ISRAEL
2019-04-11 kl. 22.00
Farkosten kraschade!
Jag tittade nyss på filmen från direktsändningen av Israels månlandning. Allt gick bra i två månader, men de sista minuterna gick något fel, och farkosten kraschade.
Man lyckades bygga en sond, finansiera den, skjuta upp den, bli sjunde landet som når månen med en rymdfarkost, lägga den i bana runt månen och genomföra landning fram till de allra sista minuterna, då man tappade kontakten. Och så kraschade den.
Snopet förstås. Men i Israel har man väckt en väldigt stor entusiasm kring rymdverksamhet, en miljon skolbarn har inspirerats, landets rymdföretag har erhållit stora nya kunskaper om hur man bygger och flyger en farkost till månen.
En positiv erfarenhet trots allt, trots krasch mot månytan. På 60-talet sände Sovjet och USA ett stort antal sonder till månen, först lyckades man inte ens träffa månen, sedan kraschade den ena efter den andra mot månens yta. Efter många försök och misstag lärde man sig till slut mjuklanda farkoster på månen.
En rymdfarkost som tillverkats i Israel har landat på Månen. Israel är därmed det fjärde landet i historien, efter Sovjetunionen, USA och Kina, som lyckats med denna prestation. Månlandaren heter Beresheet, som betyder "I begynnelsen". Allt började som ett privat initiativ av tre israeliska rymdentusiaster, men efter hand har projektet inspirerat hela Israel.
Beresheet sköts upp 22 februari med raketen Falcon 9 från Cape Canaveral i Florida. Det kräver mycket bränsle och blir dyrt att sända en farkost rakt mot månen, så SpaceIL valde ett annat sätt. När farkosten lösgjorts från raketen gick den in i bana runt Jorden. Genom att starta satellitens motor vid enstaka tillfällen fick man banan att bli allt vidare. Farkosten kretsade runt jorden tills banan blivit så vid att man kunde låta farkosten övergå till en bana runt månen. Banövergången skedde 4 april. Banan runt månen minskades tills farkosten flög lågt ovanför månens yta.
Berättelsen börjar redan 1994. Då bildade några förmögna privatpersoner i USA stiftelsen XPrize. Syftet var att utlysa pristävlingar för innovationer inom områdena Rymden, Haven, Utbildning, Hälsa, Energi, Miljö, Transporter, Säkerhet och Robotar. De första tävlingen, på 10 miljoner dollar, gällde byggandet av ett rymdskepp. Hittills har pristävlingar till ett värde av 140 miljoner dollar utlysts inom utbildning, miljövård osv.
2008 gick Google in och lovade sponsra en tävling om vilket privatfinansierat team som kunde sända en farkost till Månen.Tävlingen kallades Google X Prize. Ett israeliskt team var ett av 23 från hela världen som anmälde sig till tävlingen. Det israeliska teamet kallade sig SpaceIL.
Prissumman för tävlingen var 20 miljoner dollar. För att vinna måste ett team lyckas med att landa en farkost på månen. Farkosten eller en medföljande månbil måste kunna köra 500 m på månens yta och sända bilder från månen. Slutdatum för tävlingen var 2012.
Deadline kom och gick, svårigheterna för de olika lagen var stora både tekniskt och finansiellt. Google XPrize gick med på att flytta fram slutdatum flera gånger. Några team gav upp, andra slog sig ihop med andra team.
2017 fanns endast fem team kvar i tävlingen: Moon Express från USA, Team Hakuto från Japan, SpaceIL från Israel, Team Indus från Indien och det internationella teamet Synergi Moon. Det absolut sista datumet för uppskjutning av farkosten blev 31 mars 2018, men inget av teamen klarade av detta. Google drog sig ur och XPrize-stiftelsen förklarade tävlingen avblåst utan vinnare.
Tävlingen är slut, men israelerna vill till månen ändå!
Låt oss nu titta på hur det israeliska månprojektet utvecklades under tävlingens gång. Tre unga rymdentusiaster beslöt sig för att delta i måntävlingen: Yariv Bash, Kefir Damari och Yonatan Weintraub. När projektet började ta form alltmer startade de 2011 en icke vinstdrivande organisation, som de gav namnet SpaceIL, med målsättningen att landa en israelisk farkost på Månen och att inspirera ungdomar att studera naturvetenskap.
Om man vill sända en farkost till månen måste man ha en raket! 2015 skrev SpaceIL kontrakt med amerikanska företaget SpaceX om att sända upp farkosten med deras raket Falcon 9. I januari 2017 när Google Xprize gick in i slutskedet fann israelerna sig vara en av fem kvarvarande slutkandidater.
