hur detta var möjligt och man tillsatte en utredning. Enligt utredningen är förklaringen den att politiska krav fördyrar tillverkningen.

Bland annat styr regeringarnas bidrag till ESA hur omfattande beställningar ESA gör hos de olika medlemsländernas industri.

Arianespace försöker nu sänka sina kostnader. Bland annat genom att man nu förfogar över den ryska raketen Soyuz och under 2012 ska börja använda den mindre raketen Vega.

Den första ryska raketen någonsin från Guiana Space Center, ESA:s rymdbas i Syd-Amerika, sändes upp i oktober. Det var två satelliter till GPS-systemet Galileo som sändes upp med en rysk Soyuz.

I februari 2012 hoppas man kunna göra en premiärflygning med den italienska raketen Vega. Med tre möjliga raketmodeller avsedda för satelliter av olika storlek hoppas man kunna sända upp 8-13 raketer under 2012.

De 19 medlemsstaterna i ESA har beviljat 217 miljoner euro i stöd för Arianespace för åren 2011-12. Återstår att se vad ESA-ländernas ministrar säger på sitt möte i november då ESA:s budget för flera år framåt ska beslutas.

Le Gall säger att Ariane 5 har en orderbok på uppskjutning av 21 satelliter och Soyuz på 15 uppskjutningar. För företaget Arianespace som helhet gäller att man har beställningar på satellituppskjutningar värda 4,5 miljarder euro.

Under 2011 sändes totalt 16 kommersiella geostationära satelliter upp i världen, av dem ansvarade Arianespace för hälften. 90 % av intäkterna för Arianespace kommer från den privata marknaden. Konkurrenterna på den marknaden är International Launch Services, som marknadsför den ryska Proton-raketen, och Sea Launch, som alldeles nyss hämtat sig från ett flerårigt konkurshot.

Nya möjliga konkurrenter är Kina och Indien, men också det privata amerikanska företaget SpaceX.


Vad hände på hösten?
(2012-01-18)

I min serie "Rymdnyheter jag missade att berätta om under hösten 2011" har jag nu kommit fram till oktober. Se rubriken Nyheter uppe till höger på denna sida.  ECAPS uppmärksammas i USA, Japan planerar eget GPS-system, norsk rymdkonsolidering osv.           
           

Nyårskrönika. (Fredagen den trettonde januari 2012)

På sidan "Internationell rymdindustri" finns en nyårskrönika med några av händelserna i rymden och i rymdindustrin under året som gått. 

                           Länk till nyårskrönikan. 



Stor internationell rymdkonferens i Stockholm i juni!
 (2012-01-12)

Konferensen SpaceOps 2012 kommer i år att äga rum i Stockholm, i den nya konferensanläggningen Stockholm Waterfront, 11-15 juni.

Pressmeddelande om detta finns uppe till höger under rubriken Nyheter, se även Kalendern.
  


Fantastiska skildringar från den svenska rymdverksamhetens begynnelse: 

Sven Grahn har vänligheten att bidra till min sida om Interplanetariska Sällskapet. Läs bl.a. om hur han blev medlem redan som 13-åring och läs om den stora internationella rymdkonferensen i Stockholm 1960 där Werner von Braun och Herman Oberth deltog.

  Länk till Interplanetariska Sällskapet



C2SAT breddar verksamheten och aktiekursen stiger.

Företaget C2SAT (som tillverkar antenner för kommunikation för fartyg via satellit) inleder samarbete om förnyelsebar energi med företagen MRT och Fong´s och köper företaget AIMS. Kanske är det därför som aktiekursen har fördubblats de senaste veckorna, från 5 kr till 9 kr. (2012-01-10)
 
Läs pressmeddelanden som berättar om förändringarna:
 
             Länk till sidan om C2SAT            



Dags för överraskningar.

Den här webbplatsen har varit rätt så oförändrad i några år nu men under 2012 hoppas jag kunna överraska mina läsare på flera olika sätt, både när det gäller utformning och innehåll. Idag presenterar jag ett stycke svensk rymdhistoria:

Svenska Rymdsällskapet.
(Av Ariel Borenstein. 2012-01-06)

Är det någon av er som hört talas om Svenska Rymdsällskapet? Någon av er som är lite, lite äldre än er andra kanske t.o.m. var medlem i sällskapet på 80- eller 90-talet?

Som mest hade föreningen ca 500 medlemmar som inbjöds till Rymdbolaget när Sverige sände upp sina satelliter. Föreningen gav ut en egen tidning som först hette Space Life, senare Rymdnytt. 

Jag var medlem en kort tid på 90-talet, jag tror det var 1993. Jag blev t.o.m. invald i styrelsen på ett årsmöte där tre (!!!) av medlemmarna deltog. En kort tid därefter bleknade Rymdsällskapet bort och försvann.

För några år sedan började jag forska i detta och hittade Svenska Rymdsällskapet igen! Om medlemmarna ville upplösa föreningen måste de enligt stadgarna besluta detta med kvalificerad majoritet (2/3) vid två på varandra följande riksstämmor. Men tydligen skedde detta aldrig. Föreningen bara domnade bort.

