RYMDFORUM 2013 pågår just nu i Trollhättan - 18 - 19 mars 2013.
Tema för Rymdforum 2013 är "Forskning, Innovation, Kunskapsspridning och Tillväxt".
Rymdforum 2013 riktar sig till personer som vill förstå mer om hur rymdverksamhet i Sverige bidrar med forskning, innovation, kunskapsspridning och tillväxt och även till aktiva inom rymdverksamhet i Sverige samt beslutsfattare inom rymd på nationell, regional och lokal nivå.
Ett föredrag på Rymdforum 2013:
Sverige flyger till Jupiter-systemet år 2022.
(2013-03-20)
Gabriella Stenberg är uppväxt i Vänersborg. Hon berättar att hon var idrottsintresserad som barn och brukade fantisera om att hon vann ett idrottsguld. När hon blev vuxen blev hon forskare vid Institutet för rymdfysik och nu känner hon det som att hon vunnit en guldmedalj. Hennes team har fått klartecken till att medverka med ett instrument på ESA:s Jupitersond JUICE. Två svenska mätinstrument valdes ut av ESA att följa med JUICE. Både IRF Kiruna och IRF Uppsala kommer att få delta i resan till Jupiters månar.
Gabriella vann en guldmedalj i grenen” Jupiter-forskning”
Gabriella höll ett föredrag på Rymdforum 2013 i Trollhättan om det alldeles färska ESA-beslutet att IRF får följa med på sonden JUICE till Jupiter. Hon betonar att det inte bara handlar om en sond till Jupiter. Eftersom Jupiter har ca 60 månar och en kraftig magnetosfär kan man säga att det handlar om ett solsystem i miniatyr. Sonden ska passera nära några av Jupiters månar och gå i omloppsbana runt månen Ganymedes.
Jupiter ICy moons Explorer = JUICE.
Så här skriver IRF på sin webbplats:
2012 tog ESA, efter 4 års förberedelser, beslutet att satsa på ett projekt för planetutforskning. En sond ska sändas till Jupiter-systemet. Forskningssonden kommer att kosta 830 miljoner euro att bygga och sända iväg. Därutöver får de deltagande länderna själva stå för kostnaden för de forskningsinstrument de deltar med.
Elva forskningsinstrument ska ingå och Sverige deltar med hela två instrument. Det projekt som Gabriella ingår i håller till vid IRF i Kiruna och leds av professor Stas Barabas. Projektet heter "Particle Environment Package" (PEP). Det andra svenska teamet som fick sitt förslag till mätinstrument godkänt hör hemma på IRF Uppsala och leds av docent Jan-Erik Wahlund. Det projektet heter ”Radio Plasma Wave Investigation”(RPWI).
Tärningen är kastad.
Gabriella berättade att hennes team arbetade hårt med att utforma förslaget. Ännu sista kvällen innan slutdatum jobbade man flitigt. Arbetet ledde till att man lämnade in en ansökan till ESA på 967 sidor, vägandes 2,3 kg.
Sedan vidtog en spännande väntan. Gabriella var van vid löpartävlingar, där var det fåfängt att ta ut segern i förväg. I sista stund kan någon springa förbi!
En glädjedans eller en suck?
En dag på jobbet (21 februari i år) när alla satt och åt lunch kom ett mail till Stas Barabas: ”Ert förslag är valt”. Stas visade mailet för de andra. Ingen sa något. Inga hurra-rop, inga glädjedanser. Så andades projektledaren ut, märkbart lättad. Han sa: ”Då vet vi vad vi ska göra fram till 2022!”.
Teamet har således fram till 2022 att bli klara med forskningsinstrumentet, för då ska en raket lyfta med sonden. Farkosten når fram till Jupiter först år 2030!!!
JUICE kommer att innehålla många mätinstrument, det handlar om tvärvetenskap. Juice är en enda farkost, den medför ingen liten landare eller extra-satellit som skulle behöva lösgöra sig vid resans slut. Det blir på det sättet enklare att konstruera farkosten.
Kackerlackorna kan dö!
