MINA MÖTEN MED CHRISTER FUGLESANG.

(Artikel av Ariel Borenstein 2007-12-26.)

(”Finns det någon svensk bland astronauterna?”)

Jag är jämngammal med rymdåldern och har följt rymdfärderna med hjälp av tidningar och TV sedan 60-talet. När Christer Fuglesang blev uttagen till astronautträning hos ESA visste jag att det kunde dröja länge innan han fick resa ut i rymden helt enkelt eftersom det finns ett begränsat antal tillfällen. Jag kunde förstås inte veta att det skulle dröja så många år. Men jag retade mig på den allmänna inställningen hos folk om att det var något smått löjligt över Fuglesang. ”Ha,ha, det finns en svensk astronaut men han har aldrig varit i rymden.”

Alldeles i början av hans astronautkarriär fick jag en möjlighet att lyssna på honom. Han höll ett föredrag på storbildsbiografen Cosmonova vid Naturhistoriska Musee´t i Stockholm. Vi var en relativt liten skara som samlades där och efter föredraget köade ca 15 personer för att få hans autograf. Jag har fortfarande kvar ett fotografi av en ung Christer Fuglesang där han skrivit ”Till Ariel från Christer”. Vi växlade några ord med varandra eftersom Christer trodde att han träffat mig förut, men så var inte fallet.

Sedan kunde jag ju följa hans liv genom olika tidningsartiklar och TV-program. Jag har sparat ett långt reportage om honom som dåvarande HSB-tidningen gjorde strax efter att han blivit uttagen till astronaut. Jag minns att han brukade delta i barn- och ungdomsprogram, t.ex. Hjärnkontoret. Efter ett antal år var han aktuell för en färd med rymdfärjan men hans överordnade valde att låta hans kollega från Tyskland, Tomas Reiter, åka upp istället.

När han så äntligen skulle delta i en av färderna till rymdstationen för ett år sedan hade svensk television planerat en uppesittarkväll och det svenska folket blev synnerligen förvånat över att nedräkningen avbröts och alla fick gå och lägga sig jättesent utan att ha sett någon raketuppskjutning. Men hallå…hur många rymdfärjestarter har verkligen skett på utsatt tid? Vädret måste vara rätt och den oerhört komplicerade tekniken måste fungera. Ibland fördröjs ju starten i flera månader. Vi rymdintresserade vet att det är så! Men de okunniga sa:”Se där, nu blev det igen så där att han inte får åka upp.”

Crister Fuglesang har vuxit i det kollektiva svenska medvetandet från helt okänd utanför rymdkretsarna till att bli hela svenska folkets astronaut. Nu har han t.o.m. tagit steget in i underhållningsbranschen genom att prata i radioprogrammet Sommar och genom att ge ut två böcker.

När jag ”träffade” honom andra gången var det i en situation som låg ljusår (!) från det första tillfället. På Cosmonova var vi en liten grupp rymdintresserade men nu hade en stor folkmassa samlats på Stockholms järnvägsstation för att hylla vår astronaut. Jag tror att många av de församlade inte var tillräckligt rymdintresserade för att kunna skilja en galax från en komet, men de hade drabbats av nationell stolthet – ungefär som när Sverige vunnit VM i fotboll.

Trängseln på centralstationen var enorm. Tågresenärerna kunde endast med största möda tränga sig fram genom folkhopen för att nå sina tåg. Christer Fuglesang hade fått köra ett lok – har man flygit med en rymdfärja så klarar man av att framföra vad som helst – och sedan steg han upp på en scen där han blev intervjuad och mottog presenter (se min bild där Christer står med ett paket i händerna). En liten pojke (tredje artistgenerationen Wahlgren) i aluminiumdräkt och rökmoln framförde den gamla sången ”jag är en astronaut”.

Christer Fuglesang har prisats för sitt stora tålamod. Nu har han ca tusen gånger besvarat frågorna: hur går man på toaletten i rymden, varför ska människor åka ut i rymden, hur kändes det att få vänta så länge på att få åka ut i rymden, var det pinsamt att tappa ett verktyg i rymden??????? Jag vill istället fråga honom mer om hans arbete med att bygga rymdstationen och överhuvudtaget om hans arbetsuppgifter under färden. Jag ska fråga honom om detta om jag träffar honom igen. NU har han ju faktiskt träffat mig förut.

För övrigt har medias bevakning av bemannade rymdfärder återgått till noll nu när ingen svensk finns bland astronauterna.

