Välkommen till Arielspace!

Arielspace riktar sig till alla som är intresserade av rymdindustrin.
Kommentarer kan mailas till rymden@arielspace.se 
_______________________________________________________

2019-04-11 kl. 22.00

Farkosten kraschade!

Jag tittade nyss på filmen från direktsändningen av Israels månlandning. Allt gick bra i två månader, men de sista minuterna gick något fel, och farkosten kraschade.

Man lyckades bygga en sond, finansiera den, skjuta upp den, bli sjunde landet som når månen med en rymdfarkost, lägga den i bana runt månen och genomföra landning fram till de allra sista minuterna, då man tappade kontakten. Och så kraschade den.

Snopet förstås. Men i Israel har man väckt en väldigt stor entusiasm kring rymdverksamhet, en miljon skolbarn har inspirerats, landets rymdföretag har erhållit stora nya kunskaper om hur man bygger och flyger en farkost till månen. 

En positiv erfarenhet trots allt, trots krasch mot månytan. På 60-talet sände Sovjet och USA ett stort antal sonder till månen, först lyckades man inte ens träffa månen, sedan kraschade den ena efter den andra mot månens yta. Efter många försök och misstag lärde man sig till slut mjuklanda farkoster på månen.

__________________________________________

En rymdfarkost som tillverkats i Israel ska försöka landa på Månen idag. Sverige är med på färden.
(2019-04-11)

Israel blir i så fall det fjärde landet i historien, efter Sovjetunionen, USA och Kina, som lyckas med denna prestation. Månlandaren heter Beresheet, som betyder "I begynnelsen". Den är i storlek ungefär som ett kylskåp. Allt började som ett privat initiativ av tre israeliska rymdentusiaster, men efter hand har projektet inspirerat hela Israel. Svenska Rymdbolaget (SSC) sköter farkostens kommunikation med Jorden.
(Källor: Space News, SpaceX, SSC, SpaceIL . DN hade en stor artikel 18 februari)

Beresheet sköts upp 22 februari med raketen Falcon 9 från Cape Canaveral i Florida. Att sända en farkost direkt till månen kräver mycket bränsle och blir dyrt , så SpaceIL valde ett annat sätt. När farkosten lösgjorts från raketen gick den in i bana runt Jorden. Genom att starta satellitens motor vid ett antal tillfällen fick man banan att bli allt vidare. Farkosten kretsade runt jorden tills banan blivit så vid att man kunde låta farkosten övergå till en bana runt månen. Banövergången skedde 4 april. Banan runt månen minskades tills farkosten nu flyger lågt ovanför månens yta.



Beresheet ska landa på månens norra halvklot i ett lavafält som kallas Mare Serenitatis, vilket brukar översättas med Klarhetens hav. Det ligger norr om Stillhetens hav där Apollo 11 genomförde den första bemannade månlandningen.

Tävlingen Google X Prize.

Berättelsen börjar redan 1994. Då bildade några förmögna privatpersoner i USA stiftelsen XPrize. Syftet var att utlysa pristävlingar för innovationer inom områdena Rymden, Haven, Utbildning, Hälsa, Energi, Miljö, Transporter, Säkerhet och Robotar. De första tävlingen, på 10 miljoner dollar, gällde byggandet av ett rymdskepp. Hittills har pristävlingar till ett värde av 140 miljoner dollar utlysts inom utbildning, miljövård osv.

2008 gick Google in och lovade sponsra en tävling om vilket privatfinansierat team som kunde sända en farkost till Månen.Tävlingen kallades Google X Prize. Ett israeliskt team var ett av 23 från hela världen som anmälde sig till tävlingen. Det israeliska teamet kallade sig SpaceIL.


Prissumman för tävlingen var 20 miljoner dollar. För att vinna måste ett team lyckas med att landa en farkost på månen. Farkosten eller en medföljande månbil måste kunna köra 500 m på månens yta och sända bilder från månen. Slutdatum för tävlingen var 2012.

Deadline kom och gick, svårigheterna för de olika lagen var stora både tekniskt och finansiellt. Google XPrize gick med på att flytta fram slutdatum flera gånger. Några team gav upp, andra slog sig ihop med andra team.

Fem team kvar!


