DEN INTERNATIONELLA RYMDINDUSTRIN

För texter om rymdindustrin i olika världsdelar, se menyn till vänster.

---

Come-back för satellittelefoni och internet via rymden: 
Globalstar sänder upp 24 nya satelliter.

För elva år sedan sände företaget Globalstar upp 48 satelliter för att skapa ett världsomspännande nätverk för mobiltelefoni via rymden. Men tiden var inte mogen och projektet misslyckades. Men nu gör man ett nytt försök.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2010-02-01)  

Sommaren 2010 ska Globalstar sända upp sex satelliter och i slutet på 2011 ska 24 nya satelliter finnas på¨plats som ersättare för hälften av de gamla 48. Man ska också bygga ny infrastruktur nere på jorden. Projektet beräknas kosta 1 miljard dollar.

Det gamla systemet erbjöd helt enkelt telefoni via satellit ,men det nya innebär olika internettjänster med hög kapacitet. Det är företaget Thales Alenia Space som bygger de första satelliterna och i slutet på januari visades de upp. De tre första undergick då olika tester medan de tre följande väntade på sin kommunikationsutrustning.Alla sex ska sändas upp från Baikonur i Kazakhstan i juli eller september.

Sedan hoppas man sända upp sex satelliter i taget i december 2010 och mars och juni 2011. Men innan satelliterna kan användas måste utrustningen på marken bli klar och det dröjer troligen till 2012. (Vad man egentligen erbjuder kan jag inte riktigt referera, det berättas så härpå engelska: Internet-based voice, messaging, mobile video and other services requiring high data rates.) Globalstar försöker utveckla en telefon för mobilsamtal via satellit som ska vara lika bra och lika liten som en vanlig mobiltelefon.

Företaget hoppas att de nya satelliterna och nya tjänster ska få upp omsättningen till samma nivå som i mitten av 90-talet. Just nu har Globalstar 375.000 kunder. Men det finns konkurrenter. Företagen Inmarsat och Iridium försöker också skapa världsomspännande nätverk för mobila tjänster via satellit. När vinsterna från Globalstars nya nätverk börjar rulla in ska pengarna gå till att ersätta de resterande 24 satelliterna. 
 

---

Blomstrande 2009 för satellitbranschen – statliga lån bidrog till uppgång.

Rymdbranschen tog order på 30 kommersiella geostationära satelliter under 2009. (Under 2008 beställdes 23 st.) De två största satellitoperatörerna heter Intelsat och SES, och de svarade för 37 % av de beställda satelliterna under 2009.
(Källa: Space News. 2010-01-27)

Intelsat är registrerat på Bermuda och i Washington. Företaget ska bl.a. köpa fyra satelliter från Boeing. SES (baserat i Luxemburg) ska köpa fyra satelliter från Astrium, och köpet finansieras av en fransk statlig bank, Coface. Samma bank är också med och finansierar två satelliter byggda av Thales Alenia Space för ryska Gazprom Space Systems.

Avanti Communications, ett nytt företag inom rymdbaserat bredband, har säkrat lån från Coface och U.S. Export-Import Bank och beställt en satellit från Orbital Sciences. Uppsändningen ska utföras av Arianespace.

För företag som tillverkar satelliter är frågan nu vad som kommer att ske i branschen efter att de stora operatörerna SES, Intelsat och Eutelsat (baserat i Paris) har avslutat en runda ersättningsbeställningar och expansiva beställningar. Operatörerna har lovat sina ägare att dämpa takten framöver. Statliga beställningar i USA och Europa väntas också bromsa. Flera stora projekt, inklusive Europas Galileo, är på gång men sedan dämpas takten även där.

Hittills har sex amerikanska och europeiska företag kämpat om marknaden för tillverkning av kommersiella satelliter. Nu börjar det dessutom komma uppstickare från bland annat Japan, Kina, Ryssland, Indien och Syd-Korea. Alla kämpar om en marknad som de kommande åren kommer att utgöras av 20-25 geostationära satelliter per år.