Numera existerar Rymdsällskapet endast som ett organisationsnummer (802012-2217) i Skatteverkets register över ideella föreningar. Föreningens gamla adress: Box 173, 161 26 Bromma, har upphört att existera.

Jag har läst några av föreningens tidningar från början på 90-talet, jag har googlat på Rymdsällskapet och dess gamla namn Rymdrörelsen, jag har kommunicerat per mail med några av dåtidens medlemmar och nu presenterar jag det jag hittat.

Jag hoppas det jag hittat intresserar er som själva var med på den tiden, men också yngre personer som vill veta hur det var dåförtiden samt de som är intresserade av rymdhistoria.

Och så undrar jag...skulle vi kunna blåsa liv i Svenska Rymdsällskapet igen?

Förr...var det besvärligt med en nationell förening för det blev dyrt och tungrott med medlemsmöten.
Idag...finns internet.

Förr...var det extremt nördigt att vara intresserad av rymden - folk trodde att rymden var det samma som UFOn eller rymdmonster.
Idag...är rymden vardag för alla med väderleksrapporter från satelliter, GPS, Fuglesang till rymdstationen osv .

Förr...var Sverige en rymdnation i framkant.
Idag...är visserligen de svenska rymdföretagen framgångsrika men Sveriges regering och riksdag tycker inte det är viktigt med rymdverksamhet. Vi behöver en rymdlobby!

Du som var medlem i föreningen och har något att berätta om den är välkommen att maila till rymden@arielspace.se så publicerar jag texten. 
Du som skulle vilja att föreningen väcktes till liv igen kan också höra av dig så kan vi diskutera hur detta skulle gå till.
 
Följ med till texterna på "Reportage.../Svenska Rymdsällskapet."



Sitta upp och ner och önska God Jul och Gott Nytt År.

Länk till ny video: 
Astronauterna på rymdstationen.
             


Nya grepp på Arielspace 2012.

Planering pågår för några nya initiativ på den här webb-platsen under 2012. Det framgår efter hand under våren.
(2012-01-02)

Jag inleder året med nystart för min egen lista över de svenska rymdföretagen, rangordnade efter omsättning. Det här började jag med 2006, fortsatte 2007 och så uppstod en lång paus! Men nu nystartar   traditionen.  

Störst omsättning har Volvo Aero, SSC och Ruag Space. Som vanligt. Men det går bra för de mindre rymdföretagen också.

Listan finns på SVENSKA RYMDFÖRETAG I NÄRBILD.
 

         
Rymdturism på nytt sätt:
(2011-12-29)
            
Leif Arndorff har för några dagar sedan publicerat en ny tjusig webbsite för sitt företag SpaceEra. Hans webbplats www.rymdturism.se ingår men han puffar här tydligare för sina föredrag om turism i rymden.

                                Länk till SpaceEra



"On the move"
  (2011-12-19)

SSC:s styrelse har utsett Stefan Gardefjord till ny VD för bolaget. 
         
Ett pressmeddelande om detta finns på den nya sidan på Arielspace:
                                   ON THE MOVE.
Där kan du läsa om personalförändringar på rymdföretag och rymdorganisationer.



Föredragen från Rymdforum 2011 finns nu publicerade. (2011-12-12)
                 Länk till Rymdforums föredrag. 



         .....och en reklamfilm för Mojave Air & Spaceport



Khaki McKee och XCOR Aerospace – flyger 2012?

Rymdtidningen Space News har intervjuat en kvinna med det fantastiska namnet Khaki McKee.
(2011-12-10)

           

Khaki McKee

Hon har titeln ”Program manager” på företaget XCOR Aerospace vilket innebär att hon har ansvar för företagets relation till myndigheter och för olika typer av information. NASA har valt XCOR som ett av de företag som sponsras för att utföra suborbitala experiment. Företaget håller på att bygga sitt rymdskepp Lynx, som ska starta och landa som ett flygplan från Mojave  Air & Spaceport och ta passagerare och /eller experimentutrustning upp till rymden.

Läs intervjun på sidan Privat rymdverksamhet.

           

Vi vill bygga en satellit!
(2011-11-26)

Rymdstyrelsen har nu publicerat namn på de företag och de idéer som presenterades på hearingen om nya svenska satellitprojekt 2011-11-11.

De aktuella företagen är (föga oväntat!) Nanospace, OHB Sweden, Omnisys, RUAG Space och ÅAC Microtec.            
           
Länk till Rymdstyrelsen och detaljerade förslag.

Se även "Nyheter/Vi vill bygga en satellit" uppe till höger på denna sida.           



RYMDFORUM 2011. 

Arielspace deltog i Rymdforum 2011
Reportage på 
"Svensk rymdindustri/Rymdforum 2011"




Ett reportage om konferensen: 
Rymdkanalen (2011-11-24)

           

           
            
Bilden: Tre rymdprofiler på Rymdforum 2011. Rymdstyrelsens         generaldirektör Olle Norberg, VD för Spaceport Sweden Karin Nilsdotter     och dagens moderator, chefredaktören för Populär Astronomi, Robert Cumming.