Organisationen har två övergripande syften med sitt projekt. Det första är att uppmuntra till mer rymdverksamhet. Det andra är att hos unga israeler väcka intresse för vetenskap, teknik och matematik. Man strävar efter att skapa en s.k. Apollo-effekt. De amerikanska månlandningarna på 60-talet väckte stor uppmärksamhet och skapade en rymd-yra. Representanter för SpaceIL har besökt skolor i Israel och sedan 2011 träffat en miljon skolbarn!
På organisationens webbplats kan man se att teamet har samarbetat med ett stort antal företag. Efter hand som arbetet framskred väckte projektet allt mer entusiasm i Israel. Man etablerade så småningom kontakt med Israels stora rymdföretag Israel Aerospace Industries i vars laboratorium farkosten testades och monterades ihop.
Projektet beräknas kosta ca 95 miljoner dollar. Finansieringen kommer från ett antal privatpersoner och från Israels rymdorganisation. Ett villkor för deltagande i Google XPrize var att finansieringen skulle vara huvudsakligen privat, men eftersom denna månlandning nu inte behöver följa några tävlingsregler finns inget hinder mot att Israels rymdindustri stöder den.
Beresheet medför flera vetenskapliga instrument, bl.a för att mäta Månens magnetfält. Av intresse för oss i Sverige är att Swedish Space Corporation (Rymdbolaget) sköter kommunikationen med rymdfarkosten med sitt stora nät av antenner. Mottagningsparabolerna finns i Sverige, Australien, Chile, Hawaii och Sydafrika.
Farkosten medför en kapsel med lagrad mänsklig kunskap, speciellt om rymdforskning. Den har gjorts i ordning av Arch Mission Foundation som har till uppgift att på olika platser på jorden och i rymden förvara mänsklighetens samlade kunskap!
Beresheet har landat på månens norra halvklot i ett lavafält som kallas Mare Serenitatis, vilket brukar översättas med Klarhetens hav. Det ligger norr om Stillhetens hav där Apollo 11 genomförde den första bemannade månlandningen.
Och så landade den.
En rymdfarkost som tillverkats i Israel ska försöka landa på Månen idag. Sverige är med på färden. (2019-04-11)
Israel blir i så fall det fjärde landet i historien, efter Sovjetunionen, USA och Kina, som lyckas med denna prestation. Månlandaren heter Beresheet, som betyder "I begynnelsen". Den är i storlek ungefär som ett kylskåp. Allt började som ett privat initiativ av tre israeliska rymdentusiaster, men efter hand har projektet inspirerat hela Israel. Svenska Rymdbolaget (SSC) sköter farkostens kommunikation med Jorden. (Källor: Space News, SpaceX, SSC, SpaceIL
Beresheet sköts upp 22 februari med raketen Falcon 9 från Cape Canaveral i Florida. Att sända en farkost direkt till månen kräver mycket bränsle och blir dyrt , så SpaceIL valde ett annat sätt. När farkosten lösgjorts från raketen gick den in i bana runt Jorden. Genom att starta satellitens motor vid ett antal tillfällen fick man banan att bli allt vidare. Farkosten kretsade runt jorden tills banan blivit så vid att man kunde låta farkosten övergå till en bana runt månen. Banövergången skedde 4 april. Banan runt månen minskades tills farkosten nu flyger lågt ovanför månens yta.
Beresheet ska landa på månens norra halvklot i ett lavafält som kallas Mare Serenitatis, vilket brukar översättas med Klarhetens hav. Det ligger norr om Stillhetens hav där Apollo 11 genomförde den första bemannade månlandningen.
Tävlingen Google X Prize.
Berättelsen börjar redan 1994. Då bildade några förmögna privatpersoner i USA stiftelsen XPrize. Syftet var att utlysa pristävlingar för innovationer inom områdena Rymden, Haven, Utbildning, Hälsa, Energi, Miljö, Transporter, Säkerhet och Robotar. De första tävlingen, på 10 miljoner dollar, gällde byggandet av ett rymdskepp. Hittills har pristävlingar till ett värde av 140 miljoner dollar utlysts inom utbildning, miljövård osv.
2008 gick Google in och lovade sponsra en tävling om vilket privatfinansierat team som kunde sända en farkost till Månen.Tävlingen kallades Google X Prize. Ett israeliskt team var ett av 23 från hela världen som anmälde sig till tävlingen. Det israeliska teamet kallade sig SpaceIL.