2017 fanns endast fem team kvar i tävlingen: Moon Express från USA, Team Hakuto från Japan, SpaceIL från Israel, Team Indus från Indien och det internationella teamet Synergi Moon. Det absolut sista datumet för uppskjutning av farkosten blev 31 mars 2018, men inget av teamen klarade av detta. Google drog sig ur och XPrize-stiftelsen förklarade tävlingen avblåst utan vinnare.

Tävlingen är slut, men israelerna vill till månen ändå!

Låt oss nu titta på hur det israeliska månprojektet utvecklades under tävlingens gång. Tre unga rymdentusiaster beslöt sig för att delta i måntävlingen: Yariv Bash, Kefir Damari och Yonatan Weintraub. När projektet började ta form alltmer startade de 2011 en icke vinstdrivande organisation, som de gav namnet SpaceIL, med målsättningen att landa en israelisk farkost på Månen och att inspirera ungdomar att studera naturvetenskap.

Om man vill sända en farkost till månen måste man ha en raket! 2015 skrev SpaceIL kontrakt med amerikanska företaget SpaceX om att sända upp farkosten med deras raket Falcon 9.

Matematik är viktigt!

Organisationen har två övergripande syften med sitt projekt. Det första är att uppmuntra till mer rymdverksamhet. Det andra är att hos unga israeler väcka intresse för vetenskap, teknik och matematik. Man strävar efter att skapa en s.k. Apollo-effekt. De amerikanska månlandningarna på 60-talet väckte stor uppmärksamhet och skapade en rymd-yra. Representanter för SpaceIL har besökt skolor i Israel och sedan 2011 träffat en miljon skolbarn!

Många samarbetspartners.


På organisationens webbplats kan man se att teamet har samarbetat med ett stort antal företag. Efter hand som arbetet framskred väckte projektet allt mer entusiasm i Israel. Man etablerade så småningom kontakt med Israels stora rymdföretag Israel Aerospace Industries i vars laboratorium farkosten testades och monterades ihop.

Projektet beräknas kosta ca 95 miljoner dollar. Finansieringen kommer från ett antal privatpersoner och från Israels rymdorganisation. Ett villkor för deltagande i Google XPrize var att finansieringen skulle vara huvudsakligen privat, men eftersom denna månlandning nu inte behöver följa några tävlingsregler finns inget hinder mot att Israels rymdindustri stöder den.

Forskning och tidskapsel.

Beresheet medför flera vetenskapliga instrument, bl.a för att mäta Månens magnetfält. Av intresse för oss i Sverige är att Swedish Space Corporation (Rymdbolaget) sköter kommunikationen med rymdfarkosten med sitt stora nät av antenner. Mottagningsparabolerna finns i Sverige, Australien, Chile, Hawaii och Sydafrika.

På webbplatsen för SSC ( = Swedish Space Corporation = Rymdbolaget ) skriver man så här: "SSC is very proud to be part of this unique and exciting mission. Our worldwide ground satellite station network will support the launch and early orbit phase (LEOP), as well as the whole journey, landing on the Moon."

Farkosten medför en kapsel med lagrad mänsklig kunskap, speciellt om rymdforskning. Den har gjorts i ordning av Arch Mission Foundation som har till uppgift att på olika platser på jorden och i rymden förvara mänsklighetens samlade kunskap!

Nu får vi se om landningen lyckas idag!

   Läs mer på SpaceIL:s webbplats.


___________________________________________

"Du bevakar rymden, vi bevakar Gästrikland:"

Sverige ska få ny astronaut! (2019-04-05)

Jag har gjort ytterligare ett av mina misslyckade försök att sälja rymdnyheter till lokaltidningar.

Jag försöker sälja artikel till Gefle Dagblad: Hej. Gömd i Rymdstyrelsens dokument om myndighetens nya strategi finns ett litet stycke som enligt min mening är en bra nyhet: Rymdstyrelsen ska verka för att Sverige får ytterligare en astronaut. ESA:s nästa antagning kommer troligtvis inom några år, så en svensk får snart möjlighet att bli Christer Fuglesangs kollega.

Vill ni köpa bifogade notis för 1.500 kr plus moms?

Hälsningar, Ariel Borenstein


Gefle Dagblad svarar: Hej! Vi bevakar inte rymden, utan fokuserar på det som händer här i Gästrikland. Tack ändå! Vänliga hälsningar!