Det finns inga gratisluncher. (2011-11-23)

På Rymdforum fick jag höra att man undersöker möjligheten att börja sända upp satelliter från Esrange. Haken är att det beräknas kosta 100 miljoner kr att bygga infrastrukturen för detta. Är det för dyrt, kan man ju fråga sig?
Min kommentar är:

There is no such thing as a free launch.   
           

Rymdstyrelsen tar initiativ till ny svensk satellit.
           
”Det finns inget beslut ännu. Men vi vill ta reda på om vår idé kan förverkligas.”
(2011-11-11)

Rymdstyrelsen har efterlyst idéer från forskare och företag om hur man skulle kunna bygga små, kostnadseffektiva satelliter som kan bidra till svensk rymdforskning. Man har utlyst en tävling där forskare i samarbete med rymdföretag kan lämna in förslag på projekt. Sista inlämningsdag är 23 januari 2012. 11 november träffades representanter för forskarvärlden och företagsvärlden på Rymdstyrelsens kontor i Solna för en hearing, dvs för att diskutera möjliga projekt. Arielspace fick en intervju med Johan Köhler på Rymdstyrelsen efter mötet.
           
”Låt mig först konstatera vad detta inte är”, säger Johan Köhler.  "Rymdstyrelsen har inte lovat att finansiera en satellit. Vi vill bidra till att branschen utreder möjligheten att bygga en kostnadseffektiv satellit. Senare får vi titta på hur satelliten skulle kunna finansieras.”
           
Rymdstyrelsen vill fungera som en katalysator. På den hearing som hölls 11 november kunde företrädare för svenska rymdföretag berätta vilka de tekniska möjligheterna är. Forskarna får sedan fundera på vilka projekt som är ekonomiskt och tekniskt möjliga. Det är tänkt att den nya satelliten ska kosta högst 40 miljoner kronor, inklusive uppskjutning i bana runt jorden.
Johan Köhler berättar att intresset från forskare och rymdföretag är stort. Många deltog i hearingen och många mailade frågor.
           
Processen att välja ut två lovande projekt kommer att pågå under hela våren. Ett första mycket kortfattat förslag måste lämnas in redan 7 december, därefter måste ett omfattande s.k. idéförslag lämnas in 23 januari. Förslagen granskas av både svenska och utländska experter. På Rymdstyrelsen hoppas man kunna välja ut tre till fem bra förslag som går vidare till tekniska förstudier utförda av de forskare och de företag som kommit med förslagen.
           
Idéförslagen kan ses som ”anbud”, men de projekt som går vidare till teknisk förstudie erhåller 100.000 – 150.000 kr i ersättning för studien. Två förslag väljs slutligen ut för s.k. fas-A- studie. När allt detta är klart, dvs när det förhoppningsvis finns två förslag som uppfyller de forskningsmässiga, tekniska och ekonomiska villkoren, då tittar Rymdstyrelsen på hur finansieringen ska ske utgående från myndighetens budget och prioriteringar.
            
På min fråga om alla deltagare måste vara svenska svarar Johan Köhler att också företag från andra länder kan medverka, men att Rymdstyrelsen bara sponsrar svenska företag. De utländska får söka bidrag från sina respektive hemländer.

De svenska forskningsinstitutioner som troligtvis är intresserade av det här satellitprojektet är ett antal svenska universitet, KTH, Chalmers och Institutet för rymdfysik. Någon gång på våren, efter att Rymdstyrelsen behandlat förslagen kommer eventuellt dessa att publiceras.

Varför kommer Rymdstyrelsen med det här projektförslaget nu, några månader efter att SSC sålde sin satellitdivision till OHB. Det var den enda aktör i Sverige som hittills byggt satelliter. Borde inte istället Rymdstyrelsen skjutit till medel och kört detta projekt som de tidigare satellitprojekten (T.ex. Odin, Smart, Prisma.) Rymdbolaget byggde satelliterna med ett antal andra svenska företag som underleverantörer.
           
Johan Köhler: ”Förklaringen är att det nu handlar om små projekt. De tidigare satelliterna var mycket dyrare än vad vi syftar till nu. Säg att vi åstadkommer ett projekt vartannat år till kostnaden 40 miljoner kronor. Det är ingen omsättning som SSC eller något annat rymdföretag kan bygga sin verksamhet på.”
           
           

Sverige i rymden?

De senaste dagarna har jag läst två nyheter som fått mig att fundera över vart Sveriges rymdverksamhet egentligen är på väg.
(2011-10-27)

Volvo Aero.

I Dagens Nyheter 24 oktober skriver Pia Gripenberg om Volvo. De senaste tio åren har lastbilstillverkningen blivit allt viktigare medan verksamheterna Volvo Penta (båtar) och Volvo Aero (flyg) sackar efter. Volvo Aero tillverkar bland annat raketmotorer. Enligt ett pressmeddelande nyligen kommer cheferna för Penta och Aero inte längre att finnas med i koncernledningen. 

Pia Gripenberg skriver: "Med de nya målen och organisationen har flygverksamheten i Volvo Aero hamnat på undantag. Det är därför en naturlig utveckling att den verksamheten, med ca 2.800 anställda, så småningom säljs." 