Det som blir svårt är dock att bygga sond och instrument så att de klarar de tuffa förhållandena i Jupiters närhet. Till exempel finns där mycket kraftig strålning. Kommer man riktigt nära planeten så är strålningen så stark att t.o.m. stryktåliga kackerlackor skulle dö omedelbart. Gabriella exemplifierade också med en något lindrigare strålningsnivå där människor dör inom 14 dagar. Jupiter har en så kraftig magnetosfär att om den var synlig så skulle vi på Jorden uppfatta den som flera gånger större än månen. Nu ska ju varken kackerlackor eller människor följa med, men också vetenskapliga mätinstrument kan bli skadade av strålning och magnetfält.
Jupiters månar utövar stor lockelse på forskarna. JUICE kommer att flyga förbi månen Europa på nära håll två gånger och det finns en teori om att den månen hyser en ocean under sitt istäcke. Så småningom går sonden in i omloppsbana kring månen Ganymedes. Gabriella berättade att Ganymedes är den enda månen i vårt solsystem som har ett eget magnetiskt kraftfält.
I avsaknad av helhet är vi ändå väldigt framgångsrika på att bygga delar.
Även om Sveriges rymdbransch just nu inte bygger några kompletta satelliter så är svenska rymdforskare och rymdföretag väldigt framgångsrika som leverantörer av forskningsinstrument och delkomponenter till internationella satelliter, sonder och raketer.
På Rymdforum 2013:
(Publicerat 2013-03-23)
"Peter Honeth är statssekreterare på utbildningsdepartementet och han upprepade löftet från regeringen om en ny och samlad nationell strategi för rymdsektorn. Och han gav Riksrevisionen rätt som kritiserat regeringen för en bristande helhetssyn på området."
I väntan på en nationell rymdstrategi: från 2008 till 2013.
Under 2013 ska Sveriges regering utarbeta förslag till nationell rymdstrategi. Vägen till det beslutet har varit lång. Den svenska rymdbranschen har i många år försökt få politiskt stöd för sin verksamhet. Under åren 2008 till 2013 såldes de största rymdföretagen till utländska koncerner samtidigt som rymdbranschens företrädare vädjade i debattskrifter och artiklar om en större satsning på mer rymdverksamhet. Riksrevisionen fick 2012 i uppdrag att granska den svenska rymdverksamheten och granskningen mynnade ut i förslag på ett antal förbättringar, bland annat utarbetandet av en sammanhållen strategi för den svenska rymdverksamheten. Vilka händelser har lett fram till dagens krav på en rymdstrategi?
Nedanstående texter är huvudsakligen citat från företagens webbplatser, eller har ingått i tidigare artiklar på Arielspace.
2008: Saabgroup säljer Saab Space
Den 15 juli 2008 meddelade Saab att man sålt Saab Space till den schweiziska flyg-, rymd-, och försvarskoncernen RUAG Holding AG.
2009: Regeringen beslutar att gå ur det europeiska Ariane-samarbetet. Men ändrar sig när man inser att detta skulle bli dödsstöten för VolvoAeros rymddivision.
Regeringen meddelar 4 juni 2009 att man satsar på Ariane - Volvo Aeros rymdverksamhet räddas.
Regeringen har beslutat att Sverige ska fortsätta delta i de europeiska bärraket-programmen. Det innebär att Volvo Aeros rymdverksamhet i Trollhättan räddas och kan fortsätta utvecklas.
– Regeringens förslag är mycket positivt. Det innebär att vi behåller vår ledande position inom munstycken och turbiner för rymdraketer, säger Staffan Zackrisson, vd på Volvo Aero.
Ända sedan förra året har hotet vilat tungt över Volvo Aeros rymdverksamhet med cirka 150 anställda. Regeringen föreslår nu att finansieringen av de europeiska bärraketprogrammen ska fortsätta. Detta innebär att Volvo Aero kan fortsätta som leverantör av turbiner och munstycken, inom både ESA:s (European Space Agency) forsknings- och utvecklingsprogram inom bärraketer och tillverkning av dessa komponenter för serieproduktion av raketer.
– Nu ser vi fram emot en dialog med Rymdstyrelsen och ESA om hur den svenska satsningen kan utnyttjas bäst för svensk del, säger Staffan Zackrisson. Vid ministermötet i Haag i november riktade Sverige stark kritik mot hur ESA hanterar rymdprogrammet Ariane. Kritiken gällde bland annat kostnadseffektivitet och politisk insyn.
2011: SSC säljer Space Systems Division till OHB.