De sex stora företag som dominerar branschen för produktion av kommersiella satelliter är Astrium Satellites, Boeing Satellite Systems, Lockheed Martin, Orbital Sciences, Space Systems/Loral, Thales Alenia Space och ISS Reshetnev.

---

Uppskjutning av kommersiella satelliter:  

Det går bra för Arianespace och ILS. Men råder det brist på kommersiella raketer efter att Sea Launch försatts i konkurs?
(Källa: Space News och Aviation Week & Space Technology. Januari 2010) 

År 2009.

Under 2009 tvingades företaget Sea Launch inträda i ett förstadium till konkurs, s.k. ”Chapter 11 bankruptcy filing”. Därefter fanns bara två stora företag kvar att utföra kommersiella uppskjutningar av satelliter. Företagen heter Arianespace och International Launch Services. Duopolet ledde till att många av de satellitbolag som varit kunder hos Sea Launch flyttade över sina uppdrag till de två andra bolagen samt att priserna på satellituppskjutningar stabiliserades.

Sea Launch hoppas kunna reda ut sina problem och utträda ur Chapter 11 under våren 2010. Men några av de största kunderna till raketbolagen har redan börjat leta efter nya möjligheter att få sina satelliter uppsända. Man har inlett diskussioner med myndigheterna i USA för att förmå dem att möjliggöra kommersiella uppskjutningar med raketerna Delta 4 och Atlas 5. Dessa har hittills varit reserverade för statliga satelliter.

Man försöker också få tillstånd att vända sig till Kina för satellituppskjutningar. Men USA har lagstiftat om att ett antal länder, bl.a. Kina, ska förhindras att få tillgång till amerikansk teknologi. Därmed är amerikanska företag i rymdbranschen förhindrade att handla med Kina.

Chefen för International Launch Services (ILS), Frank Mc Kenna, och chefen för Arianespace, Jean-Yves Le Gall bemöter kritiken om duopol. De säger att deras företag inte använt problemen hos Sea Launch som förevändning för att höja priserna. De tror att branschen för satellituppskjutningar befinner sig i en högkonjunktur men under 2010 kommer att uppleva en försämring. Om fler raketföretag tillkommer så kommer det att försvaga branschen. Branschens marginaler är små.

Le Gall säger att efterfrågan på satellituppskjutningstjänster inte ökat under 2009 utan vad som hänt är att många av de satelliter som bokats för uppskjutningar hos Sea Launch bytt till Arianespace eller ILS.

Arianespace, som fyller 30 i år, genomförde sju uppskjutningar med Ariane 5 under 2009. Under året tog Arianespace elva order för Ariane 5 och fem för ryskbyggda Soyuz.

Arianespace redovisade ökade intäkter med 9 % jämfört med 2008. Omsättningen för 2009 var en miljard euro. Le Gall uppger att företaget gick med vinst, men beloppet har ännu inte offentliggjorts. För 2008 var resultatet en vinst på 2,5 miljoner euro.

International Launch Services genomförde också sju raketuppskjutningar under 2009. Företaget tog elva nya order och av dem var hela sju övertagna från Sea Launch. Under 2007 och 2008 råkade ILS ut för flera misslyckade uppskjutningar och höll på att gå under. Men man hämtade sig och är nu ett framgångsrikt företag. Man använder sig av den ryskbyggda raketen Proton. Företaget publicerar inte sina ekonomiska resultat men hävdar att man är ”finansiellt starka”.

Framtiden.

Kommersiella satellituppskjutningar kommer också framöver främst att vara beroende av Arianespace och ILS. Men Sea Launch kanske överlever – och nya länder och nya företag är på gång. Se upp för SpaceX och Kina!

Både Arianespace och International Space Services (ILS) har gjort stora investeringar i ny kapacitet. ILS samarbetar med Orbital Sciences Corp. (som bygger satelliter) om att bygga en ny större version av Proton. ”Vi kan erbjuda uppskjutning av två satelliter på sammanlagt 5.700 kg redan år 2012.” säger McKenna.