Om det är en korrekt slutsats så innebär det att de tre stora företagen inom svensk rymdverksamhet - Saab Space, Rymdbolaget och Volvo Aero - alla helt eller delvis erhållit utländsk ägare.  (Volvo Aero kan förstås även köpas upp av ett annat svenskt företag, även om jag inte tror att det blir så). Några av de medelstora svenska rymdbolagen har likaså sålts till utländska företag. Några av exemplen är Swe-Dish och Gaisler.

Man behöver ju inte se detta som något negativt. Saab Space blev Ruag Space och affärerna går mycket bra. Dessutom köper ju svenska företag upp utländska företag. 

Men om man ser på helheten så anser i alla fall jag att det förefaller som om nationen Sverige gradvis monterar ner sin rymdverksamhet.

Rymdstyrelsen efterlyser ny satellit.

Webbplatsen för Populär Astronomi gjorde mig uppmärksam idag på att Rymdstyrelsen utlyser en tävling om att bygga en ny svensk satellit. 

Man säger sig vilja uppmuntra till skapandet av:
"Vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad med små satelliter, som drar nytta av ny teknik för att åstadkomma kostnadseffektiva lösningar för satelliten och dess drift." 

Det är ju väldigt bra, men varför kommer man med denna idé nu, efter att Rymdbolaget i ett helt år strävat efter att bli av med sin satellitdivision på grund av dålig lönsamhet och också slutligen givit bort den till tyska företaget OHB? 

I avtalet med OHB har Rymdbolaget lovat att inte bygga fler satelliter. Det enda företag i Sverige som kunde bygga satelliter fick inte ökade anslag från staten, men när detta bolag gjort sig av med satellitkompetensen då efterlyser Rymdstyrelsen just det som Rymdbolaget var expert på, nämligen små, kostnadseffektiva satelliter.

Den som kan förklara tankegången bakom det här får gärna höra av sig till mig.

                  Länk till Rymdstyrelsen


Japans rymdorganisation JAXA utmanar företaget SpaceX:
"Vi kan bygga ännu bättre och billigare raketer."
(2011-10-09)

I Japan vill man bygga flera nya raketer. De japanska satelliterna har blivit både större och mindre vilket kräver en hel familj av olika raketer. Dessutom vill man revolutionera konsten att bygga raketer snabbt och billigt. Man lovar att t.o.m. göra detta bättre än företaget SpaceX som ju marknadsför sig som det nya kostnadseffektiva rymdföretaget.             

             Länk till Internationell rymdfart/JAPAN

           
Det går bra för OHB. (Publicerat på Arielspace 2011-10-01)

Det tyska företaget OHB – känt i Sverige för att ha köpt Rymdbolagets division för satellitbygge – kom 10 augusti med prognosen att intäkterna för 2011 kommer att bli 30 % högre än 2010.
(Källa: Space News. 2011-08-22)

OHB tillverkar bl.a. satelliter och komponenter till raketer. Företaget har på senare tid tagit flera stora kontrakt, bl.a. satelliter som ska ingå i Galileo-systemet.

Några dotterbolag har dock problem. MT Aerospace ska bygga 25 antenner för ett teleskop i Chile men projektet har blivit försenat. Också arbetet på att bygga nästa exemplar av europeiska transportfarkosten ATV har blivit försenat. Ett annat problem är att det tagit längre tid än förväntat att integrera det nyinköpta dotterföretaget Aerotech Peissenberg. Båda de ovannämnda företagen ägs till 70 % av OHB.

De helägda företagen däremot går bra. Därför prognostiserar företaget att försäljningen för 2011 kommer att uppgå till 600 miljoner euro.
Om OHB Sweden skriver Space News så här:

” OHB köpte nyligen SSC:s satellitdivision. Satellitdivisionen har 50 anställda som stannar kvar när divisionen byter ägare. Denna närvaro i Sverige ger OHB möjlighet att eventuellt få del av Sveriges rymdbudget, eller, mer troligt, få glädje av Sveriges medlemskap i ESA. Det senare pga att företag i ESA: s medlemsländer till viss del har rätt att få kontrakt som motsvarar värdet av landets bidrag till ESA.

OHB:s VD Marco Fuchs säger att OHB Sweden har stor erfarenhet av formationsflygning med små satelliter pga Prisma-projektet som bestod av en mål-satellit och en satellit som ”jagade” den. Den tyska rymdorganisationen har hyrt Prisma från SSC ett antal månader och säger i ett uttalande att formationsflygning har många tillämpningar inom jordobservation och vetenskap.

OHB Sweden tillverkar också en viktig komponent till en satellit som OHB konstruerar tillsammans med tyska rymdorganisationen och ESA. OHB hoppas att den här nya satelliten ska ge företaget tillgång till marknaden för kommersiella telekommunikationssatelliter.”

Av ovanstående framgår alltså att OHB Sweden – f.d. Rymdbolagets satellitdivision – har skapat formationsflygning som har många tillämpningar. OHB Sweden bidrar dessutom med en viktig komponent i OHB:s inbrytning på tillväxtmarknaden telekommunikation. Allt detta sålt för en krona av SSC till OHB.
                                   
                                   
         
Rymdskrot i bana runt Jorden blir ett allt allvarligare problem.

(2011-09-04)

Dagens Nyheter om ny forskarrapport från USA.