En renässansman reser sju gånger i rymden men plasmafysik gör Ariel sömnig.
(2008-01-30) 

För några år sedan fanns följande spännande text att läsa på Kungliga Tekniska Högskolans webbplats: 

”Rekordrymdfarare gästar KTH.

Professor Franklin Chang-Diaz, som flygit sju gånger i rymden, kommer till KTH för 2004 års Alfvénföreläsning onsdagen den 26 maj (2004) kl 13:15, Sal E1, Lindstedtvägen.

Chang-Diaz har doktorerat i Plasmafysik och leder ett eget labb som håller på att utveckla en ny typ av plasmamotor för rymdfart, VASIMR, ett projekt som Sverige och KTH genom Alvénlaboratoriet deltar i, med ett anslag från Rymdstyrelsen. Chang-Diaz har vid sidan av astronautarbetet arbetat med mentalt handikappade och narkomaner och är en stor hjälte i sitt hemland Costa Rica.

Föreläsningen ingår i en serie årligen återkommande Alvénföreläsningar som sponsras av Nobelkommittén och ges av internationellt ledande forskare inom de områden där Hannes Alvén bidrog med sin forskning. Föreläsningarna är populära och riktade mot studenter, forskare och övriga anställda vid KTH och andra lärosäten, liksom mot en bredare publik.

Undertecknat: Olle Blomqvist."

Lägg märke till de avslutande orden ”en bredare publik”. Jag ansåg mig tillhöra denna kategori, bad min chef om att få ta ut övertidskompensation och stack iväg för att lära mig mer om plasmafysik av en renässansman som åkt upp sju gånger med rymdfärjan.

Hans karriär.

Föreläsningen var mycket intressant. Ca 50 personer hade samlats för att lyssna. De flesta var antagligen studenter eller forskare på KTH. Chang-Diaz berättade först om sig själv. Han är född i San José i Costa Rica. Han flyttade som ung till USA och tog en examen i ”mecanical enginering” vid University of Connecticut 1973 och tog sedan en examen till vid Massachusets Institute of Technology (MIT) där han ägnade sig åt plasmafysik.

Han antogs till astronaututbildning 1980 och flög med rymdfärjan sju gånger mellan 1986 och 2002. Hans sista rymdfärd gick under benämningen STS-111 och då flög han till rymdstationen där han tillsammans med Philippe Perrin deltog i byggnadsarbetet med tre rymdpromenader. Från 1993 var han chef för Advanced Space Propulsion Laboratory vid ett av NASA:s forskningscenter: Johnson Space Center.

Kan man ramla ner?

Han berättade om sina rymdfärder. Det som gjorde mest intryck på mig var hans berättelse om rymdpromenaderna. När astronauten tog sig ut från luftslussen var det med överkroppen först. Öppningen var riktad ner mot jorden så det första han såg när han började ta sig ut var jordens yta långt där nere. Han erkände att det kändes nervöst. Astronauten kunde lätt drabbas av känslan av att när man tagit sig ut så skulle man hamna i fritt fall ner mot jorden.

På KTH kan ingen höra dig snarka.

Efter denna första del av föredraget kände jag mig entusiastisk och upprymd (!). Andra delen av föredraget handlade om det projekt som Chang varit chef för sedan 1993 på Johnson Space Center. Det var svårt. Jag ansträngde mig för att förstå plasmafysik i teori och praktik. Det rörde sig så vitt jag kunde förstå om ett försök att framdriva raketer med hjälp av enormt heta gasstrålar som man kontrollerade med hjälp av magnetism. Efter att ha kämpat en lång stund med att bearbeta detta informationsflöde märkte jag till min förskräckelse att jag höll på att somna. Jag hoppas att Chang-Diaz inte märkte något.

"Christer is my friend"

Efter föredraget flockades studenter och forskare runt astronauten. Jag hade gärna pratat med honom men ville inte störa. Till slut dristade jag mig fram och bad att få hans autograf. Jag sa till honom att jag även hade Christer Fuglesangs autograf. Då sken han upp! "Do you know Christer? He is my friend!". Jag hade fått kontakt och kunde ha pratat en stund med honom men jag kunde inte släppa känslan av att denne man som titt och tätt åkte upp i rymden och däremellan forskade om plasma och på lediga stunder hjälpte narkomaner till ett drägligare liv - han har väl inte tid att prata med mig. Så jag stammade något och drog mig tillbaka.

Kompisar från rymden.