OHB AG har köpt Space Systems Division från Swedish Space Corporation (SSC) och ska integrera företaget i OHB Sweden AB. Divisionen har 50 anställda och omsättningen 2010 var 21 miljoner euro. Köpet av Space Division ger OHB tillgång till viktiga och värdefulla resurser och kunskaper för konstruktion av satelliter och instrument. Space Systems har ett sedan många år väl upparbetat samarbete med Sveriges Rymdstyrelse och European Space Agency ESA.
2011: De svenska rymdföretagen ger tillsammans ut en skrift med namnet FÖRDEL RYMD.
"Ett dokument om rymdområdet i Sverige – nyttor och förutsättningar. Med rekommendationer om hur vi tillsammans utformar och vässar svensk rymdverksamhet. Ett inspel till en nationell rymdagenda från företag, institut och universitet/högskola inom den svenska rymdsektorn.
2012-03-22: PETER EGARDT (landshövding och ordförande för Rymdstyrelsen) och OLLE NORBERG (generaldirektör för Rymdstyrelsen) efterlyser i en debattartikel en rymdstrategi för Sverige.
Sverige behöver en rymdpolitik.
Svensk forskning och svenska företag har varit framstående inom rymdteknik, men vårt försprång minskar. Vi kan inte längre rida på föregående generationers satsningar. Sverige behöver en rymdpolitik.
Framsynta politiska satsningar på rymdteknik har underlättat vardagslivet och bidragit till ökad säkerhet och effektivitet i samhället. Men i dag saknas en sammanhållen svensk politik för rymdområdet. Svensk forskning och högteknologi riskerar att på ännu ett område tvingas backa och lämna ifrån sig det försprång som har byggts upp under lång tid.
I dag är det självklart att vi ska få tillförlitliga väderprognoser för flera dagar framåt. Lika självklart är det att vi ska kunna följa London-OS på teve i direktsändning var vi än är. Eller tala med vem vi vill var vi vill i mobil- telefonen. Eller hitta till en adress med hjälp av gps. Men inget av detta hade varit möjligt utan rymdverksamhet och satelliter i rymden.
Rymdteknik används av myndigheter, företag och privatpersoner inom områden som transport, samhällsplanering och kommunikation. Den ger oss också ny kunskap om jordens miljö och klimat. Rymdteknik har blivit så vardaglig att de flesta människor inte ens reflekterar över varför vi kan göra vissa saker. Satellitbaserade tjänster har blivit en del av det moderna samhällets infrastruktur
Svensk forskning och svenska företag har i allra högsta grad medverkat till att rymdtekniken i dag är självklar för så många människor. Sverige satsade som nation tidigt på internationell samverkan på rymdområdet och var med och bildade det europeiska rymdorganet ESA (European Space Agency). Vi var väl medvetna om att internationell samverkan är en förutsättning för att bygga, driva och utveckla rymdinfrastruktur, eftersom detta är såväl komplext som kostsamt. Sverige har därför ställt sig bakom att EU nu har ett engagemang också i rymdfrågor.
Men Sverige har trots detta ingen egen rymdpolitik. I stället har vi hamnat i en situation där ingen motsätter sig satsningar på verksamhet som är beroende av investeringar i satellitsystem och bärraketer, men få vill betala och ännu färre prioritera. I grunden handlar det om Sveriges konkurrenskraft. Rymdverk-samhet handlar om innovationer, högteknologi och forskning i den internationella fronten – allt sådant som är avgörande för Sverige som ett litet, exportberoende högkostnadsland.
Inom rymdbaserad mikro- och nanoteknologi är Sverige i dag framstående och till och med världsledande inom vissa nischer av miniatyrisering. Tekniken har stor potential att spridas inom till exempel medicinsk teknik, elektronik och produktionsteknik, förutom att effektivisera rymdverksamheten som sådan. Svenska företag har goda möjligheter att i internationell sam- verkan leda utvecklingen. Ett giftfritt bränsle för styrning av satelliter och raketer har utvecklats i Sverige och är nu på väg att utvecklas till att bli det världsledande bränslet.
Esrange Space Center i Kiruna är unikt i Europa, eftersom det är den enda raketbas där man kan sända upp sondraketer och stora forskningsballonger och landa och bärga nyttolasten på land. Ett nationellt program för sondraketer och ballonger skulle utveckla Esrange ytterligare, stärka forskningen och göra Sverige än mer internationellt attraktivt.