Prissumman för tävlingen var 20 miljoner dollar. För att vinna måste ett team lyckas med att landa en farkost på månen. Farkosten eller en medföljande månbil måste kunna köra 500 m på månens yta och sända bilder från månen. Slutdatum för tävlingen var 2012.
Deadline kom och gick, svårigheterna för de olika lagen var stora både tekniskt och finansiellt. Google XPrize gick med på att flytta fram slutdatum flera gånger. Några team gav upp, andra slog sig ihop med andra team.
Fem team kvar!
2017 fanns endast fem team kvar i tävlingen: Moon Express från USA, Team Hakuto från Japan, SpaceIL från Israel, Team Indus från Indien och det internationella teamet Synergi Moon. Det absolut sista datumet för uppskjutning av farkosten blev 31 mars 2018, men inget av teamen klarade av detta. Google drog sig ur och XPrize-stiftelsen förklarade tävlingen avblåst utan vinnare.
Tävlingen är slut, men israelerna vill till månen ändå!
Låt oss nu titta på hur det israeliska månprojektet utvecklades under tävlingens gång. Tre unga rymdentusiaster beslöt sig för att delta i måntävlingen: Yariv Bash, Kefir Damari och Yonatan Weintraub. När projektet började ta form alltmer startade de 2011 en icke vinstdrivande organisation, som de gav namnet SpaceIL, med målsättningen att landa en israelisk farkost på Månen och att inspirera ungdomar att studera naturvetenskap.
Om man vill sända en farkost till månen måste man ha en raket! 2015 skrev SpaceIL kontrakt med amerikanska företaget SpaceX om att sända upp farkosten med deras raket Falcon 9.
Matematik är viktigt!
Organisationen har två övergripande syften med sitt projekt. Det första är att uppmuntra till mer rymdverksamhet. Det andra är att hos unga israeler väcka intresse för vetenskap, teknik och matematik. Man strävar efter att skapa en s.k. Apollo-effekt. De amerikanska månlandningarna på 60-talet väckte stor uppmärksamhet och skapade en rymd-yra. Representanter för SpaceIL har besökt skolor i Israel och sedan 2011 träffat en miljon skolbarn!
Många samarbetspartners.
På organisationens webbplats kan man se att teamet har samarbetat med ett stort antal företag. Efter hand som arbetet framskred väckte projektet allt mer entusiasm i Israel. Man etablerade så småningom kontakt med Israels stora rymdföretag Israel Aerospace Industries i vars laboratorium farkosten testades och monterades ihop.
Projektet beräknas kosta ca 95 miljoner dollar. Finansieringen kommer från ett antal privatpersoner och från Israels rymdorganisation. Ett villkor för deltagande i Google XPrize var att finansieringen skulle vara huvudsakligen privat, men eftersom denna månlandning nu inte behöver följa några tävlingsregler finns inget hinder mot att Israels rymdindustri stöder den.
Forskning och tidskapsel.
Beresheet medför flera vetenskapliga instrument, bl.a för att mäta Månens magnetfält. Av intresse för oss i Sverige är att Swedish Space Corporation (Rymdbolaget) sköter kommunikationen med rymdfarkosten med sitt stora nät av antenner. Mottagningsparabolerna finns i Sverige, Australien, Chile, Hawaii och Sydafrika.
På webbplatsen för SSC ( = Swedish Space Corporation = Rymdbolaget ) skriver man så här: "SSC is very proud to be part of this unique and exciting mission. Our worldwide ground satellite station network will support the launch and early orbit phase (LEOP), as well as the whole journey, landing on the Moon."
Farkosten medför en kapsel med lagrad mänsklig kunskap, speciellt om rymdforskning. Den har gjorts i ordning av Arch Mission Foundation som har till uppgift att på olika platser på jorden och i rymden förvara mänsklighetens samlade kunskap!
Israel, USA och Sverige samarbetar om månlandning! (2019-02-21)
En av grupperna som ursprungligen bildades för tävlingen GoogleXPrize med syfte att landa en privatfinansierad farkost på månen heter SpaceIL. Det är en ideell grupp i Israel. Den har erhållit uppbackning av israelisk rymdindustri och byggt en farkost som ska sändas upp av SpaceX i natt ca 2.45 svensk tid. Farkostens kommunikation med markkontrollen sker via paraboler som ägs av Swedish Space Corporation (fd Rymdbolaget).
