Rymdforum i Trollhättan 2025
Är Sveriges rymdverksamhet gammalmodig?
Konferensen Rymdforum började som ett initiativ 2003 för att samla
företagare, forskare och myndigheter med intresse i svensk rymdfart.
Den första sammankomsten hölls i Kiruna. Sedan återkom konferensen
vartannat år, den hölls flera gånger i Trollhättan, Kiruna och Göteborg,
samt en gång i Stockholm. År 2023 slöts cirkeln vid tjugoårsjubileet då
Rymdforum var tillbaka i Kiruna. Jag har deltagit vid alla Rymdforum
utom det första! (Text: Ariel Borenstein. 2025-06-05)

Rymdforum 2025 i Trollhättan, 5-6 maj, innehöll något nytt: några kritiska
röster mot den officiella beskrivningen av Sveriges rymdverksamhet som
framgångsrik. Vi fick lyssna på en jämförelse mellan hur Sverige och
USA/Europa relaterar till New Space. Dessutom en lunchföredragning av
en rymdstudent som hävdade att han saknade de stora framtidsutsikterna
i Sverige.
Men de flesta av talarna följde den gängse mallen, dvs de beskrev senaste
nytt inom sitt specialområde.

Efter välkomst-tal av företrädare för föreningen Rymdforum, Trollhättans
kommun och företaget GKN kunde vi lyssna på Sveriges andre astronaut,
Marcus Wandt.
Ella Carlsson är ny Generaldirektör för Rymdstyrelsen. Hon gav ett
sammandrag av nyheter inom svensk rymdverksamhet. Försvaret
kommer att erhålla finansiering av sin nystartade Space Force under
fyra år enligt följande: år 2025 erhåller man 48 miljoner, år 2026
80 miljoner, år 2027 128 miljoner och år 2028 208 miljoner.

ESA vill bli kraftfullare.
Jerome Breteau (Head of the Future Space Transportation Systems
Preparation team European Space Agency): With a background in
aerospace engineering and over two decades at ESA, he leads the
development of next-generation space transportation concepts that
will shape Europe’s future access to space.
Jerome Breteau berättade om ESA:s ambition att utöka sin egen
raketkapacitet. Efter några år av tekniska problem, och övergång
till ny version av Ariane-raketen, är nu både den stora Ariane 6
och den mindre Vega operativa.

Både inom civil och militär rymd vill man inom ESA utöka sin förmåga.
Det behövs fler satelliter för jordobservation och kommunikation.
Man vill ha egen bemannad rymdfart.
Man har satt år 2040 som mål-år! Tills dess ska Europa ha blivit
bättre på jordobservation, kommunikation, navigering med hjälp
av satelliter, infrastruktur runt Jorden.
Man eftersträvar nya förmågor, som att kunna bygga i rymden
och göra service på satelliter, samt att plocka bort rymdskrot.