Arianespace har tagit ett stort lån från Europeiska Investeringsbanken för att finansiera uppskjutningar av ryskbyggda Soyuz från basen Kourou i franska Guiana. Ariane 5 lyfter de stora satelliterna och Soyuz de medelstora. Man bygger en ny uppskjutningsramp och den första uppskjutningen är planerad till juni i år.

De kommersiella priserna för satellituppskjutningar ligger mycket lägre än vad USA:s regering betalar för uppskjutning av sina satelliter, så raketerna Delta och Atlas är oåtkomliga för privata företag. Men det finns kanske nya alternativ.

Företaget Space X håller på att utveckla sin raket Falcon 9. Och Orbital Sciences har en raket vid namn Taurus som man använder för statliga uppdrag, men som skulle kunna göra kommersiella uppskjutningar.

Vad gäller läget utanför USA och Europa så har Ryssland, Indien, Kina och Japan kapacitet att sända upp kommersiella satelliter. Indien håller på att vidareutveckla sin raket GSLV för att den ska kunna sända upp Indiens telekommunikationssatelliter och kanske också sälja tjänster. Kinas raket Long March har använts för att bl.a. sända upp en kommersiell satellit för Nigeria. Men vad gäller Kina och Indien finns politiska restriktioner för amerikanska företag. 

Chefen för ILS, Frank McKenna, tror att marknaden för uppskjutning av kommersiella satelliter kommer att få uppleva en större nedgång år 2012.

Den stora frågan under 2010 är om Sea Launch kan komma på fötter igen och utträda ur Chapter 11. Ett företag som heter Space Launch Services har visat sitt intresse för att investera i Sea Launch.

För år 2010 ser det bra ut för Arianespace och ILS. Första uppskjutningen för Ariane 5 blir i mitten på mars och då sänds följande satelliter upp: SES Astrium 3b och en tysk militär satellit, ComsatBW 2. Första uppskjutningen för ILS sker i februari och gäller satelliten Intelsat 16.

___________________________________________________________________________________

Ny satellitprognos från Euroconsult:
"De närmaste tio åren kommer de nya satelliterna att bli allt fler och allt större."
(Källa: Space News. 2009-06-15)

En ny prognos från företaget Euroconsult för de närmaste tio åren innehåller både goda och dåliga nyheter för de företag som tillverkar satelliter. Ett ökande antal satelliter kommer att byggas och sändas upp, men priserna kommer att förbli relativt konstanta.

"The 12th World Market Survey of Satellite Construction and Launch Trends" har producerats av Euroconsult, med huvudkontor i Paris. Raporten tittar på statlig och kommersiell satellitverksamhet för perioden 2009-2018. Man jämför också med perioden 1999-2008.

Vid summering av alla marknader, dvs kommersiell, statlig och militär, framgår att antalet satelliter kommer att öka. Studien prognosticerar att 1.185 satelliter kommer att sändas upp under de närmaste tio åren, vilket är en ökning med hela 47 % jämfört med perioden 99-08.

Genomsnittlig vikt per satellit bedöms bli 1.890 kg. Genomsnittligt pris kommer att bli ca 99 miljoner dollar per satellit, mot 97 miljoner för föregående tioårsperiod. Det är vad det kostar att köpa själva satelliten, sedan tillkommer prislappen på själva uppskjutningen, 51 miljoner dollar i genomsnitt. Priset på uppskjutningar har för övrigt varit oförändrat i många år. Det beror bl.a. på att det tillkommit flera nya rymdnationer vilket ökar konkurrensen.

Undersökningen omfattar inte satelliter med en vikt understigande 40 kg, inte heller omfattar den alla typer av militära satelliter. En faktor som påverkar beräkningarna rejält är att det finns tre företag som har varsitt stort nät satelliter för mobiltelefoni och datatrafik: Globalstar, Iridium och Orbcomm. Man räknar med att alla tre behöver förnya sin satellitflotta inom tio år, vilket skulle innebära att 130-160 nya satelliter behöver sändas upp.