(Källor: Space News, SpaceX, SSC, SpaceIL . DN hade en stor artikel 18 februari)
Google Lunar XPRIZE...
...var en pristävling som pågick åren 2007 till 2018 organiserad och finansierad av X Prize Foundation och Google.
Vinnande lag måste måste vara ett privatfinansierat team som lyckades landa en farkost på månen, köra ett markfordon 500 meter på månytan och sända filmer och bilder från månen. Första pris var 20 miljoner dollar. 33 team från hela världen anmälde sig, men de flesta gav upp efter hand.
Tävlingens sluttid förlängdes gång på gång men när det gått flera år över tiden tröttnade Google och drog tillbaka sitt erbjudande om prissumma. Men några av teamen, däribland det israeliska, hittade olika sätt att fortsätta verksamheten.
Det övergripande syftet med team SpaceIL är att inspirera barn och främja vetenskaplig och teknisk utbildning. Den månfarkost som man nu byggt kallas Beresheet (In the beginning).
Nu bär det av mot månen!
Israels största rymdföretag, Israel Aerospace Industries, förmedlade kontakt med amerikanska företaget SpaceX och nu är Beresheet en av flera satelliter som ska sändas upp i natt med raketen Falcon 9.
Många farkoster har sänts till månen sedan den första ryska månsonden sändes att kraschlanda där 1959. På 60-talet sände Sovjet och USA många farkoster att krachlanda på månens yta, och sedan lyckades man med många mjuklandningar.
Från 1969 landade sex bemannade amerikanska rymdskepp, och i början på 70-talet hämtade flera obemannade sovjetiska landare hem månstenar till jorden.
Sedan var det länge lugnt på månen. Några sonder kretsade runt månen på 90-talet. Men 2004 inleddes den nya månforskningen faktiskt med en svenskbyggd månsatellit, SMART-1.
Därefter har USA, Indien, Japan, ESA och Kina sänt farkoster till Månen. De har kretsat kring månen eller mjuklandat. De flesta månsatelliter har till slutat dragits ner av månens gravitation och kraschat, eller styrts ner.
Landning i april.
Om uppskjutningen går väl kommer den israeliska farkosten att kretsa i tre allt vidare cirklar runt jorden för att sedan flytta över till en vid bana runt månen. Efter tre allt snävare cirklar kring månen kommer den i april att kunna landa. Om landningen lyckas blir Israel det fjärde landet i världshistorien efter Sovjet, USA och Kina att lyckas mjuklanda på månen.
Rymdbolaget kommunicerar!
På webbplatsen för SSC ( = Swedish Space Corporation = Rymdbolaget ) skriver man så här:
SSC is very proud to be part of this unique and exciting mission. Our worldwide ground satellite station network will support the launch and early orbit phase (LEOP), as well as the whole journey, landing on the Moon.
Avtal mellan Israel och ESA:
Det finns redan planer på ytterligare en månfarkost i samarbete mellan Israel och Europa. Citat från webben för Space News:
Israel Aerospace Industries (IAI) signed a teaming agreement Jan. 29 with OHB System to offer the commercial delivery of payloads to the lunar surface for ESA. The agreement was signed during the Ilan Ramon Space Conference in Israel with the director general of ESA, Jan Woerner, among those in attendance.
Under the agreement, IAI will offer a version of the lander it built for SpaceIL, a former Google Lunar X Prize team. IAI will handle integration of payloads onto the lander and be responsible for launch arrangements. OHB will be the prime contractor for those missions, managing work with ESA and payload developers.
Ny israelisk satellit.
(2012-03-02)
En telekommunikationssatellit från Israel och en rysk satellit sändes upp med en Proton-raket 12 december. Den israeliska satelliten kallas Amos 5 och ägs av det israeliska företaget Spacecom. Båda satelliterna är byggda av det ryska företaget Reshetnev.
Israeliska företaget Spacecom sänder upp tre nya satelliter
(2011-10-09)
Företaget Spacecom i Israel har sänt upp ett antal satelliter för telekommunikation med namnen Amos 1, Amos 2 och Amos 3. Amos 1 sände man upp 1998 från Nya Guinea, de två följande sändes upp från Kazakstan. Under de närmaste åren avser man att sända upp ytterligare tre.
Irans lilla satellit skapar stor politisk oro.