Här på Arielspace har jag tidigare uppmärksammat problemet.

                       
En promenad på månen.      

På förekommen anledning: påståendet att månlandningarna på 60- och 70-talen inte skulle ha ägt rum utan vara någon typ av konspiration är enfaldigt, okunnigt och framförallt respektlöst mot de tusen och åter tusen personer i USA som la ner hela sin själ i att förverkliga månprojektet.
(2011-08-27)

Jag har nu äntligen fått träffa en av månvandrarna, Charles Duke, numera 76 år, och jag undrar om någon verkligen skulle kunna med att säga honom rakt upp i ansiktet att han ljuger, att han inte har varit på månen.

Man kan naturligtvis ifrågasätta allt som hänt i historien, men man måste ju ha rimliga kriterier vid bedömningen av bevis. Varför inte ifrågasätta att romerska riket funnits eller att andra världskriget utspelat sig? Är jorden verkligen rund? Finns världen egentligen? Dom här som ifrågasätter om månlandningarna ägt rum, kan de bevisa att de själva existerar? Så här kan man ju hålla på och fjanta sig, men är det meningsfullt???

Tolv män har landat på månen och inom några decennier kommer fler att landa där. Fantastiskt spännande!


Uppföljning på min artikeln här nedan om astronautens besök i Stockholm:(2011-08-27) 
Nu har sajten Fotosidan kommit med sin text om Hasselbladskamerorna på månen.
Också kultursajten Voltaire hade en journalist på presskonferensen.


On the road...

Medan vi tog semester hände det spännande saker i solsystemet. Här lite kort om tre sonder från i somras.
(2011-08-27)
(Källa: Space News och Aviation Week under juni, juli och augusti.) 

Dawn kretsar nu kring asteroiden Vesta.

NASA:s sond Dawn sändes iväg 2007 och nådde Vesta 16 juni 2011. Den ska kretsa i ett år kring Vesta. Den här asteroiden är näst störst i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Man hoppas att studiet av Vesta ska ge kunskap om hur solsystemet bildades. Vesta kunde kanske ha blivit en planet om inte Jupiters starka gravitation hade stört den! År 2012 kommer Dawn att ge sig av från Vesta och färdas till Ceres som är störst i asteroidbältet. Vetenskapsmännen har klassificerat den som ”dvärgplanet”. Till Ceres anländer den år 2015.

Dawn byggdes av Orbital Sciences Corp. och projektet administreras av NASA:s Jet Propulsion Laboratory. University of California har det vetenskapliga ansvaret. 

Juno gav sig av mot Jupiter.

NASA:s sond Juno sändes iväg 5 augusti för att utforska planeten Jupiter. Den lyfte på en Atlasraket från Cape Canaveral. NASA:s Jet Propulsion Laboratory håller i projektet och Lockheed Martin byggde farkosten. Juno kommer nu att färdas i fem år. I juli 2016 beräknas den nå Jupiter där den ska studera planetens atmosfär. Man ska leta efter spår av vatten och försöka utröna om Jupiters kärna består av sten eller gas. I oktober 2017 kommer man att skicka sonden rakt in i planeten vilket kommer att förstöra den.

Det ovanliga med Juno är att den drivs med solenergi. Vanligtvis används det radioaktiva ämnet plutonium som energikälla vid färder till de yttre planeterna eftersom solen lyser så svagt där ute. Juno har kostat 1,1 miljard dollar att tillverka. 

Från Jorden till Månen.

NASA har omdirigerat två satelliter från bana runt Jorden till nya banor runt månen! Den första nådde sin nya bana 27 juni. Månsatelliterna ska studera månytan, månens kärna och magnetism. Projektet har givits namnet ARTEMIS. 


Astronauten Charles Duke som åkte till månen med Apollo 16 har besökt Sverige. Han kom till Tekniska Museets NASA-utställning lördagen 20 augusti. (2011-08-21)
 
Jag måste genast få berätta att jag skakat hand med honom och deltagit i en liten exklusiv presskonferens som ägde rum framför utställningens kopia på en månbil. Jag ställde tre frågor till honom, bland annat om hur det kändes att befinna sig på en resa så långt från Jorden. De andra frågorna handlade om månbilen och om hur det var att landa på månen.

           

Vi var en mycket liten grupp journalister som kunde föra ett intressant samtal med Charles Duke. Han berättade om starten från Florida, om landningen på månen, om hur det fungerar att gå på månen och köra bil där, om höjdpunkter och misslyckanden under månresan. Presskonferensen ägde rum 9:30 och på eftermiddagen 13:00 höll Duke ett 2 timmar långt föredrag med filmer och bilder för ca 60 museibesökare. Då berättade han om månlandningen på ett livligt, intressant och också ibland humoristiskt sätt.

Hoppa till min museisida via länken här nedan eller gå till sidan Rymdmuseum så får du läsa om hans livsfarliga misstag på månens yta och hans dubbelgångare och den otroliga berättelsen om vigselringen som blev tyngdlös och….Nej, jag måste få berätta den historien genast:

Ringen i rymden.

På väg till månen tog en av astronauterna av sin vigselring för att förvara den i en stängd behållare men den smet och tyngdlöst försvann den någonstans i rymdkapseln. Det var omöjligt att hitta den.