Vad gäller telekommunikationssatelliter i geostationär bana så förväntas en tillväxt 2009-2018 på 15 %. Det innebär 234 nya satelliter.

Euroconsult konstaterar också att allt fler av de kommersiellla satelliterna är riktigt stora. Av de geostationära satelliter som beställts för perioden 2009-2018 väger 40 % mer än 5.500 kg, jämfört med 29 % under de tre senaste åren.

Huvudansvarig för rapporten är Rachel Villain. Jag intervjuade henne 2007 vid Rymdforum i Kiruna.

INTERVJU MED RACHEL VILLAIN FRÅN EUROCONSULT.
(Av Ariel Borenstein. Intervju på Rymdforum i Kiruna i september 2007.)

Det franska företaget Euroconsult sysslar med analyser av den internationella rymdbranschen och har både företag och regeringar bland sina kunder. På Rymdforum representerades Euroconsult av Rachel Villain som höll ett föredrag med titeln: "Outlook for the value chain in space activities with case studies." Hon är styrelsemedlem i bolaget.

Rachel Villain höll sitt föredrag i slutet av den första dagen på Rymdforum och den övergripande rubriken var då "Rymden och människan". Jag fick en möjlighet att ställa några frågor till henne följande dag då vi deltog i en guidad tur till Esrange.

Hon berättade att Euroconsult är störst i sin nisch, dvs analyser av rymdindustrin. Så vitt hon visste hade de inga internationella konkurrenter alls. Det finns några lokala företag och branschorganisationer (t.ex. Satellite Industry Association) som bevakar trender i rymdbranschen men inget lika stort internationellt företag.

Efterfrågan är stor på Euroconsults tjänster. Rachel Villain uppger att Euroconsult har ca 500 kunder fördelade på 50 länder! Bolaget grundades 1985 och i början var kunderna främst företag men nu anlitas man även av flera stater, bl.a. Frankrike. Man ägnar sig enbart åt rymdindustrin, inte åt andra branscher. Antalet anställda är 20 st och det rör sig främst om ekonomer och ingenjörer, men där finns även en expert på juridik.

Jag frågade Rachel Villain om det var svårt att få tag på den information som Euroconsult behövde som input för att kunna göra sina analyser. Hon svarade att man inte erhåller uppgifter direkt från företag utan att det rör sig om offentliga uppgifter som finns aggregerade hos myndigheter och branschens egna organisationer. Dessa uppgifter matas in i de modeller som man utvecklat på Euroconsult. Och ut ur modellerna kommer översikter och prognoser avseende rymdindustrin. Den som vill kan sedan köpa de allmänna branschöversikterna för 4.000 euro. Sedan beställer ju företag och regeringar sina egna speciella utredningar.

Jag avslutade intervjun med att fråga om rymdbranschen nu står på tröskeln till en ekonomisk boom liknande den IT-branschen upplevde för tio år sedan. Rachel Villain tror inte att det är så. Investeringar i rymdbranschen är väldigt kapitalintensiva och kommer så att förbli länge än.
"Men den nya rymdturismen då, där borde det väl bli en boom," försökte jag envisas.
"Ja, möjligen. Kanske." svarade Rachel Villain.

__________________________________________________________________________________

HÖGKONJUNKTUR i SATELLITBRANSCHEN!

De internationella företag som sänder upp satelliter planerar för en expanderande marknad. Några av dessa företag, Arianespace, Sea Launch, International Launch Services och SpaceX investerar stora belopp i fler och bättre bärraketer.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2009-03-23)

Arianespace
Marknadsledaren för satellituppskjutningar, Arianespace, lade i februari en beställning på 35 nya Ariane 5. Den investeringen kostar 4 miljarder euro. Det är EADS Astrium som bygger Ariane 5 och företaget har nu en säkrad produktion också efter 2010, då det tidigare kontraktet löper ut. 14 st Ariane återstår ännu att leverera av det tidigare kontraktet, säger Jean-Yves Le Gall, chef för Arianespace. Två av dessa raketer är avsedda för kommande ATV-farkoster (dvs transportfarkost för rymdstationen).