(Källa: Aviation Week & Space Technology. 2009-02-09)
Fredagen den 2:a februari sände Iran upp en liten satellit med en tvåstegsraket. Det var Irans första satellit och eftersom den sändes upp med en egen raket så har Iran nu sällat sig till en exklusiv klubb. Sedan Sovjetunionen år 1957 sände upp världens första satellit har USA, Frankrike, Kina, Storbritannien, Indien, Israel, Japan och den europeiska samarbetsorganisationen ESA skaffat sig kapacitet att sända upp satelliter med egna raketer.
Många andra länder har byggt satelliter men sedan har de anlitat ”raketnationerna” för att kunna sända upp dessa satelliter i omloppsbana. Sovjetunionens arvtagare Ryssland och Ukraina har naturligtvis också haft raketkapacitet. Och det amerikanska företaget SpaceX har nyligen lyckats med en raketuppskjutning.
Irans satellit kallas Omid som betyder ”hopp”. Raketen heter Safir-2 och är en vidareutveckling av teknologi från Nord-Korea, som i sin tur bygger på teknologi från den gamla sovjetiska Scud-missilen.
Även om satelliten är enkel jämfört med vad många andra rymdnationer kan prestera så är dess politiska betydelse stor. Det är den första satellit ett islamiskt land sänt upp med egen raket. Irans president Mahmoud Ahmadinejad kommenterade händelsen: ”Med Guds hjälp, och med en strävan efter rättvisa och fred, har den islamska republiken visat sin närvaro i rymden.”
Detta yttrande ska ses mot bakgrund av att man i ett antal länder ser Irans raketprogram som en strävan efter att utveckla kärnvapenmissiler. Iran har utsatts för starka påtryckningar från omvärlden för att upphöra med sitt kärnvapenprogram. Landet förnekar att man skulle ha ett sådant program.
Reaktionen i Israel och USA.
Vad man vet är dock att Iran håller på att utveckla en kraftfullare raket, Shahab -3B och andra missiler. Israels försvarsminister Ehud Barak säger:” Irans satellit är en teknologisk prestation och ett steg mot ökad militär styrka. Det är ytterligare en anledning till att det internationella samfundet bör öka trycket mot Iran.”
Vita Husets presstalesman Rober Gibbs säger:” Irans ansträngningar för att bygga missiler och skaffa sig kärnvapen, dess hot mot Israel och dess stöd till terrororganisationer är något som denna regering måste fästa stor vikt vid. Presidenten vill att Iran ska vara en ansvarstagande medlem av världssamfundet. Irans missilprogram har inte övertygat oss om att landet tar ansvar för stabilitet och säkerhet i regionen.”
Anthony Cordesman vid forskningsinstitutet ”Center for Strategic and International Studies” gör bedömningen att denna satellituppskjutning är ett led i utvecklandet av kärnvapenmissiler.
Förenta Nationerna har antagit ett antal resolutioner för att försöka hindra andra länder att stöda Iran i dess kärnvapenprogram. Och USA:s nya utrikesminister Hillary Clinton har diskuterat Iran-frågan med sina kolleger i Storbritannien och Tyskland nyligen. USA:s president Barack Obama har dock uttalat en förhoppning om att USA och Iran ska kunna förbättra sin relation.
NYA SATELLITER I MELLERSTA ÖSTERN.
(Källa: Space News. 7 juli 2007.)
Satellitoperatören Spacecom i Israel har dubblerat antalet aktier i bolaget genom ett erbjudande via börsen i Tel Aviv. Pengarna behövs för tilläggsfinansiering av satelliten Amos-3 som ska sändas upp i december 2007. Amos-3 ska ersätta Amos-1 som kommer att tas ur tjänst 2008. Den nya satelliten kommer att väga 1.250 kg och byggs av Israel Aircraft Industries (som är delägare i Spacecom). Projektet beräknas kosta 170 miljoner dollar inklusive uppskjutning och försäkring.
Uppskjutningen av satelliten kommer att ske vid rymdbasen Baiukonur i Kazakstan och satelliten sänds direkt upp till sin geostationära position på 36.000 kms höjd. Den vanliga proceduren är annars att kommunikationssatelliter sänds till en tillfällig bana och sedan manövreras vidare.
Spacecom är inte den enda satellitoperatör som expanderar verksamheten i Mellersta Östern. Arabsat, med säte i Saudi-Arabien, planerar att sända upp tre satelliter de närmaste åren. Egyptens Nilesat hyser också planer på att sända upp en satellit istället för att som nu leasa kapacitet från Eutelsat (Frankrike). Slutligen har ett nytt satellitbolag bildats i Abu Dhabi och där planerar man att sända upp två kommunikationssatelliter.
|