På väg hem från månen utförde astronauterna en rymdpromenad. Den astronaut som förlagt sin vigselring jobbade med något experiment ca tre meter från kapseln med ryggen mot den.(Han var naturligtvis förenad med rymdkapseln med en säkerhetslina.) Charles Duke hade uppgiften att sitta på vakt inne i kapseln och hålla ögonen på sin kollega.

Då ser han hur vigselringen långsamt håller på at sväva ut genom luckan. Han försöker gripa tag i den men med de klumpiga rymdhandskarna leder det bara till att han knuffar ut ringen. Duke ser hur ringen svävar iväg – och träffar baksidan på hjälmen på astronauten där ute, och så studsar ringen och börjar glida tillbaka – och glider in i rymdkapseln igen! Duke lyckades nu få tag på den och när kollegan återvände kunde Duke säga: ”I got something for you!" 

Länk till min sida om RYMDMUSEUM där det finns en lång artikel om Dukes besök.

Länk till en sida med två Youtube-klipp från hans besök.



Varför dissar DN rymdmänniskorna? (2011-07-28)

Nu är jag arg. På Dagens Nyheter. Jag har prenumererat på den tidningen i typ femtio år och det är min favorittidning men nu skriver de jätteokunnigt och kraftigt negativt om rymdmänniskor.

Om jag twittrade skulle jag ba:

"DN hävdar att USA kommer att upphöra med bemannad rymdfart. I DN 28 juli skriver man att rymdstationen ska sänkas i havet 2020 och att USA inte planerar någon ersättningsfarkost för rymdfärjan. Fel. Planerna på att förlänga stationens livslängd minst till 2028 är förankrade hos de deltagande länderna och USA har sedan 2005 vidareutvecklat det nya rymdskeppet Orion. NASA har kongressens uppdrag att bygga en ny stor bärraket som kan vara färdig redan 2016. NASA har två lagstadgade mål: att flyga till en asteroid och att landa på Mars.

De privata försöken i USA att skapa bemannad rymdfart har kommit ganska långt: Boeing, SpaceX, Virgin Galactic osv Glöm inte heller planerna på en privatfinansierad rymdstation: Bigelow. Det skulle inte skada om DN också berättade om de strävanden som Kina, Europa, Indien och Japan har om egna rymdskepp. Och Ryssland ska utöka sin rymdverksamhet, bl.a. genom att bygga ett nytt rymdskepp och en ny stor rymdbas.

Innan vi är framme vid år 2020 kommer vi högst troligt att ha upplevt detta: USA:s nya rymdskepp i omloppsbana, Kinas rymdstation, Indiens första astronaut, rymdturister, Bigelows rymdstation, företagen SpaceX, Orbital och Boeing transporterar förnödenheter till rymdstationen och har kanske byggt bemannade rymdskepp. 

Vi har ett spännande astronaut-årtionde framför oss. Ryktet om den bemannade rymdfartens död är betydligt överdrivet."

Oj, det blev ett långt tweet. Ba så ä.
                 
           

Rymdfärjan, rymdstationen och framtiden.

(Av Ariel Borenstein.2011-07-21)
 

Den sista rymdfärjan har landat. I Sverige förefaller man tro att USA nu ska upphöra med sin bemannade rymdfart. Inget kunde vara mer felaktigt. USA:s bemannade rymdfart tog en tioårig paus mellan månlandningarna och rymdfärjorna. Man har också tvingats till fleråriga pauser efter två svåra olyckor med rymdfärjor.

Men rymdskeppet Orion håller redan på att byggas och nu har NASA påbörjat planeringen för en ny stor bärraket som ska föra astronauter ut i solsystemet senast år 2025.

Flera företag (t.ex. Boeing, SpaceX och Orbital) arbetar på att tillverka rymdskepp och vi kommer högst troligt att uppleva både privatfinansierade bemannade rymdfärder och en privatfinansierad rymdstation innan detta decennium är slut. Och all denna aktivitet sker i USA.

Rymdstationen som byggts till stor del tack vare USA kommer nu att användas för avancerad forskning fram till 2020, kanske ända till 2028. De amerikanska, japanska, europeiska m.fl. astronauterna har några år framöver bara ett sätt att ta sig upp till rymdstationen: med Rysslands Soyuz-kapsel. Men inom högst fem år kommer USA:s Orion-rymdskepp att vara klart - förhoppningsvis.

Det är också i dessa dagar mycket tal om att USA:s stora budgetunderskott skulle förhindra en satsning på ny bemannad rymdfart och att Kina är på väg att ta ledningen på rymdområdet. Men man måste ju ställa saker i relation till varandra.

Visserligen får NASA sänkt budget, men år 2009 använde USA 48,8 miljarder dollar för rymdverksamhet. Kinas rymdkostnader motsvarade samma år två miljarder dollar. Jämför även med Europa, 7,9 miljarder dollar och Japan, 3 miljarder dollar.

Kinesiska taikonauter har genomfört några rymdpromenader och Kina ska i slutet på 2011 inleda experiment med dockning mellan två farkoster. Detta genomförde NASA redan i mitten på 60-talet – FÖR NÄSTAN 50 ÅR SEDAN. (Samtidigt är det ju också sant att Kinas rymdsatsning är imponerande. T.ex. ska man nu börja bygga en egen rymdstation.)