Om ni läst mitt kåseri om Christer Fuglesang (på sidan ”Bilder”) så vet ni att när jag träffade honom så trodde han att vi träffats förut. Också Chang-Diaz trodde att jag kände Christer. Kan de ha rätt? Är jag kompis med Christer Fuglesang utan att veta om det?

Var finns han nu?

Jag har tagit reda på lite om vad Franklin Chang-Diaz sysslar med nu. Han lämnade NASA 2005 och är nu professor i fysik både vid Rice University och University of Houston.

Källa: Det mesta av faktauppgifterna har jag hittat bland Wikipedias engelskpråkiga texter (www.wikipedia.org). Wikipedia avslutar sin text med orden:

Due to his career and scientific success, he has been decorated multiple times in Costa Rica and named a “Benemerito de la Patria” (National Hero).
           

INTERVJU MED RACHEL VILLAIN FRÅN EUROCONSULT.
(Av Ariel Borenstein. Intervju på Rymdforum i Kiruna i september 2007.)

Det franska företaget Euroconsult sysslar med analyser av den internationella rymdbranschen och har både företag och regeringar bland sina kunder. På Rymdforum representerades Euroconsult av Rachel Villain som höll ett föredrag med titeln: "Outlook for the value chain in space activities with case studies." Hon är styrelsemedlem i bolaget.

Rachel Villain höll sitt föredrag i slutet av den första dagen på Rymdforum och den övergripande rubriken var då "Rymden och människan". Jag fick en möjlighet att ställa några frågor till henne följande dag då vi deltog i en guidad tur till Esrange.

Hon berättade att Euroconsult är störst i sin nisch, dvs analyser av rymdindustrin. Så vitt hon visste hade de inga internationella konkurrenter alls. Det finns några lokala företag och branschorganisationer (t.ex. Satellite Industry Association) som bevakar trender i rymdbranschen men inget lika stort internationellt företag.

Efterfrågan är stor på Euroconsults tjänster. Rachel Villain uppger att Euroconsult har ca 500 kunder fördelade på 50 länder! Bolaget grundades 1985 och i början var kunderna främst företag men nu anlitas man även av flera stater, bl.a. Frankrike. Man ägnar sig enbart åt rymdindustrin, inte åt andra branscher. Antalet anställda är 20 st och det rör sig främst om ekonomer och ingenjörer, men där finns även en expert på juridik.

Jag frågade Rachel Villain om det var svårt att få tag på den information som Euroconsult behövde som input för att kunna göra sina analyser. Hon svarade att man inte erhåller uppgifter direkt från företag utan att det rör sig om offentliga uppgifter som finns aggregerade hos myndigheter och branschens egna organisationer. Dessa uppgifter matas in i de modeller som man utvecklat på Euroconsult. Och ut ur modellerna kommer översikter och prognoser avseende rymdindustrin. Den som vill kan sedan köpa de allmänna branschöversikterna för 4.000 euro. Sedan beställer ju företag och regeringar sina egna speciella utredningar.

Jag avslutade intervjun med att fråga om rymdbranschen nu står på tröskeln till en ekonomisk boom liknande den IT-branschen upplevde för tio år sedan. Rachel Villain tror inte att det är så. Investeringar i rymdbranschen är väldigt kapitalintensiva och kommer så att förbli länge än. "Men den nya rymdturismen då, där borde det väl bli en boom," försökte jag envisas. "Ja, möjligen. Kanske." svarade Rachel Villain.
Men så sa hon nog bara för att inte göra mig helt besviken! 

Försäkrar Rymdbolaget sina satelliter?
(2008-01-08)

Jag sände ett mail till Rymdbolaget med frågor om bolagets försäkringspolicy. Rymdbolagets ekonomi- och finanschef Bo C Johanson har varit vänlig nog att svara på mina frågor.

”Försäkring av uppsändning av satelliter och andra rymdfarkoster liksom försäkring av satelliter i bana i rymden är en ganska speciell verksamhet”, skriver Bo Johanson. ”Eftersom riskerna visat sig vara förhållandevis stora blir premierna därefter.”

1. Min första fråga är: ”Hos vilka försäkringsbolag försäkrade ni Astrid, ODIN, SMART och de andra satelliterna som Rymdbolaget ansvarat för? Vad kostade försäkringarna?”
Bo Johanson: ” Vetenskapliga satelliter försäkras i allmänhet inte. Inte heller fanns någon försäkring av SMART1.”