På satelliter sitter instrument som samlar in data av olika slag. De används för forskning och annan samhällsnyttig verksamhet, till exempel övervakning av klimat och miljö. Ett nytt svenskt instrument som bygger vidare på kunskap från satelliten Odin kan bidra till minskad osäkerhet om den globala temperaturhöjningen och olika klimatmodeller. Utmaningen och komplexiteten i att utveckla och bygga rymdinstrument ökar konkurrenskraften för svenska företag och forskare.
Ovanstående är några exempel på verksamhet som skulle kunna prioriteras inom ramen för en svensk rymdpolitik. Det är också verksamheter som stärker existerande forskning av hög internationell klass, samtidigt som det skapar möjligheter för innovativa svenska företag att hävda sig i internationell konkurrens. Och som gör att Sverige kan utvecklas som forsknings- och innovationsnation.
En rymdpolitik måste fokusera på hela kedjan från idé, forskning och utveckling till demonstration och användning. En sådan politik förstärker satsningen på vetenskaplig spets och kompetens när den också paras med innovationskraften i svensk företagsamhet.
I Tyskland har förbundsdagen beslutat om en omfångsrik och omfattande rymdpolitik. Så har också skett i många andra länder. Sveriges riksdag och regering kan lära av detta. Vi kan inte bara rida på föregående generationers insiktsfulla satsningar. Även i dag krävs det en framåtsyftande politisk vilja.
Ett kapitel om rymdfrågor i höstens forsknings- och innovationsproposition skulle vara en tydlig signal om att Sverige värnar och vårdar innovationskapital och innovationsförmåga inom ett för Sveriges framtida konkurrenskraft centralt område. Törs vi hoppas på detta?
2008 - 2013: Sven Grahn och Christer Fuglesang.
Även Sven Grahn, tidigare ledande chef och projektledare på SSC (tidigare Rymdbolaget) och Sveriges astronaut Christer Fuglesang har de senaste åren i flera debattartiklar och intervjuer påtalat att det i Sverige saknas politisk vilja att göra en kraftfull satsning på rymdverksamhet.
2012: AB Volvo säljer koncernens dotterbolag Volvo Aero till den brittiska verkstadskoncernen GKN för motsvarande 6,9 miljarder kronor.
”GKN är en stark ny ägare till Volvo Aero”, säger Volvos koncernchef Olof Persson. ”I GKN får Volvo Aero en ägare som kan ge bolaget bästa möjliga förutsättningar för att utvecklas vidare inom sin bransch.”
2013: Riksrevisionens rapport.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att svensk rymdverksamhet som den genomförs idag inte utnyttjas som en strategisk tillgång. Avsaknad av helhetssyn tillsammans med bristande uppföljning gör att den fulla potentialen inte utnyttjas.
2013: Peter Honeth lovar i ett tal på Rymdforum 2013 att regeringen nu ska inleda arbetet med att skapa en nationell rymdstrategi. (Från Rymdforums webbplats)
När Rymdforum 2013 invigdes hade Peter Honeth fått äran att hålla inledningsanförandet.
Peter Honeth är statssekreterare på utbildningsdepartementet och bereder frågor om rymdverksamheten åt utbildningsminister Jan Björklund, fp. Posten som forsknings- och utbildningsminister är avskaffad, men inofficellt har Peter Honeth fått den titeln.
Rymdverksamheten är beroende av statliga anslag. Om bidragen uteblir slås benen undan för GKN Aerospace i Trollhättan, som sysseslsätter omkring 125 personer. Den situationen var på väg att bli verklighet 2008 när regeringen tog sin hand från rymdforskningen.
Peter Honeth gav lugnande besked. Rymdverksamheten har beviljats en resursökning med 100 miljoner kronor per år – från 850 till 950 miljoner kronor.
- Det är en ökning med 12 procent och det är en betydande resursökning, säger Peter Honeth. Rymdverksamheten kommer fortsatt att vara ett högt prioriterat område och jag ser inte någon risk för nedskärningar av de statliga anslagen.
Peter Honeth underströk att rymdforskningen har en stor och växande betydelse för samhällsutvecklingen och nämnde transportsektorn, säkerheten och miljön som några exempel.