Europa ska delta aktivt i Artemis-projektet, dvs att bygga
en bemannad bas på Månen.
Man kan också formulera det som ett antal mål för ESA:
Skydda vår planet och planetens klimat, utforska och
upptäcka, stärka Europas autonomi, gynna europeisk
tillväxt och konkurrenskraft, samt inspirera medborgare
i Europa.
“A Yankee in King Carl XVI Gustav’s court”
Eller: En man från USA berättar att Sveriges
rymdverksamhet är undermålig”
Scenen äntrades av en man från USA (men bosatt i
Sverige) med erfarenhet från amerikansk rymdverksamhet.
Hans namn är Aaron Dinardi. Hans tes var att svensk
rymdverksamhet inte anpassat sig till de förändrade
förutsättningar som gäller för New Space.
Han började med att citera Rymdstyrelsen: ”Sverige är
en framstående rymdnation med hög status i den globala
rymdsektorn.”
Sedan citerade han Utrikesdepartementet: ”Vi är en ledande
rymdnation och ska fortsatt gå i bräschen på området”.
Han hävdade sedan att dessa påståenden är felaktiga därför
att det nya inom rymdverksamhet är New Space och ökad
kommersialisering, och det har Sveriges statliga
rymd-makthavare inte förstått.
Ska vi göra som NASA?
NASA beslöt att sluta flyga med rymdfärjorna efter att två
av dem hade drabbats av fruktansvärda olyckor där hela
besättningen dog. Man slutförde bygget av den internationella
rymdstationen, men sedan var det slut.
Under några år var det Ryssland som flög besättningar till
rymdstationen medan andra länder och företag skötte
övriga transporter.
NASA:s plan var att två privata företag skulle sköta
flygningarna till rymdstationen medan organisationen
skulle bygga raket och rymdskepp för färder ut i
solsystemet.
Under ett antal år har företaget SpaceX transporterat människor
till Rymdstationen, medan Boeing som också skulle göra detta
gång på gång stöter på tekniska problem.
New Space innebär att NASA slutat köpa raketer och rymdskepp
och istället stöder privata företag ekonomiskt så att de kan bygga
det som behövs och sedan HYRA UT dem till NASA. SpaceX har
transporterat många astronauter men har också haft rätt att
sälja rymdfärder till egna kunder. De privatfinansierade resorna
har både gällt färder till rymdstationen och omloppsbana runt
Jorden.
Om svenska staten hjälpte svenska rymdföretag att bygga raketer
och satelliter så kunde staten sedan hyra tjänster av dessa företag.
På det sättet skulle Sveriges rymdverksamhet bli mer…kommersiell.
Både den nuvarande modellen och den nya kan finnas samtidigt.
Min kommentar: I USA har Elon Musks SpaceX och Jeff Bezos Blue
Origin erhållit i uppdrag att bygga landningsfarkoster som ska sköta
det sista steget vid de kommande månfärderna. Ingen av dessa
farkoster är överhuvudtaget funktionsdugliga ännu, och de ska
börja användas 2027.
De två rymdmiljardärerna Musk och Bezos är dessutom oerhört
suspekta som personer, med fackföreningsfientlighet, skatteflykt,
miljöskadlig verksamhet och politisk anpassning till den
amerikanska auktoritära regimen på agendan.
Vi har både statlig och privat rymdverksamhet i Sverige.
Det kanske är lagom?
Tal också på lunchen.
Under delegaternas lunch kunde vi lyssna på en begåvad
student inom rymdområdet, han representerade Space
Students Sweden, en grupp bildad 2023.
Enligt honom finns alltför få intressanta arbetstillfällen
inom rymdområdet i Sverige. Han hävdade att han och
de flesta av hans studiekompisar – tyvärr – måste söka
sig utomlands.
Vad jag undrar då är att när jag rört mig i universitetsmiljö
under årens lopp så förefaller minst hälften av
rymd-studenterna vara utländska studerande.
Dessutom finns ju bevisligen framgångsrika utlänningar
både inom den svenska universitetsmiljön och hos
rymdbolagen. Alla stora rymdbolag i Sverige utom
Rymdbolaget ingår ju i utländska koncerner.
Jag är förbryllad. Skulle det saknas möjligheter i Sverige?
Beyond Gravity.

Fd Saab Space, f d RUAG Space, numera benämnd Beyond
Gravity, hade ett mer positivt budskap förmedlat av Markus
Borsand (Vice President of Business Development and Portfolio
Satellites at Beyond Gravity)
Prognoser för den internationella rymdbranschen bedömer att
omsättningen år 2035 kommer att vara 1.800 miljarder dollar.
Allt större belopp investeras inom den privata rymdsektorn,
antalet satelliter som sänds upp per år ökar stadigt.
Efter att antalet uppskjutningar av satelliter och rymdskepp
började sjunka i mitten på 80-talet, så har en ny rymd-era
tagit fart från ca 2015. En ny rymdkapplöpning ser ut att
ha startat, i första hand mellan USA och Kina, men med
många andra länder som medtävlare.
Kostnaden för att tillverka en jordobservations-satellit har
från 2016 till idag minskat med 91 %. Och kostnaden för
att tillverka en kommunikationssatellit har från 2011 till
idag minskat med otroliga 97 %!!!
Kostnaden för uppskjutning med de stora raketerna sjönk
redan stadigt med rymdfärjan och Atlas-raketen, men
sjönk drastiskt med raketerna som SpaceX byggde.
Experimenten med att återanvända det första raketsteget
har ytterligare minskat kostnaderna.
Sverige till rymden.
I många långa år diskuterade och utredde man inom svensk
rymdbransch om det var genomförbart med
satellituppskjutningar från Esrange. Men för några år sedan
togs beslut, och nu pågår förberedelser.

På Esrange har man byggt verkstäder och ramper,
och olika förhandlingar pågår.
Nyligen skrev SSC kontrakt med två rakettillverkare om
användning av deras raketer för att skjuta upp satelliter.
En representant för en av dem, Firefly Aerospace,
berättade om sitt raketprojekt, och om företagets
projekt att flyga sonder till Månen.
Vad gäller Månen så har Firefly i år blivit det första privata
rymdföretaget som lyckats landa en obemannad sond på
Månen, efter att flera andra företag misslyckats.
Samarbetet mellan SSC och Firefly ska inom några år
resultera i att man sänder upp satelliter.
Towards reusability in Europe.
Ett projekt som pågår på Esrange är att man deltar i
arbetet med att framställa Themis – ett
återanvändningsbart första raketsteg.
Testerna började i Frankrike, fortsätter i Kiruna,
själva uppskjutningen ska i Kourou, Sydamerika.
I projektet ingår utvecklingen av Prometheus –
en ny europeisk raketmotor.
Vid ett middagssamtal fick jag kännedom om en norsk
utredning där man hävdar att satellituppskjutning från
Esrange innebär potentiella problem för Norge.
Få se om det stoppar hela projektet.