Le Gall säger att den finansiella krisen har haft en viss inverkan på verksamheten, men att man ändå har beställningar på sju satellituppskjutningar för 2009. 2008 genomförde man sex uppskjutningar. De 35 nya raketer som man beställt ska räcka till 2015 då man tar i bruk en uppgraderad Ariane (Ariane 5 ME).

Arianespace har en orderbok som omfattar 20 uppskjutningar med Ariane och 10 med Soyuz. De ryska Soyuz–raketerna ska sändas upp från en ny avfyrningsramp vid ESA:s bas Kourou i Franska Guiana. Samarbetet med Ryssland har också lett till att Arianespace för första gången någonsin ska sända upp ryska satelliter. Det gäller två satelliter för ryske operatören Gazprom. Förutom ovanstående aktiviteter har Arianespace dessutom erhållit i uppdrag att sända upp 28 satelliter för Galileo-systemet. Några av dessa ska sändas upp med Soyuz-raketer från Baikonur-basen i Kazakhstan.

ESA håller på att utveckla en ny mindre raket med namnet Vega som ska användas för att sända upp mindre satelliter avsedda för jordobservation eller vetenskaplig forskning. Det är Arianespace som kommer att hålla i den verksamheten. Vega ska börja sänds upp 2010 från Kourou. Arianespace drar nytta av den växande marknaden för små satelliter. Med liten avses i detta sammanhang en vikt på mindre än 3 ton.

Sea Launch och International Launch Systems
De andra företagen i uppskjutningsbranschen gör också en ökad satsning på marknaden för små satelliter. I april 2008 meddelade Sea Launch att företaget ska erbjuda landbaserade uppskjutningar som komplement till plattformen i Stilla Havet. Raketen man ska använda är en vidareutveckling av Zenit 3 SL och kallas Land Launch.

Och det ryska företaget Krunichev ska bygga en ny raket, avsedd för mindre satelliter. Raketen kommer att heta Angara och ska användas av International Launch Systems.

Vad gäller Land Launch så har man haft problem med att komma igång. En satellit, Measat 3A, skadades när den skulle lyftas med lyftkran i Baikonur i augusti 2008 och man blev tvungen att skeppa tillbaka satelliten till Orbital Sciences Corp. för reparation. Och en satellit, Asiasat 5, sändes upp med en annan raket eftersom Land Launch inte klarade tidsramen. Nu verkar emellertid problemen ha löst sig. 26 februari lyfte Zenit med Telesats satellit med namnet Telstar 11N. Sedan hoppas man kunna sända upp Measat 3A i juni.

Företaget Sea Launch planerar sex uppskjutningar för 2009. Just nu har företaget en orderbok på 11 uppskjutningar för Sea Launch och 5 för Land Launch.

Khrunichev och SpaceX
Det finns två aktörer till som sänder upp kommersiella satelliter. Det ryska företaget Khrunichev marknadsför uppskjutningar med Proton-raketen. Företaget har en orderbok på 23 satellituppskjutningar varav sex eller sju ska utföras under 2009.