Peter Honeth upprepade också löftet från regeringen om en ny och samlad nationell strategi för rymdsektorn. Och han gav Riksrevisonen rätt som kritiserat regeringen för en bristande helhetssyn på området:
- Löftet om en samlad utvecklingsstrategi ligger nära det Riksrevisionen understrukit. Den kommer att vara en viktig utgångspunkt för ett litet land med höga ambitioner. Men det är inte alldeles självklart hur den helhetssynen skall se ut och jag kan inte säga i dag var vi kommer att hamna.
Riksevisionens kritik kommer nu att gås igenom i detalj. Peter Honeth lovade att regeringen i juni kommer att presentera en sammanhållen rymdstrategi som svarar upp mot revisionens rapport.
Hur gör man i Finland? En nationell rymdstrategi för 2009-2011.
Nationell rymdstrategi: Rymdteknikens möjligheter ska utnyttjas på bred front
Målet är att rymdteknikens tillämpningar ska utnyttjas på ett mångsidigare sätt än tidigare inom olika sektorer. En utvidgad användning av rymdteknikens tillämpningar bringar också medborgarna i närmare kontakt med rymdverksamheten. Särskilt goda möjligheter att utnyttja tekniken finns inom forskningen kring globala förändringar med anknytning till klimatförändringen, naturtillgångarnas tillräcklighet, säkerheten och människornas välfärd. Detta konstateras i den nationella rymdstrategi som Delegationen för rymdärenden överlämnade till näringsminister Mauri Pekkarinen den 3 mars 2009.
Strategin, Kansallinen avaruusstrategia 2009–2011. Periaatteet, tavoitteet ja toimenpiteet (Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja 11/2009), finns tillgänglig (endast på finska) på webbadressen:
www.tem.fi/julkaisut
Rymdforum 18 mars.
Dagen började med några introduktioner av konferensen värdar: Paul Åkerlund ( kommunalråd i Trollhättan), Mike McCann (vd i GKN Aerospace Sweden, f.d. Volvo Aero) och Lars Eliasson (Ordförande i föreningen Rymdforum)
Paul Åkerlund berättade bl.a. att Trollhättan har 55.000 innevånare samt att av de 3.600 anställda som fick sluta på Saab har 2.600 hittat nya arbeten. Och att GKN nu är stadens största arbetsgivare.
Mike McCann yttrade att ”Space is about first”
Lars Eliasson berättade om den ideella föreningen Rymdforum, vars medlemmar är ett antal företag och universitetsinstitutioner inom rymdbranschen.
Session ett: Politisk omvärld.
Statssekreterare Peter Honeth
berättade om Forsknings och innovationspropositionen, som godkändes av riksdagen i februari. Han påpekade att Sverige ju har en lång tradition vad gäller rymdverksamhet. Han höll med om Riksrevisionens slutsats om att det behövs en samlad strategi för den nationella rymdverksamheten. En god nyhet var att Rymdstyrelsens budget ökas med 12 %, till 950 miljoner kronor. Rymdstrategin ska nu diskuteras av regeringen och departementen.
Rymdstyrelsens generalsekreterare Olle Norberg
redogjorde för det ekonomiska läget. 2009 var utsikterna dåliga, men nu har de ljusnat betydligt. Budgeten får stort tillskott, kursen för euron har sjunkit rejält och flera nya medlemmar i ESA gör att Sveriges bidragsandel till organisationen minskat något.
Av Rymdstyrelsens budget går 30 % till nationella projket, 70 % till ESA. Många förändringar är på gång i det europeiska rymdarbetet. EU håller på att ta alltmer aktiv del och det är problematiskt hur relationen mellan EU och ESA ska se ut. Flera stora satellitprojekt går in i en aktiv fas, t.ex. GPS-konstellationen Galileo.
Rymdstyrelsen har tagit emot Riksrevisonens rapport positivt. Det behövs en nationell rymdstrategi, och det är nu upp till Sveriges regering och riksdag att åstadkomma en sådan. Men som Olle Norberg sa, ”vi vill gärna hålla i pennan vid det arbetet”.
Rymdintrumentet Premier valdes inte av ESA, men Rymdstyrelsen letar nu efter en internationell partner för detta projekt.
Magnus Härviden
är Forsknings och rymdråd vid Sveriges ständiga representation till EU. Han berättade bl.a. om artikel 189 i Lissabon fördraget som ger EU rättslig grund för att bedriva rymdpolitik. Just nu pågår förhandlingar om hur EU:s och ESA:s arbete kan samordnas.