Men anledning av att epoken ”Space Shuttle” nu går mot sitt slut kommer jag att publicera ett antal texter, bilder och länkar under några dagar framöver på temat ”Rymdfärjan, rymdstationen och framtiden.” 

På sidan Bemannade rymdfärder börjar en artikelserie om hur de olika länder som samarbetar om rymdstationen planerar att använda den framöver.

Den sista rymdfärjan. (2010-07-21)

Det viktigaste syftet med den färd med rymdfärjan Atlantis som avslutades idag var att förse rymdstationen med 12 ton förnödenheter. Man hoppas att dessa förnödenheter, plus det som sänds upp av ryska Soyuz, europeiska ATV och japanska HTV under ett år framöver ska räcka för stationens behov tills de amerikanska företagen SpaceX och Orbital kan börja transportera förnödenheter till stationen. Viktigt var också att Atlantis tog ner stora mängder vetenskapliga experiment samt en trasig pump från kylsystemet. Det gällde att utnyttja rymdfärjans stora lastutrymme en sista gång. 

           
     
Rymdpolitik eller rymdekonomi?

En läsare har mailat mig om att jag missade en mycket viktig detalj när jag rapporterade om affären OHB - SSC: Det var ingen "affär", SSC gav bort sin satellitdivision utan ersättning.
(2011-07-14)

Läsaren skriver:

"I artikeln från Space News kan man läsa att priset blev 1 krona och att Lars Persson inte vill kommentera påståendet att SSC sockrat affären med kontanttillskott till den nya ägaren."

Så här skriver man i Space News:

"The transaction, described as an asset deal in which OHB assumes the risks of the Space Systems division’s future performance, was concluded for a symbolic price of 1 Swedish krona, or about 15 U.S. cents, according to two officials.

SSC Chief Executive Lars Persson said OHB has made no commitment to retain the staff in Sweden, and he declined to comment on whether the transaction’s terms included a cash investment by SSC to sweeten the offer."

Min kommentar:

Jag frågar mig: Ska man se affären ur företagsekonomiskt perspektiv eller ska man konstatera att Sverige som land verkar sakna politiska ambitioner vad det gäller rymdverksamhet?

På webbpalatsen för Riksdag och departement finns debatt om detta.  


      
2011-06-26: Internationella tidningen Space News uppmärksammar OHB:s köp av Rymdbolagets satellitdivision med en artikel och dessutom en lång intervju med VD för Rymdbolaget (SSC), Lars Persson.

Länkar: 
OHB Buys SSC’s Space Systems Division

              
Lars Persson, Chief Executive, SSC        

      
Det dröjde ett år... 

Försäljningen av Rymdbolagets satellitdivision dröjde i ett år från den första informationen från företaget - jag har samlat nyheter och diskussioner på Arielspace från sommaren 2010 fram till ett pressmeddelande 20 juni 2011 om att köparen heter OHB på en egen sida - HÄR.  


Suborbitala raketer, eller sondraketer som Rymdbolaget kallar dem, är väldigt aktuella nu. (2011-06-05) 

Det finns många tecken på att rymdåldern verkligen är här: allt fler länder sänder upp satelliter, privata företag försöker sig på rymdprojekt som tidigare bara kunde genomföras av stora nationella rymdorganisationer, det talas om rymdturism osv osv.

Men ett annat rymdtecken är att ett antal privatpersoner och små företag håller på att bygga egna raketer. Här har jag samlat fyra exempel på denna trend: raketer från Danmark, Sverige och USA. Det finns många fler raketbyggen i flera länder. 
                     ________________

Dansk raket flög.
(Källa: DN. 2011-06-03)  

2011-06-03 sköts raketen Heat-1X Tycko Brahe upp. Uppskjutningen av det danska hemmabygget som rymdentusiasterna Peter Madsen och Kristian von Bengtson står bakom lyckades på andra försöket.

Först var det sagt att raketen skulle vara i luften klockan 15.00 men tekniska problem tillstötte och tekniker fick gripa in. Lite drygt en och halvtimme senare lyckades uppskjutningen. Även om rymdentusiasterna Madsen och von Bengtson sagt sig vara fullt nöjda med att raketen bara lyckas lyfta, har ambitionen ändå varit att få raketen att stiga 15 till 16 kilometer upp i luften.

Det råder oklarhet om hur högt upp raketen verkligen tog sig, danska Politiken talar om att jungfruturen nådde "knappt tio kilometer" upp i luften innan den landade i vattnet. Men glädjen hos raketbyggarna gick inte att ta miste på. I en intervju efteråt säger Peter Madsen "... glädjen är enorm... vi kommer ta med oss hem allt vi lärt oss nu". Även Kristian von Bengtson gladdes åt framgången: "jag tror vi skrivit ett stycke historia".