Den nyaste aktören på marknaden är amerikanska SpaceX. Man lyckades efter flera försök sända upp raketen Falcon i omloppsbana. Än så länge har inga kommersiella uppdrag genomförts. Nu har företaget erhållit order på satellituppskjutningar för den nya kraftigare raketen Falcon 9. Två order finns i orderboken – trots att inga bevis ännu finns på vad Falcon 9 kan prestera. Någon gång under 2009 ska första uppskjutningen med Falcon 9 gå av stapeln. Att denna oprövade raket erhåller flera beställningar på uppdrag är väl ett bevis som något på att det råder högkonjunktur i en bransch som skulle kunna gå under benämningen ”tillgång till rymden”.
___________________________________________________________________________________

Världsmarknaden för raketuppskjutningar

Marknaden för raketuppskjutningar ser ljus ut. Intäkterna har ökat stadigt sedan 2005.
(Källa: Aviation Week & Space Technology: “Aerospace Source Book 2009”.)
(2009-01-26)

Det förflutna: År 2007

Sammanställningar av ”rymdekonomin” är tydligen tidsödande för de siffror som föreligger nu avser år 2007. Under år 2007 skedde 23 kommersiella raketuppskjutningar och de gav intäkter på 1,55 miljarder dollar. Det är 125 miljoner dollar mer än vad år 2006 inbringade.

Av totalbeloppet på 1,55 miljarder dollar svarade USA för 150 miljoner dollar, Ryssland för 477 miljoner dollar, Europa för 840 miljoner dollar, det multinationella konsortiet Sea Launch för 70 miljoner dollar och Indien för 11 miljoner dollar.

Det totala antalet raketuppskjutningar under 2007 var 68, av vilka således 23 var kommersiella. De länder (eller sammanslutningar av länder) som under 2007 hade kapacitet att lyfta upp satelliter i omloppsbana med sina raketer var USA, Ryssland, Europa, Kina, Japan, Indien och Israel. När det gäller kommersiella flygningar svarade USA för endast tre, medan Ryssland hade halva världsmarknaden med sina 12 flygningar. Europa med sin Ariane-raket gjorde 6 flygningar vilket är rekord. Indien gjorde sin första kommersiella raketuppskjutning. Konsortiet Sea Launch hade problem vilket ledde till att man endast kunde genomföra en enda uppskjutning under 2007.

Syftet med raketuppskjutningar är förstås att sända upp satelliter och det är fortfarande statligt finansierade satellitprojekt som överväger. 74 % av alla satelliter som sändes upp 2007 var statliga.

Under perioden 2003-2007 gjorde världens rymdnationer totalt 306 satellituppskjutningar. (Ibland sänder man upp flera satelliter med samma raket) Av dessa 306 uppskjutningar var 94 kommersiella. Antalet kommersiella satelliter som sänds upp årligen har ökat i antal från 15 st år 2003 till 23 st år 2007.

Den högkonjunktur som rådde i rymdbranschen under 2007 berodde bl.a. på att ovanligt många satelliter sändes upp avsedda för dels fjärranalys, dels för kommunikation.

Marknaderna för raketer och satelliter lever förstås i nära symbios, eftersom raketuppskjutningsbranschen behöver en jämn ström av satelliter för att kunna tjäna pengar, och satellit-ägarna behöver raketer för att kunna få upp sina satelliter i omloppsbana. Framtiden ser ljus ut för båda parter eftersom ett stort antal satelliter håller på att planeras eller byggas både på den kommersiella och militära sidan.

Framtiden: Vad planerar de olika aktörerna för 2009?

Arianespace hoppas kunna göra 8 uppskjutningar under 2009 med sin raket Ariane 5. ESA har lagt en beställning på 35 st raketer av typen Ariane ECA hos europeisk industri. Denna raket kan lätt medföra två satelliter per uppskjutning vilket förstås blir mer lönsamt än att medföra bara en satellit.

International Launch Services innehar ensamrätt till att marknadsföra uppskjutningar med den ryskbyggda raketen Proton. Bland ägarna finns det ryska företaget Khrunichev som bygger den här raketen. Khrunichev ägs av ryska staten. I maj rapporterade International Launch Services att företagets orderstock omfattade 22 raketuppskjutningar till ett värde av 2 miljarder dollar.

