Rymdforum 2019 i Trollhättan.
Tisdagens konferens. (Publicerat 2019-03-28)
Rymdforums andra dag ägnades åt rymdforskning. Rubrikerna var "Framtidens grundläggande forskning", "Industrinära forskning" och "Hur kan rymdverksamheten bidra till att lösa mänsklighetens utmaningar - miljö, säkerhet, innovation" ? Här bara ett axplock ur alla föredrag.
Johan Köhler.
Tisdagens program inleddes av Johan Köhler från Rymdstyrelsen på temat: Trender inom rymdforskningen. Här enligt honom några av trenderna:
Letandet efter liv.
Kombinerad markbaserad och rymdbaserad forskning.
Tvärvetenskaplig forskning.
Tillämpad rymdteknologi ger möjligheter till forskning. (En satellit kan utföra mätningar).
Stora datamängder laddas ner från satelliter.
De långsiktiga möjligheterna, t.ex. gruvdrift på asteroider.
Ökad bemannad rymdfart.
Och en trend på väldigt lång sikt: Utforskning av andra solsystem. Vi kommer någon gång i framtiden att sända obemannade farkoster till de närmaste stjärnorna. Kommer människor en dag att resa ut i galaxen?
MATS - vår näste man i rymden.
Linda Megner
Men nästa talare tog oss tillbaka till vårt eget grannskap. Linda Megner från Stockholms universitet berättade om nästa svenska satellit - MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy). Den ska skjutas upp i slutet på 2019.
Linda Megner frågade oss: Vad skapar väder och vind? JAG vet inte. Men hon besvarade själv frågan.
I den lägre atmosfären är det solens strålar som värmer upp jordytan, men ojämnt, och det sätter luftmassorna i cirkulation. Men i högre luftlager uppstår kraftiga vågor. De kallas gravitationsvågor. Men förväxla inte detta med universums gravitationsvågor.
På engelska: Stora vågor i övre atmosfären: Gravity waves
Vågor i universum: Gravitational waves.
Satelliten MATS har en stomme som har utvecklats av svenska företag och som ska användas för flera satelliter framöver. Stommen - eller plattformen - kallas Innosat. Rymdstyrelsen har redan valt ut nästa projekt som ska använda Innosat och det blir satelliten SIW (Stratospheric inferred winds) som ska undersöka ett annat lager av atmosfären.
Sverige till månen.
Stas Barabash
Professor Stas Barabash på IRF i Kiruna pratade om ett svenskt mätinstrument som flög med kinesiska farkosten Chang´e 4. Den farkosten landade ju på månens baksida i början av 2019.
Fler redogörelser blir det snart på Arielspace: bl.a. om JUICE till Jupiters tre månar, och om rymdministerns tal.
Måndagens konferens. (Publicerat 2019-03-27)
För tredje gången var Trollhättan värd för konferensen Rymdforum. Dessa konferenser för rymdföretag, forskare och andra intressenter i svensk rymdverksamhet arrangeras vartannat år. Det första Rymdforum hölls i Kiruna 2003. Därefter har Rymdforum hållits i Trollhättan 2005, Kiruna 2007, Stockholm 2009, Kiruna 2011, Trollhättan 2013, Göteborg 2015, Kiruna 2017 och nu i Trollhättan igen.
De här konferenserna ordnas på uppdrag av föreningen Rymdforum som är samarbetsorganisation för företag, organisationer och kommuner som är intressenter i rymdsammanhang. I Trollhättan finns ett svenskt dotterbolag till brittiska GKN, fd Volvo Aero.
Några hundra delegater, av vilka många är studenter och doktorander i rymdämnen, hälsades välkomna av tre personer: Ella Carlsson Sjöberg, ordförande för föreningen Rymdforum, Helena L Nilsson, Västra Götalandsregionen och Ulrika Strandroth Frid, Trollhättans stad.
Ulrika, Helena och Ella.
Anna Rathsman: Vi vill ha fler svenska astronauter!
Rymdstyrelsens Generaldirektör, Anna Rathsman, inledde med att berätta om myndighetens syn på svensk rymdverksamhet och om vad som är på gång under 2019. ESA:s ministrar håller rymdmöte i slutet på året. Fördelningen av Europas rymdverksamhet mellan EU och ESA kommer att fortsätta diskuteras.
Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman presenteras av moderatorn Åsa Lindell.
(De pratar om det pinsamma faktum att de råkat välja nästan samma kläder idag!)
Regeringen lade ju 2018 fram riktlinjer för en rymdstrategi och detta godkändes i riksdagen. Fortfarande finns behov av en modernisering av rymdlagen samt ökad finansiering till Rymdstyrelsen och Esrange.
Rymdstyrelsen efterlyser konkreta nya direktiv, men har i väntan på dem upprättat en rymdstrategi baserad på regeringens. Man vill vara en sammanhållande myndighet för svensk rymdverksamhet och verka för relevant pålitlig infrastruktur för rymden.
Rymdstyrelsen ska försöka få fram nya svenska astronauter till ESA!
Politikerna är överens för en gångs skull: Rymden är bra!
Moderatorn Åsa Lindell intervjuade fyra politiker om deras syn på svensk rymdverksamhet. Stor enighet rådde om nyttan med rymdverksamhet. Socialdemokraterna fick kritik för att rymdstrategiarbetet tog så lång tid. Men alla fyra uttryckte som sin åsikt att mer budgetmedel bör ges till rymdverksamheten. Politikerna är från vänster på fotot: Robert Stenqvist (Sverigedemokraterna), Marie-Louise Hänel Sandström (Moderaterna), Fredrik Christensson (Centern) och Linus Sköld (Socialdemokraterna).
Robert, Marie-Louise, Fredrik och Linus.
Vad är New Space?
Tre talare som ägnar sig åt investeringar i rymdbranschen tog upp detta ur olika aspekter.
Maryanne Saenko är en amerikansk investerare från Future Ventures, Bruno Costa representerar internationella inkubatorn Starburst, och Debie Lyngonis kom från Rymdinkubatorn i Trollhättan. Jag ska återkomma till dem i en text senare i veckan.
Bruno Costa från internationella investeraren Starburst Accelerator.
Stort och smått, raket och satellit.
Mest spektakulärt var passet om raketer och satelliter, det innehöll både Jonathan Hofeller från legendariska SpaceX och vår astronaut Christer Fuglesang som berättade om nya planer på bemannad rymdfart.
Christer Fuglesangs uppfattning om vad som är en mysig semesterort.
Mycket intressant för mig som skriver om nyheter om svenska rymdföretag var talarna från de största svenska byggarna av raket- och satellitkomponenter: Peter Rathsman från OHB, Peter Sinander från RUAG, Philip Påhlsson från SSC och Staffan Brodin från GKN.
Storfrämmande: Jonathan Hofeller från SpaceX: Vi gör det omöjliga möjligt!
Också till deras berättelser måste jag be att få återkomma senare! Men jag kan avslöja att SpaceX raket som ju heter Falcon har fått sitt namn från Millenium Falcon, Han Solos rymdskepp i Star Wars!
Mina landsmän är bäst! (Finländarna)
Under sista passet på måndagen handlade det om de data som satelliter producerar. Danska Gomspace använder cubesats för att sända upp en konstellation som där satelliterna ska kunna kommunicera med varandra. Chris Winquist från finländska ICEYE håller på att sända upp en konstellation av små radarsatelliter. Med hjälp av radarteknologin kan man studera jordytan dygnet runt, och se i mörker liksom genom moln.
Chris från nydanande finländska satellitbolaget ICEYE.
(Mitt hemland! Jag tar åt mig en del av äran!)
Detta var min korta redogörelse om måndagen, som jag således har anledning att återkomma till i artiklar senare under veckan.
Jag hoppas skriva i morgon om några av tisdagens föreläsningar, som handlade om rymdvetenskap.
(Varför skriver jag inte och berättar allt redan nu?Jo för att jag blev förkyld under konferensen, mådde allt sämre och reste hem tisdag eftermiddag och missade några föreläsningar om rymdvetenskap. Jag har idag ännu inte nått upp till min vanliga entusiasm-nivå, utan det blir mest hosta och vila. Jag försökte skona övriga delegater från att drabbas av min förkylning genom att gå lite för mig själv, men jag pratade ändå med några, så säkert har mina virus hoppat över till några stackare. Jag ber om ursäkt i så fall!)