Fakta: Danska rymdäventyret

Uppskjutningen av Heat-1X/Tycho Brahe skedde från en avskjutningsramp öster om Bornholm. Raketen är nio meter lång och väger 1,6 ton. Bränslet består av paraffin och flytande syre. Den accelererar från 0 till 100 kilometer i timmen på 0,8 sekunder och har en toppfart på cirka 2 000 kilometer i timmen. Den är ett verkligt lågprisbygge och värderas till 300 000 danska kronor. Över 1 800 privatpersoner har donerat pengar till projektet. Man kunde följa nedräkningen på sajten http://wwwcopenhagensuborbitals.com/
                   ________________

En svensk raket: Sky Chaser.

För ca ett år sedan fick jag höra talas om de här raketbyggarna. Så vitt jag vet är detta det enda privata raketprojektet i Sverige. 
                       
Esrange: Här kan man snacka om sondraketer
Sverige är unikt i rymd-Europa genom att landet har rymdbasen Esrange. Läs om de sondraketer som sänds upp därifrån.              
 
           
NASA och Space Florida sponsrar suborbitala flygningar i USA.
Företaget Masten Space Systems ska göra suborbitala flygningar från Cape Canaveral med stöd av organisationen Space Florida.

Organisationen Space Florida backas upp av USA:s myndigheter i sin strävan att gynna privat rymdverksamhet i delstaten. Nu har Space Florida skrivit avtal med företaget Masten Space som ska sända upp fyra suborbitala raketer från Cape Canaveral i Florida. Masten håller på att bygga ett rymdskepp som ska lyfta och även landa vertikalt. Farkosten har döpts till Xaero.

Det här är ett banbrytande kontrakt för Space Florida som nu kan testa regler, kundens behov, lagstiftning, avgiftsnivå osv. Man hoppas på fler liknande avtal. Space Florida kommer att finansiera nödvändiga förändringar av infrastrukturen på Cape Canaveral.       

Läs mer om sondraketer i USA på sidan Privat rymdverksamhet. 
_____________________________________________________

Sveriges rymdbransch gör reklam för sig.

Rymdbranschen har de senaste två åren försökt skapa debatt kring mål och resurstilldelning. På www.rymdenidag.se berättas om det senaste debattinlägget: en tjusig färgglad broschyr om allt viktigt som svensk rymdverksamhet bidrar med.
(Ariel Borenstein. 2011-05-31)

Men Dag Kättström är delvis kritisk till rymdagendans innehåll. (Mer om det senare). Några tidigare debattinlägg var :

Rymdstyrelsen presenterade på konferensen Rymdforum 2009 en liten broschyr som kallades Rymdmanifestet.

Rymdstyrelsen har även kommit med en utförlig analys av hur man bör fördela sina knappa budgetmedel: "Rymdstyrelsens strategi med fokus på 2011-2015."

När nyheten kom om planerna på att sälja rymdbolagets satellitdivision uppstod en del debatt ända upp på riksdagsnivå. Och nu presenterar ett antal företag och myndigheter Rymdagendan.

Mitt rymdpolitiska debattinlägg
och kommentar på Dags debattinlägg finner du via denna länk: RYMDAGENDAN                     

 De blir fler och fler: Svenska populärvetenskapliga tidningar. Det handlar om allt från historia till naturvetenskap till övernaturliga fenomen. (2011-03-11) 

I höstas upptäckte jag att det börjat utkomma flera nya tidningar på temat lättillgänglig vetenskap, dvs populärvetenskap. Illustrerad Vetenskap har ju alltid funnits, och så har det länge funnits en mycket seriös tidning med namnet Forskning & Framsteg. För några år sedan kom Allt om vetenskap och 2010 tillkom tre nya: Populär Vetenskap, Världens Vetenskap och Vetenskap & Historia. 

Jag berättar om de här tidningarna på sidan "Rymdlitteratur"                   


                                      

NASA:s utställning på Tekniska Museet har öppnat idag 28 januari. Arielsspace var där. (2011-01-28) 


Kopia av rymdfärjans nosparti (Skala 1:1)

Reportage från utställningen finns på sidan Rymdmuseum.           


           
           

På tal om solförmörkelse...
           





Fotografen Thierry Legault tog 2010 en bild av rymdfärjan på väg att docka med rymdstationen...med solen i bakgrunden.                 
           

              

Rymdindustrin och webbplatsen Arielspace.

Här handlar det verkligen om en tillväxtbransch! På Rymdstyrelsens webbplats finns en lista med ca 30 svenska företag med anknytning till rymdverksamhet. Jag hoppas att Arielspace kan hjälpa till att skapa kontakter mellan företag i rymdbranschen - både här hemma och internationellt.    

Den svenska delen av webb-platsen handlar om den internationella rymdindustrin. Många av texterna är artiklar översatta från tidningarna "Space News" och "Aviation Week & Space Technology". 

Den engelskspråkiga delen berättar om den svenska rymdindustrin.  

 

         ANNONSER



 

SVENSKA RYMDLÄNKAR



Uppdaterat 2012-01-26
Utskriftsvänlig sida
Nyheter
26 januari 2012
Sea Launch är tillbaka
18 januari 2012
Rymden i oktober 2011
18 januari 2012
Rymden i september 2011
[Alla]
Kalender
11-15 jun 2012
Rymdkonferensen SpaceOps 2012
rymden@arielspace.se
Provided by Webforum