Det amerikanska företaget Orbital Sciences Corp. producerar raketerna Minotaur, Pegasus och Taurus. Företaget planerar för en ny raket som ska kallas Taurus 2 och som bl.a. ska användas för transporter till den internationella rymdstationen. Man hoppas kunna flyga Taurus 2 från år 2010 från den nya raketbasen Mid-Atlantic Regional Spaceport. Orbital kommer att bidra med 45 miljoner dollar till byggandet av denna nya raketbas.

Sea Launch erbjuder raketen Zenit-3SL för kommersiella uppskjutningar som görs från en flytande plattform vid ekvatorn. Sea Launch ägs bl.a. av amerikanska Boeing, ryska Energia, ukrainska Yuzhmash och norska Aker ASA. Sea Launch har tidigare lidit av både teknik- och samarbetsproblem, men orderboken för 2009 är full så det finns förutsättningar för en ljus framtid även här.

SpaceX har lyckats sända upp sin raket Falcon under 2008 och om framgången håller i sig kan SpaceX skapa prispress inom sitt marknadssegment ( ca 500 kg till låg bana, s.k. LEO). Man konkurrerar främst med Orbital Sciences. SpaxeX ska inom en snar framtid testa sin större raket Falcon 9. Med den hoppas man kunna utföra transporter till den internationella rymdstationen.

United Launch Alliances är ett företag som ägs av Boeing och Lockheed Martin. Företaget är marknadsledande vad gäller USA:s icke-kommersiella satellituppskjutningar och använder sig av Boeings Delta-raket och Lockheeds Atlas-raket. Under 2007 genomförde företaget 10 icke-kommersiella raketuppskjutningar för olika myndigheter och för militära ändamål. United Launch Alliances kommer troligtvis att sända upp 4-6 raketer per år framöver.


2007 ÖKADE SATELLITBRANSCHEN SIN FÖRSÄLJNING MED 16 PROCENT.
(Källa:Space News. 2008-06-16)

Världens satellitbolag ökade sin omsättning med 16 % för 2007 till 123 miljarder dollar, enligt satellitföretagens branschorganisation Satellite Industry Association.

Om man delar upp satellitbranschen i underavdelningarna satellittjänster, uppskjutningstjänster, markutrustning och tillverkning av satelliter så framgår att alla sektorer inte är lika framgångsrika.

Satellittjänster.

Satellittjänster är den största delsektorn, med en försäljning på 79 miljarder dollar. Här är det satellit-TV som står för den största expansionen; omsättningen uppgår nu till 55 miljarder dollar. Antalet TV-kanaler som använder den nya högupplösande tekniken ökade med 150 % uner 2007 och väntas växa med 350 % fram till år 2013.

Satellit-radio är inte lika stort, omsättningen var 2,1 miljarder dollar, men å andra sidan var ökningstakten 31 %. Kategorin satellittjänster omfattar också bl.a. transponderhyra, bredband, jordobservation osv.

Uppskjutningstjänster
Marknaden för uppsändning av satelliter ökade med 19 % till 3,2 miljarder dollar. Det var et rejält uppsving från 2006 då omsättningen föll med 10 %. 49 kommersiella satelliter sändes upp vilket var 8 fler än året innan. Ungefär hälften av intäkterna kom från statliga projekt medan således hälften gällde privata företags satellitprojekt.

Markutrustning
Försäljningen av olika typer av terminaler och antenner ökade med 19 % under 2007 till 34,3 miljarder dollar. Det gäller bl.a. utrustning för mottagning av satellit-TV, satellit-radio och bredband.

Försäljning av satelliter
Den enda sektor som visade sänkt global försäljning var tillverkning av satelliter, från 12 miljarder dollar till 11,2 miljarder. De satellitbyggande företagen erhöll beställningar på 21 satelliter under 2007 vilket var fyra färre än året innan.

(Min kommentar: Det är väl rätt så egendomligt att en verksamhet - att bygga satelliter - utan vilken de övriga verksamheterna inte skulle ha varit möjliga, är den enda som går knackigt. Antagligen är den sammanlagda tillverkningskapaciteten för stor och detta leder till att konkurrensen pressar ner priserna.