2. Min nästa fråga gäller de stora ballonger som släpps upp vid Esrange för forskning och experiment: ”Är ballongerna försäkrade?”
Bo Johanson: ” Inte heller ballonger försäkras i allmänhet - däremot finns normalt krav på försäkringsskydd för skador gentemot tredje man (t ex risken att något nedfallande vållar skada på människa eller egendom).”

3. Och sista frågan: ”Har ni löst alla försäkringsfrågor kring den planerade rymdturismen vid Esrange? I USA oroar sig rymdturistbolagen för att bli stämda av de anhöriga om någon rik rymdturist dör i en olycka, och staten har lovat gå in med pengar om en olycka skulle åstadkomma väldigt stor skadegörelse. Hur fördelar sig skadeståndsanvaret mellan Rymdbolaget, Virgin Galactic, Kirunas kommun, svenska staten och rymdturisterna själva?”
(Detaljer angående rymdturistförsäkringar i USA: se en text längre ner på denna sida från tidningen Space News med rubriken "Dyra försäkringar för rymdturister".)
På detta svarar Bo Johanson: ” Försäkringsfrågorna kring rymdturism ingår i det "studiearbete" som bedrivs av bl a Virgin Galactic och inom Rymdbolagets satsning SpacePort Sweden, där vi jobbar tillsammans med andra intressenter i Kiruna och i samverkan med Virgin Galactic.” 

RYMDVERKSAMHET OCH KÄNSLOR: VART ÄR SAAB SPACE PÅ VÄG?
Kort intervju med Åke Svensson, VD för The Saab Group, efter bolagets årsstämma 15 april 2008.

Ariel: Hej. Jag är här på bolagsstämman för att jag äger några få aktier i Saab, men jag är också här därför att jag driver en webbplats om rymdindustrin. Kan jag ställa några frågor?
Åke Svensson: Jaha! Jadå!
Ariel: Saab vill sälja Saab Space. Hur bedömer du möjligheterna att istället expandera rymdverksamheten?
Åke Svensson: Det är svårt. Sverige har en relativt liten rymdbudget. Vad gäller export så har utländska rymdbolag när de köper från oss ofta önskemål om att också kunna sälja till Sverige. Eftersom Sveriges rymdverksamhet är så pass liten är det inte möjligt med några stora affärer.
Ariel: Har du något nytt att berätta om försäljningen av Saab Space? Det skulle vara trevligt att kunna komma med någon överraskande nyhet på min webbplats!
Åke Svensson lyfter avvärjande händerna: Nej, jag kan inte avslöja något om våra planer!
Ariel: Ja, jag förstår att ni inte kan berätta något innan en eventuell affär är klar. Men tror du att den nya ägaren måste vara utländsk eller skulle Rymdbolaget eller Volvo kunna vara köpare?
Åke Svensson lyfter åter igen händerna: Jag kan inte kommentera!
Ariel: Som svensk känner jag ju att jag vill ha kvar Saab Space i Sverige. Fast egentligen är jag ju från Finland, så jag kanske inte behöver vara sentimental när det gäller detta.
Åke Svensson skrattar och väljer att avsluta intervjun. Vad gäller vidare diskussion hänvisar han mig till Saabs pressavdelning. Jag är medveten om att intervjun inte innehåller så mycket nytt och jag ska försöka återkomma med mer substans vid något senare tillfälle. 

Liten fortsättning: 

Vad menar Åke?

Efter att jag intervjuat Saabs vd Åke Svensson upptäckte jag att jag inte helt förstått hans yttrande om Saabs begränsningar i möjligheterna att exportera. Lars Nordfeldt på Saab Space har haft vänligheten att förklara detta för mig i ett mail 30 april:

Hej Ariel,

Det Åke Svensson refererar till är att verksamheten inom ESA är styrd av geografiska returregler: Medlemsländerna har rätt att kräva att deras länders industrier får beställningar i relation till hur mycket pengar länderna bidrar med till de olika projektens budgetar. Det kallas "fair return".

Det innebär att Svensk industris beställningar (och därmed också Saab Space) från ESA i viss mån är begränsad av hur mycket Sverige satsar inom ESA från den svenska rymdbudgeten. Saab Space omsättning kommer till hälften från olika ESA-program. Den andra halvan av Saab Space omsättning är rent kommersiell och saknar den här typen av begränsning och kan då med tiden bli hur stor som helst om vi sköter oss!

Best Regards,

Lars Nordfeldt
Saab Space AB
Director of Communication & PR