Min filosofiska kommentar tyst för mig själv: Gästrikland, solsystemet, galaxen, universum. Det finns många nivåer att bevaka. Här är min nyhetsartikel:


Sverige ska få en ny astronaut.

Sveriges enda astronaut heter Christer Fuglesang. Nu finns det hopp om att Sverige kan få ytterligare en astronaut. I alla fall om Rymdstyrelsen får bestämma.


Sveriges förste astronaut  - Christer Fuglesang.

2015 överlämnade en statlig utredning sitt förslag till ny statlig rymdstrategi till utbildningsdepartementet. Regeringen kom sedan 2018 med en skrivelse till riksdagen med nya grundläggande mål för Sveriges rymdverksamhet. Nu har Rymdstyrelsen på grundval av detta dragit slutsatser om sin framtida verksamhet.

Ett av Rymdstyrelsens nya mål är att Sverige ska få med en astronaut i ESA:s astronautkår. Under rubriken ”Långsiktiga strategiska mål” skriver Rymdstyrelsen i sin programförklaring:


”Rymdstyrelsen ska verka för ytterligare en svensk astronaut eftersom bemannad rymdfart har ett stort värde som inspirationskälla, människan har alltid velat testa sina gränser och utforska okända områden.”

När kan man bli astronaut?


Hur realistiskt är det att Christer Fuglesang får en svensk kollega? Den nye astronauten skulle flyga till rymdstationen eller kanske tom färdas till Månen eller till Mars!

ESA:s senaste antagning till astronautträning gjordes 2008. Just nu söker man inte nya astronauter. Sedan ESA bildades 1975 har europeiska astronauter anställts endast vid tre tillfällen: 1978, 1991 och 2008. Christer Fuglesang blev astronaut 1991. Efter den första antagningen dröjde det således 13 år till nästa, och sedan 17 år till den därpå följande. Nu har det gått 10 år igen, så det borde väl vara dags igen inom några år?

Johan Köhler på Rymdstyrelsen säger i en presentation att det finns nya internationella planer på bemannade färder till Månen och Mars, och att möjligheten att bli astronaut är en stor inspirationskälla för unga att studera teknik och naturvetenskap. Därför är det viktigt att Sverige är delaktig i planerna på nya bemannade rymdfärder.

Så för alla unga män och kvinnor i Sverige som längtar efter att färdas i rymden finns det nu hopp! Träna mycket, plugga naturvetenskap och håll utkik de närmaste åren efter ESA:s annons!

_____________________________________________

Indien testade anti-satellitvapen.

Nu har Indien sällat sig till gruppen av miljöförstörande rymdnationer, som tidigare omfattade Sovjet, USA och Kina. Indien har testat ett anti-satellitvapen genom att skjuta sönder en av sina egna satelliter och därmed avsiktligt skapat rymdskrot. Som om vi behövde mer rymdskrot i bana runt jorden!
(2019-03-30)

Sovjet och USA utförde tidigt under rymdkapplöpningen den här typen av experiment, men upphörde med dem. Till världens förvåning sprängde Kina en egen satellit 2007, och fick emottaga mycket kritik från det internationella rymdsamfundet.

Vi trodde att alla rymdnationer nu fattat att rymdskrotet är ett STORT problem. Men Indiens regering tycks inte ha fattat det. 


Kapprustning i rymden (Källa Reuter)

Satelliten som sköts ner kretsade kring jorden på 300 kilometers höjd.

Nedrustningsexperter befarar en upptrappad kapprustning i rymden eftersom de ledande kärnvapenmakterna har intensifierat utvecklingen av antisatellitvapen.

- Rymden har förvandlats till en frontlinje där det är kritiskt att man har antisatellit kapacitet. Indiens framgångsrika satellitnedskjutning är därför viktigt i det här ljuset, säger nedrustningsexperten Brahma Chellaney i New Delhi.


Ärkerivalen Pakistan befaras reagera med att utveckla egna missiler av det här slaget, men landets politiska eller militära ledning har ännu inte kommenterat beskedet från Indien.

       Läs mer om detta hos Space News 
_______________________________________________

Andra dagen på Rymdforum 2019 var temat rymdforskning.
(2019-03-28)

Det var länge sedan svensk rymdindustri sände upp en lite större satellit. Men nu är det dags. På Rymdforum kunde vi höra om MATS, satelliten som ska skjutas upp i slutet på 2019